Norr Mälarstrand
Från Stadshuset till DN-skrapan
5/11 2014
Norr Mälarstrand är en paradgata på Kungsholmen i Stockholm som löper längs
den norra stranden av Riddarfjärden i Mälaren. Gatan anlades huvudsakligen
på utfylld mark längs Riddarfjärden. Innan dess fanns här en mängd bryggor
och industrier, en av de större var Eldkvarn på nuvarande Stockholms stadshus
plats och S:t Eriks Bryggeri vid Kungsholms torg.
Bebyggelsen längs Norr Mälarstrand kom till i två faser. Den första östliga delen
byggdes ut huvudsakligen kort före och efter sekelskiftet 1900. Den andra
västra delen uppstod på 1930- och 1940-talen. Den mest kända byggnaden är
Stockholms stadshus, invigd 1923.
Från stadshuset i öst till Rålambshovsparken i väst är det cirka 1,6 kilometer.
Längs gatans centrala och västliga del löper Norr Mälarstrands park som
anlades åren 1941-1943.
Norr Mälarstrand fick sitt namn vid namnrevisionen 1885 samtidigt med Söder
Mälarstrand på Riddarfjärdens södra strand. Gatan planerades redan 1863-64
och började mot slutet av 1880-talet anläggas framför dåvarande Karolinska
Institutet och Kungliga Myntet. Midsommar 1923 invigdes Stockholms stadshus vid Norr Mälarstrands östra slut.
År 1930 antogs en ny stadsplan för den här delen av Kungsholmen och Norr
Mälarstrand förvandlades till en paradgata. Nya huskroppar byggdes med
kortsidorna ut mot Riddarfjärden av framstående arkitekter som Nils Einar
Eriksson, Björn Hedvall, Cyrillus Johansson, Birger Borgström och Ture Ryberg.
Husen från 1930-talet utgör idag tillsammans med Stockholms stadshus
Kungsholmens mest utpräglade signum. Fastigheterna Norr Mälarstrand 22 till
34 har gestaltats med höga trappstegsgavlar som pryds med bronsskulpturer
skapade av Aron Sandberg, som tillsammans med sin bror Gustaf även
smyckade Stockholms stadshus med många skulpturer.
Längs vattnet anlades 1941-43 Norr Mälarstrands strandpromenad av
dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom och hans medarbetare Erik
Glemme, i den då rådande funktionalistiska parkstilen, som blev känd under
namnet Stockholmsstilen. Strandpromenaden är ett cirka 800 meter lång och
omkring 20m brett parkstråk, som leder mot Rålambshovsparken. Stråket
rustades upp år 2002-2003. Här finns lekparker och flera sommarcaféer.
Försommaren 2011 upptäcktes att sex av de fontänpilar som formar en allé
från Kungsholms torg till Stadshuset utsatts för vandalisering. De hade en
mängd små borrhål där man misstänker att gift sprutats in. I september 2011
sågades samtliga sex träden ner och senare samma år planterades sex nya
fullvuxna hängpilar som importerats från Tyskland. Enligt trafikborgarrådet Ulla
Hamilton kostade vandaliseringen stockholmarna 900 000 kronor.
DN-skrapan är ett höghus i Stockholm. Huset fick sitt namn från tidningen
Dagens Nyheter (DN), som hade sin redaktion här fram till 1990-talet.
Byggnaden uppfördes åren 1960 till 1964 efter ritningar av arkitekt Paul
Hedqvist.
Dagens Nyheters gamla redaktionsbyggnad i Klarakvarteren revs 1964 i
samband med Norrmalmsregleringen. I december 1963 befann man sig i
uppbrottsstämning och en flagga med texten ”Farväl Klara” vajade över huset.
På nyårdagen 1964 var flytten fullbordad.
DN-husets högdel har 26 våningar, är 84 meter högt och ligger 95 m ö.h. Det
var Sveriges högsta hus i 38 år. Fasaderna är klädda med ljust gråblåa och vita
keramikplattor. Mot sydost sätter ett utanpå liggande trapphus med utåt synlig
och inglasad spiraltrappa en intressant accent, ett arkitektoniskt stilgrepp som
funktionalisten Paul Hedqvist även använde på andra av sina verk. Inuti
spiraltrappan döljer sig husets pannskorsten. I entréhallen till höghuset finns
stengodsväggen ”Dag och natt” skapad 1967 av Lennart Rodhe. På gården av
DN-huset finns fontänskulpturen ”Nova” av konstnären Arne Jones från 1965.
