EKENÄS SPARBANK
HALVÅRSRAPPORT 1.1. - 30.6.2016
Kapitaltäckningsgrad: 41,68 % (42,94 %)
Rörelsevinst (1 000 eur): 435 (557)
Hela kreditgivningen (1 000 eur): 87 147 (83 654)
Balansräkning (1 000 eur): 148 810 (146 973)
Eget kapital och reserveringar (1 000 eur): 29 393 (28 909)
Kostnads-intäktsrelation: 72,2 % (67,3 %)
Ekenäs Sparbanks affärsverksamhet har utvecklats stabilt under första halvåret 2016. Ökningen av depositionerna och den totala
kreditgivningen har motsvarat bankens mål. I slutet av juni uppgick depositionerna till 118 130 tusen euro. Depositionerna ökade de
senaste 12 månaderna med 1,3 %. Hela kreditgivningen var i slutet av juni 87 147 tusen euro. Tillväxten de senaste 12 månaderna
var 4,2 %.
Ekenäs Sparbank bedriver grundläggande bankverksamhet och erbjuder sina kunder mångsidiga banktjänster. Utöver de krediter
som beviljas ur den egna balansräkningen och de depositioner som tas emot förmedlar banken sina samarbetspartners produkter
och tjänster. Sådana är bl.a. hypotekskrediter, placerings- och kapitalförvaltningstjänster samt försäkringar.
Banken har sammanlagt två kontor i Raseborg, ett i Ekenäs och ett i Karis. Bankens kontor i Österby stängdes den 31 maj 2016..
Bankens kontor i Ekenäs har genomgått en grundlig renovering under rapporteringsperioden. Ekenäs Sparbank har 15 bankanställda.
Sparbanksgruppen och Sparbankernas sammanslutning
Ekenäs Sparbank hör till Sparbanksförbundet och Sparbankernas sammanslutning. Bankens bokslut konsolideras med Sparbanksgruppens konsoliderade bokslut.
Sparbanksgruppen (nedan också ”Gruppen”) är Finlands äldsta bankgrupp som består av de Sparbanker som bildat Sparbankernas
sammanslutning, Sparbanksförbundet som är centralinstitut samt de dotter- och intressebolag som Sparbankerna äger tillsammans.
De företag som hör till Sparbankernas sammanslutning (nedan också ”Sammanslutningen”) bildar en i lagen om en sammanslutning
av inlåningsbanken definierad ekonomisk helhet där Sparbanksförbundet anl och dess medlemskreditinstitut i sista hand ansvarar
solidariskt för varandras skulder och förbindelser. Sparbankernas sammanslutning bildas av Sparbanksförbundet anl som är centralinstitut för sammanslutningen, 23 sparbanker, Sparbankernas Centralbank Finland Abp, Sp-Hypoteksbank Abp samt de företag som
ingår i de ovan angivna finansiella företagsgrupperna och Sp-Fondbolag Ab. Sparbanksgruppens omfattning avviker från omfattningen av Sparbankernas sammanslutning i det att till Sparbanksgruppen hör också andra företag än kredit- och finansinstitut eller
tjänsteföretag. Mest betydande av dessa är Sb-Livförsäkring Ab och Sb-Hem Ab.
Sp-Hypoteksbank Abp som grundats av de Sparbanker som hör till Sparbankernas sammanslutning fick av Europeiska Centralbanken beviljad koncession för en hypoteksbank i mars 2016 och banken inledde genast sin verksamhet. Sp-Hypoteksbanks syfte är att
emittera säkerställda obligationer med hypotekslån som säkerhet (Covered Bond, CB). Sp-Hypoteksbank hör till Sparbankernas
sammanslutning och är Sparbanksförbundet anl:s medlemskreditinstitut sedan mars 2016. Som förmedlarbank för den kan verka
bara de Sparbanker som hör till Sparbankernas sammanslutning.
Mera information om Sparbanksgruppens struktur finns på webbplatsen sparbanken.fi/sparbanksgruppen.
Beskrivning av omvärlden
Under den första halvan av år 2016 fortsatte centralbankerna sin exceptionellt stimulerande penningpolitik. De största riskfaktorerna
för stabiliteten i ekonomin uppstod av den långsammare ekonomiska tillväxten i Kina, trovärdigheten i centralbankernas åtgärder ur
marknadens synvinkel, de ökade politiska riskerna i Europa och det stora prisfallet på råvaror. I fråga om politiska risker var StorbriHalvårsrapport 1.1.-30.6.2016
1
tanniens utträde ur EU den viktigaste faktorn. Den kommer att ha en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och på placeringsmarknadens utveckling under resten av året. Om osäkerheten blir lång är det möjligt att världsekonomin återigen drivs i recession. Den globala tillväxten och världshandeln har avtagit betydligt sedan finanskrisen år 2008 och tillväxtutsikterna för de närmaste
åren stannar på en låg nivå. Tillväxten i världsekonomin kommer att förbli på en nivå under fyra procent de närmaste åren och den
långsammare tillväxten är mest betydande i Kina samt eurozonen. Det här kommer att innebära stora konsekvenser för Europa och
särskilt för Finland.
Europeiska centralbanken offentliggjorde i mars 2016 ett betydande stimulansprogram som ska höja inflationsförväntningarna och
öka kreditgivningen i eurozonen. ECB har förbundit sig att fortsätta sin stimulerande penningpolitik och kommer i fortsättningen att
koncentrera sig mera på stimulans som sker via en ökning av balansräkningen i stället för en sänkning av räntorna. Centralbanken
började för första gången köpa obligationer emitterade av företag i juni 2016. Samtidigt håller den amerikanska centralbanken på att
gradvis normalisera sin penningpolitik och höja sin styrränta. Den här differentieringen av penningpolitiken återspeglar sig också i
förändringarna i kärninflationen i eurozonen och USA. För eurozonen och särskilt ur centralbankens synvinkel har ett av de största
problemen varit det deflatoriska trycket och de låga inflationsförväntningarna.
I USA har arbetsmarknadens förbättrade utsikter och den högre ekonomiska tillväxten än i eurozonen skapat förutsättningar för en
ökning av inflationen. Det ställer den amerikanska centralbanken i en utmanande situation där den försöker höja styrräntan samtidigt
som de risker som riktar sig mot tillväxten är betydande. Ur placeringsmarknadens synvinkel ökar detta osäkerheten och orsakar
kraftiga rörelser i aktiekurserna. Också de ökade politiska riskerna i eurozonen är en faktor som ökar osäkerheten. Storbritanniens
utträde ur Europeiska unionen kan tvinga centralbankerna att öka sina stimulansåtgärder för att stabilisera placeringsmarknaden och
ekonomin. Europeiska unionen lever i sin största kris i historien och i flera medlemsländer finns det ett kraftigt motstånd mot integrationsprocessen.
På placeringsmarknaden präglades det första kvartalet av osäkerhet och på aktie- och företagslånemarknaden kunde man se en
betydande nedgång i avkastningsindexen. De långa räntorna sjönk till en historiskt låg nivå i och med osäkerheten på marknaden
och ECB:s värdepappersköp. Också de korta räntorna sjönk kraftigt till en negativ nivå och räntorna kommer sannolikt inte att stiga
de närmaste åren. I företagslånens riskpremier sågs i februari en ökning på grund av osäkerheten på placeringsmarknaden men till
följd av kraftig efterfrågan och ECB:s åtgärder sjönk riskpremierna redan i slutet av det första kvartalet. Den mest betydande förändringen för placeringsmarknaden sågs på råvarumarknaden. Priset på råolja sjönk till sin lägsta nivå sedan år 2003. Under det andra
kvartalet steg avkastningsnivåerna i alla egendomsslag och också på råvarumarknaden steg priserna när investerarnas förtroende
förbättrades.
I fråga om resten av året kommer osäkerheten på placeringsmarknaden att hållas på en hög nivå och de identifierade riskfaktorerna i
världsekonomin såsom utvecklingen av den kinesiska ekonomin, de politiska riskerna i Europa och hur centralbankerna lyckas med
sin penningpolitik står i centrum för uppmärksamheten. Placeringsmarknadens beroende av centralbankernas stimulerande penningpolitik är en stor risk eftersom företagens resultatökning är på låg nivå och spelrummet är litet när det kommer till att sänka
räntorna.
Utmaningarna för Finlands ekonomi har ökat kraftigare än i den övriga eurozonen. Strävandena att förbättra konkurrenskraften och
produktiviteten har dragit ut på tiden och samtidigt har utsikterna för den offentliga ekonomin försvagats. Konkurrenskraftsavtalet är
ett steg i rätt riktning i fråga om strukturomvandlingen men innehållsligt är de åtgärder som nu överenskommits inte tillräckliga. Ur
kreditvärderarens synvinkel är det oroande hur svår processen för att få avtalet till stånd var och tiden håller på att ta slut när det
gäller de vidare åtgärderna. Anpassningen till de sanktioner som riktar sig till handeln med Ryssland har tvingat exportindustrin till
anpassningsåtgärder och uppsägningar. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen kommer att öka osäkerheten också i fråga
om framtiden för den inhemska exportsektorn. Av branscherna har tjänstesektorn och byggnadssektorn visat tecken på att ta sig,
vilket syns som en ökning av lönesummorna i branschen. Den offentliga ekonomins skuld växer ändå kraftigt och den långsamma
tillväxten räcker inte till att dra in tillräckligt med skatteintäkter för att täcka underskottet. Deflationstrycket kan tydligt ses i Finlands
ekonomi när inflationen håller sig nära noll. På Finlands kreditbetyg finns det fortfarande ett sänkningstryck.
Sparbanksgruppen väntar sig i år att bostadsmarknaden ska växa med 2–5 procent i Finland och att priserna stiger totalt 1–2 procent i hela landet. Nybyggnationen väntas fortfarande öka. Under början av året har priserna på gamla rad- och höghusbostäder
stigit, i det övriga Finland har priserna däremot sjunkit en aning. Den största positiva drivkraften bakom bostadshandeln har varit de
förmånliga lånepengarna och den förbättrade tillgången till dem samt en liten återhämtning i konsumenternas förtroende. Också
förstabostadsköparna har återkommit till marknaden. Ljuspunkten i Finlands ekonomi är byggandet som klart håller på att ta fart.
Enligt Statistikcentralen växte byggbranschen i januari-mars med 2,7 procent från kvartalet innan och med hela 8,0 procent från året
innan. Husbyggandet ökade klart. Optimismen gällande bostadsmarknadens närmaste framtid dämpas av utvecklingen av det allmänna sysselsättningsläget samt den fortfarande rätt så låga byggvolymen. Enligt Sparbanksgruppens syn håller den finländska
bostadsmarknaden i varje fall på att stabiliseras. Förra året var betydligt jämnare på bostadsmarknaden än de två föregående åren
och även de variationer som sker under året var normalare.
Halvårsrapport 1.1.-30.6.2016
2
Resultatöversikt januari–juni
Ekenäs Sparbanks resultatutveckling har under den första delen av år 2016 varit svagare än under föregående år. Bankens rörelsevinst under tiden 1.1–30.6.2016 var 435 tusen euro (557), vilket innebar en minskning med 123 tusen euro jämfört med samma tid i
fjol. Rörelsevinsten var på årsnivå 0,6 % (0,8 %) av balansräkningen.
Bankens räntenetto var 971 tusen euro (1 010) under rapportperioden. Räntenettot sjönk med 3,8 % jämfört med motsvarande
period i fjol. Dividendintäkterna uppgick till 88 tusen euro (55). Provisionsintäkterna noterades till 350 tusen euro (342). Provisionskostnaderna var 101 tusen euro (55). Ökningen beror till den största delen på en omfördelning av IT-kostnader.
Nettointäkten av finansiella tillgångar som kan säljas uppgick till 56 tusen euro (93). Av den var försäljningsvinsten 65 tusen euro.
I övriga rörelseintäkter ingår 94,7 tusen euro i poster av engångsnatur i anslutning till försäljningen av Visa Europé till Visa inc. Styrelsen för Visa Europe avtalade i slutet av år 2015 med fullmakt av bolagets ägare om att bolaget säljs till det amerikanska bolaget
Visa Inc under förutsättning att man får de myndighetstillstånd som behövs. Myndighetstillstånden erhölls under våren och början av
sommaren och affären genomfördes enligt den planerade tidtabellen i juni 2016. En uppskattning av de intäkter av engångsnatur
som Ekenäs Sparbank får för affären har på grund av att affären genomförts upptagits i bankens halvårsrapport. Till storleken på den
slutliga intäkten för Ekenäs Sparbank hör fortfarande juridiska och avtalstekniska faktorer varför bankens slutliga intäkt ännu kan
preciseras under det senare halvåret 2016. I posten ingår även en försäkringsersättning för ett läckage lydande på 45,5 tusen euro.
Posterna nettointäkter från förvaltningsfastigheter och övriga rörelsekostnader innehåller kostnader av engångsnatur uppgående till
95,0 tusen euro beroende på ett läckage som drabbade bankens fastighet vid Stationsvägen 6 i Ekenäs.
Bankens administrativa kostnader var 822 tusen euro (847). Av dessa var personalkostnader 450 tusen euro (440) och andra administrativa kostnader 371 tusen euro (407).
Bankens balansräkning ökade jämfört med jämförelseperioden 1,3 % och uppgick till 148 810 tusen euro (146 973). Det egna kapitalet uppgick vid rapportperiodens slut till 26 467 tusen euro (25 811). Fonden för verkligt värde som ingår i eget kapital uppgick till
1 011 tusen euro (970). Fonden för verkligt värde innehåller de förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas.
Banken hade ingen avskrivningsdifferens. Reserveringarna uppgick till 2 926 tusen euro.
Kapitaltäckning och riskposition
Ekenäs Sparbanks kapitaltäckning är stark och fyller såväl miniminivån på 8 % som tilläggskapitalkraven. I början av år 2015 infördes såväl en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 % som en kontracyklisk kapitalbuffert som myndigheterna vid behov kan variera
mellan 0 och 2,5 %. I början av år 2016 sattes ingen kontracyklisk kapitalbuffert.
I kapitaltäckningsberäkningen tillämpar Sparbanken schablonmetoden i beräkningen av kreditrisken och basmetoden för den operativa risken. Ekenäs Sparbank offentliggör de för kapitaltäckningsberäkningen väsentliga uppgifterna som en del av verksamhetsberättelsen och noterna till bokslutet. I den delårsrapport som görs varje halvår offentliggörs de viktigaste kapitaltäckningsuppgifterna.
Banken publicerar de kapitaltäckningsuppgifter som kreditinstitutslagen och Finansinspektionens standarder kräver en gång per år
som en del av bokslutet.
Sparbanksgruppen offentliggör kapitaltäckningsuppgifterna enligt Pelare III för Sparbankernas sammanslutning i sitt bokslut. Sparbanksgruppens bokslut kan läsas på www.sparbanken.fi. Uppgifterna om Sparbankens kapitaltäckning ingår i Sparbanksgruppens
bokslut. De undantag som avses i 21 och 21 a § i sammanslutningslagen tillämpas inte på Sparbanken
Under översiktsperioden har kreditrisken sjunkit en aning. Fordringar som varit obetalda i över 90 dagar och nollräntefordringar hade
banken endast 3 tusen. Vid motsvarande tidpunkt året innan uppgick de till 14 tusen euro. Under början av året bokfördes 3 tusen
euro som nedskrivningar på lån och andra fordringar och 2 tusen euro som återföringar.
Väsentliga händelser efter dagen för halvårsrapporten
Bankens styrelse känner inte till några omständigheter som väsentligt skulle påverka bankens ekonomiska ställning tiden efter delårsrapportdagen.
Utsikter för resten av året
Under resten av året väntas en fortsatt jämn utveckling av bankens affärsverksamhet. Rörelsevinsten förväntas bli på ungefär
samma nivå som i fjol. Bankens kapitaltäckning är stark och likviditeten fortsättningsvis god.
Halvårsrapport 1.1.-30.6.2016
3
Ekenäs Sparbank
Resultaträkning (tusen euro)
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
1-6.2016
1 188
-217
971
1-6.2015
1 369
-359
1 010
1-12.2015
2 613
-672
1 941
Intäkter från egetkapital instrument
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettointäkter från finansiella tillgångar som
kkkan
kan
säljas
kkkan säljas från förvaltningsfastigheter
Nettointäkter
Övriga rörelseintäkter
Administrationskostnader
Avskrivningar och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillgångar
Övriga rörelsekostnader
Nedskrivningar av krediter och andra
leserförbindelserdeser
förbindelser
Rörelsevinst
88
350
-101
56
55
342
-55
93
55
741
-119
96
-6
214
-822
64
152
-847
94
158
-1 669
-42
-272
-2
-38
-232
15
-79
-439
-12
435
557
767
Bokslutsdispositioner
Inkomstskatt
Vinst av ordinarie verksamhet efter skatt
166
-112
489
-85
-91
380
-80
-127
560
489
380
560
Räkenskapsperiodens vinst
Balansräkning
Aktiva (tusen euro)
Kontanta medel
Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev
Fordringar på kreditinstitut
Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn
Skuldebrev
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Resultatregleringar och förskottsbetalningar
Latenta skattefordringar
30.6.2016
Passiva (tusen euro)
Skulder till kreditinstitut
Skulder till allmänheten och den offentliga sektorn
Övriga skulder
Resultatregleringar och erhållna förskott
Latenta skatteskulder
Reserver
Grundkapital
Fonden för verkligt värde
Övriga bundna fonder
Fria fonder
Balanserad vinst
Räkenskapsperiodens vinst
30.6.2016
Förbindelser utanför balansräkningen (tusen euro)
Förbindelser för kunders räkning till förmån för
tredje part
Oåterkalleliga förbindelser till förmån för kunder
30.6.2016
463
21 438
10 169
87 147
16 022
9 032
10
163
3 315
1
1 039
11
148 810
32
118 124
611
387
263
2 926
100
1 011
16 757
8 086
24
489
148 810
117
1 790
30.6.2015
534
24 344
15 559
83 654
9 609
9 465
0
133
2 736
2
927
11
146 973
30.6.2015
21
116 663
607
519
253
3 097
100
970
16 757
7 576
28
380
146 973
30.6.2015
146
1 487
31.12.2015
568
21 207
14 535
84 508
10 390
9 378
0
146
2 815
1
938
15
144 501
31.12.2015
27
114 466
527
317
228
3 092
100
852
16 757
7 576
0
560
144 501
31.12.2015
141
998
Halvårsrapport 1.1.-30.6.2016
4
Derivatinstrument
Säkringinstrument
Nominellt värde (tusen euro)
Aktiederivat
Verkligt värde (tusen euro)
Aktiederivat
Verkligt värde, positiv
30.6.2016
1 083
30.6.2015
30.6.2016
30.6.2015
31.12.2015
0
0
31.12.2015
10
0
0
Alla derivatinstrument är skyddande
Kalitaltäckningsanalys, tusen euro
Kapitalbas
Kärnprimärkapital före lagstadgade justeringar
Lagstadgade justeringar i kärnprimärkapitalet
Summa kärnprimärkapital (CET1)
30.6.2016
30.6.2015
31.12.2015
28 784
28 991
28 360
-188
28 595
-3 045
25 946
-319
28 041
0
0
0
28 595
25 946
28 041
0
0
0
730
-730
0
41
-41
0
Sammanlagd kapitalbas (TC = T1 + T2)
28 595
25 946
28 041
Riskvägda exponeringar
varav kredit- och motpartsrisk
varav kreditvärdighetsjustering (CVA)
varav marknadsrisk (valutarisk)
varav operativ risk
68 608
62 327
38
0
6 243
60 429
54 108
0
0
6 321
60 768
54 525
0
0
6 243
41,68
42,94 %
46,14 %
41,68
42,94 %
46,14 %
41,68
42,94 %
46,14 %
Primärkapitaltillskott före lagstadgade justeringar
Lagstadgade justeringar i primärkapitaltillskottet
Summa primärkapitaltillskott (AT1)
Summa primärkapital (T1 = CET1 + AT1)
Supplementärkapital före avdrag
Avdrag från supplementärkapitalet
Summa supplementärkapital (T2)
Kärnprimärkapital (CET1) i förhållande till
totalt exponeringsbelopp (%)
Primärkapital (T1) i förhållande till totalt
exponeringsbelopp (%)
Sammanlagd kapitalbas (TC) i förhållande till
totalt exponeringsbelopp (%)
Vinsten från början av året om 489 tusen euro har beaktats i det primära kapitalet vid uträkningen av kapitaltäckningsgraden.
Bruttosoliditetsgrad
Ekenäs Sparbanks bruttosoliditetsgrad var 18,98 procent. Bruttosoliditetsgraden har räknads i enlighet med den aktuella regleringen och
beskriver hur bankens primärkapital förhåller sig till totalexponeringarna.
.
30.6.2016
30.6.2015
31.12.2015
Primärkapital (T1)
Totala exponeringar
Bruttosoliditetsgrad, %
28 595
150 641
18,98
25 946
146 311
17,73
28 041
145 185
19,31
Halvårsrapport 1.1.-30.6.2016
5
Ekenäs den 2 augusti 2016
STYRELSEN FÖR EKENÄS SPARBANK
Ulf Sjöblom
Leila Andersin
Pentti Raunio
Kurt Sjöblom
Peter Storsjö
Kerstin Westerlund
Halvårsrapport 1.1.-30.6.2016
6
