Information från Smittskyddsenheten
Nr 2, september 2008
Innehållsförteckning
Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar första halvåret 1999 - 2008 ...............................2
Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar första halvåret 1999 - 2008......................3
Kommentar till sammanställning av sjukdomar 2008................................................................4
Första fallet i Sverige av Clostridium difficile PCR ribotyp 027 ...............................................6
Influensavaccin säsongen 2008 - 2009.......................................................................................6
Till influensavaccinatörerna .......................................................................................................6
ESBL-utbrott på Akademiska sjukhuset ....................................................................................7
Broschyren om ”ESBL-bildande bakterier, information till patienter och anhöriga”................8
Broschyren ”Har du koll på sexuellt överförbara infektioner?” – reviderad augusti 2008.............8
Kalendarium hösten 2008...........................................................................................................8
Smittskyddsenheten
www.smittupp.nu
alla e-postadresser slutar på @lul.se
myndighetsbrevlådan: uppsala.smittskyddslakaren
Staffan Sylvan, smittskyddsläkare
E-post: staffan.sylvan
018 – 611 92 20
Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska / enhetsledare
E-post: bodil.ardung
018 – 611 92 21
Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska
E-post: johan.hedlund
018 – 611 92 22
Pia Åhlund, chefssekreterare / smittskyddsassistent
E-post: pia.ahlund
018 – 611 92 23
Annie Ardung, smittskyddsassistent
E-post: annie.ardung
018 – 611 92 24
ANSVARIG UTGIVARE STAFFAN SYLVAN, CHEFREDAKTÖR BODIL ARDUNG, REDAKTÖR PIA ÅHLUND
SMITTSKYDDSENHETEN, DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG 17, 751 85 UPPSALA
• TELEFON
018 - 611 00 00 VX
• FAX
018 - 55 29 01
2
Sammanställning av anmälan enligt smittskyddslagen första halvåret under de
senaste 10 åren
Allmänfarliga sjukdomar enl Smittskyddslagen 2004:168
Under gruppen ”Allmänfarliga sjukdomar” ingår även diagnoserna difteri, fågelinfluensa (H5N1), kolera,
mjältbrand, pest, polio, rabies, SARS och virala haemorragiska feberar.
Alla allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga
Rött = Sexuellt överförbara sjukdomar som anmäls under rikskod
År
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
98
18
80
0
138
29
108
1
141
20
119
2
112
28
84
0
96
14
81
1
92
27
65
0
75
17
57
1
112
28
82
2
104
12
80
12
130
30
100
0
EHEC-infektion *
0
0
1
1
0
0
0
2
1
2
Giardiainfektion
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
Okänt smittland
38
3
35
0
52
15
34
3
36
9
26
1
40
7
32
1
41
2
38
1
46
4
42
0
25
1
23
1
32
5
27
0
38
5
30
3
30
1
28
1
Gonorré
9
4
7
7
7
1
3
12
9
8
Hepatit A
2
0
8
1
1
4
4
0
5
3
Hepatit B
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
Okänt smittland
22
4
16
2
18
1
14
3
10
3
7
0
18
4
14
0
9
0
9
0
13
3
9
1
14
5
9
0
10
0
10
0
17
3
11
3
14
2
10
2
Hepatit C
46
59
38
33
37
44
35
32
26
45
Hepatit D
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
Hepatit E
0
0
0
0
0
0
1
0
1
0
HIV-infektion
6
2
4
8
0
5
4
4
8
7
HTLV I eller II - infektion
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
240
372
388
427
503
540
506
545
765
714
MRSA
-
10
7
2
2
7
14
12
10
21
Paratyfoidfeber
0
0
0
1
0
2
1
0
0
0
10
3
7
4
3
3
4
3
2
5
65
7
57
1
91
15
74
2
70
6
63
1
65
13
50
2
49
6
43
0
55
3
52
0
34
4
30
0
61
11
50
0
64
5
52
7
71
14
54
3
Shigellainfektion
6
10
12
4
4
8
10
8
6
19
Syfilis
1
3
0
0
2
0
4
0
3
2
Tuberkulos
8
4
7
3
4
8
6
8
6
3
Tyfoidfeber
0
0
0
0
0
0
1
1
1
3
Campylobacterinfektion
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
Okänt smittland
Klamydiainfektion
Pneumokockinfektion med
nedsatt känslighet för PcG
Salmonellainfektion
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
Okänt smittland
* EHEC anmälningspliktig sjukdom fr.o.m. 2004-07-01 oavsett serogrupp, innan anmäldes endast serotyp O 157.
SmittUpp Nr 2 • 2008
3
Sammanställning av anmälan enligt smittskyddslagen första halvåret under de
senaste 10 åren
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar enl Smittskyddsförordningen 2004:255
Blått = Smittspårningspliktiga sjukdomar
År
Amöba histolytica
Atypiska mykobakterier
Betahemolyserande grupp
A-streptokocker (GAS)
- invasiv infektion *
Botulism
Brucellos *
Cryptosporidiuminfektion *
Denguefeber *
Echinokockinfektion *
Gula febern
Haemophilus influenzae
- invasiv infektion
Harpest
Kikhosta
Legionellainfektion
Leptospirainfektion *
Listeriainfektion
Malaria
Meningokockinfektion
- invasiv *
Mässling
Papegojsjuka
Pneumokocker – invasiv *
Påssjuka
Q-feber *
Röda hund
Sorkfeber
Stelkramp
Trikinos
VRE faecalis **
VRE faecium **
VRE – infektion med
vancomycinreistenta
enterokocker *
Vibrioinfektion
exkl. kolera *
Viral meningoencefalit *
Yersiniainfektion
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
Okänt
* fr.o.m. 2004-07-01
** t.o.m. 2004-06-30
SmittUpp Nr 2 • 2008
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
38
6
22
4
17
1
12
0
15
1
3
0
5
0
7
7
10
3
2
4
-
-
-
-
-
0
1
4
18
13
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
1
0
0
1
0
0
0
0
0
1
0
3
5
0
40
2
0
8
0
18
0
3
1
1
11
0
1
2
0
3
2
0
0
0
7
0
1
0
0
14
0
0
3
1
0
3
2
0
0
1
1
7
2
0
1
2
0
8
2
1
0
2
1
3
3
0
1
5
1
2
1
0
1
1
1
2
2
4
0
0
0
0
2
0
0
-
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
10
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
1
0
0
-
0
0
3
1
0
0
0
0
0
-
1
0
4
4
0
0
6
0
0
-
0
0
38
1
0
0
3
0
0
-
0
0
26
0
1
0
4
0
0
-
-
-
-
-
-
0
0
0
0
5
-
-
-
-
-
0
0
0
0
0
5
3
1
1
9
8
1
0
3
0
2
1
9
5
4
0
7
6
1
0
0
5
5
0
0
5
7
6
1
0
3
8
5
3
0
9
6
3
2
1
6
8
7
0
1
4
Campylobacter
Detta år anmäldes 30 fall av inhemska campylobacter första halvåret jämfört med 12 fall föregående års första 6 månader. Denna ökning beror ej på något utbrott utan är en normalvariation
som har setts under tidigare år. Den stora ansamlingen med inhemska campylobactersmitta
brukar normalt komma under juli och augusti månad.
Hepatit C
Hepatit C virus upptäcktes i slutet av 80-talet och tester utvecklades under början av 90-talet.
Från och med 1992 testas allt blod i Sverige. Man tror att hepatit C-virus började komma till
Sverige under mitten av 60-talet. Man kallade tidigare de hepatiter som inte var A eller B för
non-A non-B hepatit och en stor del av dessa hepatiter orsakades av hepatit C.
Under första halvåret 2008 rapporterades 45 fall av hepatit C jämfört med 26 under motsvarande
period 2007. Ökningen kan till stor del förklaras med att 11 fall av smitta genom blodprodukter
diagnostiserades. 2007 hittades bara 1 fall de första sex månaderna. Av de 11 fallen angavs 7 ha
hittats genom de screeningprogram som påbörjades under våren. I detta program uppmanas alla
som vet eller misstänker att de fick en blodtransfusion någon gång mellan 1965 och 1991 bör
testa sig för hepatit C.
Andelen smittade genom intravenöst narkotikabruk ligger kring samma nivå som 2007 (ca 50%).
5 av dessa hade en akut sjukdom, vilket är en hög siffra jämfört med 2007, då endast 1 fall av
akut sjukdom rapporterades i gruppen.
Klamydia
714 fall av klamydiainfektion anmäldes under de 6 första månaderna Det är en minskning med
drygt 9 % jämfört med de 765 fall som rapporterades samma period 2007. Minskningen kom
under det andra kvartalet och var störst i gruppen 15-19 åringar. Det är dock för tidigt att tala om
ett trendbrott.
Kla m ydia ( 15 - 19 år ) 19 9 8 - 2 0 0 8
- a nm älda f a ll f örs t a ha lv åre t pe r år
Kla m ydia 19 9 8 - 2 0 0 8
- t o t a lt a nm älda f a ll f örs t a ha lv åre t pe r år
765
800
503
600
372
400
200
388
540
506
714
270
300
223
250
547
427
200
155
150
240
100
200
50
0
33
50
65
112
118
2 0 02
2 0 03
167
159
2005
2006
78
0
19 9 8
19 9 9
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
1998
1999
2000
2001
2004
2007
Salmonella
Utav de salmonellafall som anmäldes under årets första sex månader var 14 fall inhemska, åtta
av dessa rapporterades under juni månad. Ingen bevisad smittkälla kunde hittas, men utredningen
talade för att sallad var den gemensamma nämnaren. Detta utbrott ledde till att antalet fall första
halvåret i år var betydligt högre än de 5 fall som hittades under motsvarande period 2007.
Shigella
De 19 fall av shigellos som rapporterade under januari - juni är en kraftig ökning jämfört med de
6 fall som hittades föregående år. Hela 10 av de smittade uppgav Indien som smittland jämfört
med 0 fall under första halvåret 2007. Inga fall av inhemsk smitta hittades under första halvåret
2007 eller 2008.
SmittUpp Nr 2 • 2008
2008
5
TBE
Efter den milda vintern var risken stor att vi skulle få ett nytt rekordår av TBE. Torkan under vår
och försommaren gjorde dock fästingaktiviteten låg och endast 1 fall av TBE har rapporterats
fram till sista juni. Under 2007 rapporterades under sommartid 6 fall.
Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska
MRSA
21 fall anmäldes under första halvåret, vilket
är en ökning med 48 % jämfört med första
halvåret 2007. Majoriteten av fallen är
smittade i Sverige och av de inhemskt
smittade hade 62 % kliniska infektioner. Tre
personer smittades i samband med sjukvårdskontakter utomlands. Någon spridning
inom vården i vårt län har vi inte haft.
MRSA
- anmälda fall januari - juni per år 2004 - 2008
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
Okänt smittland
2004
2005
2006
2007
2008
Vid misstanke om MRSA, gäller handlingsprogrammet på www.akademiska/vardhygien.se
Odla generöst för MRSA även vid inhemska sår och bölder!
VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Bärarskap eller infektion med VRE är enligt Smittskyddslagen 2004:168 anmälnings- och smittspårningspliktigt sedan 1 juli 2004. Under årets första sex månader har 5 fall, alla inhemska,
anmälts jämfört med totalt 1 fall under åren 2004 - 2007. Orsaken till detta är att det just nu
pågår två större sammanhängande utbrott i Stockholmsområdet och i Västmanland med spridning till vårt län.
VRE rapporterades internationellt första gången på 1980-talet. Sedan dess har antalet fall ökat
och utgör ett stort vårdhygieniskt problem i flera länder, främst USA och Europa. Förekomsten
av VRE har hittills varit sparsam i Sverige och det är av stor vikt att detta gynnsamma läge
bibehålls.
Fr.o.m. 1 juli 2008 finns ett handläggningsprogram på Vårdhygiens hemsida,
www.akademiska/vardhygien.se för vancomycinresistenta enterokocker. Detta gäller för all
hälso- och sjukvård i Uppsala län.
Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda hälso- och sjukvårdspersonal i praktisk handläggning av patient med VRE och förhindra smittspridning till andra patienter.
Man bör även vara frikostig med odlingar för att upptäcka den här typen av bakterier i tid.
Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska
SmittUpp Nr 2 • 2008
6
Första fallet i Sverige av Clostridium difficile PCR ribotyp 027
Första fallet av clostridium difficile-associerad diarré PCR ribotyp 027 har diagnostiserats i
Uppsala län. Den insjuknande var en multisjuk kvinna som opererats i buken. Någon vecka efter
operationen fick patienten besvär med diarréer.
Under våren hade hon antibiotikabehandlats ett flertal gånger med bl.a. kinoloner.
Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av
bakterien clostridium difficile. Med vetskap om detta togs det ett prov för clostridium difficile,
som var negativt. Efter knappt en vecka togs ett nytt prov. Det var då positivt för clostridium
difficile PCR ribotyp 027. Tilläggas kan att kvinnan inte varit utomlands på många år. Då
moxifloxacinresistenta stammar av PCR ribotyp 027/NAP1 finns beskrivna som utbrottsrelaterade i sjukhusmiljöer från Storbritannien, Holland, USA och Kanada beslutade Smittskyddsläkaren i maj att denna virulenta form av C. difficile PCR ribotyp 027 skall vara lokalt anmälningspliktig och smittspårningspliktig i Uppsala län.
På vår hemsida www.smittupp.nu (under rubriken ”Aktuellt” i höger spalten) finns information
om hur en smittskyddsanmälan görs samt smittskyddsblad för patient och läkare.
Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska
Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2008 – 2009
Inför årets influensasäsong har samtliga 3 stammar som ingår i vaccinet bytts ut. Detta medför
att det inte finns någon upparbetad immunitet i samhället. Den H3N2-stam som ingår i vaccinet
orsakade också många och svåra influensafall på det södra halvklotets influensasäsong.
Att alla stammar är nya har inneburit en viss försening i produktionen. Man räknar därför med att
vaccinet kan börja levereras vecka 39.
Vaccinet som är upphandlat är VAXIGRIP®, tillverkat av Sanofi Pasteur. Vaccinet distribueras
av SBL Vaccin och kan beställas på telefon 08-735 12 50. Priset är 32 kronor per dos.
De stammar som ingår i årets vaccin är:
•
•
•
A/Brisbane/59/2007 (H1N1)
A/Brisbane/10/2007 (H3N2)
B/Florida/4/2006
En kombination av influensa- och pneumokockvaccination är att rekommendera, då det ger en
högre skyddseffekt mot allvarlig sjukdom. Pneumokockvaccinet ges vid ett tillfälle. Detta skydd
räcker minst i sex år och förnyas vid ett tillfälle efter sju år.
De senaste åren har Pneumo 23 varit det pneumokockvaccin som funnits tillgängligt på den
svenska vaccinmarknaden. Vaccinproducenten SPMSD, ersätter nu Pneumo 23 med Pneumovax,
vilket innebär att SBL Vaccin levererar Pneumovax till kunder som nu beställer pneumokockvaccin. Vaccinerna bedöms som likvärdiga och skiljer sig mycket lite åt.
Den nationella starten för årets influensavaccination är måndagen den 20 oktober.
Smittskyddsenhetens influensainformation sker den 13 och 14 oktober.
Till influensavaccinatörerna
Glöm ej att skicka in de av patienterna ifyllda vaccinationsenkäterna till Smittskyddsenheten!
Enkäterna kan hämtas på vår hemsida www.smittupp.nu och kommer även att delas ut på
informationsmötena den 13 och 14 oktober.
Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska
SmittUpp Nr 2 • 2008
7
ESBL-utbrott på Akademiska sjukhuset
Utbrottet på Akademiska sjukhuset med en multiresistent klon av Klebsiella pneumoniae som
bildar ESBL av typen CTX-M-15 bedöms nu vara över. Åtgärdsprogrammet som drogs igång
under hösten 2006 på initiativ av bland annat smittskyddsläkaren i Uppsala län har haft effekt.
Sedan en tid tillbaka upptäcks inga nya smittade patienter. Därmed kan smittskyddsläkaren
upphäva förstärkningsläget, vilket betyder att utbrottsstammen inte längre är anmälnings- och
smittspårningspliktig för behandlande läkare enligt epidemibredskapsplanen (se smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu).
Totalt är sedan maj 2005 drygt 300 patienter smittade med den ESBL-bildande K. pneumoniaestammen på Akademiska sjukhuset. Hos den största andelen patienter har man isolerat utbrottsstammen i kliniska urinodlingar som tagits i samband med misstanke om urinvägsinfektion.
Nästan en lika stor andel patienter är koloniserade med utbrottsstammen i feces utan några
kliniska symtom. Majoriteten av de smittade patienterna är äldre, omvårdnadskrävande individer
med allvarliga underliggande sjukdomar. Urinkatetrar och långa vårdtider är viktiga riskfaktorer
för infektion eller kolonisering med utbrottsstammen. Inte bara en indirekt smittspridning via
personalens händer och kläder, utan även en direkt kontaktsmitta från patient till patient har gjort
att det har varit svårt att få kontroll på smittspridningen på vissa avdelningar.
Antalet patienter som upptäckts har varierat med årstiderna. Under sommarmånaderna har
antalet nyupptäckta fall varit högre jämfört med under årets övriga månader. Inför sommaren
2007 blev utbildning i de basala hygienrutinerna obligatorisk för alla semestervikarier och man
höll även fler vårdplatser öppna. Detta resulterade i att antalet nyupptäckta smittade under
sommaren 2007 hölls på samma nivå som under resten av året. Under sommaren 2008 förekom
ingen smittspridning på sjukhuset överhuvudtaget.
Den åtgärd som haft störst betydelse för att stoppa smittspridningen på sjukhuset är att antalet
vårdplatser har ökat och personalens följsamhet till de basala hygienrutinerna ökat. Numera
arbetar all personal i kortärmad arbetsdräkt och utan ringar, klockor eller armband. Handspritsförbrukningen har fördubblats sedan 2005 på sjukhuset. Även patienter och besökande har
uppmanats att tvätta händerna. Strama Akademiska och infektionskliniken har arbetat med att få
ned den totala antibiotikaförbrukningen på sjukhuset. Man har utarbetat en särskild antibiotikapolicy med syfte att få ner förbrukningen av de preparat som man erfarenhetsmässigt vet är
associerade med en ökning av ESBL-bildande bakterier. Sedan 2005 har förbrukningen av dessa
preparat minskat. Därmed är även det långsiktiga målet med åtgärdsprogrammet nu uppfyllt.
Birgitta Lytsy, läkare
Vårdhygien, Akademiska sjukhuset
Epidemikurva
Källa: Vårdhygiens hemsida
SmittUpp Nr 2 • 2008
8
Broschyr om ESBL-bildande bakterier, information till patienter och anhöriga
Många frågor dyker upp när man får
beskedet att man har smittats med ESBLbildande bakterier. I denna broschyr får du
svar på de vanligaste frågorna. Broschyren
kan beställs på tfn 018-611 92 21/24 eller
laddas ner från vår hemsida
www.smittupp.nu
Bodil Ardung, smittskyddssjuksköterska
Har du koll
Broschyren ”Har du koll” som handlar om
sexuellt överförda infektioner, finns nu att
hämtas på eller beställas från Smittskyddsenheten. Broschyren har förutom en reviderad text, även bytt storlek och utformning.
På vår hemsida www.smittupp.nu, finns den
och våra övriga trycksaker att beskåda.
Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska
Kalendarium hösten 2008
Smittskyddsenhetens influensainformationsträffar inför säsongen 2008/2009
Målgrupp: Vaccinatörer
Måndagen den 13 oktober kl. 13.15 – 16.00 ( Sal 2005 ) eller
Tisdagen den 14 oktober kl. 13.15 – 16.00 ( Polhemsalen )
Anmälan sker senast den 3 oktober till Annie Ardung på fax 018-55 29 01 eller e-post
annie.ardung (anställdas e-postadresser slutar på @lul.se).
Smittspårningsutbildning av sexuellt överförda infektioner
Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
När: Onsdagen den 3 december kl. 13.00 – 16.30
Läsvärda länkar:
Strama Uppsala län
Länk: www.lul.se/stramauppsala
Nationella Strama
Länk: www.strama.se
SmittUpp Nr 2 • 2008
