Kantzoner
HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM
DINA MARKER?
Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske
ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du
också har sett att det kan vara ett tillhåll för många fåglar, fiskar
och småkryp, liksom ett stort antal växter. Det är något att vara stolt
över och värna om. Just ditt vattendrag kan få ännu större betydelse
i framtiden. För att minska övergödningen av Östersjön är det viktigt
med bra vattenkvalitet i varje vattendrag.
Med tanke på osäkerheten kring framtidens klimat på Gotland så är det
extra viktigt att vi är rädda om våra bäckar och vattendrag. Somrarna
är redan nu mycket torra, därför behöver vi göra allt vi kan för att hålla
kvar det livgivande vattnet på ön under torrperioder.
I den här broschyren berättar vi en del om vilka värden du kan finna i
och nära ditt vattendrag, och vad du själv kan göra för att säkerställa
framtiden för dessa naturens blodådror. Vi hoppas att du ska finna
inspiration att ta med dig tanken om det levande vattendraget till
arbetet i dina marker.
Denna broschyr har möjliggjorts med hjälp av medel från Skogsstyrelsen i form av ett Movib-projekt (Mark och vatten i balans).
Text: Pia Lindberg (projektledare) och Britta Johansson, Länsstyrelsen i Gotlands län.
Foto: Länsstyrelssen i Gotlands län. Omslagets framsida och baksida, Pia Lindberg, s. 2-3 Britta Johansson, s. 4-5 Pia Lindberg, s. 6
Stellan Hedgren, s. 7 Pia Lindberg och Nils Ljunggren, s. 9 Britta Johansson, s. 10-11 Nils Ljunggren.
Upplaga 4 000 ex.
Tryckeri: Gotlands Grafiska, Visby, 2009.
KANTZONEN VID DITT SKOGSVATTEN ÄR VÄRDEFULL
Andra namn för kantzon är skyddszon eller skyddsridå och den fyller
flera viktiga funktioner när det gäller att minska skogs- och jordbrukets
påverkan på vattenkvaliteten. Man kan minska påverkan genom att längs
vattendrag spara en kantzon bestående av buskar och träd av varierande
slag och ålder.
Kantzonens funktion
•
Skogs- och jordbruk orsakar ibland näringsläckage till våra diken och
vattendrag, med övergödning och igenväxning som följd. Övergödning
påverkar vattenkvaliteten negativt i närliggande vattenmiljöer och i
förlängningen även i Östersjön.
•
Kantzonen hindrar partiklar, näringsämnen och även tungmetaller
att hamna i vattendraget i samband med avverkning i närområdet.
Sedimentläckage i stora mängder är negativt eftersom sediment kan
slamma igen och skada lekplatser för fisk.
•
Kantzonen jämnar ut flödestoppar och minskar erosionen i strandkanten
genom att rötterna binder ihop marken.
•
Kantzonen är en viktig livsmiljö för djur och växter och underlättar för
dem att sprida sig i landskapet.
Var stolt över ditt vattendrag
Ett vattendrag är en källa till glädje och stolthet, något som kan vara lika
viktigt som de biologiska värden som är knutna till vattendraget. Här
kan du gå om våren längs porlande vatten och se blommande vit- och
blåsippor, fåglar som badar i bäcken och lövträd som slår ut med sina nya
och lysande gröna blad. Du kan lyssna på fåglars intensiva sång och kanske
dricka en handfull kallt och rent vatten direkt ur bäcken. Ett vattendrag är
en skatt som inte kan värderas i pengar.
ETT MYLLER AV LIV
I de gotländska skogsbäckarna simmar fiskar och på botten kryper mängder
av snäckor, kräftdjur och andra smådjur i ett finurligt utvecklat samspel.
Många smådjur lever som vattenlevande larver en tid innan det blir vuxna
och beger sig upp på land, t.ex sländor och groddjur. Andra arter lever hela
sina liv i vattnet. På varje kvadratmeter kan det finnas upp till ca 5000
småkryp.
Flodkräfta
Gotland är Sveriges enda skyddsområde för den starkt hotade flodkräftan.
Även flodkräftan gynnas av naturliga vattendrag med gott om gömställen
som stenar, död ved och rötter.
Intressanta växter
Det finns ett stort antal växter som gynnas av den fuktiga miljö som ett
vattendrag och kantzonen intill erbjuder. Några exempel är kabbleka,
svärdslilja och vattenmynta . I kanterna kring skuggade skogsbäckar kan
man också hitta den ovanliga dunmossan, vilket visar på att platsen varit
trädbevuxen under en lång tid. Även diken och kanaler kan hysa en hel del
ovanliga växter vilket är något att ta hänsyn till vid dikesrensningar.
ÖRING OCH NEJONÖGA – BEROENDE AV NATURLIGA
VATTENDRAG MED KANTZONER
Skyddande kantzoner längs våra vattendrag gynnar i hög grad havsöring
och flodnejonöga. Detta är två arter som vi har ett särskilt ansvar för
eftersom de är beroende av våra vattendrag under sin uppväxt och när
de ska fortplanta sig. En kantzon med lövträd ger mat till smådjur som
fisken äter. Kantzonen skapar också död ved i vattnet som ger gömslen där
fisken kan stå. Den beskuggning som en kantzon ger innebär att en låg
vattentemperatur kan behållas under varma perioder. Detta gynnar öring
som stressas när temperaturen når över 20ºC. Finns det vatten i bäcken
under hela året, stannar öringynglen kvar i den ett par år innan de går ut
i havet. Även de bäckar som torkar ut helt under sommaren hyser oftast
öring, tack vare att många öringar tar sig ut i havet redan som yngel och
sedan återvänder när det är dags för lek.
Bilden: Havsöring, yngel.
Bilden: Flodnejonöga suger på sten
Det hotade flodnejonögat, som påminner om en ål, är ingen fisk utan
tillhör djurgruppen rundmunnar. De vuxna individerna lever i havet som
parasiter på fiskar. Leken sker över vattendragens grusbottnar och ynglen
lever därefter nedgrävda i sandbotten i 3-5 år innan de beger sig ut i havet
för att äta. Hittar man flodnejonöga i sin bäck så vet man att det funnits
vatten där året runt flera år i rad och att vattenmiljön är naturlig och
varierad.
HUR SKÖTER MAN EN KANTZON?
Många upplever att en sparad kantzon ofta blåser ned. Här följer därför
några råd som kan leda till att den i stället står kvar, trots påfrestningar från
väder och vind. Kantzonen kan med fördel delas upp i en orörd del närmast
vattnet och en skötseldel i den yttre delen mot planteringen. Skötseldelen
kan man avverka genom plockhuggning för att få en stormfast kant mot
den orörda delen och vattnet.
Planera och återskapa
För att gynna kantzonen och vattenmiljön gäller det att ”tänka efter
före”. Det bästa är om man redan vid plantering eller första gallringen
kan planera för en fungerande kantzon som ska stå kvar efter avverkning.
Undvik att plantera barrträd ända fram till vattnet, lämna istället utrymme
för lövträd. Om kantzonen redan är avverkad så kan man försöka återskapa
den vid såväl föryngring och röjning som vid gallring.
Lämna gärna döda eller döende träd i eller nära vattnet
Död ved i vattnet skapar variation och ger gömställen och ståndplatser för
smådjur och fisk. Det finns ett underskott av död ved i våra skogar och
man får lov att lämna upp till 5 m³ nydöd ved per hektar och år.
Dikesrensning
Dikesrensning är negativt för livet i vattendraget om det utförs på ett
oförsiktigt sätt. Om man ändå måste rensa så kan man fråga sig om hela
sträckan verkligen behöver rensas. Det kanske räcker med punktinsatser
mot de dämmande föremålen för att avrinningen ska fungera igen. Spara
så mycket av vegetationen i kantzonen som möjligt och undvik alltför
branta kanter i diket.
Lämna en ordentlig kantzon när du avverkar
Det går inte att ge ett generellt råd gällande hur breda kantzoner bör vara,
men med de förhållanden som råder på Gotland rekommenderar vi en
kantzon på minst 10-15 meter på var sida om vattendraget. Det är bra
om kantzonen är varierad i fråga om trädslag, trädens ålder och höjd.
Variation ger ökade möjligheter för kantzonen att klara påfrestningar som
exempelvis sjukdomar, hårda vindar eller torka och dessutom ökar den
biologiska mångfalden.
Plantera gärna lövträd i kantzonen
Al, viden, rönn, hagtorn och björk är lämpliga arter. Välj gärna samma
sorter som redan växer i omgivningen. Lövträd tappar sina näringsrika löv
i vattnet och ger mat åt smådjur som i sin tur blir mat åt fisk. De släpper
också igenom värmande solljus på våren och ger skugga under de varma
sommarmånaderna.
Spara grova, låga träd
Om bara en viss mängd träd kan sparas på vindutsatta lägen, ska man
lämna grova och kortvuxna träd eftersom dessa är mindre vindkänsliga.
Tall är betydligt mer stabil än gran. Unga växande träd är också bra för
den näringsupptagande förmågan.
UNDVIK KÖRSKADOR
Kör aldrig med tunga maskiner i direkt närhet till vattendrag, utan lämna
ett ordentligt säkerhetsavstånd. Körskador kan leda till att sediment
hamnar i vattnet och slammar igen bottnarna. Dessutom kan skadorna
orsaka ökat läckage av näringsämnen och metaller, vilket missgynnar livet
i bäcken. Om det vill sig illa kan vattnet leta sig andra vägar.
Sök Nokås-stöd för anläggning och restaurering av
kantzon
Nokås står för ”Natur- och kulturmiljöåtgärder i skogen” och stödet kan
ersätta upp till 70 % av kostnaderna i samband med skötsel av kantzoner.
Exempel på åtgärder som man kan söka stöd för är gallring av barrträd i
kantzonen eller plantering av lövträd. Stödet kan sökas när som helst
under året och ansökningsblankett finns att beställa från Länsstyrelsens
skogsbruksavdelning eller att skriva ut från hemsidan: www.lansstyrelsen.
se/gotland.
Kontakt
Vill du veta mer om kantzoner vid vattendrag i skogen så kontakta oss på
Länsstyrelsen. Vi hjälper gärna till med tips och råd och kan komma ut och
titta på platsen du har frågor om. Vi kan även hjälpa dig att fylla i ansökan
om Nokås-stöd. Länsstyrelsen, tfn: 0498 29 21 00.
Kantzonen
• reglerar ljusinsläpp, vattentemperatur och vattenflöde.
• stabiliserar strandkanten och motverkar erosion.
• binder lösta ämnen och partiklar.
• ger föda till fisk och smådjur i form av löv och småkryp.
• ger död ved som skapar livsmiljöer för fisk och smådjur.
En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv,
det ställs ett krav på varje droppe, hjälp till att hålla de andra uppe.
Dikt: Tage Danielsson
.
