Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Lagstiftningen förändras ständigt och därmed även vägledningarna till myndighetsutövning,
vilket medför att denna klassningsbilaga behöver uppdateras kontinuerligt.
Klassningsbilagan har utformats av miljöavdelningen och baseras på ”Vägledning om
riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid, fastställd av
Livsmedelsverket 2011-08-25”.
Klassning av livsmedelsanläggningar
Modellen för klassning av består av tre delar, en
riskmodul, en
informationsmodul, en
erfarenhetsmodul, samt därutöver
kontrolltidstillägg
Avgiftssystemet utgörs av åtta olika riskklasser, 1-8, där 1 innebär högsta risken, samt tre
olika erfarenhetsklasser, A-C. Därutöver ges tidstillägg för faktorer som presentation och
märkning i informationsmodulen. Alla livsmedelsanläggningar ska klassas, oavsett om de är
registrerade eller godkända. Den årliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje
påbörjat kalenderår.
Kontrolltid
Den årliga kontrollavgiftens storlek fås genom att tiden från riskmodulen (tabell 1-3) och
kontrolltidstillägget från informationsmodulen (tabell 4) läggs ihop. Summan multipliceras
med erfarenhetsklassens tidsfaktor (tabell 5).
Figur 1. Schematisk bild över modellen för klassning och beräkning av årlig kontrolltid. Kontrolltidsberäkningen sker genom
sammanräkning av de olika modulernas tider. Summan av riskmodulens tid och kontrolltillägget multipliceras med
erfarenhetsklassens tidsfaktor. Resultatet blir kontrolltiden.
1
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Den kontrolltid som räknas fram är en genomsnittlig årlig kontrolltid. Handläggningstiden för
ett kontrollbesök beräknas ta ca 8 timmar med förberedelse, inspektion på anläggningen och
rapportskrivning. Genom att multiplicera det beräknade antalet kontrolltimmar med den av
kommunfullmäktige fastställda timavgiften i kommunens ”Taxa för offentlig kontroll inom
livsmedels- och foderområdena” (kf 2012-06-25, § 60) får man fram årsavgiftens storlek.
Riskmodulen
Riskmodulen utgörs av följande tre riskfaktorer;
1. Typ av verksamhet och livsmedel
2. Produktionens storlek (antal portioner eller annat mått på detta)
3. Känsliga konsumentgrupper
En verksamhet tilldelas endast en poängsumma från varje riskfaktor, se tabell 1 nedan.
Förklaring till riskfaktorerna finns längre ner på denna sida och på sid 3.
Varje riskfaktor genererar ett antal poäng. Summan av poängen ligger till grund för placering
i en riskklass. Den verksamhet som bedrivs i anläggningen (riskfaktor 1) tillsammans med
verksamhetens storlek (riskfaktor 2) och om livsmedel produceras till känsliga
konsumentgrupper, (riskfaktor 3), genererar varsin riskpoäng. Summan av dessa riskpoäng
bildar därefter grunden för inplacering i riskklass 1-8, se tabell 3 på sid 4. Riskklassen utgör
därefter en del av bestämningen av kontrolltiden.
Tabell 1. Riskmodulen med dess fördelning av riskpoäng för olika riskfaktorer
Riskpoäng
Riskfaktor
1. TYP AV VERKSAMHET OCH
LIVSMEDEL (se tabell 6, 7, 8 eller 9)
a) Högrisk
45 p
b) Mellanrisk
35 p
c) Lågrisk
15 p
d) Mycket låg risk
5p
2. PRODUKTIONENS STORLEK
(se tabell 2)
a) Mycket stor
55 p
b) Stor
45 p
c) Mellan
35 p
d) Liten
25 p
e) Mycket liten (I)
15 p
f) Mycket liten (II)
10 p
g) Ytterst liten
5p
3. KONSUMENTGRUPPER
(se förklaring på s 3)
Producerar/serverar livsmedel till känsliga
konsumentgrupper
10 p
SUMMA:
2
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Förklaring av de tre riskfaktorerna
Om anläggningen producerar eller säljer olika livsmedelstyper baseras klassningen på den typ
av livsmedel som ger högsta, sammanlagda riskpoäng och därmed högsta riskklass. För en
butik som grillar kyckling bedöms t.ex. riskfaktorerna 1-3 för grillningsverksamheten (inte för
hela butiken) respektive för övrig verksamhet i butiken, dvs. försäljning av oförpackade och
förpackade livsmedel. Den verksamhet som får flest riskpoäng avgör riskklassen.
Riskfaktor 1 – Typ av verksamhet och livsmedel
Klassningen enligt riskfaktor 1 baseras på den verksamhet som bedrivs på anläggningen och
på de livsmedel som hanteras. Följande tabeller ger vägledning till bedömning av olika typer
av verksamheter:
Restauranger och andra storhushåll, konditorier och cafeér, livsmedelsbutiker
Industriell tillverkning av livsmedel
Grossister och distributionsföretag
Producenter och tillhandahållare av dricksvatten genom en
distributionsanläggning
Tabell 6, s 9
Tabell 7, s 10
Tabell 8, s 11
Tabell 9, s 11
Riskfaktor 2 – Produktionens storlek
Produktionens storlek per dag beräknas på årsbasis. Exempel: vid servering av ca 250
portioner per dag i en restaurang som har verksamhet under 3 månader (ca 90 dagar) per år
motsvarar (250 portioner per dag x 90 dagar ) / 365 dagar = 62 portioner per dag. Detta
beräkningssätt medger även att tillfälliga verksamheter kan klassas efter storleken.
Tabell 2. Riskfaktor 2 i riskmodulen - Mått på verksamhetens storlek för olika typer av produktion
Storlek
Konsumenter/
portioner
per dag
a) Mycket stor, 55p
> 250 000
b) Stor, 45p
> 25 000 - 250
000
c) Mellan, 35p
Anställda
(årsarbetskrafter)
Ton utgående produkt per år
Industriell tillverkning av animalier,
vegetabilier och sammansatta livsmedel
Ton mottagen mjölk
per år
Distribuerat
dricksvatten,
m3 per dygn
> 10 000
> 100 000
> 100 000
> 30
> 1 000 – 10 000
> 10 000 – 100 000
> 10 000 – 100 000
> 2 500 – 25
000
>10 – 30
> 100 – 1 000
> 1000 – 10 000
> 1000 – 10 000
d) Liten, 25p
> 250 – 2 500
>3 - 10
> 10 – 100
> 100 – 1 000
> 100 – 1 000
e) Mycket liten (I), 15p
> 80 – 250
>2 – 3
> 3 - 10
> 30 - 100
> 10 - 100
f) Mycket liten (II), 10p
> 25 – 80
>1 - 2
>1-3
> 10 - 30
---
g) Ytterst liten, 5p
< 25
<1
<1
< 10
< 10
Riskfaktor 3 – Känsliga konsumentgrupper
Anläggningar som producerar livsmedel avsedda att konsumeras av personer som tillhör
känsliga konsumentgrupper tilldelas tio extra riskpoäng. Dessa grupper är mer utsatta för faror
då de kan få allvarligare symptom och/eller tål lägre doser gällande mikrobiologiska och
kemiska faror.
Till känsliga konsumentgrupperna räknas;
- barn under fem år
- personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. patienter på sjukhus, personer boende i
äldreboende, gravida)
- personer med livsmedelsrelaterad allergi och eller annan överkänslighet mot
livsmedel.
3
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Exempel på anläggningar som producerar livsmedel avsedda för känsliga konsumenter är
förskolekök, sjukhuskök, kök som tillverkar mat till äldreboende, skolkök som tillagar och
serverar specialmat till allergiska elever, livsmedelsanläggning som tillverkar livsmedel för
särskilda näringsändamål (sär-när) t.ex. glutenfria, mjölkfria, sojafria produkter,
barnmatsproducenter och sondmatsproducenter. Däremot får inte en restaurang extra poäng
om restaurangen serverar enstaka gäster t.ex. en allergianpassad sås.
Riskklasser
Den totala ”riskpoängen” från riskmodulen, tabell 1, utgör vilken riskklass verksamheten
hamnar i, se tabell 3 nedan.
Tabell 3. Riskmodulens riskklasser
Riskpoäng
Riskklass
> 100
1
26
90
2
20
80
3
14
70
4
10
60 - 65
5
7
55
6
5
35 - 50
7
3 (2)*
< 30
8
1
Riskmodulens tid (h)
(antal kontrolltimmar)
*I riskklass 7 tilldelas verksamheter med 50 riskpoäng 3 timmar medan
verksamheter som får 35-45 riskpoäng tilldelas 2 timmar.
4
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Informationsmodulen
En del av kontrollen har som syfte att motverka att konsumenter blir lurade eller vilseledda av
exempelvis den information som kopplas till respektive produkt. Därför ska miljö- och
byggnämnden även beräkna hur mycket tid som behövs för att kontrollera detta. På samtliga
livsmedelsanläggningar är det dessutom viktigt att kontrollera att det finns fungerande
spårbarhets- och återkallelserutiner. Utformning av presentation i klasserna e och f nedan
innefattar bland annat utformning av menyer och liknande.
Bestämning av kontrolltidstillägg
Tabell 4. Kontrolltidstillägg i timmar, exempel på orsak till kontrollbehov och storleksfördelning.
Storleksbeteckningen härleder till tabell 2.
Informations
klass
Orsak till
kontrollbehov
vid
anläggningen
Storlek
(se tabell 2)
a - mycket stor,
b – stor
a
Utformar
märkning samt
märker/förpackar
livsmedel
Kontrolltids
tillägg (timmar)
8
Exempel
• Industri utan huvudkontor
• Importör som översätter märkning
c - mellan,
d – liten
6
e - mycket liten (I)
f - mycket liten (II)
g - ytterst liten
2
• Butik med egen tillverkning (t.ex.
matlådor)
• Huvudkontor
b
Utformar
märkning men
märker/förpackar
inte
Oberoende
Kontrolltiden
anpassas efter
behov.
• Importörer som tar in färdigmärkta
livsmedel
• Matmäklare
c
e
Utformar inte
märkning men
märker/förpackar
livsmedel
Utformar
presentation
men
märker/förpackar
inte livsmedel
a - mycket stor,
b – stor
4
• Legotillverkning av livsmedel på uppdrag
av annan livsmedelsföretagare
c - mellan,
d – liten
3
• Livsmedelsföretagare som tillverkar ett
livsmedel men som får färdigt
märkningsunderlag från ett huvudkontor
e - mycket liten (I),
f - mycket liten (II),
g - ytterst liten
1
• Butik med egen tillverkning men med
centralt styrd märkning (grillad kyckling/
bake off bröd)
Oberoende
1
• Fristående restauranger
• Cateringverksamhet
• Vattenverk som informerar om
vattenkvalitet
• Butik med enbart förpackade livsmedel
f
Utformar inte
presentation och
märker/förpackar
inte
Oberoende
0
• Franchiserestauranger
• Skola med centralt framtagen matsedel
• Kyl- och fryshus
5
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Erfarenhetsmodulen
Den klassning av en verksamhet som skett med hjälp av riskmodulen och
informationsmodulen kan kompletteras med erfarenheter från tidigare kontroller.
Erfarenhetsmodulen är ett hjälpmedel för att ta denna hänsyn och hjälper till att skapa en
likvärdig bedömning om den normala planerade offentliga kontrollen vid en anläggning ska
minskas eller förstärkas jämfört med normalläget.
Erfarenhetsklasser
Det finns tre erfarenhetsklasser, A, B och C, vilka direkt speglar kontrollbehovet vid en
anläggning
A
Innebär minskad kontroll i förhållande till normalläget
B
Normalläget
C
Förstärkt kontroll i förhållande till normalläget
Erfarenhetsklassens tidsfaktor
När en anläggning klassas för första gången hamnar den alltid i erfarenhetsklass B. I denna
klass är normalt de allra flesta anläggningar placerade.
Placering i erfarenhetsklass A innebär att kontrolltiden halveras jämfört med tiden i
erfarenhetsklass B, kontrolltiden en minskar därmed med 50 %, se tabell 5. På motsvarande
sätt ökar kontrolltiden när en anläggning placeras i erfarenhetsklass C, kontrolltiden ökar med
50 % jämfört med tiden i klass B.
Erfarenhetsklass B är normalfallet och utgångspunkten för erfarenhetsklassens tidsfaktor. Det
är jämfört med den som tiden ökas eller minskas med 50 %.
Tabell 5: Erfarenhetsklassens tidsfaktor. Erfarenhetsklass B är normalläget och det är jämfört med
denna tid som erfarenhetsklassens tidsfaktor används. Se även figur 1.
Erfarenhetsklass
A
B
C
Tidsfaktor
0,5
1
1,5
6
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Övriga tidstillägg
Tidstillägg ges för livsmedelsanläggningar med eget vatten samt för dricksvattenanläggningar
som distribuerar dricksvatten till fler än 2000 personer, se nedan.
Livsmedelsanläggningar med eget dricksvatten
Dricksvattenanläggningar ska registreras och klassas precis som övriga
livsmedelsverksamheter. Är det däremot en livsmedelsanläggning som har ett eget
dricksvatten som inte nyttjas av någon annan så ses dricksvattnet och livsmedelsverksamheten
som en anläggning. Tidstillägg ges dock i avgiftsklassningen med en timme per år.
Kontrolltidstillägg för dricksvattenanläggningar med fler än 2000 personer
Vattenverk som distribuerar dricksvatten till fler än 2000 personer får tidstillägg med 1 timme
då dessa vattenverk även omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot
sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar (LIVSFS 2008:13).
Justering kontrolltid
Det kan naturligtvis uppkomma situationer när klassningsmodellen för en specifik anläggning
inte ger en rättvisande bild av kontrollbehovet och där det kan finnas skäl att öka eller minska
kontrolltiden, t.ex. mycket små anläggningar eller anläggningar med flera olika verksamheter.
Då kan kontrolltiden justeras i avgiftsklassningen genom nedsättning eller påökning.
Avgiftsklasser
I avgiftsklassningen har miljö- och byggnämnden valt att ta med benämningar från alla delar i
klassningen, dvs från riskklassningen 1-8, informationsklassningen a-f,
erfarenhetsklassningen A-C samt slutligen även typ av dricksvatten, k (kommunalt), e (eget)
eller ö (övrigt, dvs vattenledningsförening, samfällighetsförening eller liknande).
Dricksvattenanläggningarnas avgiftsklasser utgörs enbart av riskklassningen, 1-8,
informationsklassningen a-f samt erfarenhetsklassningen A-C.
Avgift för extra offentlig kontroll
Planerade kontroller eller inspektioner ska genomföras vid de livsmedelsanläggningar som är
registrerade hos miljö- och byggnämnden. Genom nationell lagstiftning finns bestämmelser
om att kontrollen ska vara avgiftsfinansierad, vilket innebär att livsmedelsföretagarna ska
betala för kontrollen. Miljö- och byggnämnden är därför skyldiga att ta ut årsavgifter för den
planerade kontrollen. Om det krävs ytterligare kontrolltid, tex en extra inspektion med
anledning av brister i verksamheten, att prover måste tas, utredning av befogade klagomål
eller liknande måste även detta finansieras. Då ska en extra avgift tas ut för den tid som krävs
utöver den planerade genomsnittliga tiden per år (dvs utöver årsavgiften). Denna avgift, avgift
för extra offentlig kontroll, baseras på timavgiften och tas ut för varje påbörjad extra
kontrolltimme, inklusive restid. Även analyskostnader och andra extra kostnader ska tas ut.
Beslut om sådan avgift utfärdas alltid innan faktura skickas.
7
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Avvikelser från livsmedelsverkets vägledning
Miljö- och byggnämnden har valt att ta med klassning från alla tre modulerna i benämningen
av en avgiftsklass, tex 5.d.B innebär 5 för riskklass 5, a för informationsklass a, B för
erfarenhetsklass B. Därefter tillkommer ett e för verksamheter med eget vatten, k för
kommunalt vatten och ö för övriga (vattenledningsföreningar, samfällighetsföreningar och
liknande), dvs 5.d.B.e. Livsmedelsverket använder istället enbart riskklass och erfarenhetsklass
i avgiftsklassningen, t.ex. 5B.
Utökad tid i riskmodulen för riskklasserna 5, 6 respektive 7
Miljö- och byggnämnden anser att verksamheter som hamnar i avgiftsklassen 5.e.B.k, tex en
restaurangverksamhet med beredning från råvaror (högrisk, 45 p) mellan 80-250 gäster per
dag (Mycket liten I, 15 p) och med utformning av meny (1 h tidstillägg) ska ha ett besök varje
år. Enligt miljö- och byggnämndens erfarenhet tar en inspektion ca 8 timmar, med
förberedelser, inspektion på plats, efterföljande arbete i form av registrering i
ärendehanteringssystemet, skrivning av rapport, eventuella samråd med kollegor och
expediering av inspektionsrapporten. Därför anser miljö- och byggnämnden att en verksamhet
i den avgiftsklassen ska ha en årsavgift som motsvarar 8 timmar. Enligt livsmedelsverkets
vägledning om riskklassificering så skulle en sådan verksamhet tilldelas 7 timmar. Därav har
miljö- och byggnämnden lagt på en timme i riskmodulens tid för riskklass 5, dvs
verksamheter som tilldelas 60-65 riskpoäng.
Av samma anledning har miljö- och byggnämnden även höjt en timme i riskmodulen för
riskklasserna 6 och 7. Nämnden anser att verksamheter i respektive riskklass med en extra
timme för presentation av menyer m.m. i informationsmodulen ska ligga på 6 respektive 4
timmar per år, eftersom de enligt nämndens bedömning bör få minst två planerade kontroller
på tre år för verksamheter i riskklass 6. De större verksamheterna i riskklass 7, som tilldelats
50 riskpoäng bör få en planerad kontroll vartannat år. Övriga verksamheter i riskklass 7, som
tilldelas 35-45 riskpoäng bör däremot få en nedsättning med en timme då miljö- och
byggnämnden anser att dessa verksamheter inte behöver planerade kontroller mer än var
tredje år, vilket även livsmedelsverket säger i sin vägledning. Verksamheterna som tilldelas
35-45 riskpoäng tilldelas därför 2 timmar.
Tidstillägg för livsmedelsanläggningar med eget dricksvatten
Livsmedelsanläggningar med eget dricksvatten får ett tidstillägg med en timme.
Tidstillägg för dricksvattenanläggningar med fler än 2000 personer
Vattenverk som distribuerar vatten till fler än 2000 personer omfattas av föreskrifter om
sabotage ”Lås och bom” LIVSFS 2008:13 och miljö- och byggnämnden bedömer därav att
ytterligare kontrolltid behövs för att följa upp föreskrifterna. Tidstillägg ges med en
kontrolltimme.
Justering i bedömningen av riskfaktor 1 ”Verksamheter och typ av livsmedel”
Miljö- och byggnämnden har även gjort vissa justeringar i riktlinjerna till
bedömningsgrunderna för riskfaktor 1, se markeringar i tabell 7 och jämför med
livsmedelsverkets vägledning. Bearbetning av rå fisk har flyttats upp till högrisk, medan
bitning av ost och bitning av skinka har tagits bort ur exemplen då dessa oftast hör ihop med
annan manuell hantering och får bedömas i ett sammanhang. Vidare har tillagning av
pannkakor och enklare smörgåsar flyttats till en nyupprättad kategori i Lågrisk, se enklare
beredning.
8
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Tabeller till Riskfaktor 1 (se även sid 2-4)
Tabell 6. RISKFAKTOR 1 - Restauranger och andra storhushåll, konditorier och caféer, livsmedelsbutiker
Verksamheter och typ av livsmedel
HÖGRISK (45p)
MELLANRISK (35p)
Exempel
Bearbetning av rått kött, rå fisk**, rått fjäderfä,
eller opastöriserad mjölk (enskilda produkter
eller del av sammansatta livsmedel)
Tillagning av maträtter rått kött, tillagning av
fiskrätter, grillning av kyckling, tillagning av
kebab eller pizza med köttfärs,
Tillagning av kalvdans, pannkakor, ostkaka
från opastöriserad mjölk
Nedkylning
Nedkylning efter tillagning
Beredning/bearbetning av vegetabilier
Tillverkning av sallad, uppskärning av
grönsaker
Beredning/bearbetning av bearbetade
animaliska produkter, ägg* eller pastöriserad
mjölk
Beredning/styckning/malning av rått kött
Återuppvärmning
Varmhållning
Tillverkning av pastasallad, smörgåsar,
gräddtårtor eller smörgåstårtor,
tillverkning av sushi**
Marinering eller styckning av kött, malning av
köttfärs
Återuppvärmning med efterföljande servering
Varmhållning med efterföljande servering,
transport av varmhållna livsmedel för
konsumtion på annan plats än där de tillagats,
tillagning i centralkök följt av varmhållen
transport till serveringskök
Enklare beredning**
Tillverkning av hårdostsmörgåsar,
gräddning av pannkakor eller våfflor
baserade på pulver och/eller pastöriserad
mjölk, kolbulle**
Kylförvaring
Försäljning av kylda livsmedel
LÅGRISK (15p)
Upptining
Manuell hantering av glass
Bakning
MYCKET LÅG
RISK (5p)
Försäljning av mjukglass, kulglass
Bakning av matbröd, hårt bröd eller torra kakor
Hantering av livsmedel som inte kräver
kylförvaring
Försäljning av frukt, grönsaker eller godis
Hantering av frysta livsmedel
Försäljning av förpackad glass
Uppvärmning av fryst, färdiglagad produkt
Uppvärmning av frysta pizzabitar för direkt
försäljning
* pastöriserad äggmassa eller råa ägg producerade i Sverige, Finland eller Norge. Bearbetning av råa ägg från andra länder
klassas som hög risk
**Texten i fet stil är avvikelser jämfört med livsmedelsverkets vägledning om riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid, se
mer information på s 8.
9
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Tabell 7. RISKFAKTOR 1 – Industriell tillverkning av livsmedel
Verksamheter och typ av livsmedel
HÖGRISK (45p)
Bearbetning av rått kött, rått fjäderfä, eller
opastöriserad mjölk (enskilda produkter eller
del av sammansatta livsmedel)
Exempel
Tillagning av maträtter rått kött, tillverkning
av fermenterad korv, falukorv, bacon, rökt
skinka/kalkon, tillverkning av
konsumtionsmjölk, ost, fil, smör, mjölkpulver
från opastöriserad mjölk
Slakt
Konservering av animaliska eller vegetabiliska
produkter
Tillverkning av hel och halvkonserver
Groddning
MELLANRISK (35p)
Nedkylning
Nedkylning efter tillagning
Beredning/bearbetning av vegetabilier
Förpackning av grönsaker i modifierad
atmosfär
Beredning/bearbetning av bearbetade
animaliska produkter, rå fisk*, ägg** eller
pastöriserad mjölk
Beredning/styckning/malning av rått kött
Tillverkning av pastasallad, smörgåsar,
gräddtårtor eller smörgåstårtor
Tillagning av fiskrätter, tillverkning av sushi,
bitning av fisk, paketering av fisk,
tillverkning av glass, fil, smör, ost,
mjölkpulver från pastöriserade produkter
(mjölk och ägg), skivning av skinka, bitning
av ost, rivning av ost, injicering av ost
Marinering eller styckning av kött, malning
av köttfärs
Äggpackeri med tvätt
Infrysning och/eller blanchering
LÅGRISK (15p)
Infrysning av rått kött, infrysning av rå fisk,
blanchering och infrysning av grönsaker,
infrysning av bär
Tillverkning av sylt och marmelad
MYCKET LÅG
RISK (5p)
Tillverkning av kosttillskott
Tillverkning/förpackning av kosttillskott
Bakning
Bakning av matbröd, hårt bröd eller torra
kakor
Hantering av livsmedel som inte kräver
kylförvaring
Tvättning av potatis, förpackning av frukt
och grönsaker
Äggpackeri utan tvätt
Tillverkning av förpackat vatten, öl, läsk, godis,
strösocker, rostning av kaffe, malning av mjöl
*
tillverkning av vakuumpackad gravad eller rökt fisk klassas som högrisk
** pastöriserad äggmassa eller råa ägg producerade i Sverige, Finland eller Norge. Bearbetning av råa ägg från andra länder
klassas som hög risk
10
Bilaga 5 B till miljöavdelningens taxa
Klassningsbilaga gällande kontroll av livsmedelshantering
Tabell 8. RISKFAKTOR 1 – Grossister och distributionsföretag
Verksamheter och typ av livsmedel
Exempel
HÖGRISK (45p)
---
(exempel saknas inom denna kategori)
MELLANRISK (35p)
Hantering av varmhållna livsmedel
(Transport av varmhållna livsmedel
LÅGRISK (15p)
Hantering av kylförvarade livsmedel
Tillverkning/förpackning av kosttillskott
MYCKET LÅG
RISK (5p)
Hantering av livsmedel som inte kräver
kylförvaring
Hantering av frysta livsmedel
Lagring eller transport av frukt och
grönsaker
Lagring och transport av frysta livsmedel
Tabell 9. RISKFAKTOR 1 – Producenter och tillhandahållare av dricksvatten genom en distributionsanläggning
Verksamheter och råvatten
Exempel
HÖGRISK (45p)
Vattenverk som försörjs av ytvatten eller
ytvattenpåverkat grundvatten
E. coli/Enterokocker: > 10 per 100 ml
Koliforma bakterier: > 100 per 100 ml
MELLANRISK (35p)
Vattenverk som försörjs av ytvatten eller
ytvattenpåverkat grundvatten
E. coli/Enterokocker: < 10 per 100 ml
Koliforma bakterier: 1-100 per 100 ml
LÅGRISK (15p)
Vattenverk som försörjs av opåverkat
grundvatten
E. coli/Enterokocker: ej påvisad i 100 ml
Koliforma bakterier: ej påvisad i 100 ml
Distributionsanläggning
MYCKET
LÅG RISK (5p)
---
11
