SKOLAN? Matz Nilsson

SkolLedaren
Mer att läsa: Digital fortbildning l De bekämpar diskrimineringen l Fler unga män går ut gymnasiet
SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING
NR 9 NOVEMBER 2014
Forskarens tips
BÄSTA
SÄTTET
ATT STOPPA
MOBBAREN
Viktigt val
VILKEN
VÄG TAR
FÖRSKOLAN?
FRIDOLIN
LYSSNAR PÅ
SKOLLEDARNA
Matz Nilsson:
”Ett givande
möte. Vi har
ministerns öra.”
+
NYHETER
GÄSTKRÖNIKÖR
Monica Kjellman
DEBATT
BÖCKER
RAST
Förskoleklassens rikskonferens
Malmö 21 november • Stockholm 28 november • Umeå 11 mars 2015
”Jag tycker det är ”häftigt” att få träffa
så många som arbetar inom samma
område. Jag tycker också att ni visar att
förskoleklass är viktig. Föreläsningarna
var jättebra liksom hela upplägget.”
Deltagare 2013
”Bra föreläsare som gav mycket inspiration och bekräftelse på att vi gör ett
viktigt jobb!”
Deltagare 2013
Annons med
Passa på att gå på konferens tillsammans
lärarna i förskoleklass- vi bjuder på din biljett*!
- från förväntan till färdighet
Hjälp sexåringarna att få en riktigt bra skolstart!
När barnen börjar i förskoleklass har de olika förförståelse och har utvecklat sina förmågor olika
långt. En del kan läsa, andra har svårt att hålla i pennan. Detta påverkar barnens förväntan.
Problem uppstår när vi inte möter barnen i deras förförståelse och förväntan. Ju längre barn
går i skolan desto mer sjunker deras förväntningar. Motivationen försämras. Upptäckarglädjen
minskar. Hur kan vi istället använda sexåringarnas förväntan som en kraft för en riktig bra
skolstart?
På den här konferensen lär du dig hur du bättre tar tillvara deras kunnande, förmågor och
intressen. Du får en större, bättre och mer lättanvänd verktygslåda som du direkt kan använda
i ditt arbete.
PROGRAM
• Använd kraften i sexåringarnas förväntan
• Nytt stödmaterial som inspirerar, stödjer och utmanar till utveckling
• Förskoleklassen i ett utbildningslandskap som förändras
• Kommunicera med hela kroppen
• Från förväntan till färdighet
• Det blir alltid som man tänkt sig
– Så får vi energi till att inspirera nästa generations nytänkare
Programmet i sin helhet hittar du på www.lararfortbildning.se
lärare
äl fyra
m
n
A
tor!
*
r vi rek
e
d
u
j
b
så
mn vid
fem na s med
a
ll
a
e
an
Ang
tillsamm del av
n
la
ä
m
ta
an
ör att
f
+
4
n
kode
ndet.
erbjuda
en!
älkomm
v
t
m
r
Va
ANMÄLAN
Malmö 21 november • Stockholm 28 november - fåtal platser kvar! • Umeå 11 mars
Pris per deltagare: 2 400 kr exkl moms. Anmälan görs på www.lararfortbildning.se
Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor
www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00
Skolledaren nr 9 221x286 mm.indd 1
2014-10-28 11:53:53
:53:53
LEDARE November 2014
RÄTTVISA. ”Det borde inte vara omöjligt att snabbt förändra resultaten
i de skolor som i dag har en låg måluppfyllelse”, skriver Sveriges
Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson, och efterlyser ett
samarbete mellan stat och skolans huvudmän.
Samarbete för en likvärdig skola
N
u är det dags för en nationell
samling för att säkerställa en likvärdig skola i vårt land.
Den nya regeringen måste på
ett mycket tydligt sätt tillsammans med
huvudmän, skolledare och lärare lägga
fast en nationell strategi så att resultatet
ökar och skillnaderna minskar i landets
skolor.
De ökande resultatskillnaderna är ytterst mycket problematiska.
Det är ett svaghetstecken för vårt utbildningssystem om elevers möjligheter
till en fullvärdig utbildning ska begränsas
av deras egen/deras föräldrars möjligheter att navigera rätt på en skolmarknad.
Alla skolor måste vara tillräckligt bra.
Vi tror inte på en lösning som handlar
om att låsa elever till den skola som råkar
finnas i närområdet.
Däremot måste skolor med högre andel
elever från mindre gynnade socioekonomiska förhållanden få kompensation för
att kunna hålla hög nivå på såväl undervisning som trygghet och studiero.
Den socioekonomiskt styrda delen av
resursfördelningen måste alltså öka generellt.
E
tt system där lärare och skolledare
inte fritt får välja arbetsplats är
inte heller något vi tror på. Däremot bör nya organisatoriska lösningar prövas för att göra skolor i socioekonomiskt utsatta områden till attraktiva
arbetsplatser för högt kvalificerade skolledare och lärare.
Här har staten en viktig och avgörande
roll i sina kommande satsningar.
Men mer pengar är inte lösningen om vi
använder samma metoder.
Sedan 2006 har resurserna till statlig
tillsyn av skolan mer än fördubblats. Trots
det har inte resultatet utvecklats tillräckligt positivt.
Även Riksrevisionen har varit kritisk
till att Skolinspektionens uppdrag gör att
fokus landar på inspektioner som i alltför
liten grad rör förutsättningarna för lärandet.
Nu är det dags att tänka om.
Det behövs helt nya initiativ som säkerställer att alla elever får en framgångsrik
skoltid.
F
öre valet skrev jag en debattartikel tillsammans med Gustav
Fridolin om hur regeringen
på ett tydligare sätt kan säkerställa resurserna för en likvärdig
skola. Ett nytt myndighetsuppdrag som öppnar upp för
ett samarbete mellan stat och
skolans huvudmän behövs och
ett statligt samarbetsavtal med
huvudmännen om skolutveckling på skolor som särskilt har
behov av det för att alla elever
ska nå godkända resultat.
Det borde inte, enligt vår
uppfattning, vara omöjligt att snabbt förändra resultaten i de skolor som i dag har
en låg måluppfyllelse.
Det statliga samarbetsavtalet ska kunna
gå ner på den enskilda skolan, och innehålla åtgärder som garanterar skolutveckling och en bättre måluppfyllelse,
grundade i forskning eller erfarenhet. Det
kan till exempel handla om att stötta lärarna att kritiskt granska och förbättra sin
undervisning, tidiga insatser för språkutveckling och verksamma metoder för att
förebygga kränkningar.
F
ör att göra skolutvecklingen möjlig, behöver avtalen garantera resurser till de berörda skolorna under den period som åtgärderna ska
genomföras.
Vi var överens om att staten genom
samarbetsavtalen skulle ha möjlighet att tillskjuta extra resurser för att
genomföra det som behövs. Inget
utvecklingsarbete skulle plötsligt
behöva avbrytas på grund av nya
budgetramar.
Vårt och utbildningsministers Gustav Fridolins
förslag om ett samarbete
för skolutveckling skulle
kunna ta vid där Skolinspektionen i dag avslutar sitt uppdrag.
MATZ NILSSON
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund
REDAKTION
Vasagatan 48
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Kerstin Weyler
kerstin.weyler
@skolledarna.se
08-567 06 201
Postadress
Box 3266
103 65 Stockholm
Form och layout
Anders Gustafson
Editor Publishing
Omslagsfoto
Magnus Hartman
ISSN 0037-6515
Annonsbokning
Lena Elison
08-567 06 210
le@skolledarna.se
XP Media
08-660 67 05
FÖRBUNDSKANSLI
Vasagatan 48
Ordförande
Matz Nilsson
Postadress
Box 3266
103 65 Stockholm
Kanslichef
Maria Andrén
Bergström
Tryck
Lenanders Grafiska
Kontakt
08-567 06 200
info@skolledarna.se
www.skolledarna.se
Ombudsman/bitr
förhandlingschef
Britt Sundström
TS-upplaga 2013
7 700
Innehåll
Ombudsman
Monika Elowson
René Wiltoft-Möller
Utredare
Lena Linnerborg
Webbredaktör/
informatör
Eva Ahlberg
Prenumerationer/
medlemsregister
medlemsregistret
@skolledarna.se
08-567 06 220
Fax 08-567 06 090
4 Nyheter
10 Reportage
Mobbning
12 Förskolans vägval
16 Gästkrönika
Monica Kjellman
17 Debatt
”Fel om Västsahara”
18 Böcker
21 På din sida
22 Rast
23 Sista ordet
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 3
NYHETER November 2014
”Ett mycket givande möte”
Matz Nilsson nöjd med första besöket hos Gustav Fridolin
För första gången som utbildningsminister tog Gustav Fridolin emot Sveriges Skolledarförbund och dess ordförande Matz
Nilsson och utredare Lena
Linnerborg i början av november.
POLITIK Utbildningsministern
presenterade för skolledarnas
delegation några av de områden för förskolan och skolan
som regeringen ska satsa på.
Det handlar om tidiga insatser för att stötta elever som
riskerar att inte nå målen, till
exempel den läsa-skriva-räknagaranti som ska införas i årskurs 1 (en garanti som för övrigt Sveriges Skolledarförbund
har arbetat för i flera år.)
Ledarskapet i skolan är viktigt, menar regeringen och
Gustav Fridolin lyfte vid mötet
den nya nationella fortbildningen för förskolechefer. Ett
slags förskolechefslyft på 7,5
högskolepoäng. Något obligatoriskt rektorsprogram som Sveriges Skolledarförbund krävt,
blir det alltså inte.
– Gustav Fridolin har också
stora förväntningar på den utredning om rektors ledarskap
som blir klar i vår, säger Matz
Nilsson. Den behandlar bland
annat frågan om hur skolledarna ska få tid att vara pedagogiska ledare.
REGERINGEN VILL SATSA stort
också på rekrytering av lärare,
bland annat med statsbidrag till
lärarlöner.
– I den satsningen måste
också skolledarna komma med.
Men vi poängterade för ministern att det är viktigt att stödet
differentieras och att det går
till de skolor och områden som
behöver mest, kommenterar
Matz Nilsson.
En tredje stor satsning som
regeringen vill genomföra är
4 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
avdelningen (den tidigare, Erik
Nilsson, har blivit statsekreterare hos arbetsmarknadsminister
Ylva Johansson) på Skolverket.
Från Sveriges Skolledarförbunds sida poängterade man
att det är viktigt att skolledare
och lärare får vara med och diskutera vad som behöver göras.
– Gustav Fridolin talade
också om jämlikheten i skolsystemet, säger Matz Nilsson.
Om hur likvärdigheten kan förbättras.
På förmiddagskaffe hos utbildningsministern. att utveckla nationella skolutvecklingsprogram som ska vara
långsiktiga och systematiska.
I programmen vill regeringen
samordna de olika satsningar
som i dag framför allt finns på
Skolverket, till exempel matteoch läslyft.
Det blir ett mer renodlat, och
kanske framför allt ett tydligare, utvecklingsuppdrag för
Skolverket.
SNABBARE INSATSER PÅ en skola
behöver utvecklas, efterlyste
utbildningsminister Gustav
Fridolin och Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz
Nilsson i en gemensam debattartikel inför valet.
De nya skolutvecklingspro-
FOTO: MAGNUS HARTMAN
grammen kan väl anses svara
på det. Det påminner också en
del om det uppdrag som tidigare Myndigheten för skolutveckling, MSU, hade.
När det gäller dagens utvecklingsinsatser från Skolverkets
sida, kan huvudmän mer eller mind­re frivilligt delta. Det
kommer att förändras, bedömer Sveriges Skolledarförbund.
Bindande avtal kommer att
slutas med huvudmännen så att
utvecklingsinsatserna verkligen genomförs.
DEN TIDIGARE generaldirektören
för MSU, Pia Enochsson, kommer också från den 18 november att gå in som tillförordnad
avdelningschef på utvecklings-
TILL SIN HJÄLP ska regeringen
tillsätta en ny skolkommission
med bland annat svenska skolforskare. Kommissionen ska ta
över den analys av de försämrade resultaten som OECD just nu
håller på att arbeta fram på den
tidigare regeringens uppdrag.
Den nya kommissionen ska
arbeta i dialog med skolans
företrädare och riksdagens
partier och få mandat att lägga
fram förslag om till exempel
metodutveckling, stärkt ledarskap och likvärdigheten i skolsystemet.
Som ett underlag till en kommande kommissions arbete,
förmedlade Sveriges Skolledar­
förbund tre viktiga punkter –
tillit och förtroende i styrkedjan,
ökad likvärdighet genom ökat
statligt ansvar för skolan, och
dimensionen och ledningsresursen och skolledarnas uppdrag.
– Ett mycket givande möte,
summerar Matz Nilsson. Vi har
ministerns öra.
KERSTIN WEYLER
Fakta 20 miljoner per år
w Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor avsätts totalt för 2015 för
kompetensutveckling och fortbildning av rektorer och förskolechefer
och beräknar att 20 miljoner kronor
per år avsätts för samma ändamål
2016–2018. Här ingår inte det obligatoriska rektorprogrammet.
’
’
Fortbildning mot framtiden
Finns det någon som helst forskning som stöder att ett statligt huvudmannaskap ger bättre
resultat? Eller att huvudmannaskapet är avgörande för undervisningens innehåll och kvalitet?
Sveriges Kommuner och landstings vd Håkan Sörman i Dagens Samhälle
i replik till Bo Jansson, LR, om statligt huvudmannaskap.
250 workshops i Helsingborg ska möta digitala utvecklingen
Det är fullt i många klassrum
den sista veckan i oktober i
Filbornaskolan i Helsingborg,
fastän det är skollov.
I stället är det kommunens lärare som bänkar sig för delta
i #Hbg44, en storsatsning på
fortbildning.
Utbudet är mycket
DIGITALT
stort, runt 250 workshops, anordnas under de tre dagarna.
En gedigen planering ligger
bakom.
– Men det är värt allting, säger en nöjd Gertrud Ek, verksamhetchef för Pedagogiskt
centrum som ansvarat för arrangemanget.
Helsingborg strävar att ligga
i framkant när det gäller IKT
och det gäller också fortbildningsdagarna. De pass som var
mycket praktiskt inriktade,
hands on, fylldes snabbast.
– Men det är inte bara tekniken det handlar om, säger Mona
Andersson, som också jobbat
med arrangemanget. Utan också vad vi ska ha den till.
MÅNGA AV DE som håller i de
olika passen är pedagoger från
Helsingborgs skolor och återfinns till exempel i det IKTnätverk som utbildningsförvaltningen har.
De populäraste passen handlar om Gafe, Google apps for
education, men också Ipad i
förskolan är efterfrågat.
Den nya tekniken, som inte
längre är så särskilt ny, blir allt
mer och mer ett verktyg bland
andra. Den bygger ju också på
att en delningskultur, och både
Mona Andersson och Gertrud
Ek håller med att det också
präglar årets vecka.
– Lärare lär lärare, säger
Gert­rud Ek.
För att IKT ska genomsyra
en skolas verksamhet krävs ett
stort engagemang från skolled-
Utbildningsdirektör Ing-Marie Rundwall, till vänster, summerar #Hbg44 tillsammans med bland andra Joakim
Jardenberg längst till höger.
FOTO: JOSEFINE ÅKERBLOM
ningens sida. Det intygar bland
andra Jonas Svensson, som är
IKT-pedagog på Högastens
skola och Råås södra skola.
– Min skola är positiv till den
digitala utvecklingen. Det finns
två anledningar till det – att
rektor stöttar och att vi har en
särskild resurs, IKT-pedagogen, säger Jonas Svensson. Det
är viktigt med en organisation
för IKT, det är för jobbigt för
enskilda pedagoger att driva
arbetet.
Lise-Lotte Johansson är den
pådrivande rektorn.
FÖR FEM ÅR sedan blev hon skolledare, efter att ha varit intresserad och drivit på som lärare,
bland annat för att skapa en
mediaprofil på skolan. Fortfarande undervisar hon sex timmar i veckan, för att det också
ska bli verkstad.
Med ett större skolledaransvar som också inbegriper tre
förskolor har Jonas Svensson
fått ta mer och mer över de frågor hon tidigare drev.
– Vi lever i en digital värld
och det ställer krav på lärarrollen, säger hon.
Det motstånd som finns för
att fullt ut satsa på IKT, är
framför allt oro för att inte kunna, inte våga, anser Lise-Lotte
Johansson. Det är inte heller
en generationsfråga, menar
hon. Här har lärarutbildningen
en hel del att fundera över hur
man förbereder de nya lärarna.
VILKA ÄR DÅ Lise-Lotte Johanssons råd till en skolledare som
vill satsa på IKT?
4 Omvärldsbevaka! Vad händer till exempel när de sexåringar som har haft Ipad sedan
ettårsåldern och i förskolan
kommer till förskoleklassen?
Hur ska pedagogiken för dem
se ut? Du måste sätta dig in vad
som är på gång.
4 Lev som du lär – använd de
verktyg som står till buds och
learn by doing.
4 Dela på ansvaret med en
IKT-ansvarig, som kan stötta
och utbilda kollegerna. Svårt
att klara allt själv.
4 Trådlöst nätverk är a och o.
4 Ju mer du delar, desto mer
delar lärarna i sin tur.
När dagarna summeras på
onsdagseftermiddagen får
Lise-Lotte Johansson stöd av
Helsingsborgs stads it-chef,
Joakim Jardenberg.
– Alla skolledare ska blogga,
få lite mer skit under naglarna. Det var länge sedan det
var svårt att sätta upp en egen
blogg, det är bara att sätta igång!
TILL LÄRARNA HAR ger han rådet
att ägna en morgon varje vecka
till att tala med sina elever om
nyheter på nätet, till exempel
vilka nya tjänster som de har
sett.
Och när han slutligen svarar
på Ing-Marie Rundwalls fråga
vad som är viktigast för henne
som utbildningsdirektör att
göra, säger han att kommunen
borde införa en helt digital
vecka, då papper, pennor, kopieringsmaskiner är bannlysta.
Det skulle ge den digitala utvecklingen i Helsingborgs skolor ett jättekliv.
KERSTIN WEYLER
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 5
NYHETER
De tar upp
kampen mot
diskriminering
Kön, ålder, etnicitet, könsidentitet och könsuttryck, sexuell
läggning, funktionsnedsättning, religion och annan trosuppfattning. De utgör de så kallkal�lade diskrimineringsgrunderna.
Men lagen om diskriminering är
mångfacetterad och för många
lekmän svår. Nu finns en ny bok
om lagen som hjälp.
DISKRIMINERING Författarna
till boken Diskrimineringslagen – från princip till praktik, Filippa Swanstein och
Karin Henrikz, hittar man till
vardags på Malmö mot disk­
riminering, en så kallad anti­
diskrimineringsbyrå i Malmö.
kommuHit kan invånare i kommu­
nen vända sig om de har blivit
diskriminerade för att få hjälp
Byoch stöd att föra sin talan. By­
råns personal är också mycket
aktiv i att utbilda framför allt
komchefer, bland annat inom kom­
munens olika förvaltningar.
FÖR SOM INOM så många and­
ra områden, är den som leder
verksamheten viktig för arbetet
mot diskriminering. Och har
Swanett stort ansvar. Filippa Swan­
stein ger ett exempel:
– En
–
En chef kan, i all välmening,
säga till en kvinnlig anställd, att
du har ju småbarn just nu och
därför är det inte aktuellt med
någon befordran, när frågan om
en chefstillsättning diskuteras.
diskrimineMen svaret är diskrimine­
rande.
Och det är mycket annat som
”slinker med”, till exempel i
jargongen på en arbetsplats.
Saker och ting sitter i väggarna
– ”så här är det hos oss, så har
vi alltid sagt”.
proDÅ HAR MAN ett ännu större pro­
blem, menar Filippa Swanstein.
Skyldigheten att utreda om
det har skett någon diskriminediskrimine­
2014
6 SKOLLEDAREN NOVEMBER
OKTOBER 2014
ring ligger tungt på den som har
ansvaret. Men det gäller också
att den personen får reda på vad
som hänt. Den som har blivit
utsatt måste berätta för sin chef
vad som har hänt (och här utgår
man ifrån att den som upplever
diskriminering, har blivit disdis­
kriminerad, tolkningsföreträdet
ligger hos den som blivit utsatt).
Det var först inom arbetslivsarbetslivs­
området som de första lagarna
mot diskriminering kom. 1979
klubbades lagen om jämställdjämställd­
het mellan män och kvinnor i
arbetslivet igenom. Den ersatersat­
tes 2009 med diskrimineringsdiskriminerings­
lagen som kompletteras till årsårs­
skiftet med den nya diskrimidiskrimi­
neringsgrunden tillgänglighet.
DET ÄR INTE bara arbetsgivare
och anställda och exempelvis
fackliga företrädare som har
mycket att lära om lagen. Det är
byinte ovanligt att jurister som by­
kunrån möter har bristfälliga kun­
skaper om den.
– Det
–
Det finns så lite praxis på
det här området, säger Filippa
Swanstein. Det vanligaste är att
parterna förlikas och saken inte
når en bredare krets.
Att bli utsatt för kränkning
hör till de svåraste brott en
människa kan uppleva.
För det handlar om hela ens
omidentitet, om orubbliga om­
ständigheter; saker som vi inte
kan påverka.
uppleMånga som utsätts upple­
ver sorg och övergivenhet och
många gånger är det svårt att gå
vidare. Man kan bli ifrågasatt
och utmanad, även inkastad i ett
slags kränkningskamp, där den
som man tycker kränker, känner
sig utpekad och – kränkt.
Men drabbar kränkningarna
också ens barn, är det ofta en
annan sak, då skapas kraft och
kränkanvilja att få slut på den kränkan­
de behandlingen.
KarinHenrikz
Henrikz(till
(tillvänster)
vänster)och
ochFilippa
FilippaSwanstein
Swanstein
Karin
har
harskrivit
skrivitboken
bokenDiskrimineringslagen
Diskrimineringslagen––från
från
princip
principtill
tillpraktik.
praktik.
FOTO: MARTIN LINDEBORG
skriUtbildningsområdet är, skri­
ver författarna i sin bok, det
mest reglerade samhållsområsamhållsområ­
det inom diskrimineringslagdiskrimineringslag­
stiftningen vid sidan av arbetsarbets­
livet.
Skollagen är tydlig när det
gäller kränkande behandling
och ansvaret vilar, som vanvan­
ligt, tungt på förskolechef och
rektor.
Frågor om diskriminering i
skolan regleras både i diskrimidiskrimi­
neringslagen och i skollagen.
En elev som känner sig disk­
riminerad utifrån diskriminediskrimine­
ringsgrunderna får besked av
Beo, barnbarn­ och elevombudet,
att vända sig till DO, DiskrimiDiskrimi­
neringsombudsmannen. Men
DO driver endast principiella
fall för att sätta ny praxis. En
elevs ärende kan därför hamna
mellan stolarna.
AntidiskrimineringsbyråerAntidiskrimineringsbyråer­
na, det finns ett 15-tal
15­tal i landet,
har påtalat detta och på förför­
sommaren kom en utredning
som har utrett bland annat den
frågan, Nya regler om aktiva
åtgärder mot diskriminering,
(SOU 2014:41).
skolUTREDAREN FÖRESLÅR ATT skol­
lagen ändras så att ändamålet i
det sjätte kapitlet, om åtgärder
mot kränkande behandling,
”förskokompletteras med att ”försko­
lan och skolan ska främja barns
och elevers lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, köns­
överskridande identitet eller
reuttryck, etnisk tillhörighet, re­
trosuppfattligion eller annan trosuppfatt­
ning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. Och, om
förslaget går igenom, också
med tillägget tillgänglighet”.
Femfrågor…
Två
frågor…
…till Kurt Westlund, ordförande
i Sveriges Skolledarförbunds
Malmö­avdelning.
w Varför gick ni med i Malmö
mot diskriminering?
– Som skolledare i Malmö
har man ett viktigt ansvar att
FOTO: PRIVAT
motverka diskriminering. Vi
är en segregerad stad där vi
måste göra allt för att hålla
ihop den. Rasism och främlingsfientlighet måste motarbetas.
– Vi står för en etik som
grundar sig i skolans värdegrund. Därför var det angeläget för vår avdelning att visa
vårt stöd för och bli en del av
Malmö mot diskriminering
w Vad har ni gjort tillsammans
med Malmö mot diskriminering?
FOTO: MARTIN LINDEBORG
Verksamheten på Malmö diskrimineringsbyrå växer stadigt.
Fler får sina ärenden prövade
vid domstol och efterfrågan på
utbildning ökar. Också på skolans område.
Det är ett område som verkligen engagerar verksamhetschefen Filippa Swanstein.
Engagemanget har följt med
henne redan från barnsben, berättar hon.
– Det är mitt livselixir!
KERSTIN WEYLER
Fakta Boken
w Filippa Swansteins och Karin Henrikz bok heter Diskrimineringslagen
– från princip till praktik (Studentlitteratur). Den recenseras i kommande nummer av Skolledaren.
w Redan nu funderar författarna på
att skriva en bok på samma tema,
men bara för skolan.
Malmö stad fälldes
för diskriminering
DOM I slutet av oktober kom
den första domen efter en tvist
som Malmö mot diskriminering har drivit.
En flicka som blivit utsatt för
ett övergrepp på en Malmöskola fick, när skolan gjorde en
utredning om det inträffade,
frågor om hon hade haft läppstift på sig, varit glad och dansat före övergreppet.
Flickan och hennes familj
vände sig till Malmö mot diskriminering efter skolans utredning eftersom de ansåg att
frågorna var kränkande.
MALMÖ STAD SOM huvudman för
skolan anmäldes för diskrimi-
nering, något som dock staden
motsatte sig.
I slutet av oktober kom domen. Frågorna var relaterade
till elevens kön, och skulle inte
ha ställts till en pojke, menar
tingsrätten och dömer Malmö
stad för direkt diskriminering
och till ersättning för diskriminering till flickan.«
Fakta 40 medlemmar
w Det är cirka 40 föreningar i Malmö
som är medlemmar i Malmö mot
diskriminering. Vid sidan av till exempel Malmö FF, judiska församlingen och PRO i Skåne är Sveriges
Skolledarförbunds Malmöavdelning
medlem.
– Vi har på ett styrelsemöte samtalat med representanter för Malmö mot diskriminering om möjligheter till
samarbete och vi kommer att
genomföra en utbildning för
skolledare tillsammans med
dem under våren.
– Malmö mot diskriminering har deltagit i möten
på gymnasie- och vuxen­
utbildningsförvaltningen och
informerat om sin verksamhet och utbildat vårt Likabehandlingsnätverk för att
professionalisera arbetet
med likabehandlingsplaner.
– Den internationella
globalisering som pågår som
drivs av och påverkar en effektivisering av världsekonomin och världshandeln, kombinerad av flyktingströmmar,
skapar en värld där männis­
kor inom nationerna värjer
sig mot konsekvenserna.
– Samtidigt med rikedomen ökar också ojämlikheten. Rädslan för förändring
och främlingar lägger en grogrund för nationalistiska och
främlingsfientliga rörelser.
– Det måste hanteras i
skolorna och därigenom blir
skolledarna återigen nyckelpersoner.
KERSTIN WEYLER
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 7
NYHETER
Rapport: Fler unga män
fullföljer gymnasiet
Allt fler unga män fullföljer sin
gymnasieutbildning. Det visar den nya rapporten Öppna
jämförelser för gymnasieskolan, som presenterades förra
veckan. Men fortfarande är det
en av fyra som inom fyra år inte
fullföljer gymnasiet.
Tranemo kommun lyckas bäst
i landet utifrån sina förutsättningar att får eleverna att slutföra sina gymnasiestudier.
GYMNASIET Det är sjunde
gången som Sveriges Kommuner och landsting, SKL, presenterar öppna jämförelser för
gymnasieskolan. Resultaten,
meritvärdet, ligger till skillnad
från grundskolan ganska still.
Det har varierat mellan 14,0
och 14,1 sedan de första jämförelserna gjordes. Förra läsårets
resultat ligger på 14,0.
Av de elever som fullföljer
gymnasieskolan, når 87 procent
grundläggande behörighet till
högskolan. Det är i första hand
kvinnorna som läser vidare.
RESULTATEN ÄR ALLTSÅ ganska
stabila, men SKL pekar i år på
att allt fler unga män fullföljer
gymnasiet. Skillnaden mellan
könen är 2014 den lägsta sedan
2008. Nästan fem procent färre
män fullföljer sin utbildning
i jämförelse med kvinnorna.
Totalt har dock andelen som
slutför gymnasiet ökat med 2,5
procent sen 2013.
EU:s mål för tillväxt och välfärd är att färre än tio procent
av alla 18–24-åringar ska ha
slutfört sina gymnasiestudier
och sedan börjat jobba 2020.
Sverige har ett litet bättre resultat än än EU-snittet. 2012
var Sveriges siffra 7,5 procent.
Med utgångspunkt för föräldrars utbildningsbakgrund och
meritvärde från grundskolan
åren 2009–13, har kommunerna
Tranemo, Eskilstuna, Ystad och
Degerfors störst genomströmning av sina elever på fyra år i
förhållande till förutsättningarna. Ett förväntat värde för
Tranemo är 74,6 enligt SKL:s
beräkningar, det faktiska värdet
är 85,5.
– Vi har en tät uppföljning
och upptäcker snabbt de som
behöver hjälp. Och bra samarbete med näringslivet, så den
elev som till exempel går industriprogrammet och sköter sig
vet att det går att få jobb efter
skolan, förklarar rektor Marit
Ekstener, Tranemos gymnasieskolas goda resultat.
KERSTIN WEYLER
I KORTHET
Linköping försvarar
sina resursskolor
LINKÖPING. – Den organisation
vi har för resursskolorna, är den
bästa. Och bäst för eleverna.
Linköping står fast vid den organisationen av resursskolorna, som
kommunen för två år sedan fick
kritik av Skolinspektionen för.
Kommunen följde inte skollagen
genom att inte ge det särskilda stödet inom klassens ram, utan att det
gavs i särskilda undervisningsgrupper, i resursskolorna. Därmed kunde inte heller eleverna återvända
till sina ursprungliga klasser.
Nu upprepas kritiken och följer
kommunen inte beslutet får den
betala ett vite på 700 000.
Det motsätter sig Linköpings
kommun, som menar att resursskolorna är det bästa för eleverna. Varje
elev har en rektor med tydligt ansvar
och närhet till eleverna, det borgar
för hög kvalitet. Kommunen menar
sig ha elevernas bästa för ögonen.
Man har dock inte ännu beslutat
om man ska överklaga Skolinspektionens beslut.
”Jag kan rekommendera andra att ha ett abonnemang därför att
Vägledarkalendariet bevakar ens område och ger nya infallsvinklar. Dessutom är det informella nätverkandet betydelsefullt.”
Laila Melin, studie- och yrkesvägledare, Nacka gymnasium
Boka abonnemang 2015 nu!
Välkommen till vårt professionella nätverk för studie- och yrkesvägledare.
Fyra konferenser som håller din skola uppdaterad på förändringar och
utveckling inom utbildning och arbetsliv.
För mer info se www.lararfortbildning.se eller 08-737 68 00.
Skolledaren VK 191x120.indd 4
8 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
2014-09-23 16:50:55
Vem har tid att hjälpa
varje elev i mål?
Forskning visar att läraren är den enskilt viktigaste
faktorn för framgångsrikt lärande. Men om varje elev
ska bli inspirerad, kunna förstå, reflektera och utvecklas
från sin nivå, måste det ges möjlighet att få vara just
den lärare som krävs. Professionellt utvecklade läromedel i undervisningen innebär att det frigörs värdefull
lärartid. Tid som istället kan användas för att möta varje
individ. Det tror vi ger bättre förutsättningar för att ta
alla över godkändnivån. Vad tror du?
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 9
MOBBNING
För att förebygga mobbning måste man komma åt kärnan av
problemet – mobbaren.
Den som är lugn och trygg i sig själv har inget behov av att trycka
ned någon annan, menar den kanadensiske forskaren Gordon
Neufeld. Frågan är alltså – varför mobbar Pelle?
TEXT PER HÄLLSTRÖM
Gordon Neufelds bästa råd
SÅ STOPPAS
MOBBAREN
G
ordon Neufeld har flera
gånger besökt Sverige. Tidigare i höstas föreläste
han i Stockholm under just
den rubriken, Varför mobbar Pelle?
Det är också titeln på den bok
där Neufeld försöker förklara och
förstå mekanismen bakom den eller
de personer som utför själva mobbningen eller trakasserierna.
De flesta böcker inom detta område fokuserar nästan uteslutande på
offren och ställer frågan vad skolan
gör åt detta. Ska man kunna förebygga mobbning måste man, enligt
Gordon Neufeld, ha kunskap om,
och inte bara det, man måste också
kunna komma åt kärnan i problemet, mobbaren.
I LIKHET MED Skolverkets utvärde-
ring av metoder mot mobbning, som
gjordes 2011, menar Neufeld att det
inte finns någon quick fix eller någon universell metod som hjälper
mot alla typer av trakasserier.
– Mobbning kan uppstå var som
helst och gör det också. Här avviker
inte människan från andra däggdjur.
Det handlar om hur vi agerar och
reagerar under stress, i försvar och
i affekt. Det är inget konstigt med
det, förklarar Gordon Neufeld.
Allt bygger på den naturliga hie10 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
rarki som alltid har funnits bland
människor och djur. Om det inte
fanns någon hierarki, skulle då all
mobbning försvinna, frågar Neufeld
retoriskt och svarar själv: Nej, den
skapar snarare motsatt effekt.
– Om vi tar två enäggstvillingar
är ingen av dem dominerande, så
länge de känner sig trygga med sina
föräldrar, som då är de dominanta.
Skulle de lämnas ensamma och det
uppstår en otrygg situation, utvecklar en av dem alfa-dominans och
den andre hamnar i beroendeställning, förklarar Gordon Neufeld.
Det existerar ingen exakt likhet. I
ett ömsesidigt vänskapsförhållande
kan alfa-dominansen variera från
gång till gång och person till person,
och så kan ske även med ett tvilling­
par.
GORDON NEUFELD DELAR in sin före­
läsning i fyra delar: mobbarens
»OM VI LÅTER BARNEN ELLER ELEVER­
NA SJÄLVA FÖRSÖKA
LÖSA KONFLIKTER,
RISKERAR SKOLAN
ATT BLI EN MOBBNINGSFABRIK.»
hjärta och
sinne, mobbarens personlighet,
skapandet
av en mobbare och ”the
unmaking of
a bully” – att
omvända en mobbare.
Men för att förstå
varför mobbning och
trakasserier uppstår, måste man också ha kunskap
om bakgrunden och mekanismen som skapar mobbaren.
– Det är väldigt svårt att tränga
in i hjärnan på en mobbare och vad
som skapar mobbarens mörka tankar, säger Gordon Neufeld.
Hur kan man förstå självmordsbombare eller de japanska Kamikazepiloterna under andra världskriget? Vem har makt att styra över
dem? Vem kan säga vad och till
vem?
VAD ÄR DET då som skapar en mobbare?
Hierarkin är en naturlig del av
mänskligheten och en del männis­
kor utvecklar en alfa-instinkt. Det
existerar ett antal känslor som gör
Bestraffning
av en mobbare har
en negativ effekt.
Knyt an och skapa
en relation – öppna
handen, det funge­
rar bättre, enligt
Gordon Neufeld.
FOTO: ISTOCKPHOTO
S
Fem sätt att omvända en mobbare
Gordon Neufelds fem avgörande faktorer för att omvända en person som utsätter andra för mobbning:
1Förmedla en
stark ledarnärvaro
genom att ta kontroll och välkomna
det oundvikliga.
2Läs av mobbarens behov och
ta ansvar för att
vara hans/hennes
”svar”.
3Anta ledarrollerna i mobbarens
liv, som att vara
en fast punkt, riktning, försörjare,
förespråkare, beskyddare, stöd –
en person att hålla
fast vid.
oss sårbara och som vi måste försvara oss mot.
Gordon Neufeld tar ett exempel
från fängelsevärlden, där han varit
verksam som psykolog under en
längre tid.
– Fångar har 80 procent lägre
empati än de som inte sitter i
fängelse. Om en person i ett
fängelse visar sårbarhet, exempelvis börjar gråta i möten
med andra fängelsekunder,
löper denne högre risk att
bli attackerad och slagen,
säger Gordon Neufeld.
DÄRFÖR ÄR DE metoder där
man försöker få två elever
att medla och den ene visar
sårbarhet, exempelvis genom att säga att ”när du gör
så mot mig, blir jag ledsen”,
kontra­produktiva. Detta riskerar bara att öka mobbningen, anser Gordon Neufeld.
– Om vi låter barnen eller
elever­na själva försöka lösa
konflikter, riskerar skolan att
bli en mobbningsfabrik.
De personer som saknar
känslor som omsorg, medkänsla,
entusiasm, tillgivenhet, oro och
känslor av ansvar, skuld, ånger, att
göra saker bättre, löper stor risk att
bli de värs­ta mobbarna.
INGEN FÖDS SOM mobbare och en av
de viktigaste förutsättningarna för
att en person inte blir det, är att ha
trygga förhållanden, ha ett skyddsnät och personer omkring sig som
man har tilltro för och känner anknytning till.
Det är också personer som sätter
ramar och är tydliga och där ovanstående egenskaper är intakta. Den
som är lugn och trygg i sig själv har
inget behov av att trycka ned någon
annan.
4Vinn de maktkamper du kan
utan att själv
bli en mobbare.
Undvik eller ta
avstånd från de
maktkamper du
inte är säker på att
vinna.
5Planera situationer där du är
mobbarens lösning (med andra
ord, arrangera
situationer där
mobbaren måste
förlita sig på dig).
Tyvärr har alltför många föräldrar
abdikerat från sin föräldraroll, menar Neufeld.
– Vi frågar barnen om alldeles
för mycket och ger dem alldeles för
många valmöjligheter. Delaktighet
innebär inte att de får välja fritt vad
som helst. Här måste de vuxna ange
ramarna och ändå tillgodose elevernas känsla av delaktighet.
I SKOLAN HANDLAR det om ett tydligt
ledarskap i klassrummet.
Ett av Neufelds exempel:
Läraren frågar, vart vill ni åka på
lägerskola?
Då kan man vara säker på att man
får minst lika många svar som det
finns elever. Någon svarar London,
en annan Paris.
Läraren säger, men dit kan vi inte
åka och får till svar:
– Varför frågade du då?
I stället ger den vuxne två eller
möjligtvis tre valmöjligheter, som är
bestämda i förväg och som också är
genomförbara inom de ramar skolan och de vuxna kan hantera.
Då uppfylls också målet om elevernas delaktighet.
MOBBNING GÅR INTE att utrota. Där­
emot att hantera, lära sig förstå vad
det är som gör att någon trakasserar
någon annan och veta vad man ska
göra i en sådan situation. Det sista
är allra viktigast för skolan.
Bestraffning som en lösning, har
snarare en negativ effekt. Att utmana
»RELATIONEN ÄR
EN FÖRUTSÄTTNING
FÖR ATT KOMMA VIDARE. RELATIONEN
MÅSTE ALLTID VARA
STÖRRE ÄN PROBLEMET.»
Gordon Neufeld.
en elevs alfa-instinkt med bestraffning kommer att leda till att man
förlorar kontrollen och problemen
kvarstår och ökar möjligen också.
Det handlar i stället om att knyta
an, skapa en relation mellan vuxen
och mobbare och mellan vuxen
och offer. I första fallet för att den
vuxne ska gå in och bli alfa-dominant. I det andra för att vara den
omhändertagande, menar Gordon
Neufeld.
Här handlar det mycket om ett
tydligt ledarskap genom att etablera och upprätthålla barn-vuxenrelationer, att knyta an och brygga
broar. Om man inte klarar denna
första fas kommer man aldrig att få
den nödvändiga relationen som behövs för att hindra eller åtminstone
dämpa mobbningen.
– Relationen är en förutsättning
för att komma vidare. Relationen
måste alltid vara större än problemet, förklarar Gordon Neufeld.
ETT SÄTT ATT få med sig den här personen är att invitera honom eller
henne till ett samtal, erbjuda och
låta mobbaren få sista ordet. Helt
enkelt ställa frågan: Är det något du
vill lägga till?
Investera i relationen, be exempelvis eleven komma fem minuter
tidigare och visa att mobbaren är
betydelsefull. Sätt helt enkelt mobbaren i en position där han eller hon
får (eller tvingas) ta ansvar.
Några saker bör man undvika,
bland annat antimobbningsprogram
och social-emotionella utbildningsprogram, anser Gordon Neufeld.
Barn-vuxenrelationer måste ha
högsta prioritet.«
Fotnot: En studiedag som filmades
i november 2012 med Gordon Neufeld visades på Kunskapskanalen
och finns att tillgå på UR Play.
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 11
FÖRSKOLAN
FÖRSKOLANS
VIKTIGA
VÄGVAL
Den svenska förskolemodellen, av OECD
kallad ”en spegel av nationens hjärtslag”, vad
är det som gjort den till vad den är och hur
ser dess uppdrag ut i dag?
TEXT KERSTIN LÖÖV FOTO MAGNUS HARTMAN
12 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
Birgitta Hammarström Lewenhagen efterlyser mer kunskaper
om hur förskolan kan möta nutida krav på förstärkt lärande –
men fortfarande utifrån svensk förskolas speciella pedagogiska
helhetssyn på omsorg, fostran och lärande.
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 13
FÖRSKOLAN
»BARNSTUGEUTREDNINGENS
DISKUSSIONSPROMEMORIA
1971 FICK 400 REMISSVAR. KANSKE ÄR DET EN LIKNANDE BRED
SAMHÄLLSDEBATT VI BEHÖVER I
DAG?»
S
vensk förskola är i dag en
del av nästan alla barns
barndom. 95 procent av tretill femåringarna är inskrivna i förskolan.
Hur har då den svenska förskolemodellens pedagogiska och samhälleliga uppdrag växt fram?
Birgitta Hammarström Lewen­
hagen, universitetslektor vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling Den unika möjligheten
– en studie om den svenska förskolemodellen 1968–1998, följt den samhällsdebatt som förts om förskolans
uppdrag och innehåll.
Hon har studerat tiden från 1968,
då Barnstugeutredningen tillsattes, till 1998, då förskolan fick sin
första läroplan och övergick till utbildningsområdet. Hon har följt det
offentliga samtalet om den svenska
förskolemodellen och förskollärar­
kårens kamp för legitimitet i tidningen Förskolan och har analyserat den i sammanhanget tunga
Barnstugeutredningen och andra
utredningar som rört familjen, socialtjänsten eller skolan.
DET SOM KARAKTÄRISERAR modellen
är, konstaterar hon, att man håller
ihop omsorg, fostran och lärande
till en helhet, en så kallad educaremodell.
– I andra länder, som Frankrike
och de anglosaxiska länderna, har
man haft, berättar hon, en mer skolförberedande förskoletradition,
medan nordiska modeller är mera
livsförberedande.
– I den svenska modellen anser
man att leken har betydelse för kreativitet, lärande och utveckling. Att
den även riktar sig till barn under
tre år är speciellt.
Efter andra världskriget ropade
den svenska arbetsmarknaden efter
arbetskraft och vi hade en stor arbetskraftsinvandring. På 1960-talet
räckte inte detta, nu behövdes även
de gifta kvinnorna med små barn.
MEN I BÖRJAN av 1960-talet fanns
bara 10 300 daghemsplatser (heldagsförskola), och drygt 40 000
14 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
deltidsplatser i lekskola för de äldre
förskolebarnen. (Per årskull har antalet barn i Sverige legat konstant på
omkring 100 000.)
– Det blev ett väldigt tryck på
1960-talet, inte minst från LO-kvinnorna med stöd av LO:s kvinnoråd,
berättar Birgitta Hammarström Lewenhagen.
– De accepterade inte längre provisoriska lösningar och ville inte
nöja sig med dagmammor. Även de
ville ha utbildad personal.
Hon har intrycket att det kan
ha varit ”rätt tufft med gubbarna”
i det socialdemokratiska partiet,
men även inom dess kvinnoförbund
fanns ett motstånd.
– En del ville ha en annan typ av
familjepolitik, och ville att kvinnorna ’skulle kunna’ vara hemma.
1968 års föräldrageneration tryckte på.
DEBATTEN VAR LIVLIG både i samhället
i stort och inom förskollärarprofessionen, som den kunnat studeras i
tidningen Förskolan.
Barnstugeutredningen tillsätts
nu, under Olof Palmes tid som utbildningsminister. Den får i uppgift
att ta fram ett pedagogiskt program
som ska ge barn mera jämlika förutsättningar inför skolan och livet.
Om barnen fick möjlighet att mötas i gemenskap och lära känna barn
från andra sociala miljöer skulle det
bidra till jämlikhet och utjämning i
samhället.
1972 kom utredningens tusen­
sidiga slutbetänkande.
Den pedagogiska helhetssynen
utan prestationskrav skulle kombinera omsorg, fostran och lärande.
Barnen skulle tillsammans med personalen utforska och experimentera
sig fram till kunskaper och begreppet ”lära sig att lära” åberopas.
MED EN UTBYGGD förskola skulle kvinnorna kunna frigöras. Argumenten
var både familjepolitiska och utbildningspolitiska.
Många tankar har hämtats från
Alva Myrdals bok Stadsbarn, som
kom redan 1935.
Fakta Birgitta Hammarström Lewenhagen
w Birgitta Hammarström Lewenhagen är universitetslektor vid
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning. Hon har även en bakgrund som socionom och lärare.
w Hennes doktorsavhandling heter Den unika möjligheten – en studie om den svenska förskolemodellen 1968–1998.
Enligt historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh (se fakta­
ruta), som Birgitta Hammarström
Lewenhagen nämner, finns en speciell värdering i det svenska samhället om att individen ska stå fri och
inte underordnad eller beroende.
Medborgarna har ett individuellt
och myndigt förhållande till staten.
Den svenska statsindividualismen
kallar de denna kultur.
DET SKULLE KUNNA, resonerar Birgitta
Hammarström Lewenhagen, vara
aspekter på denna statsindividualism som mötts i den socialdemokratiska strävan efter jämlikhet och
liberalismens betoning av individen,
och som förenats i den svenska förskolemodellen.
Förskolan har i sin tur haft stor
kulturell påverkan – både på föräldraskapet och på samhälleliga
normer. (Förskolan har också, av en
moderat politiker, ansetts resultera i
”en kommenderad familj”.)
– Den där närheten till sina barn
som dagens svenska pappor och
mammor får när de sitter i tamburen på förskolan, är en erfarenhet
som man tar med sig när man går
till sitt jobb, antingen det är på ett
statligt verk eller ett verkstadsjobb,
finner hon.
Detta samtidshistoriska fenomen
behandlas av statsvetaren Helena
Stensöta i avhandlingen Den empatiska staten.
En effekt, enligt Birgitta Hammarström Lewenhagen, är att vi
också fått ett mera öppet föräldraskap, där det är okej att prata om
med varandra om våra barn.
I SLUTET AV 1970-talet börjar Barnstugeutredningens dialogpedagogiska arbetssätt att utsättas för kritik
från både vänster och höger. Flera
debattörer efterlyser en mera strukturerad och undervisande förskola.
Inte bara bland borgerliga politiker utan även inom socialdemokratin lyfts krav på mer skolförberedande verksamhet. Under 1980-talet får också frågan om tidigare
skolstart större tyngd.
– Faktum är, berättar Birgitta
Hammarström Lewenhagen, att
redan Barnstugeutredningen föreslog att man borde utveckla en ny
förskolepedagogik med en mera
systematisk inlärning, inte minst av
jämlikhetsskäl inför skolan.
I anslutning till utredningens
hon själv arbetat inom, tidigare borde ha uppmärksammat frågor kring
en förskoledidaktik som förbereder
för läsinlärning.
UTIFRÅN NUTIDA KRAV på förstärkt lärande, motiverat av den globala konkurrensen, menar hon att det kvarstår behov av att utveckla teorier
och praxis inom förskoledidaktiken
på ett sätt som låter sig förenas med
grundidéerna i styrdokumenten.
De olika uppfattningar som funnits och finns bland partierna i
riksdagen om förskolans kunskapsuppdrag och ålder för skolstart har,
konstaterar Birgitta Hammarström
Lewenhagen, landat i en kompromiss: beslutet om förskoleklass.
Beslutet fick dock, menar hon,
även en annan – förmodligen oavsiktlig – konsekvens för samverkan
mellan förskolan och skolan, och
även i lärarutbildningen.
Man lyfte ut en åldersgrupp ur
förskolan och integrerade förskoleklassen som en frivillig skolform i
det obligatoriska skolsystemet och
sade att förskolepedagogiken nu
flyttade in i skolan.
arbete pågick en livlig diskussion
i Förskolan, där bland annat den
tidens lärarutbildare och seminarierektorer var aktiva.
HAMMARSTRÖM LEWENHAGEN menar att förskollärarkåren och deras
fackliga företrädare i sin kamp för
pedagogiskt erkännande möjligen
har idealiserat förskolans pedagogik
– som motpol till vad man uppfattat
som ”skolans förmedlingspedagogik”
– men utan att man tagit sig an en
professionell didaktisk diskussion.
– Förskolepedagogiken har satts
på piedestal även av ansvariga social- och utbildningsministrar. Förskolan ska bli mer lärorik men får
inte ’bli skola’, har det hetat i debatten och gör så även i dag, menar hon.
I backspegeln kan hon se att förskollärarutbildningen, inklusive den
Hur ser relationen
kollektiv–individ ut
i dag? Den frågan
ställer sig Birgitta
Hammarström
Lewenhagen. Och
vilken vision finns
för förskolan?
MEN DÄR HAR, menar hon, förskoleklassen fått funktionen av en tröskel.
– Skola och förskola borde ha ett
större intresse när det gäller pedagogiskt utbyte och annan samverkan.
– Men om vi får en tioårig grundskola, vilket allt tyder på, så kanske
samverkansfrågan förskola-skola
kan få ny näring.
Birgitta Hammarström Lewenhagen tror att den svenska förskolemodellen står inför avgörande
vägval i dag.
Frågor hon ställer är: Hur ser visionerna ut i dag om förskolans roll
för människor och samhälle? Hur
ser vi på relationen individ och kollektiv i dag? Kunskap och lärande?
– Barnstugeutredningens diskussionspromemoria 1971 fick 400 remissvar. Kanske är det en liknande
bred samhällsdebatt vi behöver i
dag, säger Birgitta Hammarström
Lewenhagen.«
Fakta Alliansen mellan familjen och staten
w Henrik Berggren, fil dr i historia och journalist, och Lars
Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap,
har tillsammans bland annat skrivit boken Är svensken
människa? Gemenskap och oberoende i det moderna
Sverige 2006.
w Den handlar om den allians som finns i Sverige mellan
den fria individen och staten som gör att individen inte
är beroende av familjen på samma sätt som i många
andra länder.
w Exempel på lagstiftning som konstituerar denna ideologi är: särbeskattning, allmänt studiestödssystem och
förskolor.
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 15
ympa
p-skolan
KRÖNIKA
Skolutvecklarna Sverige
Utbildning med Petri
Partanen
”Att utveckla
elevhälsa”
Lärare
+ lärare…
21 januari 2015, Stockholm
Skriv att du är lärare (vänta med skolledartiteln) när
du skaför
dejta
på nätet.
Lärare är för båda
könen m.fl
det i
En föreläsningsdag
skolledare,
elevhälsopersonal,
lagledare
grundskola och
gymnasium
för att utveckla
en samsyn
kring elevhälsotredje
attraktivaste
yrket, enligt
dejtingsajten
Euppdraget, rollerkontakt.
och arbetssätt.
Vilkaoch
framgångsfaktorer
finns hand
för ett välBåde män
kvinnor vill i första
fungerande elevhälsoarbete?
Hur kan
elevhälsopersonalen
stödja arbetet
dejta en läkare,
männen
därefter en sjukkring extra anpassningar
och medan
särskilt kvinnorna
stöd? Hur går
man från
syrra,
hoppas
på akuta
skenande elevhälsoärenden
till
förebyggande
och
främjande
insatser? I
god mat – kock kommer på
föreläsningen ger Petri konkreta
tips plats
på hurpåman
bygger en stabil
andra
deras
elevhälsoverksamhet.
önskelista.
Smart
22 januari 2015, Stockholm
läromedel
”Fördjupningsdag för elevhälsoteam (EHT)”
En fristående
fördjupningsdag
därläromedel
elevhälsoteam
(EHT) i annonsörer,
workshop- en
media
smart heter ett
som sveriges
format gessnart
tillfälle
att utveckla
sittför
arbete
under
kvalificerad
coachning
av
90-årig
förening
sveriges
största
annonsörer,
har produPetri Partanen.
chans
att få fördjupa
sigföroch
få återkoppling
på
cerat. Ett
Nuunik
har en
ny upplaga
kommit,
grundskolans
tre stadier.
elevhälsoteamets
arbete.
Obs! Begränsat
antalpåteam
erbjuds plats!
materialet
är kostnadsfritt.
mer info
mediasmart.se.
Än är det inte för sent
Petri Partanen är psykolog och skolutvecklare. Han har utbildat och coachat
skolledare, elevhälsopersonal och lärare i ett stort antal kommuner i Sverige.
lken tidning som helst
Hoppfulla rön visar att det går att träna hjärnan
Han har
genomfört organisationsutveckling på såväl enskild skolnivå som
n här vill vi gärna upp- förvaltningsövergripande.
långt upp i åren. DetHan
är inte
vidböckerna
25. Utmärkta
harkört
skrivit
”Att utveckla elevhälsa”
var om diskriminering, samtövningar
att komma
ihåg namn
och siffror finns i
”Från Vygotskij
till lärande
samtal”.
du ska tänka på ur diskboken mycket hjärna (Natur & Kultur).
erar och anställningsräkna
till 120 på besök
tid, ochvår
påhemsida:
franska, ärwww.skolutvecklarna.se
andra bra
För mer
information
tips för hjärngympa, enligt en hjärnforskare på radio härförleden.
Missa inget!
Har vi rätt e-postadress till dig?
För att du inte ska missa snabba nyheter
och medlemsinformation behöver vi
ha dina rätta e-postadress.
Logga in på www.skolledarna.se och
se om dina uppgifter stämmer.
GÄSTKRÖNIKA
Monica
Kjellman
Arbetsmiljökonsult
Å
terigen stannar jag upp och slås av det märkliga i att
gammal kunskap levereras igen – ibland med vissa til�lägg – som vore det något nytt och med förvånansvärt
goda resultat. Men det är kanske så att gamla sanningar lätt tas för givna och kan behöva kompletteras och få en ny
outfit för att få plats i mediabruset. Och de fantastiska resultaten
kan behöva belysas ur nya synvinklar och behov.
Ingen i skolans värld är väl omedveten om att fysisk aktivitet
har betydelse inte bara för hälsan, utan även har kognitiv påverkan och underlättar lärandet.
Flera skolor har prövat att ha
gymnastik/idrott dagligen och
resultaten har inte oväntat visat
att elevernas skolresultat förbättrats avsevärt. Varför generaliseras inte utökad gymnastik/
idrott som ger dessa resultat i
skolan?
Det är för mig obegripligt.
Jag såg en tv-intervju med en flicka på gymnasiet som beskrev
att skollivet var så enormt pressat, men nu hade daglig gympa
införts, och det blev inte bara en ventil i tillvaron, utan gjorde inlärningen, pluggandet, ja alltihop lättare.
”Dunderpillret” som
slår ut allt
JAG LÄSER NU en nyutkommen bok, Hälsa på recept, av Anders
Hansen, överläkare i psykiatri, och Carl Johan Sundberg, professor i psykiatri.
I inledningen beskrivs världens bästa medicin, ja, tänk dig att
det gällde ett piller som ”drastiskt minskar risken för en lång rad
allvarliga sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes, stroke,
depression och flera former av cancer. Pillret får oss att må
bättre, få mer energi, bättre sömn och koncentration. Immunförsvaret förstärks och man lever längre, och blir i biologisk mening
yngre. Ditt hjärta stärks och din hjärna och ditt minne kommer
att fungera bättre”.
Det finns naturligtvis inte något piller som ger så fantastiska
resultat. Men fysisk aktivitet, närmare bestämt 30 minuters
snabb promenad, ger precis allt detta. Eller så kan den snabba
promenaden motsvaras av något annat där du är lika aktiv som
vid en snabb promenad.
DET ÄR JUST effekten på hjärnan som fascinerar mest. Bättre minne, kreativitet, koncentrationsförmåga, intelligens och på sikt
även beslutsfattande är några av resultaten.
Det finns, enligt boken, olika tekniker som gäller för när i tiden
du ska träna fysiskt för att uppnå önskat resultat. För att minnas
det du lär dig bättre ska man träna fysiskt antingen före eller under ”inlärningen”.«
16 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
Skriv till: kerstin.weyler@skolledarna.se
DEBATT
Västsahara är Afrikas sista koloni, ockuperat av Marocko sedan 1975. Detta framgår inte
i de flesta av gymnasieskolans läroböcker, skriver fem medelmmar i olika föreningar.
Gymnasieelever får felaktig
information om Västsahara
KOLONI En ny rapport från
Emmaus, Stockholm, visar att
elever i gymnasieskolan inte får
korrekt information om Väst­
sahara, Afrikas sista koloni.
I 20 av 25 granskade läroböcker i samhällskunskap, historia och geografi nämns inte
Västsahara överhuvudtaget.
De ger tvärtom den felaktiga
bilden att alla kolonier i Afrika
har blivit självständiga.
I själva verket är Västsahara,
i strid med internationell rätt,
till stora delar ockuperat av
Marocko sedan 1975.
I rapporten granskas 25
böcker och bokserier från de
förlag som är störst på gymnasielitteratur. Genomgående är
att Västsahara varken nämns i
löpande text eller märks ut korrekt på kartorna.
LÄROBÖCKERNAS formuleringar
ger i stället intrycket av att alla
kolonier i Afrika blev självständiga under 1900-talet. Till
exempel står det i boken Samband historia plus: ”Efter andra
världskriget blev kolonierna i
Afrika och Asien så småningom
självständiga”.
I Historiens ansikte hittar
man följande påstående: ”År
1980, med Sydrhodesias (senare Zimbabwe) frigörelse, hade
samtliga stater nått självständighet”.
Inte i en enda av de grans­
kade läroböckerna står det uttryckligen att Västsahara fortfarande är en koloni.
Marocko ockuperar två tredjedelar av Västsahara sedan
1975. En stor del av den västsahariska befolkningen flydde under Marockos invasion och bor
sedan dess i flyktingläger i Algeriet. De västsaharier som bor
kvar i den ockuperade delen av
Västsahara får sina mänskliga
rättigheter kränkta dagligen.
Över 100 FN-resolutioner
slår fast att Västsahara har rätt
till självständighet. Varken FN
eller något land i världen erkänner Marockos rätt till Västsahara.
Att ett så tydligt exempel på
brott mot mänskliga rättigheter
och internationell rätt osyn-
liggörs i svenska läromedel är
uppseendeväckande.
Endast i tre av 25 de granskade läroböckerna förekommer
Västsahara i löpande text. Men
även där Västsahara nämns är
informationen knapphändig eller felaktig.
I EN LÄROBOK skriver man att
Västsahara är ockuperat, men
man räknar inte Västsahara
som en stat eftersom den enligt
författarna inte har erkänts av
andra länder.
I själva verket har Västsahara
erkänts av ett 80-tal länder och
i Sverige finns ett riksdagsbeslut på att erkänna Västsahara.
I en annan lärobok nämns att
FN:s fredsbevarande styrkor
finns i till exempel Västsahara.
Att även skriva att FN-styrkan
i Västsahara finns på plats sedan 1991 och därmed är en av
de längsta FN-operationerna
någonsin skulle ge en fördjupad bild.
I en geografibok står det
Västsahara inom parentes i ett
stycke om fosfor: ”Nästan alla
brytvärda fyndigheter av fosfor
finns samlade i ett fåtal länder:
Marocko (med det ockuperade
Västsahara), Kina, Algeriet/…/”.
Marocko vill inte redovisa
sina egna fyndigheter. En stor
del av fosfatfyndigheterna finns
i Västsahara och exploateras,
precis som andra naturresurser
i Västsahara, illegalt av Marocko.
Sveriges gymnasieelever har
rätt att få korrekt och relevant
kunskap om viktiga skeenden i
omvärlden.
Det är läromedelsföretagens
ansvar att säkerställa att läroböcker håller hög kvalitet och
kunskapsnivå.
JULIA FINÉR
ordförande Emmaus Stockholm
NATASA MIROSAVIC
ordförande Föreningen Västsahara
SONJA GARDEFJORD
ordförande Kommittén för Västsaharas
kvinnor
MAGNUS HAUKLAND
ordförande Emmaus Gävleborgs biståndsgrupp
NJENGA GIKANGA
ordförande Brödet och fiskarna, Västerås
Uthyrning och rekrytering av rektorer/chefer
Uthyrning
• Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag
• Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen
Rekrytering
• Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg
• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult
• Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats
Alf Anselmby Rektor att hyra AB
• 070-2192668 • alf@anselmby.se • www.rektoratthyra.se
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 17
BÖCKER
Ledarskap från antiken till i dag
Följ mig! En ledarskapsresa i
tiden
Folke Hasselmark
LIBER
w Från antiken till aktuell spets-
forskning är underrubrik till
huvudtiteln. Kan eventuellt
tyckas något pretentiöst med
tanke på, att
boken inte
är särdeles
tjock, cirka
175 sidor.
Emellertid
är det detta,
som nu ska
undersökas.
Under en markis på västkusten,
där jag befinner mig, kan man
komma fram till mycket.
Vad bygger på erfarenheter
som håller i ett längre perspektiv? Det är bokens röda råd och
sammanhängande linje, som
binds ihop från antiken och in i
tankar om framtiden.
FÖLJ MIG! ÄR skriven så, att den
ger ett kulturellt, historiskt och
filosofiskt perspektiv på det
ledarskap, som överlever alla
trender.
Här beskrivs dessutom dagens spetsforskning på området och ges praktiska råd om
hur du blir den ledare, som får
andra att vilja följa dig.
Texten är indelad i 15 kapitel;
gripbara i innehåll och omfång.
Det finns ett suggestivt driv i
framställningen, vilket stundom gör den, ja, riktigt spännande. För övrigt friskas allmänbildningen upp.
Hur beskrevs då det goda
ledarskapet av antikens författare, filosofer och tänkare?
VISSERLIGEN HAR verkligheten
förändrats från den ensamme
starke ledaren som står för alla
beslut som i toppen på en pyramid till nutidens clever teams,
nedmonteringen av pyramidbilden och platta organisationer.
18 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
Men redan Aristoteles uttalade sig om grupparbete:
”Visdom är inte en ensam människas tillgång, utan något som
människor bäst uppnår genom
samarbete”.
Kyros, kung över Persien på
500-talet f Kr, sägs vara en av
världshistoriens mest legendariska ledare. Han visade en
uppfattning om ledarskap, som
mycket väl passar in i vår tid.
Till exempel att feedback
ska ges direkt efter prestationen, att ledare är något man
själv skapar legitimitet för, att
medarbetare (i Kyros värld soldater) ska ges möjlighet till utveckling och karriär.
Den kände filosofen Sokrates
menade, att alla behöver något
gott att se fram emot. I modernt språk kan det nog översättas till ”morot”.
Kardinaldygderna vishet,
mod, rättfärdighet, måttfullhet
präntades. Även att stora krav
ställs på den som har en position att utöva makt över andra.
ETT SPRÅNG I tiden över till den
industriella revolutionen. Den
nya tidens människa börjar formas utifrån en ingenjörsmässig
ledaruppfattning med kontroll
och styrning. Synen på tillvaron
förändras. Människan rör sig i
en annan kultur. Klockan får en
framskjuten ställning.
Det fanns också ett perspektiv på den enskilda människan
som skulle styras och disciplineras för att passa in i den vetenskapliga maskinåldern.
Det stora problemet uppenbarade sig med tiden. Det gällde att motivera arbetarna, ty
massproduktionen och att stå
vid en maskin var inte stimulerande. De allra flesta vill vara
med och påverka sitt arbete.
REAKTIONEN PÅ DET industriella
ledarskapet drivs fram av samhällsutvecklingen.
Det blir alltmer en övergång
till att sälja kunskap och tjäns-
ter i stället för industriprodukter. Expertkunskaper, förmåga
att arbeta i grupp, i projekt, att
kunna prioritera, samarbete.
Samhällsklimatet blir mer individualiserat och anti-auktoritärt.
IDEALET ÄR NU flexibilitet, ekonomisk rationalitet, social kompetens, välinformerad, hälsomedveten, alltid sökande efter
nya upplevelser
Den postmoderna människan
är mindre ideologiskt bunden
och kräver anpassningar av
institutioner till människan,
i stället för tvärtom. The Big
Boss är en dinosaurie i dag.
Forskningen kring ledarskap
och arbetsorganisation är omfattande och representerar en
mängd olika teorier och modeller.
TROTS ALL VARIATION är forskningen numera överens om att
ledarskap inte kan ses som en
teknik.
Ledarskap är en relation,
som inte styrs uppifrån. Alla
måste kunna leda och ta initiativ i dagens komplicerade frågor, platta organisationer och
globala verksamheter.
Våra roller måste utvecklas,
oavsett formell position, i till
exempel att kunna kommunicera, förstå andras argument,
ha fokus på målet, kunna bygga
relationer och uppskatta olikheter.
EN LEDARE HAR någon som följer,
men å andra sidan är följarskap
en dimension av ledarskap. Det
ena är en förutsättning för det
andra och i det goda samspelet
utvecklas kulturen av gemensamt ansvar.
Avgörande för vår hälsa är att
ha kontroll över vår tillvaro, att
vara socialt erkänd i en grupp
och känna sitt värde. Relationer
växer vidare och byggs starka,
där man förstår varandra och
bekräftar varandra.
Antikens tänkare står sig rätt
bra!
HELENA ENQUIST
Lärorik läsning om att va
Lärare i den uppkopplade skolan
Annika Lantz-Andersson (red),
Roger Säljö (red)
GLEERUPS
w ”Det är inte ovanligt att spel-
baserad undervisning ingår i
framgångssagor framförda i
det speciella tonläge som bara
medelålders personer vilka vill
låta ungdomliga kan åstadkomma. Det här kapitlet är inte en
sådan historia.”
Så inleds ett kapitel, och det
kan känneteckna hela boken
och de olika ingående studierna som presenteras.
Vill du läsa en skönmålning
av datorn i undervisningen får
du leta annorstädes. Eller så
börjar du här, för boken är en
bred och vältäckande genom-
gång av läget just nu för datorn
och IKT i lärarens och elevens
verklighet.
Lärarens vardag har förändrats sedan datorns inträde i
skolans värld. Det känns föga
troligt att IKT:s roll kommer
att minska,
tvärtom.
Boken
presenterar
ett antal studier gjorda
kring digitala
medier och
lärande. Vad
är det som
gör att IKT och datorn förändrar lärandet till det bättre? Det
sker ju inte av sig självt och automatiskt bara för att eleverna
och lärarna har tillgång till
datorer.
Omfattande om friskolereformen
Gymnasiet som marknad
Lisbeth Lundahl, Inger Erixon
Arreman, Ann-Sofie Holm och Ulf
Lundström
BORÉA
w Friskolereformerna har på-
verkat gymnasiet på många
olika sätt. Yrkesidentiteter har
förändrats, elevernas val och
arbete i skolan är annorlunda
mot tidigare och till och med
skolans sätt att mäta resultat
och prioriteringar i undervisningen görs annorlunda nu än
tidigare.
Författarna ger en både bred
och djup bild av vilka konsekvenser reformerna har fått på
olika plan i det som betraktas
som världens mest vittgående
friskoleform.
Det har ju skrivits en hel del
om effekterna av reformerna
som ledde fram till dagens fria
val på skolmarknaden. Detta
är första gången jag läser något som är oberoende och har
en akademisk höjd. Det mesta
annat har varit partsinlagor
beställda för att ge ett specifikt
svar.
BOKENS FÖRFATTARE HAR gjort
en enkätstudie i drygt 60 kommuner, och följt upp med djupintervjuer av lärare, elever och
skolledare.
De går igenom skillnader och likheter mellan
fristående
och kommunala skolor
och läsaren
får både siffror och detaljerade,
och skickligt genomförda, beskrivningar av olika skolor.
Jag har jobbat i båda världarna och känner igen mig i deras
beskrivningar av situationen
i både kommunala och fristående skolor.
Du kan läsa boken för att bli
förbannad över att företag med
rent vinstintresse spekulerar i
skolor och elever för att, som
i ett känt fall, flytta över vinst-
givande skolor i ett bolag, och
låta den skola som inte gick
med vinst helt enkelt gå i konkurs. För att sedan få ut 140
miljoner i statliga bidrag för de
anställdas löner.
Du kan läsa boken för att få
en inblick i skillnaderna mellan
prioriteringar i olika skolformer. Kommunala skolor satsar
mer på lärartäthet, elevhälsa
och biliotek, för att ta några exempel, de fristående på skolmat
och läromedel. Lägst lärartäthet har vinstdrivande aktiebolag (surprise!).
DU KAN LÄSA boken för att få
veta mer om hur elever ”utnyttjas” i marknadsföring, hur
kommunala skolor prioriterat
om för att möta konkurrensen.
Positiva effekter av konkurrensen är dels att en del lärare
blivit bättre i sitt bemötande
av elever, och flera intervjuade
menar att konkurrensen bidragit till en kvalitetshöjning
på flera olika sätt. En negativ
effekt, av flera, är att man för-
söker locka elever genom att
skapa program som ska vara
frestande, men som kanske inte
ger de bästa framtidsutsikterna
för eleverna.
VALFRIHETEN BIDRAR OCKSÅ till
stora svårigheter att planera
långsiktigt för skolorna. Elever
dras till större städer, vilket
inneburit stora minskningar för
skolor med lagom pendlingsavstånd till en större ort med
attraktiva skolor.
Friskolereformerna skulle
främja elevernas prestationer
och välbefinnande.
Författarna hittar ringa stöd
för det i sina studier. Skolornas skapande av ”varumärken”
fungerar också subtilt sorterande. Man söker sig till en skola
där ens likar går.
DET FINNS MER att säga om boken, men är du det minsta intresserad av att veta mer om
ämnet rekommenderar jag en
läsning.
TORBJÖRN HANÖ
tt vara en uppkopplad lärare
BOKEN TAR UPP allt ifrån hur
lärarens roll omvandlas och
virtuella laborationer till hur
datorn ibland används till annat än det som var tänkt.
Det är ju inte negativt i sig,
den är ju bara ett verktyg och
varför ska man begränsa användningsområdena?
Ett kapitel tar upp hur spel
kan påverka lärandet positivt,
men också hur spelande kan
leda till grundare kunskaper.
En del elever lär sig inte annat
av spelen än att just spela spel.
Man resonerar kring lärarens
roll i att skapa sammanhang för
att spelandet ska vara lärorikt.
Flera exempel ges också på
”vanliga” spel som kan användas i undervisningen. Det är
inte spelen i sig som är nyckeln,
utan hur läraren använder dem.
Som så många andra debatter polariseras diskussionen
om datorn i skolan till att vara
antingen dess frälsare eller
dess fall.
I ETT KAPITEL granskas granskarna. De som hyllar datorn
som frälsaren skärskådas, men
kritikerna får utstå samma inspektion. En kortfattad slutsats
är att det ofta saknas vetenskaplig grund för de olika lägrens ståndpunkter, det handlar
väldigt mycket om tyckande.
Motståndarna till IKT har ofta
lika lite på fötterna som förespråkarna.
En del föreläsare tycker att
datorn är ett störande element,
men det har alltid varit så att
vid introduktionen av nya företeelser utmanar de gamla
arbets- och förhållningssätten.
Vad sägs om följande påstående: ”Böcker kommer snart
att vara föråldrade. Inom tio
år kommer vårt skolsystem att
vara fullständigt förändrat”.
Det skulle kunna handla om
datorn, men det var Thomas
Edison som skrev så 1913, och
han menade att den rörliga filmen skulle revolutionera skolan och lärandet. Samma sak
har sagts om radio och teve,
och på senare årtionden om
datorn.
BOKEN ÄR LÄRORIK läsning och
den ger som sagt många olika
perspektiv på att vara en uppkopplad lärare. Man utgår från
ett sociokulturellt perspektiv
på lärande, vilket är, menar jag,
nödvändigt.
Förutom att det naturligtvis
är välkommet att man studerar
fenomenet IKT och datorn i
skolan gillar jag redaktörernas
och flera av författarnas återkommande mantra: Läraren är
den viktigaste personen kring
eleven, viktigare nu än någonsin. Läraren måste sätta information i ett sammanhang, ha
en aktiv interaktion med eleverna och vara en ”kompetent
partner” i lärandet. Kunskap
och information måste värderas, man måste ta ställning till
det man hittar på nätet.
KANSKE BLIR IKT-revolutionen
det som lyfter lärarnas profession nu när de inte längre är de
som ensamma sitter inne med
faktakunskaperna.
TORBJÖRN HANÖ
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 19
BÖCKER
Ta en reflekterande femminutare!
Ledarskap med fokus på lärande
Tom Tiller & Svein Helgesen
LÄRARFÖRLAGET
vecklingsinriktat ledarskap.
De använder många metaforer
kring hav och navigation, med
ett bildspråk som de illustrerar
tankarna och reflektionen med.
w Jag tycker om ledarskaps-
böcker som får mig att tänka på
nya sätt kring min verksamhet.
Denna reflekterande bok om
ledarskap har fokus på lärande
och är en sådan trots sitt tunna
format, drygt
150 sidor.
Förordet är
skrivet av
Hans-Åke
Scherp, som
gratulerar läsaren till valet av denna
bok.
De norska författarna är Tom
Tiller, med bakgrund som lärare och rektor och verksam
som professor i pedagogik vid
Tromsö universitet, och Svein
Helgesen som har process- och
organisationsutveckling som
sitt specialområde.
I DENNA FILOSOFISKA bok ligger
fokus på att sträva efter ett ledarskap med klarsynthet, visioner och handlingskraft.
Bokens syfte är att inspirera
genom att utmana tanke och
handling mot en stabil kurs.
Författarna skriver om ledarskap som kombineras med
lärande och förändring, och
de menar att vardagslärandet
ger en god grund för ett ut-
VARJE KAPITEL INLEDS med ett
citat med kloka ord och tankar,
och avslutas med konkreta frågor att reflektera kring, individuellt och i grupper, där huvudfokus bör ligga på möjligheterna – även om vi gärna ger
begränsningarna den största
uppmärksamheten.
Författarna anser att skolledarna behöver skapa strukturer
som ger gemensam kunskapsbildning och därmed kvalitetshöjning på skolorna så att
lärdomar implementeras på ett
medvetet sätt i den egna verksamheten.
Ledaren måste ha en utvecklingsinriktad inställning till
uppdraget, som handlar om
att hantera olikheter i uppfattning och görande bland medarbetarna. Vi bör rikta in oss
på att skapa ”next practice”
i stället för den givna ”best
practice”.
DEN SOM LETAR efter lösningar
blir dock besviken, men genom
att ställa de undrande frågorna
söker vi oss framåt i att organisera arbetet i en lärande organisation.
Erfarenhetsbaserat lärande
pågår hela livet, men erfarenheten måste medvetandegöras
Rektor/chef att hyra
och/eller rekrytera!
Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller
längre tid, i hela Sverige!
Telefon: 08-545 160 20.
E-post: info@kunskapsbolaget.se.
Hemsida: www.kunskapsbolaget.se.
… utvecklar ledare och organisationer
20 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
»ETT PRAKTISKT RÅD FRÅN TILLER ÄR
ATT HA FOKUS PÅ DET POSITIVA SÅ ATT
VI INTE RÅKAR UT FÖR ETT ONÖDIGT
ENERGILÄCKAGE: VI BÖR ÄGNA TRE
GÅNGER SÅ MYCKET TID TILL DET POSITIVA SOM TILL DET PROBLEMATISKA.»
för att kunna leda till utveckling.
Författarna beskriver hur
en känguruorganisation hoppar från det ena projektet till
det andra. Om vi känner att vi
riskerar att bete oss likt kängurur, måste vi ställa oss frågan:
Hur kan vi på systematiska sätt
länka ny kunskap och insikt
så det kommer verksamheten
tillgodo?
GENOM ATT SE lärandet som en
trappa, synliggör författarna
hur erfarenheterna genom
att bli medvetna leder till nya
handlingar. Lärande sker på
alla trappsteg och man går både
upp och ned i trappan då man
använder de lärdomar man förvärvat.
Det finns många sätt att resa
på, en del bär på tung packning
medan andra reser lätt i första
klass, konstaterar författarna.
Att vara kreativ och kunna se
möjligheter innebär också att
vara beredd att förändra sig,
vilket ökar tryggheten i förändringsprocessen.
Att distansera sig från görandet i sin egen vardag är viktigt
för att vi ska kunna se nya alternativ till handlande.
ETT PRAKTISKT RÅD från Tiller är
att ha fokus på det positiva så
att vi inte råkar ut för ett onödigt energiläckage: Vi bör ägna
tre gånger så mycket tid till det
positiva som till det problematiska. När vi har en femminutare som en reflektionsstund bör
vi ägna tre minuter åt att tänka
på de mest positiva erfarenheterna under dagen.
Därtill en minut till det mest
krävande och problematiska,
och varför det blev som det
blev och den sista minuten till
att tänka över vad vi lärt oss av
dagens erfarenheter, och vad vi
kan ta med oss för kommande
utmaningar.
FÖRFATTARNA GER OSS sju ”vägvisare” på vägen mot ett utvecklat ledarskap. De diskuterar egenutveckling, lösningsorienterat arbetssätt, fokus på
samarbete, att se kulturen och
koderna, och att hitta de svaga
punkterna i organisationen.
Att se medarbetaren som en
resurs ger ett kreativt förhållningssätt.
I en förändringsprocess med
nytt lärande måste vi sätta tydliga mål för att få en stabil kurs
och kunna nyttja vårt handlingsutrymme. Motståndets utvecklingskraft bör nyttjas, ledaren bör utnyttja kreativ spänning på arbetsplatsen, utmana
medarbetare och låta åsikterna
brytas.
Ledaren måste gå före även
om det ofta är i en krävande
zon, där ledaren ofta är vid yttre gränsen av sin kapacitet och
kompetens.
IBLAND RÄCKER INTE erfarenheten till men att våga och ”spana” som ledare är viktigt.
Många organisationer har
en svag länk i spaningen, man
ger inte tillräckligt med tid och
utrymme för att analysera och
förstå det som har hänt och bli
förberedd på de kommande utmaningarna.
Vi är hela tiden på väg och
vardagslärandet ger en god
grund för ledarskapet.
Bokens syfte är att inspirera,
och metoden med reflekterande femminutare är något jag
tar med mig från denna mycket
läsvärda bok för att hålla siktet riktat mot utveckling och
lärande.
EVA-STINA SUNDÉN
PÅ DIN
IDA
Aktuellt från Sveriges Skolledarförbund
Skolledarlöner en lönsam investering
D
ebatten om hur kvaliteten på svensk
utbildning ska förbättras pågår oförtrutet. Förslagen duggar tätt. Det är
främst lärarna och lärarlönerna som står i
blickfånget.
Vi ser självklart positivt på dessa investeringar men förvånas samtidigt över att
varken nuvarande eller den tidigare regeringen lyckats ta ett helhetsgrepp på hur
satsningarna ska se ut.
Att satsa på höjda lärarlöner är ett utmärkt förslag. De behöver höjas för att
locka fler engagerade personer till skolan.
Även skolledares löner har ökat de senaste åren. Nu är det dock viktigt att arbetsgivarna fortsätter att prioritera skolledarnas löner som en del i satsningen för att
förbättra resultatet i förskola och skola.
M
en det är bråttom. Tempot måste
skruvas upp.
För att matcha det mäktiga uppdrag som förskolans och skolans ytterst
ansvariga – skolledarna – har, måste satsningarna också gälla dem.
Skolledarna spelar en avgörande roll
för resultatet i förskola och skola. Och vi
ser med stor oro på en antågande rekryteringskris när det gäller skolledare. Det
oroar sannolikt arbetsgivaren ännu mer.
Att prioritera skolledares löner för redan
verksamma och nya skolledare, är därför
en mycket smart investering som gagnar
utvecklingen i förskola och skola.
Svara!
Löneenkäten är på gång. Har du svarat?
Ladda ner!
Vi har gjort ett nytryck av yrkesetiken
med Vår etiska kod. Lätt att ladda ned från
hemsidan.
S
kolledare är få till antalet och tar
trots sitt relativt sett höga löneläge en
liten del av huvudmannens budget.
Alternativkostnaden däremot kommer
att bli hög för de som missar att prioritera skolledarna.
Nu måste vi verka för
att arbetsgivarna, och i
slutändan eleverna, slipper betala denna höga
kostnad.
MARIA ANDRÉN
BERGSTRÖM
KANSLICHEF
VÅR
ETISKA
KOD
Sveriges Skolledarförbund tar ansvar
Följ oss!
Sveriges Skolledarförbund syns mer och
mer i media. Följ med på hemsidan, skolledarna.se.
SKOLLEDARHANDBOKEN
– DIN MEDLEMSFÖRMÅN
Du har väl inte missat vår medlemsförmån?
Skolledarhandboken – ett digitalt verktyg för dig som är ledare inom förskola
och skola.
Skolledarhandboken består av två delar – Skollagen med kommentarer och
Skolans administration.
Skolledarhandboken innehåller också ett stort antal länkar till lagar och förordningar som gäller förskola och skola, men också till förvaltningslagen, diskrimineringslagen, socialtjänstlagen med flera.
Skolledarhandboken uppdateras ständigt. Du kan alltid vara säker på att få
den absolut senaste och färskaste informationen. Den blir ditt stöd i den dagliga
verksamheten.
Du når Skolledarhandboken på skolledarna.se och genom att logga in på dina
medlemssidor.
PS. Är du inte medlem ännu?
Det är lätt att bli medlem i Sveriges Skolledarförbund.
Gå in på www.skolledarna.se/blimedlem eller
mejla till blimedlem@skolledarna.se.
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 21
RAST
Bamsekompis, Macläsning och tidstjuvar
på novemberrasten.
Bamse gör
stark comeback
Tack, Mac!
Vi gillar läsinitiativ. Nu
får de unga kunderna
på McDonalds en barnbok i sin Happy Meallåda. Sedan starten har
15 miljoner barnböcker
distribuerats på det här
sättet. Årets lista innehåller bland annat Alma-pristagaren Barbro
Lindgren med Julia vill
ha ett djur, illustrationer
Eva Eriksson. Heja!
Det är möjligt att Bamse håller på att konkurreras ut av den oändliga mängd tecknade filmer som erbjuds våra barn. Om
så är fallet, gör han nu en stark comeback
med Bamses kompisbok (Egmont). Rune
Andréassons klassiska bilder ackompanjeras av nyskriven text av Jens Hansegård om hur det till exempel är att vara en
bra kompis och barnpsykologen Jenny
Klefboms tips om hur man kan diskutera
det med barnen. Bamse-power.
n Har ni mycket böcker hemma i bokhyllan? Det
har varit en fråga till de elever som deltagit i Pisaundersökningarna genom åren. Många böcker =
bättre socioekonomisk bakgrund, är hypotesen.
Nye utbildningsministern Gustav Fridolin använde också liknelsen när satsningen på skolan
presenterade i mitten av oktober.
Men är det inte läge att i Pisa 2015 nästa år att
göra en omformulering: hur många böcker har
mamma och pappa laddat ner i paddan?
Fånga tjuven!
Eliminera tidstjuvar och ta bort onödigt jobb. Diskutera hur möten kan bli effektivare. Utarbeta en
mobil- och mejlpolicy om tillgänglighet på fritiden.
Några råd som, enligt författaren Bosse
Angelöw, hjälper dig att få mer gjort på kortare
tid. Flera råd och mer utförligt beskrivna, får du
i hans bok Effektiv tidshantering (Natur&Kultur).
Om du hinner läsa…
Är det mig du söker?
Sveriges viktigaste chefer
läser Skolledaren.
Det är rektorer i grundskolan och
gymnasieskolan, förskolechefer i landets
förskolor.
Varje nummer av Skolledaren, som
kommer ut tio gånger om året, har drygt
20 000 läsare, många fler än de som är
medlemmar i Sveriges Skolledarförbund.
Din nya skolledare finns bland våra
läsare.
Ring gärna Lena Elison,
08-567 062 10, eller mejla till
lena.elison@skolledarna.se, för mer
information om platsannonser både i
Skolledaren och på hemsidan.
22 SKOLLEDAREN NOVEMBER 2014
Ernst Thiel – ett exempel
på lyckad invandring.
Målning av Carl Larsson.
Lyckad
integration
Konstgallerier, varuhus,
bokförlag och den första
rulltrappan – det är några
områden som vi kan
tacka en lyckad invandring till Sverige, och inte
minst integrering. Utställningen En svensk framgångssaga… på Judiska
museet i Stockholm
berättar just om vad invandrare från Tyskland
och Danmark, med judisk
börd, kom att betyda för
utvecklingen i Sverige.
D
et är bara tre år sedan.
Men det känns om
en annan tid. Var det
verkligen så? Hände
så mycket hela tiden?
Jag läser mer stigande förvåning om läckor, överenskommelser i det dolda – om de
långa knivarnas nätter – boken
om partiledaren som klev in i
kylan, Daniel Suhonens bok om
Håkan Juholt.
Sveavägen 68 i Stockholm,
eller bara 68:an för de invigda,
cyklar jag förbi varje dag på väg
till jobbet. Inte kunde man ana
vilket drama som utspelades
där i det socialdemokratiska
huvudkvarteret under vår, höst
och vinter 2011–2012.
Tystnaden från dem det
handlar om är total. Ingen
utom huvudpersonen själv har
uttalat sig om boken.
Och det kan man förstå. Det
läcker som ett såll till media.
Och många framstår inte i så
smickrande dager i hans bok.
När någon på ett internt Smöte ryter till och säger, att nu
får vi väl för tusan skärpa oss
Till exempel alla de ny- och
omvalda politiker som nu ska
bemanna nämnder och styrelser och leda svensk förskola och
skola mot nya djärva mål. Mot
bättre utveckling och resultat.
Vi andra, som bara har utnyttjat vår rösträtt och sitter på
läktaren, borde ta ett steg tillbaka och uttrycka vår tacksamhet för dem ställer upp.
Känns viktigt att sätta på
pränt.
SISTA ORDET
Kerstin
Weyler
CHEFREDAKTÖR
Tacka dem som
ställer upp för oss
och låta det som händer och
sägs här stanna inom de här
väggarna, går just den kommentaren att läsa efter en kort
stund på nätet.
Den som är det minsta intresserad av politik, ränker och
spel, har en given läsupplevelse
framför sig.
Funderar du
på att bli
skolledare?
Vi kan skolledares löner och anställ­
ningsvillkor. Vi jobbar med mentorskap
för nya skolledare. Vi har inkomst­
försäkring och bra gruppförsäkringar.
Det är lätt att bli medlem.
Ring: 08­567 062 00
Mejla: info@skolledare.se
DET ÄR OCKSÅ viktigt att komma
ihåg den andra sidan av myntet.
Jag är full av beundran för
alla er som i det här förbundet
och andra föreningar tar på er
förtroendeuppdrag. Arbetar för
oss andra. Ställer upp kvällar
och helger. För den goda sakens skull.
MINNS NI DEN sista utredningen
som dåvarande utbildningsminister Jan Björklund fick ta
emot innan han lämnade sin
post? Den handlade bland annat om mobiltelefoners störande inverkan på undervisningen.
Redan då, och inte minst efter
att ha varit i Helsingborg som
storsatsar på IKT i undervisningen (se sidan 5), känns det
som en fullständig ickefråga.
Det tycker den nye ministern
också som smyger in utredningen som bakgrund till den skolkommission som ska tillsättas.
Göm mobiltelefonerna där!«
Akut behov
behov
Akut
av en rektor?
av en rektor?
• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar
• •ViNierbjuder
förslag till rektor
lösning
inom
timmar
får en kvalificerad
med
rätt48
erfarenhet
• •NiRektorn
får en kvalificerad
rektor
med
rätt erfarenhet
är operativ från
första
dagen
• •Rektorn
är operativ
från första
dagen
Vi skräddarsyr
en lösning
efter ert
behov
• Vi
Vi har
skräddarsyr
en lösning efter ert behov
sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare
över hela landet.
Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare
över hela landet.
Kenneth Köhlin 073-631 28 89
www.primaselecta.se
Kenneth Köhlin 073-631 28 89
www.primaselecta.se
Logga in här
Sveriges viktigaste chefer
SVeRigeS SkoLLeDaRFöRbunD
NOVEMBER 2014 SKOLLEDAREN 23
Posttidning
B
Sveriges Skolledarförbund
Box 3266
103 65 Stockholm
Uppgradera till en ny
och få
3000 -5000 kr för din gamla lösning
Köp en SMART Board och få
5000 kr
för din gamla interaktiva skrivtavla
Gäller produkter från alla leverantörer oavsett modell, storlek, ålder
Köp en SMART Board och få
3000 kr
för din gamla interaktiva projektor
Gäller produkter från alla leverantörer oavsett modell, storlek, ålder
Köp en SMART Interaktiv projektor och få
3000 kr
för din gamla interaktiva projektor eller
interaktiva skrivtavla
Gäller produkter från alla leverantörer oavsett modell, storlek, ålder
Kampanjen gäller skola, förskola och högre utbildning vid inbyte av interaktiva
skrivtavlor och/eller interaktiva projektorer från alla leverantörer oavsett modell/
storlek/ålder till en SMART Board eller SMART Interaktiv Projektor, alla modeller och
storlekar. Erbjudandet går inte att kombinera med andra erbjudanden eller rabatter.
Erbjudandet gäller till den 31 december eller så länge lagret räcker.
Filmen om
SMART Board
SMARTKlubben är Sveriges största användarförening
för interaktiva verktyg med ca 19 000 medlemmar.
Inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte.
www.smartklubben.se
Svensk distributör för produkter
från SMART Technologies
www.smartboard.se
info@netsmart.se | 010-150 06 00