Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Mosjö skola
Läsåret 2012-2013
”Kunskap och Glädje Tillsammans”
Mosjö skolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola F-6 samt skolbarnsomsorg
Ansvariga för planen Anette Larsson, Iréne Henricson, Maria Engmark, Håkan Gustafsson,
Ann-Sofie Fredriksson
Vår vision På vår skola känner alla sig trygga och visar respekt för varandra och människors
olikheter.
Planen gäller från 2012-08-20
Planen gäller till 2013-06-30
Elevernas delaktighet Trygghetsplanen finns med som en stående punkt i elevrådet.
Representanterna berättar i klasserna om planens innehåll. Rektor ansvarar.
Vårdnadshavarnas delaktighet Trygghetsplanen finns på skolans hemsida. Information ges vid
höstens föräldramöten samt vid skolrådsmöten. Trygghetsplanen går ut på remiss till
skolrådet.
Personalens delaktighet Trygghetgruppen upprättar planen som går ut på remiss till övrig
personal.
Förankring av planen Planen remitteras till föräldrar, personal och elevråd. Den finns på
skolans hemsida. http://www.orebro.se/mosjoskola
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen har gjorts i trygghetsteamet.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Maria Engmark, Håkan Gustafsson, Iréne
Henricson.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ärendegången är inte tillräckligt förankrad hos
personal och föräldrar. Hanteringen av dokumentationen har brister. Vi behöver en tydligare
planering av hela skolans timme. Samt en större tydlighet i ansvarsfördelningen. Vi har inte
följt programmet för uppföljning och utvärdering i den plan som användes läsåret 2011-2012.
Årets plan ska utvärderas senast 2013-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas Delar av planen utvärderas på klassråd och elevråd en
gång per termin. Klassläräre och rektor ansvarar. Utvärdering sker i personalgrupp vid vårens
sista APT.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Anette Larsson, biträdande chef
Främjande insatser
Namn Främja likabehandling oavsett t.ex. religion eller funktionsförmåga
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning Den som upplever att han eller hon har blivit kränkt, ledsen eller sårad
måste alltid tas på allvar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och
förtryck och kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Religion
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
•I undervisningen belysa hur olika religioner bidragit till västerländsk kultur och vetenskap.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar
om olika religiösa grupper.
Kön
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
•Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme.
•Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas
av stereotypa könsroller.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa
föreställningar om kön som kan förekomma.
•Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever
och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap.
Etnisk tillhörighet
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
•Belysa rasismens effekter på det svenska samhället.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar
om olika etniska grupper.
•Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt.
Funktionshinder
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt till olika funktionshinder.
•Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta.
•Analysera och diskutera med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor
med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp.
Sexuell läggning
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt till olika sexuell läggning.
•I undervisningen belysa olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar
om människor med olika sexuell läggning.
Kränkande behandling
•Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis
utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil.
•Använda värderingsövningar för att belysa olika värdegrundsfrågor.
•Se till att alla elevers trivsel är en fråga som rör all personal.
Insats Arbeta för att all personal har samsyn kring ett normkritiskt förhållningssätt utifrån
diskrimineringsgrunderna. Skolan kommer att föra återkommande samtal med elever och
föräldrar om hur eleverna trivs på skolan, för att snabbt kunna upptäcka mobbning,
diskriminering eller kränkande behandling. Vi vågar vara tydliga vuxna som säger ifrån vid
behov. Vuxna finns ute bland eleverna varje rast och alla barn är alla pedagogers ansvar. All
personal på skolan är skyldiga att ingripa om ett barn kränks.
Ansvarig All personal är skyldiga att ingripa om ett barn kränks, och för att genomföra
ovannämnda insatser.
Datum när det ska vara klart Arbete pågår under hela läsåret med ovan nämnda aktiviteter.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder Skolsköterskan har genomfört trygghetssamtal med elever i åk 2 och 4.
En enkät innehållande frågeställningar om elevernas trygghet på olika platser och situationer,
utifrån diskrimineringsgrunderna, utarbetas av trygghetsteamet senast mars 2013.
Trygghetsteamen sammanträder en gång var tredje vecka, och gör en nulägesbeskrivning av
hur eleverna mår.
En del av kartläggningen består av regelbundna planerade samtal med elevråd, elevhälsoteam,
klasskonferenser och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen
på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling
eller diskriminering.
Utvecklingssamtal genomförs med elever och föräldrar varje termin, där elevens trivsel och
sociala välmående är en stående punkt.
Uppföljning av elevernas situation sker kontinuerligt i arbetslagen.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom enkätundersökning och
trygghetssamtalet tillsammans med skolsköterskan.
Elevrådet har deltagit i analysen av kartläggningen.
Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen blir delaktiga genom att
trygghetsteamet fortlöpande för diskussioner och analyserar läget på arbetsplatsträffar och
övriga formella mötesformer.
Resultat och analys Nuläge
Vi uppmärksammar ohälsosamma grupperingar i flera klasser. Vi ser barn som är utanför
kamratgemenskapen.
Vi ser att kränkningar förekommer på fotbollsplanen och har förekommit i skogsdungen.
Det förekommer homofobi på skolan bland elever.
En anledning till att kränkningar förekommer, kan vara att vuxna på skolan inte har samsyn
kring vad som är kränkningar. Inte tillräckligt tydliga åtgärder vid uppkomna situationer.
Trygghetsplanen är inte tillräckligt förankrad hos personalen.
Förebyggande åtgärder
Namn Att motverka förekomsten av kränkande behandling och trakasserier utiffrån
diskrimineringsgrunderna.
Områden som berörs av åtgärden
Mål och uppföljning Det ska vara nolltolerans mot alla former av kränkande behandling.
Ingen elev ska behöva känna sig utanför gemenskapen i klassen och på skolan. Alla elever ska
ostört kunna befinna sig på toaletten. Ingen elev ska bli kränkt på fotbollsplanen.
Trygghetsplanen är en stående punkt på dagordningen vid APT.
Utvärdering sker kontinuerligt i klasserna enligt en matris med återkoppling till
trygghetsteamet. Utvärdering av ovanstående, utvärderas en gång per termin, då representant
från Trygghetsteamet deltar på elevrådet.
Åtgärd Genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov med både personal och
elever.
Att ha rastvärdar, och förstärkning av personal, vid platser där eleverna känner sig som mest
otrygga.
Utifrån de aktuella situationer som uppstår, föra samtal på individ och gruppnivå.
Byta lås på toaletterna. Kontinuerliga diskussioner i klassen om klimatet i gruppen förs utifrån
en matris.
Motivera åtgärd Trots trygghetsarbetet fortsätter kränkningar av vissa elever på utpekade
platser. Elever har påtalat att de inte får vara ifred på toaletterna.
Vi har sett att klimatet i vissa klasser har gjort att några barn hamnat utanför
klassgemenskapen.
Ansvarig Klasslärare och trygghetsteamet ansvarar för värderingsövningar och
klassdiskussioner. Rastvakt; alla pedagoger ansvarar. Samtal i trygghetsärenden ansvarar
trygghetsteamet för. Vaktmästaren ansvarar för utbyte av lås på toalettdörrar.
Datum när det ska vara klart 2013-06-30
Rutiner för akuta situationer
Policy På vår skola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Personal, elever och föräldrar är väl förtrogna med trygghetsplanen. Personalen har en samsyn
kring vad som är trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Så snart vi får kännedom
om att trakasserier eller kränkande behandling har skett, anmäls detta till rektor.
Rastverksamheten har hög personaltäthet, för att förebygga men även upptäcka förekomst av
trakasserier och kränkningar.
Samtal förs kontinuerligt i arbetslag, trygghetsteamet, elevhälsoteamet, klasskonferenser,
utvecklingssamtal samt informella föräldrakontakter på skolan, för att förebygga och upptäcka
eventuella trakasserier och kränkningar.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till
-lärare, fritidspedagog eller förskollärare
-Skolsköterska
-Specialpedagog
-Medlem i trygghetsteamet
-Rektor eller biträdande rektor
-annan skolpersonal
Kontaktuppgifter
Trygghetsteamet
Maria Engmark 019-212117
Håkan Gustafsson 019-212117
Ann-Sofie Fredriksson 019-212117
Iréne Henricson 019-212190
Rektor
Magnus Jonzon 019-212101
Biträdande rektor
Anette Larsson 019-212115
Skolsköterska
Bente Lindqvist 019-212056
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så snart skolan får
kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling skett:
- Anmälan sker till rektor. Alla pedagoger ansvarar för detta.
- Rektor anmäler till skolnämnd sydost
- Trygghetsteamet utreder genom:
1. Samtal sker med den utsatte för att få en bild av vad som skett.
2. Samtal med den utpekade förövaren/ -arna.
- Utredningen dokumenteras.
Om trygghetsteamet finner att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit sätts
åtgärder in för den utsatte och förövare.
1. Samtalsledaren uppmanar förövaren att omedelbart upphöra med kränkningarna och denne
ombeds att själv berätta för sina föräldrar innan skolan tar kontakt.
2 Den utsattes föräldrar informeras omedelbart.
3. Åtgärder följs upp efter två veckor
4. Om de vidtagna åtgärderna visar sig otillräckliga och kränkningen inte upphör ansvarar
rektor tillsammans med trygghetsteamet för vilka fortsatta åtgärder som bör vidtas.
5. I de fall där skolan inte kommer till rätta med problemet, finns ett kommunövergripande
team som kan ge stöd.
När kränkningarna upphört och ärendet anses avslutat, anmäler rektor detta till registrator på
förvaltning sydost.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev kränks av personal
är rektor ansvarig för att kontakta skolchef.
1.Trygghetsteamet informerar rektor om vad som inträffat om det kommer till vår kännedom.
2. Skolchef för samtal med berörda och vidtar åtgärder.
Huvudansvaret för arbetet med en trygg miljö har rektor.
Rutiner för uppföljning Uppföljning av trygghetssamtalen sker med berörda parter inom
loppet av två veckor från given situation. Uppföljningen genomförs av medlemmar ur
trygghetsteam eller rektor beroende på ärendets karaktär.
Rutiner för dokumentation Dokumentaion sker av utredning, åtgärder och uppföljning av
ärenden. Dokumenten bevaras i ärendeakten.
Ansvarsförhållande De medlemmar i trygghetsgruppen som handlagt ett ärende, ansvarar för
dokumentation.
Rektor ansvarar för dokumentation till nämnden.
