F FOSTERDIAGNOSTIK ���������������� ��������������� ������� ��� ��� ��� ��� ���� ����������������������������������������������� �������������������������� ����� ������������������� ���� � �� ������������������������������������������������� ��� �� ��� ������������������������������������������������������������������������������������� �� � �� �� ��������������������������������������������������������������������������������� �� �������������������������������������������������������������������������������� ��������� ������������������������������������� ��������������������������������� ���������������������������������� fosterdiagnostik (prenatal diagnostik), metoder för att fastställa sjukdomar, missbildningar och andra egenskaper hos fostret. Ex. fostervattenprov, ultraljud, moderkaksprov. Resultaten kan leda till medicinsk behandling på fosterstadiet eller till beslut om abort. Risken för selektiv abort har lett till etisk debatt. fosterfördrivning, äldre ord för provocerad (framkallad) pabort. fosterhem, se pfamiljehem. fosterljud, fostrets hjärtslag, som från 5:e–6:e graviditetsmånaden kan avlyss- ������� ������ ���������� � ������ ������ �� nas genom moderns bukvägg. fosterrörelser, fostrets rörelser (”sparkar”) i livmodern, brukar kunna kännas fr.o.m. 18:e–20:e graviditetsveckan. fosterutveckling, det befruktade äggets utveckling till ett foster färdigt att födas, varar hos människan ca 38 veckor. Perioden efter de två första veckorna, då ägget delats till tre ”groddblad” som utgör grundmaterialet för alla organ och vävnader, följs av embryonalstadiet, då dessa anläggs under sex veckor. Under fosterstadiet eller fetalstadiet, den återstående tiden fram till födseln, p ������� ����� � ��������� ����� ������������ ������ ����������� ������ ���������� ������ ������� ������ ������ ������ ������������������������� ������������ ������� �������� ������� �������� ����������������������������������������� ���������������������������������������� ����������������������������������������� ������� ��������� ��������� ������� ����������� ������ ���������������� �������������� ����� ������ �������� ����������� ������ ���������� �������� ����������� � ����� ����������� �������� ������� ���� ������ ������� ��������� ������ ����� ��������� � ����� ���� ��������� ��������������������������������������� ������������������������������������������ ������������������ växer fostret till i storlek. I 4:e månaden är fostret 20–25 cm, i 9:e ca 50 cm. fostervatten, den vätska som omger fostret innanför amnion, den innersta av fosterhinnorna. fot, gammalt svenskt längdmått. 1 fot = 12 tum = 0,2969 m. 1 engelsk fot = 0,3048 m. fotboja, elektroniskt hjälpmedel för övervakning av personer som avtjänar fängelsestraff utanför anstalt. fotboll, världens största och populäraste idrott, ett bollspel mellan två 11-mannalag (+ 3 ersättare i varje lag). En match omfattar två halvlekar om 45 min, paus (halvtid, max. 15 min) och sidbyte. Första officiella reglerna skrevs 1863; FIFA och Svenska fotbollförbundet grundades 1904. Första VM 1930 (damer 1991), EM 1960 (damer 1984), SM 1896 (damer 1973). I amerikansk fotboll och rugby är bollen oval och händerna får användas. fotbollskriget, en väpnad konflikt mellan El Salvador och Honduras sommaren 1969. Utlöstes av att El Salvador besegrade Honduras i en VM-kvalmatch, men den egentliga orsaken var starka politiska och ekonomiska motsättningar mellan länderna. fotfel, idrottsterm: övertramp över banlinjen vid serve i t.ex. tennis och badminton. fotnot, kort notering eller hänvisning med mindre stil nederst på en sida, under den löpande texten. foto- (av grek. fos, genitiv fotos, ljus), förled med betydelsen ljus-. fotocell, anordning som släpper fram elektrisk ström när den träffas av ljus. Används i larmapparater, automatiska dörröppnare, för ljusmätning m.m. fotoelektrisk effekt (fotoeffekt), fenomenet att elektroner utsänds från en kropp som bestrålas med pljus. fotogen, tunnflytande petroleumprodukt, framställd ur råolja. Används p 276 Enbandaren-intervall 04 - F-Gomorra.indd 276 2006-10-30 09:40:55 FOX främst som motorbränsle i båtar och flygplan, och som bränsle i t.ex. fotogenkök. fotogénique (fra., äv. fotogenisk), lättfotograferad, som ser bra ut på bild. fotografi (fototeknik), metoder att avbilda föremål med hjälp av ljusets inverkan på vissa ljuskänsliga material. Motivet projiceras genom en kameras linssystem på en film eller plåt, överdragen med en emulsion av ljuskänslig silverbromid (i digitala kameror projiceras det platta med ljuskänsliga kiselceller). De delar som utsatts för ljus övergår till svart metalliskt silver i ett framkallningsbad. Man får ett negativ, där ljusa och mörka partier är omkastade i förhållande till motivet. En positiv bild, kopia (eller förstoring), fås genom att man belyser ljuskänsligt fotografiskt papper genom negativet. Färgfilm har tre skikt som är känsliga för blått, grönt resp. rött ljus. Vid framkallning blandas skikten för olika färgtoner. En diapositiv film ger ”färgriktiga” genomsynliga bilder (diabilder) som kan betraktas med hjälp av projektor. Negativ färgfilm återger motivet i komplementfärger och omvandlas sedan till positiva papperskopior. Vid digital fotografering lagras bilderna digitalt och kan bl.a. bearbetas i kameran, eller plockas bort om man inte vill ha dem kvar. Fotografiska museet, avdelning på Moderna museet i Stockholm, grundad 1971. fotogrammetri, bestämning av t.ex. läge, storlek och form hos ett föremål med hjälp av mätningar i fotografiska bilder, vanligen flygbilder. Den viktigaste tillämpningen är inom kartografin. Vid stereofotogrammetri mäts höjder och höjdlinjer i terrängen med hjälp av den djupverkan som överlappande stereoskopiska bilder ger. fotokopiering, kopiering med utnyttjande av ljusenergi. Reprokopior görs i halvautomatiska repro- eller kopiekameror, fotostatkopior framställs i kopiatorer som arbetar på elektrostatisk väg. fotolys, en kemisk förenings sönderdelning pga. ljusets inverkan. fotometri, mätning av ljuskällors intensitet. foton, ljuskvantum, ljuspartikel. Utbytespartikel som förmedlar den elektromagnetiska kraft som verkar mellan elektriskt laddade partiklar. fotondrift, metod att uppnå mycket höga hastigheter för rymdfarkoster genom att utnyttja det svaga trycket från fotoner, dvs. ljus, som sänds ut av farkosten själv eller solljus som uppfångas av segel på farkosten. Nackdelen med metoden är att fotontrycket är mycket svagt och det därför tar lång tid att uppnå höga hastigheter. fotorealism, konstriktning med rötter i popkonsten i USA på 1960-t. Realismen är fotografiskt exakt, ibland överdriven. I Sverige har bl.a. Ola Billgren och John-e Franzén målat i denna stil. fotosfären, solens och andra stjärnors direkt synliga yta. fotostat, se pfotokopiering. fotosyntes (kolsyreassimilation), den process genom vilken växterna bygger upp organiska föreningar av koldioxid och vatten. Energin till processen hämtas från solljuset med hjälp av det gröna färgämnet klorofyll i bladen och används för att spjälka vatten i syre och väte. Syret avges i luften, medan vätet reagerar med luftens koldioxid, som tas in genom bladens klyvöppningar. Slutprodukten blir sockerarten glukos, varav en del omvandlas till stärkelse som bildar upplagsnäring i cellerna. Allt liv på jorden (med undantag av extrema djuphavssamhällen) beror ytterst på fotosyntesen som bygger upp den biomassa som växtätare lever av och, indirekt, predatorer (rovdjur) i flera led. Balansen mellan fotosyntes och andning håller halten av syre och koldioxid i atmosfären nästan konstant. fotosättning, metod att framställa trycksats direkt på film eller fotopapper. Själva sättningen utförs i regel på ordbehandlare och förses med styrkoder (för satsbredd, rubrikstilar etc.). fototaxis, rörelser hos fritt rörliga organismer som beror av ljusets riktning. Positiv topofototaxis: en rörelse mot starkare ljus. Negativ topofototaxis: rörelse mot svagare ljus. Vid fotofobotaxis stannar en organism upp när ljuset ändrar intensitet och fortsätter sedan i en annan riktning. fototerapi, se pljusbehandling. fototropism, växter, svampar och fastsittande djurs tillväxtrörelser som är styrda av ljus. T.ex. att växter vrider bladen så att ljuset träffar bladytan vinkelrätt. fotsack, i åkdon ett fastspänt överkast, vanligtvis av läder, till skydd för den åkande. fotsulereflex (plantarreflex), en normal reflex som innebär att tårna böjs nedåt då man stryker med ett spetsigt föremål utmed fotsulans yttre kant. Jfr psjuklig fotsulereflex, pBabinskis fenomen. fotsvamp, smittsam svampinfektion på fötterna i hudens hornlager. Gynnas av dålig hygien och täta skor. fottvagning, kristen tradition som uttrycker ödmjukhet. Sed i katolska kyrkan att högt uppsatta, med Jesus som förebild, på skärtorsdagen tvättar underordnades fötter (Joh. 13:1–17). fotvård, behandling för att förebygga sjukliga förändringar i fötterna. Klippning och filning av naglar, borttagning av förhårdnader m.m. samt insmörjning av fötterna är särskilt viktig för personer med reumatoid artrit, diabetes och/ eller cirkulationsrubbningar. Ges av specialutbildade fotvårdsterapeuter. fotvårta, virusinfektion i fotsulans F ��������� ���� p ������ ������ ���������� �������������������������� ����������������������������� ��������������������������������� ����������������������������� ����������������������������� �������������� ������������� ������� � ���� �� ���� överhudsceller som kan växa på djupet och ge svåra trycksmärtor. Läker ofta ut spontant. Kan frysas bort med flytande kväve. Foucault, Jean Bernard Léon, 1819– 68, fransk fysiker. Påvisade jordens rotation (Foucaults pendelförsök) och beräknade ljusets hastighet i olika medier. Foucault, Michel, 1926–84, fransk filosof, kultur- och idéhistoriker. Skrev om hur samhället marginaliserar vissa grupper och förklarar dem för sinnessjuka; utforskade förhållandet mellan kunskap och makt i bl.a. Vetandets arkeologi (1969) och Viljan att veta (1978). Fouché, Joseph, 1759–1820, revolutionär under franska revolutionen, hertig d’Otrante 1809, fransk politiker, Napoleons polisminister. Landsförvisad 1816. Fougstedt, Arvid, 1888–1949, målare och tecknare. Porträtt, bokillustrationer m.m. foul (eng.), regelbrott i idrott, bl.a. basketboll. Fouquet, Jean, ca 1420–80, fransk konstnär, hovmålare hos Ludvig XI. Skicklig porträttör (se bild vid Agnès pSorel). Även bokmålare. Fourier, Charles, 1772–1837, fransk utopisk socialist. I hans idealsamhälle var minsta enheten kollektiv om 400 familjer, s.k. falangstärer, med total jämlikhet mellan könen. Fourier , J.B. Joseph , 1768–1830, fransk matematiker och fysiker. Han studerade värmeutbredning med matematiska metoder. Grundlade även det som kom att kallas fourieranalys, matematisk analys av periodiska förlopp. Fowles, John, 1926–2005, brittisk författare. Behandlade litteraturens myter och idéer och språkets problem. Samlaren (1963, filmatiserad 1965), Den franske löjtnantens kvinna (1969, filmatiserad 1981). Fox, Charles James, 1749–1806, brittisk politiker (whig), utrikesminister 1782, 1783 och 1806. Berömd talare. ������� �� ���� �������� �� �� p Jean Bernard Léon Foucault 277 Enbandaren-intervall 04 - F-Gomorra.indd 277 2006-10-30 09:41:04