Sofia Karlsson,
moderator
#2punkt0
Åsa Regnér,
Jämställdhetsminister
Åsa Regnér,
Jämställdhetsminister
Kerstin Alnebratt,
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Lillemor Dahlgren,
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Mikael Almén,
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Foto: Mikael Almén
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionalitet
Sexualitet
Ålder
Samt: socioekonomi, utbildningsnivå,
geografi, utseende, politisk åskådning
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att
vara aktiva medborgare och att forma villkoren för
beslutsfattandet
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv
2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger
ekonomisk självständighet livet ut
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet
och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt
och möjlighet till kroppslig integritet
Jämställdhetsintegrering
”innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och
utvärdering av beslutsprocesser, så att ett
jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande,
på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer
som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”
Europarådet
Kartlägg och analysera
• Resurser (tid, pengar, personal)
• Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, resultat)
• Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå,
uppmärksamhet)
• Beslut (konsekvenser för kvinnor och män)
• Informationsmaterial (representation i text och bild)
• Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering)
Könsuppdelad statistik
• Synliggör kvinnors och mäns delvis
olika livsvillkor
• Individbaserad statistik samlas in,
analyseras, presenteras
könsuppdelat
• Alla resultat, både likheter och
skillnader redovisas könsuppdelat
Kunskapstrappan
Omedvetet
kompetent
Medvetet kompetent
Medvetet inkompetent
Omedvetet inkompetent
Berit Larsson,
Göteborgs Universitet
k
i
t
i
r
k
m
r
o
?
n
k
i
r
t
i
ä
r
k
d
Va ör norm
f
r
a
v
h
c
o
Konferensen Jämställdhet 2.0
6 november 2014
BERIT LARSON
FD Genusvetenskap med inriktning mot filosofi
berit.larson@gu.se
KVINNOFOLKHÖGSKOLAN
och
GÖTEBORGS UNIVERSITET
PIL-enheten
Nationalencyklopedin, norm, http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/
uppslagsverk/encyklopedi/lång/norm
norm
norm (latin noʹrma ’rättesnöre’, ’regel’), det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex.
en social grupp; konvention, praxis.
Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör
överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska,
tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel
för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem.
De formella lagarna uttrycker en del av samhällets normsystem, andra finns nedlagda i
traditioner, seder och bruk.
Författare:
Lars Bergström
VÄRDERINGAR Normer A/tyder
(hållning, inställning) Handlingsprinciper handlingsanvisningar seder, vanor, tradi7oner, beteenden juridiska lagar, regler och föreskri>er NORMTYPER Konstruktiva normer: t.ex. fotbollsregler, grammatiska
språkregler
Kompetensnormer: anger vem eller vilka som skall eller bör
fatta beslut, utföra bestämda handlingar eller ta ansvar för
resultaten.
Handlingsnormer: Föreskriver hur människor skall eller bör
handla.
Handlingsnormer
MORALISKA NORMER
SOCIALA NORMER
• Anger vad som uppfattas som rätt
och riktigt uppförande.
Konsekvensetiska normer
Sinnelags- eller
dygdeetiska normer
• Normbrott manifesterar sig genom
förlust av socialt anseende eller
social respekt.
• Sociala normer anses vara
verksamma eftersom de
internaliserats.
NORMERS FUNKTION
Ett redskap för att styra och
Ett redskap för integration,
kontrollera individer, grupper,
sammanhållning och gemenskap
organisationer och
institutioner
Normer
SYMMETRISKA NORMER
(konjunkta)
Vänder sig till alla deltagare i en grupp.
(Normens adressat och normens
målgrupp sammanfaller)
ASYMMETRISKA NORMER
(diskonjunkta)
Skapas för en grupp som man själv inte tillhör
t.ex. ”barn skall lyda sina föräldrar”
t.ex. ”det är fel att stjäla”
Källa: Coleman (1990), Foundations of social theory
Vem är den Andra?
–vårt förhållande till annanhet, till skillnad och olikhet–
Vem är jag?
Två sätt att tänka som har problem med ”den Andra”
LIKHETs-ideologi
NÄRHETs-ideologi
bara de som redan definierats som
bara de som redan definierats som ”lika”
”nära” kan verkligen vara lika.
som kan vara inkorporerade med varandra
och därmed nära varandra.
De andra får nöja sig med att
”likna oss”.
De andra får hålla sig borta.
Vi är alla inordnade i olika sammanhang och kontexter
där vi bär privilegier eller är underordnade!
Frågor man bör ställa sig:
• Vem är bärare av skillnad?
• Vem tillhör och vem tillhör inte?
•När och i vilka sammanhang är klass, etnicitet, kön,
sjukdomsdiagnos, funktionsnedsättning, hudfärg etc. viktigt?
•Vilka är de centrala maktförhållandena (makt och ojämlikhet)
beroende av?
Normer / avvikelser
v Funktions-normalitet
v Köns-normalitet
v Sexualitets-normalitet
v Etnicitets-normalitet
v Vithets- normalitet
v Friskhets-normalitet
Så snart som vi undanröjer pluralitet, så snart som
vi fjärmar oss från de andras särskildhet i försök att
kontrollera deras responser, kommer vi att beröva
oss själva och de andra möjligheten till handlande
och därmed subjektivitet.
Filosofen Hannah Arendt
en företeelse
en relation
en egenskap
BETECKNAR ett ord
en term
ett uttryck
likavärde INGÅR I Jämlikhet Jämställdhet normkri2k BETYDER ett begrepp
en företeelse
en relation
en egenskap
BETECKNAR ett ord
en term
ett uttryck
Rä4visa INGÅR I Makt Demokra2 BETYDER ett begrepp
Vad är makt?
- en egenskap?
- en relation?
- en förmåga?
- användandet av en förmåga?
- något man har?
- något som utövas?
av agenter (individuellt eller kollektivt)?
av strukturer eller system?
Hur utövas makt?
Foucault: en process
Gramsci: hegemoni som bygger på ömsesidighet
makt
Habermas: kommunikativt handlande
Latour: När ett kollektiv handlar med framgång uppstår makt som kan stabiliseras.
Bourdieu: ekonomisk och symboliskt kapital
Young: asymmetrisk ömsesidighet
Den maktlösa får inte:
• möjlighet att använda och utveckla sina talanger
• har inte makt över och frihet i sitt arbete
• blir ofta respektlöst bemött på grund av
den sociala position hen intar på det sociala fältet
Iris Marion Young
RÄTTVISA
Fördelning av
resurser,
inkomster, ägodelar
Kan fördelas
och ägas
(fördelningsparadigmet)
- att ha
Rättigheter,
möjligheter,
självrespekt
Relationer,
inte ting.
Något man
gör
– att göra
ORÄTTVISA
Hinder för människors
utveckling och
strävande
• Dominans
e”x.
olika härskartekniker
• Förtryck
exploatering
marginalisering
maktlöshet
kulturell dominans våld
Hur bör vi avgränsa frågor om rä@visa i en globaliserad värld? Ø Vilken slags aktörer har räP aP framställa räPviseanspråk? Ø Vems intressen och problem bör beaktas? Ø Vem 7llhör den krets som har räP 7ll likabehandling? Diskrimineringslagen Ø KÖN
Ø KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET
Ø ETNISK TILLHÖRIGHET
Ø FUNKTIONSHINDER
Ø SEXUELL LÄGGNING
Ø ÅLDER
Ø RELIGION
De jämställdhetspolitiska målen
① En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma
villkoren för beslutsfattande.
② Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt
arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få
omsorg på lika villkor.
④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
JÄMLIKHET / JÄMSTÄLLDHET
Jämlikt deltagande mellan vilka?
Jämlikt deltagande av vilka i vilka sociala situationer?
VAD skall jämlikt fördelas?
VEM ingår i jämlikheten?
HUR skall jämlikheten genomföras?
Få syn på makEördelningar ”Organisationer, föreningar och nätverk behöver få syn
på vilka kroppar som finns på vilka positioner, vilka
kompetenser som premieras, hur rekryteringsprocesser
ser ut, hur underlag, protokoll och beslut delas och så
vidare.
Citat ur Vinthagen och Zavalia, Normkreativ, Premiss förlag, 2014, s. 60.
En social konstruktion av normalitet
NORM
Normal
Privilegierad
Subjekt
/
NORMBRYTARE
(avvikare)
Onormal
Marginaliserad
Objekt
NORMKRITISK GRANSKNING UR Systemperspektiv
Enskilda individers relationer till
varandra
Positivt: Integration
Negativt: strukturell diskriminering
Positivt: gemenskap och samhörighet
Negativt: stigmatisering, exkludering,
trakasserier…
Eek-Karlsson & Elmeroth (2013), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, s. 131
Diskriminering i kontrakt
STRUKTURELL NIVÅ
(Vilar på ett samhällskontrakt)
Diskriminering i kontakt
INDIVIDUELL NIVÅ
(har ofta sin utgångspunkt i
det samhälleliga kontraktet,
men styrs också av andra
faktorer)
Spivak: före-träda ≠ re-presentera
Iscensättning av världen i representationer
RE-PRESENTERA (framställa)
FÖRE-TRÄDA (representera)
Hur den skrivs, beskrivs, illustreras
Maktutövande
Representation inom subjektsteori
Representation inom stat och politik
RETORIK SOM TROP
RETORIK SOM ÖVERTALNING
Afrofobiska hatbrott
Afrofobi,
en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige,
Rapport Arbetsmarknadsdepartementet, 2014
(Tobias Hübinette, Samson Beshir & Victoria Kawesa)
•
Ur ett normkritiskt perspektiv är det i första hand den Västerländska
självbilden samt vithet som norm som är föremål för kritisk granskning.
Strukturellt förtryck
• Normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts
• Föreställningar som ligger inbäddade i institutionaliserade regler och rutiner
• De samhälleliga konsekvenserna av dessa regler och rutiner är allmänt omfattande
och åtlydda
• Omedvetna föreställningar och beteendemönster bland vanliga hyggliga
medmänniskor, i medier och kulturella stereotyper
Mattias Lundin, ”Heteronormativitet- vad är det?” i Elmeroth (red.),
Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur,
2013, s. 63 ff.
Sju processer för att synliggöra heteronormen i sin
helhet enligt Mattias Lundin:
① Upprepad önskvärdhet
② Dikotomisering av kön
③ Differentiering av sexualitet
④ Positionernas hierarki
⑤ Marginalisering
⑥ Problematisering
⑦ Personifiering
Sju processer för att synliggöra
heteronormen i sin helhet enligt
Mattias Lundin:
① Upprepad önskvärdhet
② Dikotomisering av kön
③ Differentiering av sexualitet
④ Positionernas hierarki
⑤ Marginalisering
⑥ Problematisering
⑦ Personifiering
De jämställdhetspolitiska målen
① En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva medborgare och forma
villkoren för beslutsfattande.
② Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och
villkor i fråga om utbildning och betalt arbete
som ger ekonomisk självständighet livet ut.
③ Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för
hemarbetet och ha möjligheter att ge och få
omsorg på lika villkor.
④ Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
EN NORMKRITISK GRANSKNING AV JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN
Vilka är bakomliggande värderingar och normer?
Vad eller vilka exkluderas, marginaliseras, osynliggörs…?
1. TVÅKÖNSNORMEN
Två kategorier dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar
2. HETERONORMEN
Bygger på en heteronormativ matris
3.
NORMER OM FEMININT OCH MASKULINT
4. MONOGAM FAMILJENORM
5. UPPREPAD ÖNSKVÄRDHET av tvåkönsnorm, heterosexualitet,
feminitetsnorm/maskulinitetsnorm, familjenorm
Hur kan vi kombinera människors olikhet med jämlikhet?
Att vara olik och jämlik
Det finns tillfällen i livet då frågan om man kan
tänka på annat sätt än man tänker, och se på annat
sätt än man ser, är nödvändig att ställa, om man vill
fortsätta att betrakta och fundera.
Michel Foucault, Övervakning och straff. Sv. övers. 1986, s. 12
Paulina de los Reyes,
Stockholms universitet
Intersek7onella perspek7v på jämställdhet Paulina de los Reyes Stockholms universitet Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Vad är intersek7onalitet? • Hemvist i den an7rasis7ska feminismen i USA • Synliggör kvinnors olika erfarenheter av förtryck • Problema7serar hur makt och ojämlikhet är kopplad 7ll kön, klass, sexualitet, ras, ålder, kroppslighet • Undersöker beräPelser, normer och föreställningar som skapar o(jäm)likhet i olika kontexter Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Behövs intersek7onaliteten? • Vi är mer än ”bara” kvinnor och män • Våra livschanser formas inom ramen för olika former av ojämlikhet, förtryck och underordning • Olikhet och ojämlikhet är inte givna utan görs • AP göra skillnad är en fråga om makt • Skillnadskapandet ser annorlunda ut i olika sammanhang Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Vi diskuterar kön men jag kan inte erinra mig aP vi diskuterat etnicitet särskilt mycket och så… Är det för aP jag är kvinna eller för aP jag är invandrare? Det var en kvinna som alltid
beställde en ”negerboll”. Så
här med ett flin… då brukade
jag svara, vill du ha en
chokladboll? Min chef tyckte
att jag inte skulle bråka med
kunden, hon sa att det är sånt
man får ta.
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Inte bara jämställdhet-­‐ SOU 2014:34 • Intersek7onella perspek7v på jämställdhet • Intersek7onella perspek7v på regleringar, reformer och rumsliga förändringar • Intersek7onella perspek7v på arbetslivets hierarkier Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Makt a@ forma samhälle och si@ eget liv • Kvinnor och män skall ha samma makt aP forma samhället och sina egna liv • En jämn fördelning av makt och inflytande • Ekonomisk jämlikhet • En jämn fördelning av det obetalda hem -­‐ och omsorgsarbete • Mäns våld mot kvinnor skall upphöra • Maktens komplexitet • Rasismens och heteronormens betydelse • Arbetslivets prekaritet • Vem får lov aP vara medborgare? • Jämställdhetsidealet och framväxten av en marknad för hem och omsorgstjänster • Våld i arbetslivet vem drabbas? Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Intersek7onella utmaningar • Ojämlikhetens olika uPryck; räcker jämställdheten? • Vilka kvinnliga erfarenheter räknas? • Tystnaden om rasism, homofobi och arbetslivets förändrade villkor • Jämställdhetens gränser; vilka inkluderas? Och vilka ställs utanför? • Ins7tu7onellt utrymme och legi7mitet • Kunskap om skillnadskapandets följder i olika kontexter • Motstånd och möjligheter; hur ser fram7den ut? Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se Lucas Gottzén,
Linköpings universitet
Asgeir Persson,
Machofabriken
Machofabriken.se Info@Machofabriken.se Asgeir Persson Mikael Almén,
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Utgångspunkter
• Jämställdhet handlar om kvinnor, män och personer
som inte identifierar sig som kvinnor eller män
• Grupper av kvinnor respektive grupper av män har
olika levnadsvillkor
Utgångspunkter
• Alla män är inte överordnade alla kvinnor, alla kvinnor
är inte underordnade alla män
• Både kvinnor och män upprätthåller ojämställdhet
• Både kvinnor och män förlorar på ojämställdhet
Utgångspunkter
• Reflektera kring vad det är för jämställdhetsperspektiv
vi vill integrera och vilka normer som ligger i sättet vi
talar om jämställdhet på
• Använd kunskap om könsnormer och könsmakt för
att se andra normer och maktförhållanden
• Kön har inte alltid störst förklaringsvärde
Vinster
• Jämställdhetsarbetet bidrar till jämlikhet
• Arbetet inkluderar fler och får bättre förutsättningar
att bidra till de jämställdhetspolitiska målen
• Fler engageras i arbetet när det är tydligt att både
kvinnor och män vinner på jämställdhet
• Intersektionalitet motverkar perspektivträngsel
Kartläggning och analys
• Tre könsalternativ i enkäter
• Fler bakgrundsvariabler i enkäter, t.ex. bostadsort och
ålder
• Komplettera kvantitativ data med kvalitativ eller
befintlig forskning
Befolkningen
Källa: NTU 2013, Brå
Kön
Källa: NTU 2013, Brå
Ålder
Källa: NTU 2013, Brå
Resursfördelning
Källa: ChartIKS, Lycksele Kommun
Styrdokument
• Det ska framgå att verksamheten ska fungera
likvärdigt och bra oavsett mottagarens kön,
könsidentitet, etnicitet, religion, funktionalitet,
sexualitet och ålder
• Fundera på ”beköning” av styrdokument
Arrangemang
• Perspektiven ska genomsyra innehåll och aktiviteter
• Representation bland talare
• Taltid bland talare
• Vem som förväntas tala om vad
• Representation bland deltagare
• Taltid bland deltagare
• Perspektiven ska genomsyra val och utformning av
lokaler
Medborgardialog • Representation vid sammansättning av fokusgrupper
• Taltid fördelas jämnt mellan medverkande
• Inkluderande mötesformer
• Tillgänglig lokal
• Bjud särskilt in underrepresenterade grupper
• Förenkla språk och erbjud flerspråkig information
Kommunikationsmaterial • Representativt urval speglar målgruppen
• Lyft fram underrepresenterade grupper
• Utmana normer kring kön och andra kategorier
• Erbjud information i tillgängliga format och på flera
språk
Kompetensutveckling • Jämställdhets- och genusutbildning har med avsnitt
om intersektionalitet och normkritik
• Jämställdhets- och genusutbildning genomsyras av
intersektionellt och normkritiskt perspektiv
• När ordinarie utbildningsutbud
jämställdhetsintegreras är det med ett intersektionellt
och normkritiskt perspektiv
Allt börjar och
slutar med Laholm
Emil Jensen,
Artist
