DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING
I FÖRÄNDRAT KLIMAT
2016-03-18
Jeff Lewis
Fil.Dr. hydrogeologi
Tyréns AB
© TYRÉNS 2016
5/2/2016
2
© TYRÉNS 2016
Vattnets kretslopp
© TYRÉNS 2016
VATTENFÖRSÖRJNINGENS OLIKA DELAR
Källa: Svenskt Vatten
5/2/2016
4
© TYRÉNS 2016
VATTENFÖREKOMSTER
• Råvattentäkt till dricksvattenberedning.
• Yt- eller grundvatten.
• Påverkan kan ge upphov till irreversibla skador som
medför att det inte kan användas.
• Undvika att råvattenkvaliteten och kvantiteten
försämras vid extrem väderlek och klimatförändring.
5/2/2016
5
© TYRÉNS 2016
YTVATTENTÄKTER
• 50 % av Sveriges vattenförsörjning baseras direkt på
ytvatten.
• Sjöar och rinnande vattendrag.
• Sammansättningen varierar stark både under året och
från år till år.
• Beroende på en komplex samverkan mellan olika
faktorer:
• Jordarter
• Markanvändning
• Tillförsel av föroreningar via dag- och avloppsvattenutsläpp
• Lakvatten från tippar m.m.
• Temperaturen
5/2/2016
6
© TYRÉNS 2016
YTVATTENKVALITET – KLIMATPÅVERKAN
• Ökad nederbörd, skyfall och översvämningar
• Ökad risk för mobilisering av kemiska föroreningar
• Ökad risk för spridning av mikrobiologiska föroreningar
• Högre ytvattentemperaturer
• kan gynna tillväxten av bakterier, algblomningarna
• Ökade humushalter
5/2/2016
7
© TYRÉNS 2016
GRUNDVATTENTÄKTER
• 50 % av Sveriges kommunala vattenförsörjning baseras
på grundvatten
• För enskild vattenförsörjning är grundvatten
dominerande källan
• Grundvatten finns i markens porer i jordlagren eller i
bergets sprickor
• Att känna till markens eller bergets egenskaper i
tillrinningsområdet är viktigt för att kunna skydda
täkten
5/2/2016
8
© TYRÉNS 2016
GRUNDVATTENKVALITET - KLIMATPÅVERKAN
• Processer som är avgörande för grundvattnets
kvalitet:
• Transport genom den omättade zonen.
• Uppehållstider.
• Grundvattenbildningens storlek.
• Tillgång till syre.
• Ovan nämnda processer kan variera på grund
av väder och klimat, och;
• Grundvattnets strömningsriktning kan även
påverkas av ökad nederbörd.
5/2/2016
9
© TYRÉNS 2016
dricksvattenbrunn
infiltrationsbädd
Sjö 2
Sjö 1
5/2/2016
10
© TYRÉNS 2016
SVAPPAVAARA GRUNDVATTEN
SGU, Grundvattennätet,
Svappavaara 10
SGU, Rapport 2007:9
5/2/2016
11
© TYRÉNS 2016
LEDNINGSNÄTET
• Ligger ofta i samma ledningsgrav som
avloppsledningar
• Blir ett ledningsnät trycklöst kan föroreningar
läcka in
• Skyfall kan orsaka ras och skred som kan skada
ledningsnätet, och;
• Legionella
5/2/2016
12
© TYRÉNS 2016
SKYDD AV
VATTENTÄKT/DRICKSVATTENFÖREKOMSTER
Dricksvattenförekomster representerar mycket stora
ekonomiska värden och kan skyddas på olika sätt:
• Genom att vattenskyddsområde inrättas.
• Kommunala föreskrifter kan meddelas för skydd av
ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter.
• via den kommunala och regionala fysiska planeringen,
och;
• genom tillsyns- och tillståndsförfarande.
5/2/2016
13
© TYRÉNS 2016
UR ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV…
…om ett vattenskyddsområde inte omfattar viktiga delar av
tillrinningsområdet och beaktar föroreningsrisker vid exempelvis
skyfall och/eller översvämningar är det inte effektivt!
5/2/2016
14
© TYRÉNS 2016
KRISBEREDSKAP INOM VATTENFÖRSÖRJNING
För en god hantering av kriser av större format krävs bland annat:
• Riskinsikt och kunskaper om hur olika scenarier kan eskalera.
• Att förebyggande åtgärder är vidtagna och robusta anläggningar.
• Tillgång på reservmaterial, kemikalier och nödutrustning.
• Informationsberedskap.
• Tillgång till olika specialistkompetenser, och;
• ”Ständig bevakning” som fångar tidiga varningssignaler.
5/2/2016
15
© TYRÉNS 2016
”When the well is dry, we know the worth of water”
Benjamin Franklin
Frågor?
5/2/2016
16
© TYRÉNS 2016
TACK FÖR MIG!
jeffrey.lewis@tyrens.se
www.tyrens.se
5/2/2016
17
© TYRÉNS 2016
