Vill du arbeta i ett annat EU-land?
Ta reda på dina rättigheter!
Uppdaterad version 2007
Europeiska kommissionen
Vill du arbeta i ett annat EU-land?
Ta reda på dina rättigheter!
Uppdaterad version 2007
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter
Enhet E.3
Innehållet i denna publikation återspeglar inte nödvändigtvis åsikt eller ställningstagande av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter.
Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar
på dina frågor om Europeiska unionen.
Gratis telefonnummer (*):
00 800 6 7 8 9 10 11
(*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem.
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet
via Europa-servern (http://europa.eu).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009
ISBN 978-92-79-08878-0
DOI 10.2767/76128
© Europeiska gemenskaperna, 2009
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Germany
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
Innehållsförteckning
Inledning
...................................................................................
Gemenskapens bestämmelser om den fria rörligheten
för arbetstagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1. Omfattas jag av bestämmelserna om fri rörlighet för
arbetstagare? Är jag arbetstagare i den bemärkelse som avses
i artikel 39 i EG-fördraget? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2. Vilka rättigheter medför rätten till fri rörlighet för arbetstagare? . . . . . .
3. I vilka länder omfattas jag av bestämmelserna om fri rörlighet för
arbetstagare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4. Vad gäller om jag är utsänd arbetstagare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
7
7
8
9
10
Tillgång till anställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5. Vad gäller om jag vill söka arbete i ett annat land? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6. Har jag fri tillgång till anställning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7. Vad gäller om jag skaffat mig mina yrkeskvalifikationer i
en annan medlemsstat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8. Vad gäller om jag vill arbeta inom den offentliga sektorn i
en annan medlemsstat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
11
12
Likabehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9. Vilka rättigheter har jag jämfört med värdmedlemsstatens
egna medborgare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10. Vilka sociala förmåner har jag rätt till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11. Vad gäller i fråga om skatteförmåner? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12. Har jag andra rättigheter i fråga om likabehandling? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13. Vad gäller om jag arbetar i en medlemsstat och bor i en annan? . . . . . .
15
Rätt till inresa och vistelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14. Om jag vill resa till ett annat land för att arbeta där, finns det
några formella krav som jag måste uppfylla för att få resa in i
landet och vistas där? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15. Vad händer om jag blir arbetslös eller inleder en utbildning i
värdmedlemsstaten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16. Vad gäller om jag bor i värdmedlemsstaten under en
längre tid? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17. Finns det några begränsningar för min rätt till inresa
och vistelse i värdmedlemsstaten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
3
12
13
15
15
16
16
16
17
18
18
19
¿Quiere trabajar en otro Estado miembro de la Unión Europea? – ¡Conozca sus derechos!
4
Familjemedlemmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18. Vilka medlemmar av min familj kan ansluta sig till mig i
värdmedlemsstaten eller följa med mig dit? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
19. Vilka administrativa formaliteter krävs för deras del för inresa
och vistelse i värdmedlemsstaten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20. Har även de rätt till permanent uppehållsrätt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
21. Vad gäller om jag skiljer mig (eller om äktenskapet eller det
registrerade partnerskapet upphävs), om jag dör eller om jag
flyttar till ett annat land? Får mina familjemedlemmar stanna kvar
i värdmedlemsstaten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22. Vilka andra rättigheter har mina familjemedlemmar?
Kan även de arbeta i värdlandet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
21
Utvidgningen: övergångsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23. Vilka övergångsbestämmelser gäller? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
24. Hur ser det ut för medborgare i EU-8-staterna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
25. Vad gäller för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien? . . . . . . . . . . . . .
27
27
29
30
21
22
23
23
25
Medborgare i tredjeländer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
26. Vad gäller för medborgare i tredjeländer? Har också dessa rätt
till fri rörlighet och likabehandling? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
Socialförsäkringsrättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
27. Vad händer med mina socialförsäkringsrättigheter när jag flyttar
till ett annat land för att arbeta där? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Så hävdar du dina rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
28. Vad kan jag göra om de nationella myndigheterna eller
min arbetsgivare inte tar hänsyn till mina rättigheter som
migrerande arbetstagare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29. Vilken är EG-domstolens roll? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
30. Kan jag överklaga hos EG-domstolen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
35
35
36
36
Informationskällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Inledning
Den fria rörligheten för personer är en av de grundläggande friheter som
gemenskapslagstiftningen ger oss. Medborgare i EU kan flytta till en
annan medlemsstat för att arbeta eller studera, tillhandahålla eller utnyttja tjänster, starta eget, bosätta sig där som pensionär eller helt enkelt för
att vistas där även om man inte förvärvsarbetar.
Denna handbok gäller enbart den rättsliga ställningen för personer som
flyttar inom Europeiska unionen i samband med arbete. Den innehåller information till dig om dina rättigheter som migrerande arbetstagare, i form av frågor och svar för att underlätta läsningen.
Vill du ta anställning i en annan medlemsstat? Arbetar du redan i en
annan medlemsstat och vill veta vilka rättigheter du har jämfört med
inhemska anställda? Vad gäller om du arbetar i ett land och bor i ett
annat? I den här handboken hittar du svaren på dessa frågor och många
andra.
Handboken gavs för första gången ut i samband med Europeiska året för
arbetstagares rörlighet 2006, som hade utlysts för att skapa större medvetenhet och kunskap om fördelarna med att arbeta utomlands. I denna
nya, uppdaterade version av handboken har Rumäniens och Bulgariens
anslutning 2007 beaktats.
5
Gemenskapens bestämmelser om den fria
rörligheten för arbetstagare
Fri rörlighet för arbetstagare har gällt i Europeiska gemenskapen alltsedan
dess grundande 1957. Denna rättighet är ursprungligen fastställd i artikel 39
i EG-fördraget och har därefter utvecklats genom sekundär lagstiftning, särskilt följande:
• Förordning (EEG) nr 1612/68 (1).
• Direktiv 2004/38/EG (2). Genom detta direktiv, som är ett uttryck för de
rättigheter som Europeiska unionen ger sina medborgare, konsoliderades
och reviderades den tidigare lagstiftning som gällde fri rörlighet för personer, bl.a. arbetstagare. Direktivet trädde i kraft den 30 april 2006.
I denna broschyr behandlas framför allt de regler som ingår i de två ovannämnda rättsakterna.
Det finns också andra gemenskapsbestämmelser om frågor som är viktiga för
migrerande arbetstagare, nämligen erkännande av utbildningsbevis (3) och
rättigheter inom social trygghet (4). Även dessa frågor tas upp i korthet.
Europeiska gemenskapernas domstol, EG-domstolen, spelar en viktig roll när
det gäller att tolka och utveckla innebörden av denna grundläggande frihet.
Vi hänvisar därför också till domstolens rättspraxis i denna handbok (5).
1. Omfattas jag av bestämmelserna om fri rörlighet för
arbetstagare? Är jag arbetstagare i den bemärkelse som
avses i artikel 39 i EG-fördraget?
Gemenskapens bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare gäller migrerande arbetstagare, dvs. du omfattas om du är medborgare i en av Europeiska
unionens medlemsstater eller en stat som ingår i Europeiska ekonomiska
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen, EGT L 257, 19.10.1968.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, EUT L 158, 30.4.2004.
http://ec.europa.eu/internal_market/qualifications/index_en.htm
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
Närmare information om EG-domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för arbetstagare finns i kommissionens meddelande ”Fri rörlighet för arbetstagare: att utnyttja alla
fördelar och möjligheter”, KOM(2002) 694 slutlig, 11.12.2002,
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm.
7
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
samarbetsområdet (se fråga 3) och flyttar från ditt hemland till en annan medlemsstat (värdmedlemsstaten) för att arbeta där. Dessa bestämmelser gäller
fortfarande när du återvänder till ditt eget land efter att ha utnyttjat din rätt till
fri rörlighet. Däremot omfattas du inte om du aldrig har utnyttjat den rätten.
I EG-domstolens rättspraxis definieras en arbetstagare som en person som
i) utför faktiskt och verkligt arbete ii) under uppseende av någon annan iii) och
får lön för det. Denna definition är mycket bred, och omfattar t.ex. även personer som arbetar tio timmar i veckan, praktikanter, personer vars lön är lägre
än nivån för existensminimum i värdmedlemsstaten eller minimilönen osv.
Anställda i offentlig sektor är arbetstagare, liksom professionella idrottsutövare.
Om du är egenföretagare eller om du är studerande, pensionär eller i övrigt
inte yrkesverksam, omfattas du av annan EU-lagstiftning (6).
8
2. Vilka rättigheter medför rätten till fri rörlighet för
arbetstagare?
Fri rörlighet för arbetstagare betyder framför allt att du har
• rätt att söka arbete i en annan medlemsstat,
• rätt att arbeta i en annan medlemsstat,
• rätt att bosätta dig i en annan medlemsstat när du arbetar där,
• rätt att åtföljas av din familj,
• rätt att stanna kvar i en medlemsstat där du har arbetat,
• rätt att bli behandlad på samma sätt som en medborgare i värdmedlemsstaten i fråga om tillgång till arbete, arbetsvillkor och alla andra förmåner som kan underlätta din integration i landet.
(6)
Mer information om fri rörlighet för personer i allmänhet finns på följande webbadresser:
Tjänsteleverantörer och egenföretagare:
http://ec.europa.eu/internal_market/top_layer/index_19_en.htm
Studerande: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/index_sv.html
Allmän information om fri rörlighet för EU-medborgare:
http://ec.europa.eu/justice_home/doc_centre/citizenship/doc_citizenship_intro_en.htm
och http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/citizenship/fsj_citizenship_intro_en.htm
Gemenskapens bestämmelser om den fria rörligheten för arbetstagare
3. I vilka länder omfattas jag av bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare?
Du omfattas av gemenskapens bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare i alla Europeiska unionens 27 medlemsstater. Dessa är:
Belgien
Bulgarien**
Tjeckien*
Danmark
Tyskland
Estland*
Irland
Grekland
Spanien
Frankrike
Italien
Cypern
Lettland*
Litauen*
Luxemburg
Ungern*
Malta
Nederländerna
Österrike
Polen*
Portugal
Rumänien**
Slovenien*
Slovakien*
Finland
Sverige
Storbritannien
9
Fri rörlighet för arbetstagare gäller också generellt i de länder som ingår i
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), nämligen Island,
Liechtenstein och Norge (7).
I hela denna handbok avser benämningarna ”land”, ”stat” och ”medlemsstat”
alltid de ovannämnda 30 länderna. Alla andra länder benämns ”tredjeländer”.
I enlighet med övergångsbestämmelserna i associeringsavtalet gäller vissa
begr änsningar avseende tilltr äde till ar betsmar knaden i övriga
medlemsstater för arbetstagare från åtta av de tio medlemsstater som anslöt
sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 (de länder som är markerade med
en stjärna (*)). Mer om detta finns i kapitlet ”Utvidgningen – övergångsbestämmelser”. Övergångsbestämmelser tillämpas även på de två
medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007
(markerade med två stjärnor (**)).
(7)
I dessa länder kan det finnas vissa undantag från direktiv 2004/38/EG när det gäller rätten
till bosättning.
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
4. Vad gäller om jag är utsänd arbetstagare?
För utsända arbetstagare finns särskilda regler. Till skillnad från migrerande
arbetstagare sänds dessa till ett annat land för att utföra en tjänst och återvänder därefter till hemlandet, utan egentlig kontakt med värdmedlemsstatens
arbetsmarknad. Med tanke på deras specifika situation har man antagit ett
direktiv med ett antal bindande regler om det minimiskydd som ska tillhandahållas i värdlandet av arbetsgivare som sänder ut sina anställda för att tillfälligt arbeta där (8).
10
(8)
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
Tillgång till anställning
5. Vad gäller om jag vill söka arbete i ett annat land?
Om du är medborgare i en medlemsstat har du rätt att söka arbete i en annan
medlemsstat. Du får samma hjälp av landets arbetsförmedlingar som landets
egna medborgare.
Om du är arbetssökande får du enligt domstolens rättspraxis stanna i värdmedlemsstaten under en rimlig tidsperiod, som är tillräckligt lång för att du
ska kunna ta del av erbjudanden om arbete och vidta de åtgärder som behövs
för att bli anställd. När denna tid har gått ut kan du inte utvisas om du kan
visa att du fortfarande söker arbete och har möjlighet att bli anställd (t.ex.
inbokade anställningsintervjuer).
Enligt den senaste utvecklingen av domstolens rättspraxis kan arbetssökande
ha rätt till vissa förmåner av ekonomisk art på samma villkor som medborgare i värdmedlemsstaten, men för att sådana bidrag ska kunna beviljas måste
det fastställas att det finns ett ”äkta samband” mellan den arbetssökande och
arbetsmarknaden i den staten. Detta kan framför allt ske genom att man kräver att den arbetssökande under en rimlig tidsperiod verkligen ska ha sökt
arbete i den medlemsstaten (9).
Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures (10)) innehåller nyttig information om arbetsmöjligheter inom EES-området. Den innehåller
information om regler och förfaranden i samband med anställning i medlemsstaterna, praktiska upplysningar om boende- och arbetsförhållanden (levnadskostnader, skatter, sociala rättigheter, efterfrågan på arbetskraft i olika
branscher) och dessutom en omfattande databas med lediga arbeten i andra
länder. Se också webbplatsen Europass (11) för information om hur du kan
presentera din yrkeskunskap och dina kvalifikationer på ett sådant sätt att det
klart och tydligt kan förstås överallt i Europa.
(9) Se domstolens dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02 Collins.
(10) http://ec.europa.eu/eures/
(11) http://europass.cedefop.europa.eu/
11
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
6. Har jag fri tillgång till anställning?
Du har rätt att börja arbeta i en annan medlemsstat på samma villkor som landets egna medborgare, och att inte diskrimineras på grundval av din nationalitet.
Ett undantag gäller för tillträde till vissa befattningar i den offentliga
sektorn, där medborgarskap i landet kan vara ett villkor (se fråga 8).
Undantag gäller också för språkkunskaper. En viss nivå på språkkunskaper kan krävas, men den ska vara rimlig och nödvändig för att utföra arbetet.
Det kan t.ex. gälla den som vill arbeta inom en annan medlemsstats utbildningssystem. En viss nivå på språkkunskaperna kan alltså krävas där, men
arbetsgivarna får inte kräva en viss typ av kvalifikation som bevis. Medan det
kan vara motiverat att på vissa stränga villkor kräva en god behärskning av
språket när det gäller vissa befattningar, får man aldrig ställa krav på ett visst
modersmål.
12
Arbetstillstånd krävs inte alltid. Tillträdet till arbetsmarknaden är dock underställt vissa begränsningar för medborgare i några av de medlemsstater som
gick med i EU den 1 maj 2004 respektive den 1 januari 2007. Dessa begränsningar kan i praktiken innebära en skyldighet att ansöka om arbetstillstånd (se
kapitlet ”Utvidgningen – Övergångsbestämmelser”).
7. Vad gäller om jag skaffat mig mina yrkeskvalifikationer i en
annan medlemsstat?
Inom EU finns ett allmänt system för erkännande av meriter och examensbevis. Inom detta system kan du, om du är fullt kvalificerad att utöva ett reglerat yrke (dvs. ett som inte kan utövas utan en viss specificerad yrkesutbildning) i en medlemsstat, få din utbildning erkänd i en annan medlemsstat. Men
om yrkesutbildningen eller verksamhetsområdet inom det yrket är avsevärt
annorlunda i värdstaten, kan värdstaten kräva att du genomgår en anpassningsperiod eller deltar i ett anlagstest. I princip är valet ditt. Automatiskt
erkännande av utbildningsbevis finns endast inom ett litet antal yrken (12).
(12) Mer information om gemenskapsreglerna om erkännande av meriter och utbildningsbevis
finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/internal_market/qualifications/index_en.htm
Tillgång till anställning
Ett nytt direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer antogs i september
2005 (13). Syftet med direktivet är att förtydliga och förenkla de befintliga
reglerna för att underlätta rörligheten för yrkeskunniga personer mellan medlemsstaterna.
8. Vad gäller om jag vill arbeta inom den offentliga sektorn i en
annan medlemsstat?
Som tidigare nämnts är anställda inom den offentliga sektorn arbetstagare,
vilket innebär att bestämmelserna om fri rörlighet och principen om likabehandling gäller även dem.
Det finns dock ett undantag när det gäller tillträde till den offentliga sektorn. Befattningar som innebär offentlig myndighetsutövning och ett ansvar
för att bevaka statens allmänna intressen kan vara reserverade för värdmedlemsstatens egna medborgare. Detta kan t.ex. gälla särskilda statliga funktioner och organ som t.ex. försvarsmakten, polisen och andra funktioner med
ansvar för den allmänna ordningen, domare, skattemyndigheter eller diplomatkåren. Det är dock ett faktum att inte alla tjänster inom dessa områden
inbegriper offentlig myndighetsutövning och ansvar för att bevaka statens allmänna intressen. Dessa kriterier måste därför bedömas från fall till fall mot
bakgrund av vilken typ av uppgifter och ansvar som befattningen medför.
I övrigt måste det vara möjligt för EU-medborgare att söka tjänster inom den
offentliga sektorn.
När man väl fått anställning inom den offentliga sektorn får man inte behandlas annorlunda än landets egna medborgare när det gäller andra aspekter av
tillträde till tjänster eller arbetsvillkor. Om du t.ex. har skaffat dig jämförbar
yrkeserfarenhet inom den offentliga sektorn i en annan medlemsstat måste
denna erfarenhet tillerkännas samma värde som yrkeserfarenhet i
värdmedlemsstaten (14).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, EGT L 255, s. 30. 9.2005. Direktivet skulle vara införlivat i
den nationella lagstiftningen senast i oktober 2007.
(14) Närmare information om frågor som gäller den offentliga sektorn finns i kommissionens
meddelande ”Fri rörlighet för arbetstagare: att utnyttja alla fördelar och möjligheter”,
KOM(2002) 694 slutlig, 11.12.2002,
http://ec.europa.eu/employment_social/free_movement/docs_en.htm
13
Likabehandling
9. Vilka rättigheter har jag jämfört med värdmedlemsstatens
egna medborgare?
Om du är migrerande arbetstagare ska du behandlas på exakt samma sätt som
dina kollegor som är medborgare i det land där du arbetar. Du får inte utsättas för diskriminering på grund av din nationalitet. Principen om likabehandling gäller särskilt följande:
1. Tillgång till anställning (se fråga 5).
2. Alla arbetsvillkor, såsom lön, uppsägning och återanställning.
3. Tillgång till sociala förmåner och skatteförmåner.
Denna rätt att inte utsättas för diskriminering på grundval av nationalitet gäller inte bara öppen diskriminering utan också neutrala regler som, om de inte
är objektivt motiverade och står i rimlig proportion till sitt syfte, sannolikt
påverkar migrerande arbetstagare mer än nationella arbetstagare och följaktligen kan innebära att just migrerande arbetstagare missgynnas. Detta brukar
kallas ”indirekt diskriminering”. Det kan t.ex. handla om att det ställs villkor
avseende bosättning eller bosättningstid.
10. Vilka sociala förmåner har jag rätt till?
EG-domstolen har definierat sociala förmåner som alla förmåner som, oavsett om de är knutna till ett anställningsavtal eller inte, i regel beviljas
inhemska arbetstagare på grundval av deras objektiva status som arbetstagare, eller endast i kraft av att de är bosatta inom den berörda medlemsstatens
territorium. Utvidgningen av dessa förmåner till att omfatta även arbetstagare som är medborgare i andra medlemsstater kan således antas underlätta
deras rörlighet inom EU.
Exempel på sociala förmåner är rabatter på allmänna färdmedel för familjer
med många barn, barnbidrag, begravningshjälp och en garanterad minimiinkomst.
15
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
11. Vad gäller i fråga om skatteförmåner?
Migrerande arbetstagare har rätt till samma skatteförmåner som inhemska
arbetstagare. Om medlemsstaten t.ex. medger avdrag på skatt för avgifter till
en arbetsrelaterad pension och till privat sjuk- och invaliditetsförsäkring,
måste den medge likvärdiga avdrag för migrerande arbetstagare för deras
motsvarande avgifter i hemlandet.
12. Har jag andra rättigheter i fråga om likabehandling?
Du har också rätt till likabehandling i fråga om tillgång till utbildning, medlemskap i fackförbund och utövande av rättigheter knutna till detta, samt i
fråga om boende.
13. Vad gäller om jag arbetar i en medlemsstat och bor i en
annan?
16
Om du är gränsarbetare har du rätt till alla förmåner som gäller för migrerande arbetstagare i den medlemsstat där du är anställd. Du har även rätt till de
sociala förmåner som beviljas inhemska arbetstagare även om du inte är
bosatt i sysselsättningslandet. Du kan åberopa rätten till likabehandling i frågor som gäller inkomstskatt. Så måste t.ex. bestämmelser som gör det mer
fördelaktigt att beskattas som par än som ensamstående gälla dig på samma
sätt som par i motsvarande situation i den stat där du är anställd, och de får
inte innehålla villkoret att båda makarna ska vara bosatta i den staten.
Särskilda regler kan gälla för gränsarbetare i fråga om vissa socialförsäkringsförmåner (15).
(15) Närmare uppgifter finns i vägledningen ”EU-bestämmelser om social trygghet – dina rättigheter när du flyttar inom Europeiska unionen”, se följande webbadress:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
Rätt till inresa och vistelse
14. Om jag vill resa till ett annat land för att arbeta där, finns
det några formella krav som jag måste uppfylla för att få
resa in i landet och vistas där?
Allt du behöver för att få resa in i värdmedlemsstaten är ett giltigt identitetskort eller pass. Om du inte har resedokumenten på dig får du inte avvisas förrän du getts tillfälle att skaffa fram dem inom en rimlig tidsperiod eller på
annat sätt styrka din identitet och ditt medborgarskap och att du omfattas av
rätten till fri rörlighet och vistelse.
Enligt det nya direktivet om rätt till vistelse behöver du, om du är migrerande arbetstagare inom EU, inte längre skaffa uppehållstillstånd i den medlemsstat där du vistas i samband med anställning: det räcker att helt enkelt låta
registrera sig hos den behöriga myndigheten, och även detta krävs endast om
värdmedlemsstaten anser att det är nödvändigt.
De formalitetskrav som du måste uppfylla beror på den tid du förvärvsarbetar i värdmedlemsstaten:
•
•
Om anställningen förväntas bli kortare än tre månader behövs inga formaliteter i samband med vistelsen. De nationella myndigheterna kan
däremot kräva att du anmäler din närvaro på deras territorium.
Om anställningen varar längre än tre månader kan medlemsstaten kräva
att du låter registrera dig hos den behöriga myndigheten. Tidsfristen för
registrering måste vara minst tre månader från ankomstdagen. Ett bevis
om registrering bör utfärdas omedelbart sedan du har visat upp ett giltigt id-kort eller pass och en bekräftelse av anställningen eller ett anställningsbevis från arbetsgivaren. Inga andra dokument (lönebesked, elräkningar, intyg över boende eller beskattning osv.) får krävas för detta.
Om du inte uppfyller dessa formalitetskrav kan du bli föremål för påföljder
som dock måste stå i rimligt proportion till detta och inte får vara diskriminerande. Men du kan börja arbeta redan innan du blivit registrerad.
Närmare uppgifter om rätten till inresa och vistelse för dina familjemedlemmar finns i kapitlet ”Familjemedlemmar”.
17
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
15. Vad händer om jag blir arbetslös eller inleder en utbildning i
värdmedlemsstaten?
I följande situationer behåller du din status som arbetstagare:
18
•
Om du är registrerad som ofrivilligt arbetslös sedan du varit anställd i
mer än ett år och är inskriven som arbetssökande vid den behöriga arbetsförmedlingen.
•
Om du är registrerad som ofrivilligt arbetslös sedan du avslutat en visstidsanställning på mindre än ett år eller sedan du blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna och du är inskriven som arbetssökande vid den behöriga arbetsförmedlingen. I detta fall behåller du din status som arbetstagare i minst sex månader.
•
Om du inleder en yrkesutbildning, dock endast om utbildningen har ett
samband med ditt tidigare arbete. Om du är ofrivilligt arbetslös behöver
utbildningen dock inte ha något samband med din tidigare anställning.
•
Om du har drabbats av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom
eller olycksfall.
Att du ”behåller” din status som arbetstagare betyder att du i dessa fall fortfarande betraktas som arbetstagare och kan åberopa rätten till vistelse och
tillgång till sociala förmåner (se fråga 10 i kapitlet ”Likabehandling”).
16. Vad gäller om jag bor i värdmedlemsstaten under en
längre tid?
Om du lagligen har vistats i medlemsstaten under en oavbruten period på fem
år (16) har du permanent uppehållsrätt där. På begäran bör värdmedlemsstaten
utfärda ett intyg om permanent uppehållsrätt.
En permanent uppehållsrätt kan gå förlorad endast om du vistas utanför landet under mer än två år i sträck.
(16) Bosättningens kontinuitet påverkas inte av tillfällig frånvaro på högst sex månader under ett
år, av längre frånvaro för att fullgöra obligatorisk värnplikt eller av sammanhängande frånvaro på högst tolv månader av viktiga orsaker som graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning eller utsändning till en annan medlemsstat eller ett tredjeland.
Rätt till inresa och vistelse
Permanent uppehållsrätt kan även beviljas dina familjemedlemmar (se fråga 20).
Detta ger dig och din familj en mer etablerad status i värdmedlemsstaten. Du
behöver då inte längre uppfylla några särskilda villkor för att få utöva din rätt
till vistelse och du åtnjuter likabehandling i förhållande till landets egna medborgare. Du har även ett bättre skydd mot att bli utvisad med hänvisning till
den allmänna ordningen eller allmänna säkerheten.
Under vissa speciella omständigheter kan du (och dina familjemedlemmar, se
fråga 20) få denna status redan tidigare:
•
Om du har slutat arbeta på grund av att du har uppnått pensionsåldern
(eller gått i förtida pension), förutsatt att du arbetat i värdmedlemsstaten
under minst de tolv föregående månaderna och har vistats där stadigvarande under mer än tre år.
•
Om du har slutat arbeta till följd av varaktig arbetsoförmåga, förutsatt att
du har vistats stadigvarande i värdmedlemsstaten under mer än två år.
Om arbetsoförmågan beror på ett arbetsolycksfall eller en arbetssjukdom
sätts inga villkor för vistelsetiden.
•
Om du efter tre år av sammanhängande anställning och bosättning i värdmedlemsstaten arbetar i en annan medlemsstat och samtidigt har kvar din
bosättning i värdmedlemsstaten, som du som regel återvänder till dagligen eller minst en gång i veckan.
Om du för egen del har fått rätt till stadigvarande bosättning till följd av
någon av ovannämnda omständigheter får familjemedlemmar som bor tillsammans med dig i värdmedlemsstaten också den rätten i det landet.
17. Finns det några begränsningar för min rätt till inresa och
vistelse i värdmedlemsstaten?
Din rätt till vistelse i en medlemsstat kan upphöra om du inte längre är arbetstagare och inte behåller din status som sådan, och inte heller uppfyller villkoren för rätt till vistelse enligt gemenskapslagstiftningen i kraft av någon
annan status (t.ex. som icke-förvärvsarbetande, som student osv.).
Dessutom kan din rätt till inresa och vistelse i en annan medlemsstat som
arbetstagare endast begränsas av skäl som har att göra med allmän ordning,
19
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
allmän säkerhet eller folkhälsan. Dessa begränsningar måste stå i rimlig proportion till syftet och måste grunda sig uteslutande på ditt personliga uppförande, som då måste innebära ett genuint, aktuellt och tillräckligt allvarligt
hot mot något grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottsmål är
inte i sig ett tillräckligt skäl för sådana åtgärder. Inte heller kan utvisning
motiveras av att ett identitetskort som använts för inresa i landet har upphört
att gälla. Åtgärder som vidtas av folkhälsohänsyn får endast avse de sjukdomar som anges i direktiv 2004/38/EG.
Du måste underrättas om varje för dig negativt beslut på sådana grunder
skriftligen och på ett sådant sätt att du förstår innehållet och innebörden av
beslutet. Du måste få tillgång till de möjligheter till rättslig prövning som
finns i den aktuella medlemsstaten.
Samma regler gäller för rätt till inresa och vistelse för dina familjemedlemmar.
20
Familjemedlemmar
18. Vilka medlemmar av min familj kan ansluta sig till mig i
värdmedlemsstaten eller följa med mig dit?
Följande familjemedlemmar har oberoende av medborgarskap rätt att bosätta sig tillsammans med dig i värdmedlemsstaten:
• Din make/maka.
• Din partner med vilken du har ingått ett registrerat partnerskap i en
medlemsstat, dock endast om lagstiftningen i värdmedlemsstaten
behandlar registrerade partnerskap som likställda med äktenskap, och i
enlighet med de villkor som fastställts i värdmedlemsstaten.
• Avkomlingar till dig och din make/maka eller registrerade partner om de
är under 21 år eller omfattas av försörjningsplikt.
• Släktingar i nedstigande led till dig och din make/maka eller registrerade partner som omfattas av försörjningsplikt.
21
Medlemsstaterna är också skyldiga att underlätta inresa och vistelse för följande personer:
• Andra familjemedlemmar som du har försörjningsplikt för eller medlemmar av ditt hushåll som behöver personlig omvårdnad av dig av allvarliga hälsoskäl, och
• den partner som du har ett varaktigt förhållande med, vilket ska styrkas (17).
Denna skyldighet innebär att myndigheterna i värdmedlemsstaten ska
genomföra en ingående utredning om de personliga förhållandena och motivera varje vägran att bevilja inresa och vistelse för dessa personer.
Medlemsstaterna behöver däremot inte automatiskt ge dem rätt till vistelse i
landet.
(17) Detta kan omfatta olika situationer, såsom äktenskap mellan makar av samma kön, registrerat partnerskap, andra lagfästa former av partnerskap och sammanboende.
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
19. Vilka administrativa formaliteter krävs för deras del för
inresa och vistelse i värdmedlemsstaten?
Om dina familjemedlemmar är medborgare i Europeiska unionen får de resa
in på värdmedlemsstatens territorium mot uppvisande av giltigt identitetskort
eller pass. Om de är medborgare i ett tredjeland krävs giltigt pass och i vissa
fall inresevisum (18). Om de saknar nödvändiga resedokument eller nödvändigt visum måste de ges tillfälle att skaffa fram dessa inom en rimlig tidsperiod eller på annat sätt styrka att de omfattas av rätten till fri rörlighet och vistelse, innan de får förvägras inreserätt.
Medlemsstaterna bör ge familjemedlemmar nödvändig hjälp med att få
visum, som bör vara kostnadsfria. De bör utfärdas så snart som möjligt och
genom ett skyndsamt förfarande. Om en familjemedlem till dig redan har ett
bosättningsbevis som utfärdats av en medlemsstat (se nedan) får visum inte
krävas.
22
Formaliteterna i samband med rätten till vistelse under mer än tre månader
beror på om dina familjemedlemmar är EU-medborgare eller medborgare i
ett tredjeland.
Familjemedlemmar som är EU-medborgare kan precis som du åläggas att
låta registrera sig hos den behöriga myndigheten och kommer då att få ett
bevis om registrering. För detta får endast följande handlingar krävas:
• Ett giltigt identitetskort eller pass.
• En handling som styrker släktskapet eller det registrerade partnerskapet.
• Beviset om registrering för den arbetstagare som familjemedlemmarna är
medföljande till, eller om det inte finns något registreringssystem, en
annan handling som styrker bosättning i värdmedlemsstaten.
• För släktingar som arbetstagaren har försörjningsplikt för, andra familjemedlemmar eller partner i varaktiga partnerskap, handlingar som styrker
att personerna ingår i någon av dessa kategorier.
(18) Kravet på inresevisum ställs i enlighet med förordning (EG) nr 539/2001 eller, i
Storbritannien eller Nordirland, där förordningen inte gäller, i enlighet med nationell lagstiftning.
Familjemedlemmar
Till familjemedlemmar som är medborgare i ett tredjeland utfärdas ett
”uppehållskort för familjemedlem till unionsmedborgare”. Detta uppehållskort gäller i fem år eller under den period som unionsmedborgaren planerar
att stanna i landet, om denna period understiger fem år. De dokument som
kan krävas för utfärdande av ett uppehållskort är desamma som de ovannämnda, med det enda undantaget att familjemedlemmar från tredjeländer
måste uppvisa giltigt pass som identitetsdokument. Tidsfristen för att ansöka
om uppehållskort får inte understiga tre månader från ankomstdatum.
20. Har även de rätt till permanent uppehållsrätt?
Om dina familjemedlemmar är EU-medborgare får även de rätt till permanent uppehållsrätt när de har varit bosatta i värdmedlemsstaten under en
sammanhängande period av fem år. På begäran bör värdmedlemsstaten utfärda ett intyg över stadigvarande bosättning.
Om dina familjemedlemmar är medborgare i ett tredjeland får de denna rättighet om de lagligen har bott tillsammans med dig i värdmedlemsstaten
under en sammanhängande period av fem år. Om detta villkor är uppfyllt
utfärdas för dem ett permanent uppehållskort som förnyas vart tionde år.
Under vissa omständigheter kan du och dina familjemedlemmar få denna status redan tidigare (se fråga 16).
21. Vad gäller om jag skiljer mig (eller om äktenskapet eller
det registrerade partnerskapet upphävs), om jag dör eller
om jag flyttar till ett annat land? Får mina
familjemedlemmar stanna kvar i värdmedlemsstaten?
Om dina familjemedlemmar redan har fått permanent uppehållsrätt har de rätt
att stanna i värdmedlemsstaten och behöver inte längre styrka att de uppfyller några villkor.
Om familjemedlemmarna ännu inte har fått permanent uppehållsrätt, är deras
medborgarskap avgörande.
Om de är EU-medborgare har de egen rätt att vistas i värdmedlemsstaten. De
bör dock styrka att de uppfyller bosättningsvillkoren i någon av de egenskaper som anges i gemenskapslagstiftningen, t.ex. som arbetstagare, egenföre-
23
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
tagare, studerande, pensionär eller icke-förvärvsarbetande, eller i egenskap
av familjemedlem till en EU-medborgare som uppfyller dessa villkor (19).
Situationen är en annan för familjemedlemmar som inte är medborgare i en
medlemsstat. Villkoren beror då på följande omständigheter:
•
•
24
Om den migrerande arbetaren avlider har de rätt att stanna kvar i värdmedlemsstaten om de har varit bosatta där som familjemedlemmar under
minst ett år före dödsfallet och om de är ”ekonomiskt oberoende” (20)
(antingen som arbetstagare eller egenföretagare eller genom att ha tillräckliga medel och sjukförsäkring, eller de är medlemmar av en familj
som redan bildats i medlemsstaten till en person som uppfyller dessa
krav – detta omfattar t.ex. barn som inte själva uppfyller bosättningsvillkoret men vars efterlevande förälder gör det).
När ett äktenskap upplöses (genom upphävande eller äktenskapsskillnad)
eller ett registrerat partnerskap upplöses, får en medborgare i ett tredjeland stanna kvar under följande förutsättningar:
– Äktenskapet (eller partnerskapet) har varat åtminstone tre år, varav ett
år i värdmedlemsstaten, eller
– maken/makan som är medborgare i ett tredjeland har vårdnaden om
barnen som är EU-medborgare, eller
– det är berättigat på grund av särskilt svåra omständigheter, t.ex. att personen varit utsatt för våld inom familjen, eller
(19) Inga villkor ställs om den migrerande arbetstagaren avlider, förutsatt att arbetstagaren vid
sin död har varit bosatt på medlemsstatens territorium under en sammanhängande period av
två år, eller att dödsfallet var en följd av ett arbetsolycksfall eller en arbetssjukdom eller att
den överlevande maken/makan miste sitt medborgarskap i den medlemsstaten i samband
med att han eller hon ingick äktenskap med arbetstagaren. Under sådana förhållanden får
familjemedlemmarna rätt till permanent uppehållsrätt i värdmedlemsstaten.
(20) Inga villkor ställs om arbetstagaren vid tidpunkten för dödsfallet har varit stadigvarande
bosatt på värdmedlemsstatens territorium i två år eller om dödsfallet är en följd av ett
arbetsolycksfall eller en arbetssjukdom eller den efterlevande maken/makan har mist sitt
medborgarskap i den medlemsstaten genom att ingå äktenskap med arbetstagaren. Under
sådana förhållanden får familjemedlemmarna rätt till permanent uppehållsrätt i värdmedlemsstaten.
Familjemedlemmar
– om maken/makan som är medborgare i ett tredjeland genom ett avtal
mellan parterna har umgängesrätt med ett minderårigt barn, och domstolen har fastställt att umgänget måste äga rum i värdmedlemsstaten,
under så lång tid som detta är fallet.
Om ett av dessa villkor är uppfyllt måste familjemedlemmarna dessutom
styrka att de kommer att vara ”ekonomiskt oberoende” (för förklaring se
ovan) eller att de är familjemedlemmar i en familj som redan har bildats
i värdmedlemsstaten åt en person som uppfyller ett sådant krav.
Att den migrerande arbetstagaren lämnar värdmedlemsstaten eller avlider får
under inga omständigheter leda till förlust av vistelserätten för hans eller hennes barn eller för den förälder som har den faktiska vårdnaden om barnen,
oberoende av medborgarskap, om barnen bor i värdmedlemsstaten och är
inskrivna vid en utbildningsinrättning i syfte att studera där och fram till dess
att de slutfört sina studier.
22. Vilka andra rättigheter har mina familjemedlemmar? Kan
även de arbeta i värdlandet?
Oberoende av medborgarskap har dina familjemedlemmar rätt att ta anställning eller arbeta som egenföretagare i värdmedlemsstaten. Om de är medborgare i ett tredjeland betyder detta att de inte kommer att avkrävas ett arbetstillstånd. Dina familjemedlemmar har rätt till likabehandling, vilket även
omfattar sociala förmåner.
Dina barn har oberoende av medborgarskap rätt till utbildning i värdmedlemsstaten på samma villkor som dess egna medborgare. Detta omfattar t.ex.
rätten till likabehandling när det gäller studielån och studiebidrag.
25
Utvidgningen: övergångsbestämmelser
23. Vilka övergångsbestämmelser gäller?
Enligt övergångsbestämmelserna får medlemsstaterna under en övergångsperiod begränsa tillträdet till sin arbetsmarknad för arbetstagare från åtta av de
tio medlemsstater som anslöt sig till EU den 1 maj 2004, och för arbetstagare
från Bulgarien och Rumänien efter dessa länders anslutning den 1 januari
2007.
Europeiska kommissionen har publicerat två handböcker om övergångsbestämmelserna för fri rörlighet för arbetstagare från dessa medlemsstater (21).
Uppgifterna här nedan är en kort sammanfattning av dessa bestämmelser. En
utförligare beskrivning ges i ovannämnda handböcker.
Den 1 maj 2004 utvidgades EU, som då hade 15 medlemsstater, med ytterligare tio medlemsstater. Anslutningsavtalet av år 2003 gör det möjligt för medlemsstaterna i EU-15 att fördröja tillämpningen av gemenskapslagstiftningen
om tillgång till anställning och i stället tillämpa landets egna lagar på medborgare i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och
Ungern (EU-8). Beträffande Cypern och Malta föreligger inga övergångsbestämmelser, men Malta kan åberopa en skyddsklausul om landet upplever allvarliga störningar på sin arbetsmarknad.
I anslutningsfördraget från 2005 för Bulgarien och Rumänien (EU-2) finns
nästan likadana övergångsbestämmelser enligt vilka de 25 medlemsstater som
utgjorde EU före denna anslutning (EU-25) får begränsa den fria rörligheten
för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien.
I praktiken betyder detta att medborgare i en EU-8-stat eller en EU-2-stat kan
avkrävas ett arbetstillstånd innan de kan ta anställning i en av medlemsstaterna i EU-15 eller EU-25.
EU-8-staterna och EU-2-staterna kan tillämpa motsvarande restriktioner för
medborgare i EU-15 eller EU-25, så att deras medborgare omfattas av
begränsningsbestämmelser.
(21) Vägledningen ”Fri rörlighet för arbetstagare till och från de nya medlemsstaterna – hur
kommer det att fungera i praktiken?” och vägledningen ”Fri rörlighet för arbetstagare till
och från Bulgarien och Rumänien – hur kommer det att fungera i praktiken?”. Se följande webbadress:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
27
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
Arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelserna måste prioriteras
framför arbetstagare från tredjeländer. När en arbetstagare väl har fått tillträde
till arbetsmarknaden har han eller hon rätt till likabehandling.
Dessutom gäller att medborgare i EU-8-stater och EU-2-stater som dagen för
anslutningen eller senare lagligen arbetar i en av medlemsstaterna i EU-15
eller EU-25, och som har haft tillträde till arbetsmarknaden i den medlemsstaten under en sammanhängande period på tolv månader eller mer, har direkt
tillträde (utan arbetstillstånd) till arbetsmarknaden i den medlemsstaten, men
inte automatiskt till arbetsmarknaderna i de övriga medlemsstaterna i EU-15
eller EU-25.
Övergångsbestämmelserna gäller i högst sju år från anslutningsdagen. Denna
period indelas i tre tydligt åtskilda faser (2+3+2 år), då olika villkor gäller.
28
Första fasen
Under de två första åren efter anslutningen bestäms tillträdet till arbetsmarknaden av den nationella lagstiftningen. De medlemsstater som ingick i EU före
anslutningen får begränsa tillträdet till sin arbetsmarknad för medborgare från
anslutningsländerna, men kan också besluta om att liberalisera tillträdet och
upphäva kravet på arbetstillstånd.
Andra fasen
Medlemsstaterna kan fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser under
ytterligare tre år om de anmäler detta till kommissionen före utgången av den
första fasen. När som helst under denna fas kan de dock sluta tillämpa nationella bestämmelser och gå över till att tillämpa gemenskapslagstiftningen.
Tredje fasen
I princip bör gemenskapslagstiftningen tillämpas fullt ut fem år efter anslutningen. Men om det har uppstått allvarliga störningar på arbetsmarknaden
(eller om det finns en risk för sådana störningar) får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser i ytterligare två år, och måste då anmäla detta till kommissionen.
Utvidgningen: övergångsbestämmelser
24. Hur ser det ut för medborgare i EU-8-staterna?
Övergångsperioden för arbetstagare från medlemsstaterna i EU-8 började
med anslutningen den 8 maj 2004 och kommer oåterkalleligen att avslutas
den 30 april 2011 (22).
Under den första fasen öppnade tre medlemsstater sin arbetsmarknad enligt
nationell lagstiftning (23).
När den andra fasen inleddes den 1 maj 2006 bestämde sig ytterligare fyra
medlemsstater att tillämpa gemenskapslagstiftningen om fri rörlighet fullt
ut (24). Tre andra medlemsstater (25) följde senare deras exempel, så att medborgarna i EU-8-staterna tre år efter anslutningen fritt kan arbeta i tio av medlemsstaterna i EU-15 (26).
29
(22) Första fasen: 1 maj 2004–30 april 2006.
Andra fasen: 1 maj 2006–30 april 2009.
Tredje fasen: 1 maj 2009–30 april 2011.
(23) Sverige och Irland beslöt att inte alls tillämpa några begränsningar för tillträde till sin
arbetsmarknad. Även Storbritannien valde att avstå från begränsningar och införde i stället
ett system för registrering av arbetstagare. Alla övriga länder i EU-15 behöll ett system med
arbetstillstånd, i vissa fall kombinerat med kvoter. Malta utfärdade arbetstillstånd i övervakningssyfte. Polen, Slovenien och Ungern beslöt att tillämpa ömsesidiga begränsningar för
medborgare i de medlemsstater i EU-15 som tillämpade begränsningar. Alla medlemsstater
i EU-10 öppnade sin arbetsmarknad för arbetstagare från andra EU-10-stater.
(24) Finland, Grekland, Portugal och Spanien.
(25) Italien från den 27 juli 2006, Nederländerna från den 1 maj 2007, och Luxemburg från den
1 november 2007.
(26) Övriga länder införde begränsningar i en del sektorer/yrken, eller förenklade förfaranden
(Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike). Endast Ungern har behållit de
ömsesidiga bestämmelserna.
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
25. Vad gäller för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien?
Övergångsperioden för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien inleddes
den 1 januari 2007 och kommer oåterkalleligen att avslutas den 31 december
2013 (27).
Under den första fasen har tio medlemsstater beslutat avstå från begränsningar för tillträde till sin arbetsmarknad för arbetstagare från Bulgarien och
Rumänien (28).
Information om senare beslut av medlemsstaterna om rätten för medborgare
i EU-8-staterna och i Bulgarien och Rumänien att arbeta där finns på
webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter (29).
På webbplatsen Eures (30) finns närmare information om de regler som gäller
i varje medlemsstat under olika faser av övergångsperioden.
30
(27) Första fasen: 1 januari 2007–31 december 2008.
Andra fasen: 1 januari 2009–31 december 2011.
Tredje fasen: 1 januari 2012–31 december 2013.
(28) Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Finland och
Sverige. Cypern, Finland och Slovenien tillämpar ett registreringssystem i övervakningssyfte. Övriga medlemsstater har behållit ett system med arbetstillstånd, om också med ett
förenklat förfarande i vissa fall. Bulgarien och Rumänien har inte begränsat tillträdet till sin
arbetsmarknad.
(29) http://ec.europa.eu/employment_social/free_movement/enlargement_en.htm
(30) http://europa.eu/eures/
Medborgare i tredjeländer
26. Vad gäller för medborgare i tredjeländer? Har också dessa
rätt till fri rörlighet och likabehandling?
Familjemedlemmar till en migrerande arbetstagare i EU har ett fördelaktigare utgångsläge än andra medborgare i tredjeländer. De har rätt att följa med
arbetstagaren och att arbeta i värdmedlemsstaten utan att behöva skaffa sig
arbetstillstånd.
Förutom dessa fall omfattas medborgare i tredjeländer som vill arbeta i en av
EU:s medlemsstater av den statens nationella lagstiftning. I de flesta fall
måste de skaffa arbetstillstånd.
EU har ingått avtal med flera tredjeländer med en klausul om likabehandling
när det gäller arbetsvillkor. Detta betyder att när medborgare i dessa länder
väl har fått tillträde till arbetsmarknaden i en medlemsstat i enlighet med
nationella bestämmelser, måste de behandlas på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare.
Medborgare i tredjeländer som beviljas inresa på en medlemsstats territorium
har inte rätt att röra sig fritt från en medlemsstat till en annan.
Tredjelandsmedborgare som lagligen uppehåller sig på en medlemsstats territorium i fem år och som efter att ha uppfyllt villkoren i direktiv
2003/109/EG får ”status som varaktigt bosatt inom EG” i enlighet med direktivet, får flytta från en medlemsstat till en annan på vissa villkor, som bl.a.
kan innebära att de om medlemsstaten så kräver är skyldiga att underkasta sig
vissa nationella förfaranden. När de väl är bosatta i en annan medlemsstat har
de rättigheter och rätt till förmåner som motsvarar dem i den första medlemsstaten.
Direktiv 2003/109/EG gäller dock inte i Irland, Storbritannien och Danmark.
Därför kan tredjelandsmedborgare som bor i dessa medlemsstater inte förvärva ”status som varaktigt bosatta inom EG” och kan då inte heller flytta till en
annan medlemsstat. Tredjelandsmedborgare som förvärvat ”status som varaktigt bosatta inom EG” i de medlemsstater som är bundna av direktivet kan
inte heller resa till dessa tre medlemsstater (31).
(31) Mer information om dessa frågor finns på följande webbadress:
http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/immigration/fsj_citizenship_intro_en.htm
31
Socialförsäkringsrättigheter
27. Vad händer med mina socialförsäkringsrättigheter när jag
flyttar till ett annat land för att arbeta där?
Det finns gemenskapsbestämmelser som hindrar att du helt eller delvis förlorar dina socialförsäkringsrättigheter när du flyttar från en medlemsstat till en
annan. En utförlig presentation av dessa hittar du i vägledningen ”EUbestämmelser om social trygghet – dina rättigheter när du flyttar inom
Europeiska unionen”, som getts ut av Europeiska kommissionen (32).
Kompletterande ålderspensionssystem är också viktiga. För att minska de
problem som uppstår till följd av bristande överföringsrätt mellan sådana
pensionssystem har Europeiska kommissionen antagit ett förslag till ett
direktiv om denna särskilda fråga (33).
33
(32) Se följande webbadress:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
(33) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bättre möjligheter att överföra
kompletterande pensionsrättigheter. KOM(2005) 507 slutlig, 20.10.2005. Se följande
webbadress:
http://ec.europa.eu/employment_social/news/2005/oct/dir_191005_sv.pdf
Så hävdar du dina rättigheter
28. Vad kan jag göra om de nationella myndigheterna eller min
arbetsgivare inte tar hänsyn till mina rättigheter som
migrerande arbetstagare?
Om du finner att dina rättigheter som migrerande arbetstagare ignoreras av
nationella myndigheter i den medlemsstat där du arbetar eller av din arbetsgivare, är det av största vikt att du först söker rättelse hos de nationella myndigheterna när du anser att en viss regel eller ett visst beslut som gäller dig
kan stå i strid med EU:s bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare.
Du kan även göra något av följande:
• Söka hjälp på webbplatsen Solvit system (34).
•
Söka hjälp på webbplatsen Rådgivningstjänsten (35).
•
Vända dig med ett klagomål till Europeiska kommissionen (36).
Kommissionen har dock inte möjlighet att ingripa om problemet har att
göra med ett beslut som har fattats av en privat arbetsgivare. Klagomålet
kan inte heller direkt påverka ditt enskilda fall. Det är därför av största
vikt att du söker ändring hos de nationella myndigheterna.
•
(34)
(35)
(36)
(37)
Göra en framställning till Europaparlamentet (37).
http://ec.europa.eu/solvit/site/index_sv.htm
http://ec.europa.eu/citizensrights/front_end/index_sv.htm
http://ec.europa.eu/community_law/your_rights/your_rights_forms_en.htm
http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?id=49&language=SV
35
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
29. Vilken är EG-domstolens roll?
EG-domstolen har avkunnat flera domar om hur gemenskapens bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare ska tolkas, de flesta till förmån för migrerande arbetstagare och deras familjer. Detta har bidragit till ett bättre skydd
för EU-medborgare. EG-domstolen har därför en avgörande roll när det uppstår tvivel om gemenskapsbestämmelsernas tillämpningsområde, deras tilllämpning i det enskilda fallet och deras tolkning i förhållande till nationell
lag.
Det är därför ingen överdrift att säga att utan EG-domstolens rättspraxis skulle skyddet genom gemenskapsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare vara mindre effektivt, fullständigt och tillfredsställande. Domstolen är
den institution som juridiskt slår vakt om att EU:s medborgare kan utöva sin
rätt att flytta och vistas inom EU.
30. Kan jag överklaga hos EG-domstolen?
36
Med tanke på domstolens viktiga roll bör du känna till vad du behöver göra
för att engagera domstolen i ett beslut i ett ärende som gäller dig:
•
EG-domstolen beslutar inte direkt i enskilda ärenden. Dess domar
begränsar sig till tolkning av relevanta gemenskapsbestämmelser i ljuset
av ett visst ärende. Denna tolkning är dock bindande för alla berörda parter (nationella domstolar, nationella institutioner och enskilda) och är
därför avgörande för det slutliga beslutet i ditt ärende.
•
Av detta följer att det inte finns någon möjlighet för dig att överklaga ett
beslut i ditt ärende direkt hos EG-domstolen. Du måste utnyttja alla
juridiska förfaranden och möjligheter till överklagande som är tillgängliga enligt nationell lag.
•
I tveksamma fall kan den domstol som behandlar ditt ärende fråga EGdomstolen hur en viss gemenskapsbestämmelse om fri rörlighet bör tolkas, om beslutet i ditt fall är beroende av tolkningen. Detta kallas en
”begäran om förhandsavgörande”. Varje berörd nationell domstol, även
förstainstansdomstolar, får begära ett sådant förhandsavgörande. Om alla
möjligheter att överklaga beslutet i en nationell domstol är uttömda
måste denna begära ett förhandsavgörande. Du kan därför alltid föreslå
Så hävdar du dina rättigheter
att domaren i ditt ärende rådfrågar EG-domstolen, utom givetvis i otvetydiga fall där inget sådant avgörande är nödvändigt.
•
Slutligen finns möjligheten att Europeiska kommissionen hänskjuter ett
ärende till EG-domstolen om kommissionen anser att nationella lagar
och bestämmelser inte är förenliga med EU:s bestämmelser (det så kallade överträdelseförfarandet). Ett sådant förfarande är dock tidsödande
och påverkar inte din situation direkt.
37
Informationskällor
Dokument:
•
Meddelande från kommissionen – Fri rörlighet för arbetstagare: att
utnyttja alla fördelar och möjligheter, KOM(2002) 694 slutlig,
11.12.2002.
http://ec.europa.eu/employment_social/free_movement/docs_en.htm
•
Vägledningen ”Fri rörlighet för arbetstagare till och från de nya medlemsstaterna – hur kommer det att fungera i praktiken?”
http://ec.europa.eu/employment_social/free_movement/docs_en.htm
•
Vägledningen ”Fri rörlighet för arbetstagare till och från Bulgarien och
Rumänien – hur kommer det att fungera i praktiken?”
http://ec.europa.eu/employment_social/free_movement/docs_en.htm
•
Vägledningen ”EU-bestämmelser om social trygghet – Dina rättigheter
när du flyttar inom Europeiska unionen”.
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
Bra länkar på Internet:
•
Fri rörlighet för arbetstagare i EU:
http://ec.europa.eu/employment_social/free_movement/index_en.htm
•
Fri rörlighet för personer i EU:
http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/citizenship/movement/fsj_citizenship_movement_en.htm och
http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/citizenship/fsj_citizenship_intro_en.htm
•
Frihet att tillhandahålla tjänster och etableringsfrihet:
http://ec.europa.eu/internal_market/top_layer/index_19_en.htm
•
Erkännande av meriter och examensbevis:
http://ec.europa.eu/internal_market/qualifications/index_en.htm
•
Socialförsäkringsrättigheter:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/index_en.htm
•
Kompletterande pensionssystem:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_protection/pensions_en.htm#forum
39
Vill du arbeta i ett annat EU-land? – Ta reda på dina rättigheter!
40
•
Eures (Europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet):
http://ec.europa.eu/eures/
•
Europass:
http://europass.cedefop.europa.eu/
•
Utsända arbetstagare:
http://ec.europa.eu/employment_social/labour_law/postingofworkers_en.htm
•
Invandring:
http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/immigration/fsj_immigration_intro_en.htm
•
Studerande:
http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/index_sv.html
•
Europeiska året för arbetstagares rörlighet:
http://ec.europa.eu/employment_social/workersmobility_2006/
index.cfm?language=SV
•
Solvit:
http://ec.europa.eu/solvit/
•
Rådgivningstjänsten:
http://ec.europa.eu/citizensrights/front_end/index.htm
•
EU:s lagstiftning:
http://eur-lex.europa.eu/
•
Europeiska gemenskapernas domstol:
http://curia.europa.eu/sv/index.htm
•
Allmän information om EU:
http://europa.eu/
•
”Ditt Europa”:
http://ec.europa.eu/youreurope/
•
Europe direct:
http://ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm
Europeiska kommissionen
Vill du arbeta i ett annat EU-land?
Ta reda på dina rättigheter! Uppdaterad version 2007
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
2009 — 40 s. — 14,8 x 21 cm
ISBN 978-92-79-08878-0
DOI 10.2767/76128
Så skaffar du EU-publikationer
Publikationer som ges ut av publikationsbyrån och som finns till försäljning kan beställas på
EU Bookshop http://bookshop.europa.eu via olika försäljningskontor.
Du kan också beställa en förteckning över våra internationella försäljningsställen genom att
skicka ett fax till (352) 29 29 42758.
KE-30-08-406-SV-C
Är du intresserad av publikationerna från Generaldirektoratet för sysselsättning,
socialpolitik och lika möjligheter?
Du kan ladda ner dem från:
http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/publications/index_sv.cfm
eller kostnadsfritt prenumerera på dem via webbsidan:
http://ec.europa.eu/employment_social/sagapLink/dspSubscribe.do?lang=en
ESmail är det elektroniska nyhetsbrevet från Generaldirektoratet
för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter.
Du kan prenumerera på det via webbsidan:
http://ec.europa.eu/employment_social/emplweb/news/esmail_en.cfm
http://ec.europa.eu/social
