NLS Landrapport
1
december 2009
Ekonomisk översikt
Bruttonationalprodukten uppskattas ha sjunkit med drygt 5 procent
under år 2009, men förväntas nästa år växa med över 1 procent.
Arbetslösheten stiger i år till över 9 procent och väntas stiga till över 10
procent år 2010. Inflationen uppskattas till 0,1 procent för i år, men
väntas stiga till över en procent nästa år. De sysselsattas köpkraft har i år
stigit med ca 5 procent tack vare löneförhöjningar och skattelättnader,
men köpkraften för alla löntagare har stigit endast med 0,5 procent på
grund av växande arbetslöshet och permitteringar. Statens beskattning
stiger inte år 2010, men över hälften av kommunerna kommer att höja
skattesatsen. Statens finanser balanseras genom lån på 13 miljarder
euro. På längre sikt försöker man få nationalekonomin i balans genom att
förlänga tiden i arbetslivet. Enligt löntagarorganisationerna bör man då
speciellt satsa på ork i arbetet och på utbildning. Detta skulle skjuta fram
den verkliga pensionsåldern med de behövliga tre åren.
Förhandlingar om nya tjänste- och arbetskollektivavtal
De nuvarande tjänste- och arbetskollektivavtalen för OAJ:s medlemmar
löper ut i slutet av januari inom den kommunala och statliga sektorn,
samt i slutet av februari inom den privata sektorn. I förhandlingarna
eftersträvar OAJ en bättre lönenivå för utbildade grupper med löner som
inte motsvarar de krav som ställs i arbetet, d.v.s. för lärare och
barnträdgårdslärare. Löneförhöjningar kan riktas exempelvis genom
löne- och likalönsprogram. OAJ kräver även att det splittrade
förhandlingssystemet inom den kommunala sektorn förenhetligas. Vidare
kräver OAJ att barnträdgårdslärarna ska omfattas av lärarnas
kollektivavtal istället för det allmänt kommunala avtalet. OAJ förutsätter
också att ställningen förbättras för förtroendemän,
NLS Landrapport
2
december 2009
arbetarskyddsfullmäktige och andra lokala aktörer beträffande lön och
befrielse från arbetet. Avtalsförhandlingarna kommer att vara
exceptionellt svåra för OAJ:s avtalsområden.
Kommunsektorn vill inte vara spelöppnare för avtalsrundan, utan inväntar
först att tillräckligt många avtal ros i hamn inom den privata sektorn.
Inom teknologiindustrin ingicks redan i augusti avtal för mer än 200 000
löntagare. Avtalen är treåriga, men kan sägas upp beträffande det andra
och tredje avtalsåret ifall en överenskommelse om löneförhöjningarna
inte nås. Under det första året är löneförhöjningarna 0,5 procent.
Redan tidigt i våras meddelade Finlands näringsliv EK att en
inkomstpolitisk helhetslösning inte kommer att göras inom den privata
sektorn. Ändå försöker EK få 0,5 procents löneförhöjningar som en slags
lönelinje. Just samma nivå som inom teknologiindustrin. Man har försökt
lansera det nya begreppet löneankare. Det här har förhindrat att nya
kollektivavtal har nåtts inom den privata sektorn, även om man redan
inom vissa centrala branscher står utan avtal. Förhandlingarna
intensifieras i månadsskiftet november-december.
Anställningsvillkoren för universitetspersonalen
Universitetsreformen förverkligas 1.1.2010 när den nya universitetslagen
träder i kraft. Universiteten frigörs från staten och blir självständiga
juridisk-rättsliga instanser eller stiftelser, vilket innebär att
universitetspersonalen inte mer är i statligt tjänst utan i privat
arbetsavtalsförhållande. Förhandlingarna om nya kollektivavtal pågår.
Anställningsvillkoren måste bibehållas på åtminstone nuvarande nivå och
universitetspersonalen måste få motsvarande löneförhöjningar som inom
andra branscher under den kommande avtalsperioden.
Lärarpermitteringar och andra sparåtgärder
I år har 21 kommuner permitterat lärare. Permitteringarna har drabbat
6 000 lärare och över 70 000 elever och studerande. De inbesparingar
som har uppnåtts med permitteringar är de facto minimala när man
beaktar de skadliga följderna som dessa ger upphov till.
NLS Landrapport
3
december 2009
Enligt OAJ:s utredningar är dock andra sparåtgärder som exempelvis
nedskärning av antalet undervisningstimmar, större
undervisningsgrupper, vikariestopp mm., ännu mer ödesdigra än
permitteringar. Efterräkningen för kommunerna blir stor i form av dropouts och utslagning.
OAJ har anfört besvär och klagomål beträffande permitteringar samt
inlett tvisteförhandlingar om tillämpningen av tjänste- och
arbetskollektivavtalen. Vidare har OAJ bett polisen utreda
permitteringsbeslut i några kommuner där man har gått ovanligt fult
tillväga. Enligt OAJ kan brottsrubriceringar som bland annat
diskriminering i arbetslivet, ockerliknande diskriminering i arbetslivet och
missbruk av tjänsteställning bli aktuella.
Barnpedagogiken
Utredning om småbarnsfostrans ställning inom statsförvaltningen
Undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utreder
småbarnsfostrans ställning inom förvaltningen. Utredningen ska
överlämnas i februari 2010 och de politiska besluten fattas tidigast
hösten 2010. OAJ har redan länge krävt att administrationen av
dagvården och förskolan ska underlyda undervisningsministeriet istället
för social- och hälsovårdsministeriet. OAJ:s mål håller således på att
förverkligas.
NLS Landrapport
4
december 2009
Revidering av lagen om barndagvården
Social- och hälsovårdsministeriet bereder en revidering av lagen om
barndagvård. Den nuvarande lagen om barndagvård är från år 1973.
Målet är att få en ny lag år 2011. OAJ sitter med i sektionen som drar upp
riktlinjerna för lagstiftningen. OAJ arbetar för att lagen om barndagvård
ska reformeras till en lag med barnpedagogiken i fokus och därmed även
få ett lämpligare namn som betonar utbildning och fostran mera än
vården.
Brist på behöriga barnträdgårdslärare
Det har blivit allt svårare att få behöriga barnträdgårdslärare till
daghemmen och bristen på specialbarnträdgårdslärare är ännu större.
Enligt OAJ är utbildningskvoterna fel dimensionerade och kräver därför
att kvoterna till barnträdgårdslärarutbildningen vid universiteten ökas
kraftigt och snabbt. Yrkeshögskolorna utbildar socionomer som under
vissa förutsättningar kan arbeta med barnträdgårdsläraruppgifter. Enligt
OAJ behövs både barnträdgårdslärare och socionomer, men
utbildningarna är dock olika och därför bör uppgiftsbeskrivningarna
göras klarare.
Undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har inte
sinsemellan kunnat enas om vems uppgift det är att uppskatta
utbildningsbehovet. Utbildningen underlyder UVM, men
verksamhetsområdet underlyder tillsvidare SHM.
Ändring av timfördelningen i grundskolan
Beredningen av en ny timfördelning och de allmänna målen för
grundskolan fortsätter. Arbetet ska vara färdigt i maj 2010.
Specialundervisningen reformeras
Lagstiftningen om den grundläggande utbildningen reformeras vad gäller
specialundervisningen. Lagförslaget har getts till riksdagen. Målet med
reformen är att förebygga inlärningssvårigheter och att stärka ett
effektiverat stöd i ett tidigt skede. OAJ anser att de planer som nu finns
NLS Landrapport
5
december 2009
ökar byråkratin, ändrar arbetsbeskrivningen för lärarna på ett felaktigt
sätt samt ökar kostnaderna betydligt. OAJ motsätter sig inte en reform av
specialundervisningen, men godtar inte lagförslaget i nuvarande form.
Gymnasieutbildningen utvecklas
Arbetsgruppen för utvecklandet av gymnasieundervisningen har påbörjat
sitt arbete som ska vara färdigt i slutet av år 2010.
Man har i viss mån försökt överföra gymnasiernas verksamhetstillstånd
från kommunerna till samkommunerna. OAJ anser inte att utvecklingen
är gynnsam eftersom den kan försämra verksamhetsförutsättningarna för
gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen.
Lärarbehörighet
En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet utreder yrkeslärarnas
behörighet. OAJ motsätter sig kraftigt planerna på att sänka
behörighetsvillkoren för lärarna.
OAJ kräver att lärarbehörighet även förutsätts av rektorerna inom alla
utbildningsformer och inom alla utbildningsstadier.
OAJ kräver också att magisterexamen inom barnpedagogik krävs av
cheferna inom dagvården.
Fortbildning för undervisningspersonalen
Åren 2010-2016 pågår ett riksomfattande program för utveckling av
undervisningspersonalens yrkeskompetens (s.k. OSAAVA-program). För
det här ändamålet kommer staten år 2010 att skjuta till 8 miljoner euro.
Tyngdpunkten i programmet är utbildning av de lärargrupper som hittills
har blivit nästan helt eller fullständigt utan fortbildning samt fortbildning
för läroanstaltsledningen.
