Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra
Älvsborg – en lägesbeskrivning
• Områden där vårdsamverkan kan förbättras mellan region och
kommun för personer med psykisk ohälsa och för personer med
funktionsnedsättning (LSS)
• Resultat från en webbaserad enkätundersökning kring chefers och
medarbetares kännedom om och förväntningar på närvårdssamverkan
Södra Älvsborg.
• Resonemang kring hur bland annat kansliets inrättande, etableringen
av närvårdsområdena, styrgrupp och delregionalt politiskt
samrådsorgan medverkar till ökad samverkan mellan region och
kommun.
Utvärdering av Närvårdsamverkan – Syfte/frågeställningar
• Syfte
– Syftet med utvärderingen är att följa och beskriva uppbyggnaden av
Närvårdssamverkan och att värdera resultatet av Närvårdssamverkan
efter tre år.
• Frågeställningar
1.
2.
3.
4.
I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser,
vårdprogram och rutiner samt hur går detta till?
På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera
verksamhetskontakter?
På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till
samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna
avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna?
Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera
Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?
Närvårdsamverkan – övergripande genomförande
• A: En studie av utvalda närvårdsområden
– Borås, Mark och Vårgårda
– två målgrupper (Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning)
– Intervjuer
• B: Implementering av Närvårdssamverkan.
– Enkät
– verksamhetschefer, enhetschefer, handläggare mfl
• C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan.
– Intervjuer med nyckelpersoner
– Observation av möten
– Protokollanalys
Delstudiernas bidrag till
frågeställningarna
A: En studie av utvalda närvårdsområden.
Med fokus på målgrupperna studeras
verksamheternas företrädare studeras
utifrån vilka förändringar i verksamheten
som uppträder, om samverkan eller
samsyn utvecklas mellan olika grupper av
aktörerna.
B: Implementering av Närvårdssamverkan.
Kännedom om och förväntningar på inom
såväl regionens hälso- och sjukvård som
kommunernas vård och omsorg.
C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan.
Inrättande av kansli, styr- och samrådsgrupper
1. I vilken utsträckning utvecklas
gemensamma stödprocesser,
vårdprogram och rutiner samt
hur går detta till?
2. På vilket sätt ökar nyttan för de
brukare som har flera
verksamhetskontakter?
3. På vilket sätt ger Närvårdssamverkan
Södra Älvsborg möjlighet till
samverkan mellan Västra
Götalandsregionen och
kommunerna avseende
genomförande av vård och
omsorg till medborgarna?
4. Vilka är de framträdande
svårigheterna med att
implementera
Närvårdssamverkan i
Södra Älvsborg?
Utvärdering av
Delstudie B
- en webbenkät om implementeringen
av Närvårdssamverkan, april 2012
Urval - webbenkät
Två steg:
1) Kartläggning – var vårdsamverkan mellan kommun
och region sker i större utsträckning
2) 40 % slumpmässigt urval av avdelningar, områden,
mottagningar…
• Samtliga på utvalda avdelningar/områden
• Chefer och medarbetare (legitimerad personal)
Kommun
Där vårdsamverkan sker i större utsträckning
Alingsås
Vård
och
Omsorg
Socialförvaltningen
LSS/
Funktionshinder
Socialförvaltningen
Elevhälsa
Borås
Herrljunga
Lerum
Mark
Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda
OmsorgsVård- och
sektionen
Stadsdel
Vård- och
äldreOmsorgsSektor VårdSocialSocial(avdelning
Öster, Väster
omsorgsomsorgsförvaltningen
och omsorg förvaltningen förvaltningen äldre- omsorg
och Norr
förvaltningen
förvaltningen
och funktionshinder)
IFO/
Socialtjänst
Socialpsykiatri
Bollebygd
Välfärd
Sektion
Lärande och
Omsorg
Omsorgssektionen
Välfärd
Sektion
Lärande och
Omsorg
SocialSociala
Vård- och
Sektor VårdSocialförvaltningen
omsorgsomsorgsoch omsorg förvaltningen
förvaltningen förvaltningen
Omsorgssektionen
Välfärd
Sektion
Lärande och
Omsorg
Individ- och
Sektor VårdSocialSocialfamiljeoch omsorg förvaltningen förvaltningen
omsorgsförvaltningen
Omsorgssektionen
Välfärd
Sektion
Lärande och
Omsorg
Lärandesektionen
Lärande
Sektion
Lärande och
Omsorg
IFO = Sociala
omsorgsförvaltningen
Individ- och
Sektor
SocialSocialOmsorgsfamiljeIndivid- och
förvaltningen förvaltningen
förvaltningen Försörjningsomsorgsfamiljeomsorg
stöd =
förvaltningen
Arbetslivsförvaltningen
Omsorgsförvaltningen
SocialOmsorgsförvaltningen förvaltningen
Sociala
omsorgsförvaltningen
Barn och
Barn och
Stadsdel
Utbildningsutbildnings- Öster, Väster
ungdomsförvaltningen
förvaltningen förvaltningen
och Norr
Sektor
Lärande
Barn och
Barn och
utbildnings- utbildnings förvaltningen förvaltningen
Kommun
Funktionshinder:
Vård och omsorg:
*Chefer på samtliga nivåer
*MAS
*MAR
*Sjuksköterskor
*Arbetsterapeuter
*Sjukgymnaster
*Biståndshandläggare
*Chefer på samtliga nivåer
*MAS
*MAR
*Sjuksköterskor
*Arbetsterapeuter
*Sjukgymnaster
*LSS-handläggare
Respondenter
IFO/Socialtjänst:
*Chefer på samtliga nivåer
*Handläggare
Socialpsykiatri:
Elevhälsa:
*Kuratorer
*Skolpsykologer
*Skolsköterskor
*Specialpedagoger
*MASS
*i vissa fall skolläkare
*Chefer på samtliga nivåer
*Psykiatrisköterskor
*MAS
*MAR
*Handläggare
*Arbetsterapeuter
*Sjukgymnaster
Svarsfrekvens
Organisation/arbetsgivare Urval
Antal Svarande Andel Svarande
Kommuner totalt
599
427
71 %
Västra Götalandsregionen 966
totalt
474
49 %
Privat VC totalt
12
36 %
913
57 %
33
Totalt för undersökningen 1598
Hört talas om Närvårdssamverkan
SÄ tidigare
%
100
54
42
42
58
58
Kommun
Privat utförare*
80
60
40
46
Nej
Ja
20
0
Västra
Götalandsregionen
*Privata utförare endast vårdcentraler
Kännedom om Närvårdssamverkan
%
40
35
35
30
31 31
30
28 28
25
24
25
22
20
A
18
15
B
17
15
15
C
13
10
11
11
10
10
D
7 7
5
1 3 4 4
0
Mycket liten
kännedom
Ganska liten
kännedom
Varken liten
eller stor
kännedom
Ganska stor
kännedom
Mycket stor
kännedom
Vet ej
…om de svarande har kännedom om:
A. Närvårdssamverkan SÄ i stort (C)
B. hur Närvårdssamverkan är organiserat (C)
C. vilka målgrupper som särskilt
uppmärksammas (C)
D. vilka representanter som ingår i
ledningsgruppen för det egna
närvårdsområdet (C)
%
Förväntningar på Närvårdssamverkan
60
58
55
55
49
50
A
57
B
C
44
43
40
D
34
34
32
32
31
32
32
30
E
20
F
17
14
10
G
9
0
001000
0111111
564
5
Stämmer mycket Stämmer ganska braStämmer varken bra Stämmer ganska bra Stämmer mycket
dåligt
eller dåligt
bra
666
877
Vet ej
5
Förväntningar att
Närvårdssamverkan ska bidra till:
A. bättre insatser för brukare
B. att förtydliga kommunens och regionens
ansvarsområden
C. bättre förutsättningar för samverkan mellan
kommun och region
D. ökad kvalitet i den egna verksamheten
E. ökad kunskap om andra organisationer
F. ökad kunskap om brukarnas behov
G. att identifiera områden där det finns behov av ökad
samverkan mellan kommun och region
Förutsättningar för
Närvårdssamverkan
Framför allt upplevelse av :
• att det finns ett stort behov i den egna
verksamheten att samverka mellan region och
kommun (95 %)
• att den egna verksamheten är motiverad att arbeta
med frågor som rör Närvårdssamverkan (72 %)
Förutsättningar för
Närvårdssamverkan
Sämre förutsättningar:
• Ledningen i den egna verksamheten har prioriterat
Närvårdssamverkan (25 %) (C)
• Intentionerna med Närvårdssamverkan är väl kända
i den egna verksamheten (20%) (C)
• Det finns tillräckliga resurser för att kunna arbeta
med Närvårdssamverkan (12%) (C)
• Runt 40 % svarar vet ej…
• Runt 25 % väljer mittenalternativet…
Det finns svårigheter att genomföra
Närvårdssamverkan eftersom:
• det finns bristande kunskap om andra aktörer (62%)
• det finns olika värderingar mellan professioner (51%)
• besluten fattas för långt från den egna verksamheten
(41%)
• kommun och region har olika lagstiftning (36 %) (R)(M)
• det råder sekretess (36 %) (M)
• det finns bristande förtroende för andra
aktörer (31%) (R) (C)
Delstudie A
• Målgrupper:
Psykisk ohälsa (och funktionshinder)
• Empiri:
25 intervjuer i två kommuner och regionen
Psykisk ohälsa
Empiri från två kommuner
Intervjuer
• Kommun
Handläggare, sjuksköterskor,
boendestödjare,
case manager
• Regionen
Öppenvården: Enhetschef, sjuksköterskor,
mentalskötare
Slutenvården: Sjuksköterskor
Nedslag
•
•
•
•
•
•
När sker samverkan?
Hur ser vi på varandra? / olikheter
Stötestenar
Patientgrupper som utmanar samverkan
Betydelsen av sociala kontakter
Hur förbättra närvårdssamverkan?
När sker samverkan?
• Vårdplanering
• Nätverksmöten
• Patientens tillstånd förändras
Olikheter
•
•
•
•
Lagstiftning
Professioner
Uppdrag
Patienten/klienten i olika sammanhang
Stötestenar
•
•
•
•
Bristande förståelse för varandra
Olika beslutsmandat
Olika beslutsordning
Olika syn på patienten
Patientgrupper
som utmanar samverkan
•
•
•
•
•
•
Missbrukare med psykisk ohälsa
Funktionshindrade med psykisk ohälsa
Äldre med psykisk ohälsa
Patienter med bipolära diagnoser
Patienter med diffusa behov
Patienter med uppenbara behov men som
saknar sjukdomsinsikt
Betydelsen av
sociala kontakter
•
•
•
•
•
”Vi som är gamla i gården”
Veta vem man ska kontakta
Behov av att träffas
Kommunens storlek
Specialiseringens dilemma
Börja underifrån
Det klart att här nere kan man inte börja pyssla med saker som
det inte finns en ledning och struktur för, att så här ska vi jobba.
Men jag tror att det måste vara från båda fronter.
För där uppe är man ofta ganska överens på den här lite mer
pompösa nivån. Man pratar och när det börjar hetta till så
droppar man de frågorna neråt i organisationen som man inte
riktigt själv mäktar med tror jag. Det blir lite för lägre chefer att
hantera. Och gör man inte det, man kanske inte har riktigt
mandat att göra det, ja… så jag tror att man faktiskt kan bygga en
samverkan under ifrån.
Sovra informationen
Jag tror att folk är rätt less på att få mycket saker
till sig upp ifrån…
Skapa mötesforum
Träffas man inte och lär känna varandra så funkar det inte. Jag
har jättesvårt att samverka med folk som jag inte har en aning
om vilka de är. Jag ska ringa någon och så ska vi skicka lappar
emellan. Och så blir det lite otydligt och så skapar jag mig en
irritation på den personen för att den inte följder de regelverk
som är satta.
Istället för att sätta sig ner och ha en personlig kontakt och säga
att varför har vi misslyckats här? Och jag kan be om ursäkt för att
jag gjort fel. Alltså det blir helt annat… men i alla strukturer kring
samverkan så är det ett visst flöde, men man tar bort det
personliga.
Ta fasta på olikheterna
På något sätt blir det att här ska vi göra lite lika. Och så ser
förutsättningarna så helt olika ut - och vad som faktiskt
egentligen är problemet./…/Jag tror inte bara kommunerna ser
annorlunda ut, utan även öppenvårdsmottagningarna. Det ser
jätteolika ut.
Delstudie C - Stödstrukturens
betydelse för operativ samverkan
Frågeställningar
Genomförande
Resultat
Slutsatser
Implementeringsstudiens frågeställningar
• I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser,
vårdprogram och rutiner samt hur går detta till?
• På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera
verksamhetskontakter?
• På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet
till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till
medborgarna?
• Vilka är de framträdande svårigheterna med att
implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?
Delstudie C - genomförande
• Studien genomförs gentemot stödstrukturen som i
huvudsak är
–
–
–
–
–
Delregionalt politiskt samrådsorgan,
Styrgrupp (förvaltningschefer)
10 ledningsgrupper/Närvårdsområden
3 utvecklingsråd
Kansli (två samordnare, en informatör/kommunikatör)
• 50 (10) semistrukturerade intervjuer
• 15 (3) observationer
• Protokoll (50) - dokumentanalys
Närvårdsområdenas ledningsgrupper
Antal möten under perioden april 2011 - juni 2012
9
8
8
7
6
6
5
5
5
4
3
3
2
2
3
3
3
2
1
1
0
0
0
apr/11 maj/11 jun/11 jul/11 aug/11 sep/11 okt/11 nov/11 dec/11 jan/12 feb/12 mar/12 apr/12 maj/12 jun/12
1
1
Närvårdsområdenas ledningsgrupper
Antal möten under perioden april 2011 - juni 2012 fördelat
på närvårdsområden
6
5
5
5
5
5
5
4
4
4
4
4
3
2
2
1
0
Alingsås
Bollebygd
Borås
Herrljunga
Lerum
Mark
Svenljunga
Tranemo
Ulricehamn
Vårgårda
Närvårdsområdenas ledningsgrupper
Antal mötestimmar
180
164
160
140
120
110
100
98
80
79
60
40
20
0
67
60
40
38
40
27
25
16
4
17
6
7
5
11
Antal timmar totalt
8
5
4
7
Antal timmar per person
20
20
4
6
7
8
Närvårdsområdenas ledningsgrupper
Antal personer på möte
80
70
69
60
50
40
35
32
30
28
26
24
20
10
0
19
17
11
6
9
5
8
10
3
Antal närvarande totalt
12
7
26
17
10
12
4
Antal närvarande unika personer
8
5
10
9
3
8
Närvårdsområdenas ledningsgrupper
Vilka typer av frågor som behandlas på mötena
Ledningsgruppens arbete
Närvårdsområdets organisering av arbetet
Kontakt med övrig verksamhet
Förutsättningar för NVS
Information från verksamheterna
11%
0%
6%
12%
19%
6%
11%
24%
17%
26%
3%
27%
28%
21%
8%
18%
21%
6%
6%
5%
22%
14%
0%
8%
0%
4%
21%
29%
63%
29%
60%
41%
Bollebygd
6%
0%
16%
52%
Alingsås
25%
40%
27%
19%
13%
23%
27%
31%
Borås
Herrljunga
32%
39%
36%
33%
19%
Lerum
Mark
Svenljunga
Tranemo
Ulricehamn
Vårgårda
Närvårdssamverkan tar form
• Delpolitisk samråd
– har svårt att ta ledningen/oklar ledningsfunktion
– behöver stöd för att formulera målsättningen
• Styrgruppen har knappt funnit sina arbetsformer
– det är för lite diskussion kring beslutsfrågor och för mycket information
– fyra möten per år gör det svårt att utveckla bra arbetsformer
• Närvårdsområdenas ledningsgruppen
–
–
–
–
har knappt hunnit påbörja sitt arbete
har framför allt analyserat förutsättningar/verksamhet
behöver få ett tydligt verksamhetsfokus
regionens former för representation blir kanske för betungande
• Utvecklingsråden
– har ett representantskap för kommunerna som försvårar arbetet
– hade tidigare ett mer självständigt mandat
– äger inte frågorna längre själv
Närvårdssamverkan – kansliets betydelse
• Närvårdskansliet
– politiken är inte övertygade om kansliets fokus
– styrgruppen uppskattar kansliets arbete/stöd
– ledamöter i närvårdsområdena mycket positiva till
kansliets arbete/stöd
– Kansliets geografiska placering ingen viktig fråga längre
– Få besöker kansliet fysiskt eller virtuellt
– Kansliets medarbetare har stor närvaro vid olika
grupperingars möten
– Kansliet är uttolkare av Närvårdssamverkan
– Inget kansli = ingen närvårdssamverkan????
Presentationer och rapporter:
www.narvardssamverkan-Sodra-Alvsborg.vgregion.se
www.fous.se
