Finns det skillnader i
läkemedelsanvändning
mellan utrikes födda och
personer födda i Sverige?
Sofie Gustafsson, Lunds universitet
Thomas Eriksson, Lunds universitet
Bakgrund
• ”…god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”
(Hälso- och sjukvårdslagen)
• Högkostnadsskydd för läkemedel: 2200 kr
• Sämre hälsa bland utrikes födda
Hjärt- och kärlsjukdom (Gadd et al, 2003)
Psykisk ohälsa (Bayard-Burfield et al, 2001)
Självmord (Johansson et al, 1997)
Självskattad hälsa (Lindström et al, 2001)
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Tidigare studier
• Få studier på svenska data:
– Sundquist (1993)
– Nordin et al (2013)
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Syfte
• Studerar skillnader i läkemedelsanvändning bland utrikes födda
och inrikes födda personer
• Förklaras skillnanderna av:
– Hälsa
– Socioekonomiska faktorer
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
HILDA
• ULF år 2004 och 2005 (Statistiska centralbyrån)
– Innehåller: hälsa, livsstil, ålder, utbildning, disponibel
inkomst, civilstånd och antal barn i hushållet
• Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen) juli 2005 - nov 2007
– Alla uthämtade läkemedel på recept
• Eftersom vi vill kontrollera för utbildning, fokuserar vi enbart på
personer som är 25 år eller äldre
• N=8488 individer, varav 11 procent är utrikes födda
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Variabler
• Mått på läkemedelsanvändning (juli 2005-nov2007):
– Binär variabel: köpt läkemedel eller ej köpt läkemedel
– Kontinuerlig variabel: mängden uthämtade läkemedel mätt i
DDD
• Förklarande variabler:
– Utrikes född eller inrikes född
• Nordisk bakgrund (Finnland, Norge och Danmark)
• Västerländsk bakgrund (Västeuropa, och Nordamerika)
• Icke-Västerländsk bakgrund (övriga länder)
– Hälsa, livsstil, ålder, utbildning, inkomst, civilstånd m.fl.
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Steg 1
Har köpt läkemedel
på recept
Ja
Steg 2
Antal uthämtade DDD
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Nej
18 procent
Resultat för alla läkemedel: Män
Utrikes födda
Nordisk bakgrund
Västerländsk bakgrund
Icke-Västerländsk bakgrund
Justerat för hälsa
Justerat för SES
Har köpt läkemedel (n=4078)
0.03
0.01
-0.02
-0.01
-0.00
0.02
0.02
0.05
0.05
0.06
Ja
Ja
Ja
Utrikes födda
Nordisk bakgrund
Västerländsk bakgrund
Icke-Västerländsk bakgrund
Justerat för hälsa
Justerat för SES
Antal uthämtade DDD (n=3114)
-25.97
495.18 929.44 746.85
-804.22 -393.96 -385.53
-93.03 -188.75 -193.20
Ja
Ja
Ja
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Resultat för alla läkemedel: Kvinnor
Utrikes födda
Nordisk bakgrund
Västerländsk bakgrund
Icke-Västerländsk bakgrund
Justerat för hälsa
Justerat för SES
Har köpt läkemedel (n=4410)
-0.02
-0.03
-0.04
-0.04
0.03
0.02
0.02
-0.03
-0.03
-0.04
Ja
Ja
Ja
Utrikes födda
Nordisk bakgrund
Västerländsk bakgrund
Icke-Västerländsk bakgrund
Justerat för hälsa
Justerat för SES
Antal uthämtade DDD (n=3877)
-226.23
14.03 -287.97 -356.50
377.67 259.48
88.06
-499.61 -358.32 -471.54
Ja
Ja
Ja
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Resultat för utvalda läkemedelsgrupper
Män
•Hjärt- och kärlsjukdom inkl. typ 2 diabetes:
–Nordisk och icke-Västerländsk, högre sannolikhet
•Magsår:
–Nordisk, lägre sannolikhet
Kvinnor
•Magsår och smärta:
–Icke-Västerländsk, högre sannolikhet
•Preventivmedel
–Icke-Västerländsk, lägre sannolikhet
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Slutsats
• Det finns skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes och
inrikes födda personer i Sverige.
– Geografisk områden (Nordisk, Västerländsk och övrig)
– Läkemedelsgrupper
• Skillnaderna förklars delvis av:
– Hälsa
– SES
– Andra faktorer
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
Möjliga tolkningar:
(1) Söker vård på olika sätt
(2) Vård ges på olika villkor
2
1
Hälsa
Utfall:
• Läkemedelsbehandling
Vårdkontakt
Andra utfall:
•Annan behandling
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
TACK!
Lund University/Department of Economics/Thomas Eriksson
