Grundkartläggning
IT i små och medelstora
företag i Gästrikland
Dalarna och Hälsingland
Anne-Marie Morell-Östlund
Marjo Särkimäki
Augusti 2009
Sammanfattning
Inom projektet FindIT1, har vi genomfört fyrtio företagsintervjuer i Gästrikland, Dalarna och
Hälsingland med syfte att få vetskap om de små och medelstora företagens IT-användande, ITkompetens och framtida investeringar när det gäller IT.
De flesta av de kontaktade företagen har ett affärssystem och flertalet av dem använder Monitor,
som har sitt säte i Hudiksvall. Oavsett vilket affärssystem som används på företagen så används
det oftast inte till fullo. Det är enbart ett fåtal av de intervjuade företagen som använder sitt system
inom alla områden. Det är vanligt att egna excelark utformas när det gäller lagerhantering,
planering och beredning. Många har externa ekonomi- och lönesystem som företagen upplever
inte går att integrera med de affärssystem som tillämpas.
Alla företag har väl fungerande back up system och egna servrar i huset.
De företag som vi intervjuat använder sig av e-mail, fax eller telefon när de har kontakt med sina
kunder och leverantörer. Större företag säger sig önska att EDI användes i ökad omfattning vid
kontakt med kunderna.
Företagen håller sig uppdaterade om nya IT-lösningar och IT-produkter via sina leverantörer av
affärssystem och servertjänster. En del får även kännedom om vad som finns på marknaden
genom eget intresse inom IT-området.
IT-kompetensen ute på våra företag upplevs som ganska god. De flesta av företagen säger att de
anställda kan det de måste kunna. Vissa besitter mer kunskap tack vare sitt egna IT- intresse. När
det gäller programmering och arbete vid styrda maskiner så upplevs IT-kompetensen som hög
eller mycket god. Ett problem som nämns är dock att det är svårt med rutin och disciplin när det
gäller avrapportering och inmatning i affärssystemen. Att kompetensutveckla sin personal när det
gäller IT ses som något positivt och något som borde ske med jämna mellanrum, framförallt när
det gäller officepaketet och grundläggande datakunskap. På grund av att de flesta använder excel
så skulle de vilja lära sig att utnyttja detta på ett bättre sätt för att kunna ta fram statistik m m.
Kunskap om programmering och att lära sig använda affärssystemet är något som upplevs som
väldigt viktigt.
För effektivisering av sin verksamhet anser de flesta att de måste få kunskap om hur man använder
sina affärssystem på ett bättre sätt. Även förbättrad lagerhantering och användandet av streckkoder
nämns.
Det nuvarande ekonomiska läget i branschen ses antingen som en möjlighet till att hinna med att
investera och kompetensutveckla inför en kommande högkonjunktur eller som en anledning till att
det inte finns ekonomi till sådana åtgärder. Många säger dock att de ska se över sina ritprogram,
affärssystem, nytt löne-, ekonomi- och avbrottssystem eller en säljstödsmodul.
Lagerhanteringssystem är något som en del av företagen säger sig komma att investera i. När det
gäller licenser och utbildningar så upplevs det som väldigt kostsamt men nödvändigt för att vara
uppdaterad i det senaste när det gäller CAD och CAM.
Bland de intervjuade små och medelstora företagen upplevs det som positivt med satsningen på ett
kompetenscenter inom Industriell IT på Sandbacka Park. Generellt säger företagen att det vore bra
att kunna träffas och gemensamt utbyta erfarenheter samt att med gemensamma behov möjliggöra
anpassade kurser och utbildningar regionalt. Endast ett företag säger sig inte vara i behov av detta.
1
FindIT, Forum för Industriella IT-lösningar, www.findit.sandbackapark.com
1
Innehållsförteckning
Sida
Sammanfattning
1
1. Inledning
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
Bakgrund
Syfte
Avgränsning
Metod
Resultat
3
3
3
3
3
2. Grundkartläggning av SME i Gästrikland
2.1 Affärssystem
2.2 Bevakning av nya IT-produkter och IT-lösningar
2.3 IT-kompetensen på företagen
2.4 Behov av kompetensutveckling
2.5 Förbättringar för ökad konkurrenskraft
2.6 Informationsutbyte mellan företaget och dess kunder och leverantörer
2.7 Serverhantering och back up
2.8 Framtida investeringsbehov
2.9 Kompetenscenter inom Industriell IT
4
6
7
7
8
9
9
10
11
3. Slutord
3.1 Fortsatta aktiviteter inom FindIT
12
Bilaga: Intervjuguide
2
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Anledningen till denna kartläggning av små och medelstora företag i regionen är en satsning
på att vidareutveckla ett kompetenscenter inom Industriell IT, FindIT. Syftet med FindIT är
att stärka konkurrenskraften hos regionens företag med hjälp av IT-lösningar.
För att få vetskap om upplevda behov vad gäller IT hos de små och medelstora företagen
(SME2) har vi intervjuat fyrtio SME i Gästrikland, Dalarna och Hälsingland.
Samma frågeställningar har ställts till alla de intervjuade företagen för att få en samlad bild
över hela regionen.
1.2 Syfte
Syftet med denna grundkartläggning av företag är att samla information om hur SME arbetar
med IT idag och vilka behov de har av IT lösningar och IT kompetens för att kunna utveckla
sina företag.
1.3 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa oss till Gävleborg och Dalarnas län.
1.4 Metod
Vi har vid varje intervju använt oss av en intervjuguide med samma frågeställningar till alla
företag för att få en samlad bild av SME:s IT-användande och behov. De företag som är
utvalda att deltaga i denna grundkartläggning har i första hand valts ut inom nätverket Triple
Steelix3 Öst. Det är endast företagen i Hälsingland som inte ingår i Triple Steelix nätverk.
Företagen är utvalda att representera olika inriktningar av företag inom stål- och
verkstadsindustrin.
1.5 Resultat
Resultatet från denna grundkartläggning kommer bland annat att visa vad företagen använder
för IT-verktyg, vad de anser om dessa, hur de upplever IT kompetensen i sina företag och hur
de utbyter information mellan sig, sina kunder och leverantörer. Resultatet visar även vad
deras framtida investeringsbehov är och vad som skulle kunna utvecklas med hjälp av nya
eller befintliga IT stöd.
2
3
SME, företag med upp till 250 anställda
www.triplesteelix.se
3
2. Grundkartläggning av SME i Gästrikland
2.1 Affärssystem
De flesta av de kontaktade företagen använder sig av ett affärssystem och det vanligaste är
Monitor. I Hälsingland är det av naturliga skäl flest företag som använder sig av Monitors
affärssystem då Monitor har sitt säte i Hudiksvall.
Samtliga affärssystem innehåller ett flertal olika moduler (t ex inköp, material- och
produktionsplanering, lager, försäljning, ekonomi) men i de flesta fall använder inte
företagen samtliga moduler som finns tillgängliga. Det är vanligt förekommande att
ekonomimodulen i affärssystemet inte används, istället används ett annat ekonomisystem
som många företag upplever inte är integrerbart med företagets affärssystem. Det mest
använda ekonomisystemet är SPCS. Att ekonomimodulen, som finns tillgängligt i
affärssystemet, inte används kan bero på att det saknas tillräckligt med utbildning i hur
modulen fungerar. En annan anledning kan vara att företaget hellre använder ett
ekonomisystem som de sedan tidigare är van att använda. I enstaka fall används inte heller
lagermodulen eller inköpsmodulen. När det gäller lagerstyrning, planering och beredning
har företagen ofta utvecklat egna excelark då de upplever att affärssystemets funktion inte
räcker till för deras behov.
Många företag nämner att systemen fungerar som de ska men att det kan vara svårt att få
personalen att följa rutiner vid ut- och instämpling av jobb.
Av de fyrtio företag som vi besökt är det endast ett fåtal företag som utnyttjar sitt system
fullt ut. I dagsläget använder de kartlagda företagen följande affärssystem:
Gästrikland:
• Monitor – 9 företag
• Briljant – 2 företag
• Andersson – 2 företag
• Iscala – 2 företag
• Jeeves – 1 företag
• Garp – 1 företag
Dalarna:
•
•
•
•
•
Monitor – 3 företag
Briljant – 1 företag
Pyramid – 1 företag
Garp – 1 företag
Mapaz – 1 företag
Hälsingland:
• Monitor – 9 företag
• ASV – 1 företag
4
I de fall affärssystemen inte innehåller någon modul för löneadministration används andra
system för detta, enligt nedan:
Gästrikland:
• Hoogia – 3 företag
• Agda - 2 företag
• Spcs – 3 företag
• Carat – 3 företag
• Visma Spcs – 2 företag
• FMPS – 1 företag
Dalarna:
•
•
•
•
Contec – 1 företag
Carat - 1 företag
Visma Spcs – 1 företag
3 L System – 1 företag
Hälsingland:
• Contec – 3 företag
• Hogia – 2 företag
• Agda – 1 företag
• Spcs – 1 företag
Sex stycken av de totalt fyrtio företagen har inget affärssystem enligt ovan utan använder sig
endast av ett administrativt system (för redovisning, lön, skatt och annan administration).
Följande administrativa system används:
Gästrikland:
• Visma Spcs – 3 företag
Dalarna:
•
•
Visma Spcs – 2 företag
3 L System – 1 företag
Hälsingland:
• Av de företag som vi intervjuat använder alla ett affärssystem.
Nedan följer några kommentarer från företagen över affärssystemen:
Gästrikland:
• Fungerar bra
• Inte något bra ekonomisystem i Monitor
• Iscala är ett bra system som vi använder fullt ut
• Jag är inte imponerad av Andersson, vi nyttjar inte systemet fullt ut
• Monitor är uppbyggt på ett enkelt sätt att arbeta
• Materialhanteringen i Andersson är ett problem
• Mycket bra! Vi kör allt i Monitor, produktion, ekonomi och lager
• Fungerar bra, men jag jobbar helst i egna excel ark
5
Dalarna:
•
•
•
•
•
•
Bra, det har utvecklats med åren.
Mycket bra! Om man använder det på rätt sätt.
Det är lite stenålder, avrop med beställningspunkter vore önskvärt.
Vi styr hela produktionen i Monitor och i det stora hela är det bra.
Vi kör ekonomisystem och maskinplanering integrerade i Briljant och det är viktigt.
Vi är väldigt nöjda, men det vore önskvärt med bättre manual för stöttning till
operatörerna.
Hälsingland:
• Vi är nöjda med Monitor och använder systemet fullt ut.
• Fungerar bra i det stora hela. Vi gör små anpassningar kontinuerligt.
• Vi är mycket nöjda med Monitor.
• Vi skulle behöva mer utbildning i hur Monitor fungerar, saknar tidredovisning för tjänster.
• Saknar en modul för löneadministration i Monitor.
• Vi är nöjda med Monitor men de är väldigt dyra på sina utbildningar och
användarseminarium.
• Enkelt och bra men det är dyra licenser och dyra utbildningar via Monitor.
2.2 Bevakning av nya IT-produkter och IT-lösningar.
I vår kartläggning visar det sig att när det gäller nya IT-produkter och IT-lösningar är det
den anställdes eget intresse för detta som avgör om företaget själv skaffar sig information
om ny teknik. I de flesta fall är det via företagets leverantör av affärssystem och
servertjänster som företagen håller sig uppdaterad.
Nedan visas hur företagen håller sig ajour med nya IT-verktyg och/eller uppdateringar av
befintliga:
Gästrikland:
• Via Leverantör – 8 företag
• Eget intresse – 7 företag
• Via moderbolag – 3 företag
• Ointresserad – 2 företag
Dalarna:
•
•
•
Via leverantör – 6 företag
Eget intresse – 3 företag
Annat – 1 företag ( via mail, kollegor och experter utifrån )
Hälsingland:
• Via leverantör – 7 företag
• Eget intresse – 1 företag
• Annat – 1 företag ( via mail, kollegor och experter utifrån )
• Inget behov – 1 företag
6
2.3 IT-kompetensen på företagen
Vi har frågat företagen hur de ser på IT-kompetensen hos de anställda och många av dem
upplever att IT-kompetensen på företaget är god eller ganska bra. De flesta säger att de
anställda kan det de måsta kunna för att utöva sitt yrke. IT-kompetensen upplevs inte alltid
så bra när det gäller officepaketet men upplevs väldigt hög när det gäller CAD, CAM och
programmering av styrda maskiner.
Nedan följer ett antal kommentarer från de kontaktade företagen vad gäller de anställdas
kompetens:
Gästrikland:
• God grundkompetens
• Goda IT kunskaper på styrda maskiner, i övrigt varierande
• Överlag normal hos de flesta
• Hög, i förhållande till det de behöver
• Vi ligger långt fram, vi har god kompetens
• Ganska bra
• Allmän kompetens
• De anställda behärskar det de måste kunna
• Bristfällig/dålig, inget stort intresse hos de anställda vad gäller IT
Dalarna:
•
•
•
•
•
•
•
•
Lite olika, vi hyr in kompetens med anpassning
Den är mycket god
Sådär, den kunde vara bättre. Office ligger på en hygglig nivå
God, man kan det man måste kunna
Låg, men de kan det de måste kunna
Problem vid rotation på arbetsplatsen när det är dålig kunskap i data
Låg, även brister i kompetensen hos kunder när det gäller det rent tekniska
Blandat, generellt hyggligt bra. De klarar sina arbetsuppgifter
Hälsingland:
• Bra, kan inte begära för mycket! Inte så bra disciplin på avrapporteringar mm
• Hyfsat bra
• Vi har hög kompetens mycket beroende på låg medelålder
• Inte så bra, med de kan det de måste kunna
• Relativt god kompetens
• 2/3 av personalen har relativt bra nivå på kompetens
• Det finns mer att lära men en hygglig nivå
2.4 Behov av kompetensutveckling
De flesta av de intervjuade personerna säger att det vore bra att med jämna mellanrum
uppdatera sig när det gäller officepaketet-grundläggande datakunskap, gäller både för dem
på den administrativa sidan och för dem ute på verkstaden. Många av företagen gör egna
excelark när det gäller planering, lagerhantering m m och det vore därför bra, enligt dem,
att lära sig att utnyttja excel på ett bättre sätt. De flesta tycker att excel är ett bra program
att jobba med. Behovet av att lära sig programmering och förfina användandet av sitt
affärssystem är också något som nämns.
7
Nedan följer kommentarer gällande kompetensutvecklingsbehov från intervjuerna:
Gästrikland:
• Uppdatering med jämna mellanrum i officepaket
• Förkovra sig i användandet av Excel och statistiska uppföljningar m m
• Programmering
• Få kunskap i att utnyttja affärssystemet fullt ut
• Att kunna planera och göra nyhetsutskick
Dalarna:
•
•
•
•
•
•
Vi skulle behöva utnyttja systemet SPCS bättre
Kompetenshöja när det gäller officepaketet, framförallt på kontoret
Power point, att kunna göra bra presentationer
Få kunskap i att utnyttja affärssystemet fullt ut
Att förstå helheten i office paketet och bättre manualer för MPS-systemet
Grunddata
Hälsingland:
• Nej, inget behov.
• Det behövs alltid utbildning, vi kör interna kurser vid nya programvaror
• Vore korkat om jag svarade nej på den frågan, på verkstaden behövs mer kunskap
om specialprogrammen i maskinerna och på kontoret office paketet
• Det behövs lära om förståelsen för hela kedjan
• Monitorutbildning om hur man använder systemet fullt ut
2.5 Förbättringar för ökad konkurrenskraft
Vid frågeställningen vad företagen måste bli bättre på ur konkurrenssynpunkt framkom
bland annat att de vill förbättra leveranssäkerheten, bli effektivare vad gäller planering och
beredning, kostnadseffektivisera och bli bättre på lagerstyrning- och hantering.
En åtgärd som nämnts för effektivisering är att förbättra tillgången till kunskap om hur
man använder affärssystem på ett bättre sätt.
Nedan följer svar på vad företagen vill bli bättre på:
Gästrikland:
• Teknisk bruksanvisning och teknisk dokumentation när det gäller ritningar
• Höja leveranssäkerheten
• Bli effektivare på planering och beredning
• Bättre respons ut till kund på offertförfrågningar
• Pressa kvalitetsbristkostnader
• Ordning och reda
• Få ned lagerkostnader
• Jobba med produktionsteknik
• Jobba mot nya kunder och marknader
• Marknadsföring och försäljning
• Flexibilitet
8
Dalarna:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bättre leveranskontroll på våra leverantörer
Höja leveranssäkerheten
Öka automatiseringsgraden
Att styra tillverkningen, en kedja från det att man lägger ordern kopplat till
verkstaden
Vi måste bli mer komplett, bli bredare. Automatisera och effektivisera
Vi måste bli bättre på att utnyttja IT
Svetsningen måste automatiseras
Bli effektivare med mindre maskinstörningar och organisationsstörningar
Vi måste bli bättre på lagerhanteringen
Öka kunskapen om uppdateringen av hemsidan
Förebyggande underhåll och ordning och reda
Hälsingland:
• Uppföljning av stämplade tider kan alltid bli bättre
• Förståelsen hos de anställda är viktigt med regelbundna möten
• Leanarbete för att få ett jämt flöde och snabbare feedback på de olika stationerna
• Information om företaget och produkterna
• Marknadsföring
• Bli bättre på att programmera maskinerna och bättre disciplin på stämpling
• Rationaliseringar och att ligga steget före
• Styrning i processerna för att få bättre koll
• Logistik och konstruktionssidan
• Att få större ansvar hos de anställda vid interna planeringar och uppstart av jobb
2.6 Informationsutbyte mellan företaget och dess kunder och leverantörer
På vår fråga om hur informationsutbytet sker mellan företaget och dess kunder respektive
leverantörer var svaret att detta sker mestadels via mail, men det är också vanligt
förekommande att kontakterna sker via fax. Några företag förespråkar mer personlig
kontakt med sina kunder som komplement till mottagna mailorder, detta mycket beroende
på att det finns behov av att via telefon få muntliga förklaringar när det gäller en order. En
del företag upplever problem vid filöverföring av stora ritningar, och önskar i de fallen få
ritningarna sända med post.
Bland de större företagen jobbade en del via EDI4 och då med överföring av fakturor till
deras största kunder. Några av dessa företag skulle önska att all korrespondens, när det
gällde kunder, skedde via EDI.
2.7 Serverhantering och back up
Av de företag som vi intervjuat hanterar de flesta sina egna servrar och kör kontinuerligt
back up. Ett fåtal lägger ut serverhanteringen på extern leverantör. Ingen upplever det som
att det skulle bli stora problem vid eventuellt haveri av IT systemet.
4
Electronic Data Interchange (Elektronisk överföring av dokument mellan två system)
9
2.8 Framtida investeringsbehov
Vid våra intervjuer med företagen ställde vi frågan om hur de ser på investeringar. För en
del av företagen ligger en investering längre fram i planeringen på grund av det
ekonomiska läget i branschen, men de flesta ser möjligheter med att investera inför en
kommande högkonjunktur.
Det som nämns i intervjuerna är investeringar i ett nytt affärssystem eller att se över det
senaste inom det affärssystem som redan finns i verksamheten. Det kan vara ett
ekonomisystem, säljstödsmodul, lagermodul eller ett planeringssystem. Ett flertal nämner
att de önskar se över sin lagerhantering och eventuellt införa någon form av
streckkodsläsning för att få bättre ordning. Några funderar på att investera i ett nytt
ritprogram när det gäller CAD.
En del av företagen vill få bättre kunskap och rutin när det gäller stopptidsuppföljning.
Att få personalen att förstå helheten och att rationalisera och jobba mer med ordning och
reda nämns som viktiga saker att jobba med inför framtiden.
Licenser för IT-verktyg nämner företagen som en stor kostnad och något som företagen
betalar stora summor för varje år, men detta är en nödvändighet för att vara uppdaterad i
det senaste när det gäller CAD och CAM. Framtida investeringsbehov har nämnts inom
följande områden:
Gästrikland:
• Affärssystem
• Licenser
• Kompetensutbildning
• Nytt ekonomisystem
• Nytt lönesystem – Hogia eller Agda
• Säljstödsmodul
• Lagerhanteringsmodul
• Stopptids uppföljning
• Nytt CAD system
• Nytt back up system / server
• En utbyggnad av e-ordrar och e-fakturor
Dalarna:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Webb-baserat rithanteringssystem
Uppföljningssystem
Nytt CAD system
Ny hemsida
Ny server
Nya moduler i Pyramid
Ny IT-styrd produktionslina
Avbrottssystem
Robotsvets
Produktionssimuleringsprogram
Inga behov av investering de närmaste åren
Affärssystem
10
Hälsingland:
• Leanproduction
• Eventuellt streckkoder och utbyggnad av en truckdator
• Virituella servrar
• RFID, märka upp egna produkter där en båge läser av vid utlastning.
• Ny server
• Robotsvets
• Bättre styrda kantpressar
• Utbildning av Monitor
• 3D Cad
• Investera i utbildning och designprogram
• En egen lastbil för demo
• Ice Net, ett mobilt abonnemang
2.9 Kompetenscenter inom Industriell IT
Av de företag som vi intervjuat är det endast ett företag som anser att de inte skulle vara i
behov av ett kompetenscenter inom Industriell IT. De övriga tycker att det vore bra med
omvärldsbevakning, att kunna få stöd vid val och implementering av IT-stöd och hjälp
med att utbilda sig inom olika affärssystem. Några av företagen säger att det skulle vara
bra med studiebesök hos andra företag, som använder sig av samma system och utbyte av
erfarenheter. Företagen är även positiva till möjligheten att få tillgång till anpassade kurser
och föreläsningar i regionen i de fall flera mindre företag har samma kompetensbehov.
Generellt anser de att det vore bra med ett kompetenscenter ämnat för SME företag.
11
3.Slutord
3.1 Fortsatta aktiviteter inom FindIT
I och med vår kartläggning av de mindre och medelstora företagen kan vi dra vissa
slutsatser som leder till aktiviteter och projekt inom FindIT. Ett av dessa slutsatser är att det
finns behov av att träffas och utbyta erfarenheter när det gäller användandet av
affärssystemen.
Inom satsningen FindIT kommer vi att gå vidare inom områden som lyfts fram i vår
kartläggning:
•
•
•
•
•
•
•
Affärssystem-erfarenhetsutbyte
Disciplin i systemanvändandet
Stopptidsuppföljning
Digitala tidrapporter
Streckkodshantering
Resursplaneringssystem
Mobila handdatorer
12
Bilaga: Intervjuguide
Grundkartläggning Industriell IT den ____ /____ 2009
Företagsnamn:_______________________________________________________
VD/Ägare:___________________________________________________________
Antal anställda:__________ Män:_____ Kvinnor:_____
Omsättning:________________________
Beskriv
verksamheten?_________________________________________________
Bransch/Verksamhetsområde:__________________________________________
Marknadsområde:
Lokalt
□
Regionalt
□
Nationellt
□
Norden
□
EU
□
Globalt
□
Affärssystem?
____________________________________________________________________
Är affärssystemet bra/dåligt och vad beror det på?
______________________________________________________________
Övriga IT verktyg för t ex ekonomi, personal, tidrapportering,
CAD/CAM, underhåll ?
____________________________________________________________________
Integrerade med affärssystemet?
____________________________________________________________________
Egna verktyg, excel etc?
____________________________________________________________________
Hur håller ni er ajour med nya IT-produkter och IT-lösningar
mm?
● Genom;
□
Mässor
□
Söker själv
□
Annat
□
______________________
Leverantörer
13
Vad händer om systemet kraschar? Vem ansvarar för
serverhantering, backuper
______________________________________________________________
Hur upplever ni IT-kompetensen på företaget?
______________________________________________________________
Finns det behov av kompetensutveckling när det gäller IT på
ditt företag idagsläget?
______________________________________________________________
Om ja, vilket
behov?________________________________________________________
Vad tycker ni att ni måste bli bättre på ur konkurrenssynpunkt?(leveranstider, QA, kostnader, försäljning etc)
______________________________________________________________
Vad behövs för att ert företag ska nå dit ?
______________________________________________________________
Ser ni problem någonstans i er verksamhet som gör att ni
begränsas i era möjligheter att leverera mer produkter?
(Flaskhalsar)
______________________________________________________________
Hur utbyter ni information mellan er och era kunder?
______________________________________________________________
Finns det något som ni skulle vilja förbättra när det gäller
informationsflödet mellan er och era kunder? Om svar ja, vad
skulle det vara?
______________________________________________________________
Hur utbyter ni information mellan er och era leverantörer?
______________________________________________________________
Finns det något som ni skulle vilja förbättra när det gäller
informationsflödet mellan er och era leverantörer? Om svar ja,
vad skulle det vara?
______________________________________________________________
Hur ser era framtida investeringsbehov ut gällande IT?
______________________________________________________________
Skulle ni vara hjälpt av ett kompetenscenter eller en
”förlängd IT-arm”?
Om svar ja, vilka behov skulle det kunna vara?
______________________________________________________________
14
