2012-06-13
Med sommaren kommer åskvädren
Ett informationsblad om åskväder
och hur de bildas.
Med sommaren kommer åskvädren att uppträda i samband med att kallfronter och tråglinjer
passerara över länet och när vi har väder-situationer med labila luftmassor. Åskmolnen är
konvektionsmoln som bildas i luftceller (varm luft är lättare än kall luft) med uppvindar när solen (som
beräknas ha en yttertemperatur av ca 6000 gr) värmer upp marken, som i sin tur värmer upp luften
som då stiger uppåt. Luften kyls av under stigningen och vattenångan kondenseras till små
vattendroppar som bildar molnet. Molnet växer eftersom och innehåller stora mängder vatten i form
av jämförelsevis stora vattendroppar. Om molnet växer och når höjder med kallare luftlager bildas
iskristaller i molnets övre del. Iskristallerna växer och blir tyngre och faller för att färdas uppåt i molnet
igen av vertikalvindarna inom molnet. Processen upprepas och iskristallerna växer för varje gång de
faller och färdas uppåt igen. I Sverige kan åskmolnen (på latin kallas de Cumulunimbus) vara några
kilometer breda och sträcker sig upp till 10 kilometers höjd. De har ofta formen av ett städ i övre delen
som består av iskristallerna. Forskaran tror att i kollisionerna mellan de stora iskristallerna och
underkylda vattendroppar bildas de elektriska laddningarna. Spänningsskillnaderna inom molnet samt
mellan molnet och marken eller höga föremål orsakar blixturladdningar.
Sammanställt av: Sivert Mässing
Åska har alltid skrämt och fascinerat människor med blixturladdningar,
regn- och hagelskurar och kraftiga vindbyar beroende på ned svep i molnen.
Regnskurarna kan ge stora regnmängder under kort tid med översvämningar
som följd. Ämnet är alltid aktuellt inte minst därför att modern elektronik är
Känslig för blixturladdningar som lätt slås ut av åsknedslag i el- eller telenäten
SMHI har sedan 2002 använt ett system med nio sensorer utspridda över
landet som ger information om urladdningarnas tidpunkt, position
strömstyrka och polaritet. Insamlad data på SMHI visar att åska är vanligast under eftermiddagar i södra
Sverige. Åska kan förekomma under hela dygnet i hela landet men det är sällsynt att vi har åska i vårt län
under vintermånaderna.
Det pågår ständigt ca 2000 åskväder i världen och varje sekund slår blixten ner ca 100 gånger på jorden.
I Sverige är vi relativt förskonade från häftiga åskväder eftersom vi lever i en kall del av världen. Åskan gynnas
av hög temperatur och hög luftfuktighet vilket gör att tropikerna har de flesta åskväder. Amazonas och inre
delarna av Afrika har mer än 200 åskdagar per år medan det i Kirunafjällen endast åskar någon enstaka
dag årligen.
Den värsta kombinationen av blixt och regn i Sverige registrerades på Fulufjället i nordvästra Dalarna
intill Norska gränsen den 30 – 31 augusti 1997. Regnmängden uppmättes till 400 mm på ett dygn och ca 700
blixtnedslag träffade fjället på några timmar. Det kan jämföras med att årsnederbörden i Sverige varierar
mellan ca 600 – 1000 mm.
En blixt är en komplicerad process med flera urladdningar, de sker mycket snabbt och med stor
strömstyrka. Hastigheten hos de elektroner som rusar ned mot marken är ca 100 000 km/s och blixtkanalen
de färdas i kan vara 5 – 10 km lång. Strömstyrkan är vanligen ca 30 000 ampere men strömstyrkor på 200
000 ampere kan förekomma i sällsynta fall. Flödet av elektroner skapar kraftig upphettning av luften som
expanderar explosionsartat och en tryckvåg bildas. Åskdundret är en effekt av tryckvågen och på nära håll
låter det som ett gevärsskott. På längre håll blir åskdundret ett muller eftersom det studsande ljudet tar olika
lång tid att nå örat. Ljudet rör sig ca en kilometer på tre sekunder.
Eldsvådor och skogsbränder orsakas av långvariga blixtar på några tiondels sekunder. De kallas för
heta blixtar men har samma temperatur som kalla blixtar. Ett speciellt fenomen är Sankt Elmseld,
namngivet av sjömän som observerade ljussken i master och rår på segelfartygen. Fenomente beror på
att positiva joner samlas i höga föremål under åskmolnen som drar till sig elektroner i luften och ljus skapas.
Klotblixtar har observerats och dokumenteras under århundraden men ingen har lyckats fotograferat
fenomenet. Det beskrivs som ett fritt klot i luften och rör sig längs ledande föremål och försvinner efter
några sekunder.
Sambandet mellan blixtar och elektricitet bevisades redan 1752 i ett farofyllt experiment med en drake
under ett åskmoln. Experimentet ledde till konstruktionen av åskledare av en kraftig kabel som leder
strömmen från blixten till jord utan att skada masten, tornet eller byggnaden som skall skyddas från
blixtnedslag. Att fånga blixten är alltså möjligt eftersom de är kortvariga energin blir liten.
Antal åskdagar här i länet i medeltal mellan åren 2002 – 2011. Under juni har kustkommunerna 1 åskdag
och inlandet 2 åskdagar. Under juli har kustkommunerna 3 åskdagar och inlandet 4 åskdagar. Under
augusti har Tornedalen och kustkommunerna 2 åskdagar och övriga länet 1 åskdag. Källa: SMHI
Ett värmeåskväder uppstår inom en varm och fuktig luftmassa. Det betyder att det fortsätter att vara
varmt även efter ett värmeåskväder, medan det blir påtagligt kallare när en kallfront med tillhörande
frontåska passerar. Värmeåskväder förekommer främst under varma sommardagar, då man kan se
enstaka stackmoln torna upp sig och utvecklast till ett åskmoln inom ett område på någon halvmil.
Sådana åskmoln uppkommer genom att varm fuktig luft tvingas stiga vid lokal uppvärmning t.ex. genom
solstrålning. Denna typ av åska kallas också för luftmasseåskväder.
Mycket långvariga åskväder över stora områden kan uppstå i anslutning till kallfronter, då fuktig varm
luft framför fronten tvingas stiga upp längs frontytan och många samverkande åskmoln bildas. Denna typ
av åska kallas frontåskväder.
Kraftig åska innebär 25 nedslag i timmen i en radie på 10 km. SMHI varnar för
kraftig åska via sin varningstjänst när det är 25 % sannolikhet att det blir kraftig åska.
