Kommunikation och media
Föreläsning 13
VT05
Leif Dahlberg
Kurssammanfattning
Kurssammanfattning
- Kursutvärdering på kurshemsidan från
vecka 19
- Kursnämndsmöte
- Datum för inlämning av uppsats
Kurssammanfattning
- Kursutvärdering på kurshemsidan från
vecka 19
- Kursnämndsmöte
- Datum för inlämning av uppsats,
förslagsvis vecka 23 (?)
Kurssammanfattning
Kommunikation och media
Kursen ger (enligt studiehandboken) en
fördjupad förståelse av det tvärvetenskapliga ämnesområdet kommunikation,
medier och kulturteori.
Kommunikation och media
Kursens mål är att ge
• (1.) fördjupad kunskap inom området
kommunikation, media och kulturteori
• (2.) fördjupad förståelse av
institutionella, samhälleliga och
tekniska villkor för medieproduktion
och medieanvändning
Kommunikation och media
Kursens mål är att ge
• (3.) fördjupad förståelse av modern
teoribildning kring medierad
kommunikation och andra
kommunikativa och kulturella
processer
Kommunikation och media
för att studenterna ska
• (1.) vara väl förberedda att förstå och
hantera kommunikationssituationer i
den fortsatta utbildningen och i det
framtida yrkeslivet
• (2.) kunna beskriva frågor inom
området kommunikation, media och
kulturteori på ett reflekterat och
metodiskt sätt
Kommunikation och media
för att studenterna ska
• (3.) kunna ta till sig aktuell
forskningslitteratur inom området
kommunikation, media och kulturteori
på egen hand.
Kommunikation och media
I kursen undersöks kritiskt materiella,
institutionella och samhälleliga
förutsättningar för olika former av
medieproduktion och medieanvändning, liksom deras betydelse för
semiotik och kunskapsbildning.
Kommunikation och media
Kursen behandlar vidare betydelsen av
modern medierad kommunikation och
kultur för politiska och ekonomiska
processer i samhället. Kursen ger även
en fördjupad förståelse av modern
teoribildning kring kommunikativa och
kulturella processer.
Kommunikation och media
Undervisningen har formen av
föreläsningar omväxlande med
diskussionsseminarier som förutsätter
aktiv förberedelse av deltagarna.
Kurssammanfattning
- muntligt kommunikation (retorik) &
muntlig kultur
- skriften & skriftkultur
- boken, papper, boktryckarkonsten
- alfabetisering & typografisk kultur
- telekommunikation & telekultur
Kurssammanfattning
- visuell kultur
- massmediekultur
- cyberkultur
Kurssammanfattning
-
skriftsystem
fysiska medier
användare
transport, hastighet
sociala & politiska konsekvenser
Kurssammanfattning
- Pedagogik
- hur lär man ut talande, skrivande och
andra kommunikations- och
medietekniker?
- hur lär man ut med hjälp av muntlig
kommunikation, skriftlig kommunikation,
telekommunikation?
Kurssammanfattning
- Pedagogik
- hur kommer framtidens IKTanvändning se ut?
- och hur kommer den att läras (ut)?
Kurssammanfattning
Offentlighet
Offentlig(het)
- det öppna (jfr tyska das Offene)
- dvs. det som kan ses, det synliga
- det allmänna (jfr engelska public, från
latinets poplicus, “av folket”, + pubes,
“vuxen”)
- statlig
Offentlig(het)
- definieras oxå genom motsatsen till:
-
det privata
det personliga, enskilda
det intima
det slutna
Offentlig(het)
Offentlig
Privat
Offentlig(het)
Öppna
Synliga
Slutna
Osynliga
Staten
Allmänna
Privata
Enskilda
Offentlig(het) @ Aten
offentlig:
staten
(polis)
privat:
hushållet
(oikos)
Offentlig(het) @ Aten
offentlig:
torget
(agora)
privat:
hemmet
(oikos)
Offentlig(het) @ Aten
offentlig:
synligt
privat:
avskilt, osynligt
Offentlig(het) @ medeltid
- den egentliga makten, staten &
kyrkan, blir osynlig;
- den framvisas, representeras, vid
parader, manifestationer, kröningar,
etc
Borgerlig offentlighet
- uppstår mellan det offentliga och det
privata, en mellansfär
- uppstår ur det privata, med anspråk på
det offentliga
- uppstår i/genom en ny samhällsklass,
borgarna
Borgerlig offentlighet
- uppstår i staden, på salonger, kaféer
- uppstår genom diskussion av offentliga
frågor
- uppstår genom deltagande i offentlig
diskussion, i tidningar & tidskrifter, på
teater, etc
Borgerlig offentlighet
- hör samman med framväxten av det
moderna samhället
Borgerlig offentlighet
- har den atenska statsbildningen (demokrati)
som ideal:
- det offentliga bestäms som öppet och
utmärks av en fri (öppen) diskussion som
leder till rationella politiska beslut, men
är samtidigt separerat från statsmakten
- det privata är klart avskilt från det
offentliga
Borgerlig offentlighet
Statlig
offentlighet
Borgerlig
offentlighet
Det privata,
hemmet
Den borgerliga offentlighetens
strukturomvandling
Privatisering av det offentliga &
det privata blir offentligt
(enligt J. Habermas)
Den borgerliga offentlighetens
strukturomvandling
Exempel:
- politik (partier, intressegrupper)
- utbildning (dagis, skola, etc)
- social omsorg & vård
- arkitektur
- massmedier
Den borgerliga offentlighetens
strukturomvandling
Kritik av Habermas:
- historisk förenkling
- bortser från folklig kultur & arbetarrörelse
- missförstår medierna roll i det moderna
samhället
Cyberoffentlighet
?
Cyberoffentlighet
-
Internet
Information
Mediekonvergens
Offentliga handlingar
Bloggar
Cyberoffentlighet
Rekonstruktion av “relationen”
mellan
det privata och offentliga
Kurssammanfattning
Kurssammanfattning
