Förutsättningar för ett hållbart interkulturellt
samhälle – Botkyrkas strategi
Offensiv folkbildning, Skärholmen 13 oktober 2010
Helena Rojas-Lundgren, utvecklingschef kommunledningen
helena.rojas-lundgren@botkyrka.se
Alma Johansson, gymnasielärare, Tumba gymnasium
alma.johansson@edu.botkyrka.se
Madeleine Gillquist, enhetschef, Tumba äldreboende
madeleine.gillquist@botkyrka.se
Passets upplägg: kl. 9.00-11.00
Föredrag – Förutsättningar för ett hållbart interkulturellt
samhälle – Botkyrkas strategi (50 minuter).
Reflektioner (5 -10 minuter)
Exempel från verkligheten: Alma Johansson, Tumba
gymnasium och Madeleine Gillquist, Tumba äldreboende
(30 minuter)
Gruppdiskussion kring ett antal konkreta frågeställningar
15 minuter.
Individuella reflektioner i storgrupp, 10-15 minuter.
Avrundning. 5 minuter.
Varför behövs en
interkulturell strategi?
Globalisering +
informationssamhälle +
migration =
nya utmaningar
Vårt samhälle förändras i grunden
oberoende av migration.
Demografiskt, etniskt,
produktionsmässigt ser Sverige
annorlunda ut än bara för 30-40 år
sen.
Drivkrafter som identifierats regionalt
(Regional utvecklingssplan, RUFS)
Nätverkssamhället och globaliseringen
Ett rörligt och globalt kunskapssamhälle
Befolkningsutveckling och migration
Livsstil och värderingar
Hotbilder och säkerhet
Knapphet på resurser och
Klimatpåverkan
Regional strategi RUFS 2010 Stockholm the Capital of Scandinavia
En kosmopolitisk identitet
genom:
Social sammanhållning
Frigöra livschanser.
Regional handlingsplan
mot diskriminering (RUFS,
ECCAR).
Manifesteras t ex på
Arlanda (förändra den
allmänna bilden av vem
som är svensk).
Botkyrka – bakgrund till vårt
strategiska arbete
Politiskt ställningstagande – antidiskriminering,
kommunen som plats och kommunen som
organisation.
Aktiva i utformandet av RUFS två strategier för
social tillväxt.
Aktiva I ECCAR (Europeiska koalitionen av städer
mot rasism). Huvudspår att utveckla statistik som
analyserar den lokala situationen ifråga om
diskriminering och lika villkor (åtskillnad,
uteslutning, begränsningar, särbehandling).
Kommunen som organisation: En hållbar
interkulturell organisation kräver en uppdatering av
dess struktur, dess ledare och medarbetare.
I Botkyrka finns det nya
Sverige
Accepterar vi eller stretar vi emot?
Det finns ingen väg bakåt, bara en
utmaning att skapa social
sammanhållning i en alltmer
komplex värld.
Motivation och framtidstro är
avgörande. Hur kan vi som
kommun ge den ramen?
Nuläge i Botkyrka
Segregerad kommun präglad
av stora skillnader i livsvillkor
där kön, social och etnisk
bakgrund samverkar. Effekten
blir inlåsningar som hindrar
människor från att frigöra sin
kapacitet och sina livschanser.
Utmaning:
Att bli en kommun där samspel
mellan individer och grupper
med olika etnisk bakgrund är
en grund för tillväxt och en
hållbar samhällsutveckling.
Interkulturella strategins handlingsvägar
Antidiskriminering: All planering, styrning, fördelning av
resurser och genomförande av kommunens verksamheter ska
motverka maktordningar som leder till ojämlika villkor bland
våra invånare oavsett kön, ålder, social, etnisk och religiös
bakgrund.
Kommunen som plats: Identifiera insatser och aktiviteter som
frigör invånarnas livschanser och stärker hemkänsla och social
sammanhållning. Identifiera insatser och aktiviteter som är
nödvändiga att lösa tillsammans med andra aktörer på regional
eller nationell nivå.
Kommunen som organisation: Kommunens ansvar som
arbetsgivare och utförare av service är i fokus.
Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10
och 15 års sikt:
Om 5 år är ett icke-diskriminerande, interkulturellt
förhållningssätt en av de kompetenser som kännetecknar
verksamheten och bemötandet från chefer och
medarbetare i Botkyrka kommun (exempel från vof).
Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10
och 15 års sikt:
Om 10 år ses etnisk blandning i första hand som en grund
för tillväxt och utveckling i Botkyrka och regionen.
Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10
och 15 års sikt:
Om 10 år är Botkyrka en plats där flickor och pojkar,
kvinnor och män vidgar sina sociala nätverk och
möjligheter i en globaliserad värld.
Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10
och 15 års sikt
Om 15 år ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män som
har Botkyrka som sin hembygd, oavsett social och etnisk
bakgrund, uppleva att de har ett försprång på en
globaliserad arbetsmarknad och i samhället i stort.
Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10
och 15 års sikt:
Om 15 år har vår kraftsamling bidragit till att anpassa
samhälls- och arbetskulturen i Sverige till en internationell
befolkning. Då har vi byggt förutsättningar för ett
interkulturellt samhälle där tillgång till makt och resurser
inte går enligt etniska skiljelinjer.
Antidiskriminering som strategi –
grundläggande för ett interkulturellt samhälle
Frigöra varje enskild individs livschanser genom att
synliggöra arbetssätt och rutiner som i praktiken är
uteslutande, både i verksamhet och på arbetsplatser.
Synliggöra skillnader i livschanser p g a
grupptillhörighet och skapa bättre maktförhållanden
mellan olika medborgargrupper.
Fördelning och omfördelning av resurser räcker inte
(synsättet bakom fördelningen är avgörande).
Kommunen som plats
Särskilda fokusområden för att uppnå ett interkulturellt
Botkyrka:
Utbildning – arbetsmarknad - kompetensförsörjning
Boende – segregation
Identitet och hemkänsla
… att bygga invånarnas sociala kapital (nätverk utanför den
egna gruppen och det egna bostadsområdet) är en viktig
handlingsväg för alla fokusområden.
Kommunen som plats: Identitet, samhörighet och
hemkänsla
”De nya generationerna
måste kunna vara stolta
över familjens historia och
identitet och ändå vara
svenskar. Framför allt vill vi
inte betraktas som ”ickesvenskar”.
Detta är en ödesfråga för
Botkyrka och ställer särskilda
krav på oss som Sveriges mest
etniskt blandade kommun.
Kommunen som organisation
Ett interkulturellt bemötande i samhällsservice och inom
skola, vård och samhällsplanering:
Komplexiteten och individuell olikhet
som normaltillstånd i bemötandet.
I generella arbetssätt och rutiner, I
inställningen till brukare och i skola,
vård- och omsorg och i
kulturverksamhetens pedagogik.
Vad innebär ett interkulturellt bemötande i
praktiken i Botkyrka kommun?
Förmågan att förhålla sig till och hantera det oväntade, en
flexibel organisationsstruktur som har förmåga att hantera
och ta in trycket från “verkligheten” i sitt vardagsarbete.
Förmågan att se individers förmåga förbi "bruset” av
sociala, etniska och religiösa olikheter.
Förmågan som kommunanställd både på strategisk och
operativt nivå ha fokus på att frigöra livschanser för
invånare från stigmatiserade eller ”exotiserade” grupper.
Vad innebär ett interkulturellt bemötande i
praktiken i Botkyrka kommun?
Förmågan att gå ut och in ur olika positioner i den sociala
hierarkin och vanan av att röra sig i
sammanhang med människor med olika social, etnisk och
religiös bakgrund.
Förmågan att ta sig förbi känslan av främlingskap inför de
som är olika en själv, som i grunden sätter upp hinder för
en bra dialog.
Förmågan att förhålla sig till att alla människor präglas av
sitt ursprung, sin identitet och livshistoria - utan att den
enskilde ska behöva bära de förväntningar som finns om
hans/hennes beteende p g a etnicitet, religion, social
klass, kön, ålder m m.
Eventuella reflektioner
Två Botkyrkaexempel på att gå från ord till
handling i ett interkulturellt ledarskap
Tumba äldreboende: Om att utveckla en
antidiskriminerande arbetskultur som grundläggande bas
för interkulturella möten.
Tumba gymnasium: Ett interkulturellt förhållningssätt – hur
gör man? Om lärarens ansvar att frigöra elevernas
kapacitet från sina egna och andras stigman.
Den enskildes rättigheter, kreativitet och logiskt
tänkande är basen för interkulturalitet
Logiska beslut är mer hållbara och mer rättvisa.
Ett mått av kontrolllöshet behövs för kreativitet och
nytänkande.
Bejaka svårighetsgraden i att hitta hållbara
utvecklingsvägar, omge sig av kompletterande kunskap för
att täcka upp svagheterna i bedömningarna.
Förväxla inte bristande logik med att våga släppa
kontrollen, döljer ofta ovilja till förändring.
Gruppövning
1. Vad anser ni är det viktigaste för att skapa
ett hållbart interkulturellt samhälle?
2. Motivera!
3. Vad anser ni är de viktigaste egenskaperna I
ett interkulturellt bemötande?
4. Motivera!
(15 minuter)
Tack för oss!
Överkurs
Den monokulturella makthavarens profil
Skapar trygghet genom att förstärka sina egna normativa
maktbeteenden och premiera detsamma hos andra.
Sätter snäva, informella villkor för tillåten olikhet.
Förklarar brister i första hand på individers oförmåga att
anpassa sig till strukturen (det rådande sättet att fördela
resurser, förtroende och makt).
Omger sig av ett antal likasinnade för att bevara systemet.
Premierar likhet (igenkännande).
Överkurs
Den interkulturella makthavarens profil
Bejakar komplexitet, är flexibel att möta det oförutsedda konkret
i vardagen. Skapar system för att ge kompletterande
kompetenser utrymme och för att slussa det oförutsedda in i
systemet.
Har kunskap om strukturers inlåsningseffekter och
begränsningar. Anpassar/justerar strukturer i första hand,
individer i andra hand (i syfte att locka och ta vara på
kompletterande kompetens).
Ser nödvändigheten att omge sig av professionella med
kompletterande referensramar för att få grepp om helhetsbilden
och de mest lämpliga lösningarna för en hållbar utveckling.
