Fölets förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
2012-08-17
Vara snälla mot varandra
Lyssna på varandra
Gå inne – springa ute
Vänta på sin tur
Använda stopphanden
Säga förlåt om man varit dum
Dessa regler har utformats av barn och pedagoger tillsammans och ligger till grund för vår
plan.
Syftet med planarbetet ska vara att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt
förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har valt att
sammanföra likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling eftersom det i båda
fallen handlar om att arbeta för alla barns lika värde. Det här är den första planen vi har med
denna utformning.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och
för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier.
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna
upplevelse alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara
• synlig och handfasta som dolda och subtila
• fysiska – som att bli utsatt för slag och knuffar
• verbala/ickeverbala – som att bli hotad, utsatt för svordomar och könsord, ”fula ord”,
förolämpningar, nedsättande tillmälen, suckar, miner och gester, förnedrande, negativa
kommentarer om utseende
• psykosociala– som utfrysning, ryktesspridning, nedsvärtning, förtal, ryktesspridning,
förlöjligande
• text och bildburna – som klotter, brev och lappar
• materiella (förstörelse av kläder och böcker)
Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling när
någon eller några med avsikt försöker skada eller orsaka obehag för någon. T ex när några
barn tillsammans bestämmer att ett ytterligare barn inte får vara med i leken.
Konflikt utspelar sig, till skillnad från mobbning, mellan ungefär lika starka parter och det
kan röra sig om sak- eller värdefrågor. Det kan leda till gräl, bråk eller slagsmål. Exempel:
Barnen vill alla ha samma leksaker och sliter av varandra.
Diskriminering är när skolans personal på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra
barn. Den kan vara antingen direkt eller indirekt, medveten eller omedveten, aktiv eller
passiv. Diskriminering har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
• Direkt diskriminering är om ett barn direkt missgynnas och det är direkt kopplat till
barnets exempelvis kön, funktionshinder (Exempel: På förskolan skapas aktiviteter som är
riktade pojk- eller flickgrupp istället för att ta hänsyn till individen.)
• Indirekt diskriminering kan vara att förskolan behandlar alla lika (Exempel: Samma mat
för alla).
• Medveten diskriminering innebär att parten har en intention att negativt särbehandla men
så är inte fallet i omedveten diskriminering. (Exempel medveten: När pedagoger ger pojkarna
förtur för att de är för bråkiga. Exempel omedveten: Vi åskådliggör inte alla religioner, pga.
av för dåliga kunskaper. Det är jobbigt att sätta sig in i.)
• Aktiv diskriminering innebär att den diskriminerande parten aktivt diskriminerar och
passiv att man inte ingriper. (Exempel: Ett barn kommenterar tröjfärgen som ”tjejfärg” till ett
annat barn som känner sig kränkt, pedagogen som hör väljer att inte ingripa.)
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Det kan också vara sexuella trakasserier, dvs. att använda
nedvärderande könsord och liknande. (Exempel: Barn som använder diagnoser för att kränka
varandra som ADHD, CP, etc.),
Främjande arbete för Likabehandling
Förskolan hittar och stärker de positiva förutsättningarna för Likabehandling i det vardagliga
arbetet och behöver inte utgå från identifierade problem. Det kan handla om att tillägna sig
kunskap om diskrimineringsgrunderna och att undervisningen bidrar till att skapa lika
förutsättningar för alla. Det kan till exempel vara kompetensutbildning i
diskrimineringsgrunderna för personalen, att skapa smågrupper för att alla ska få möjlighet till
talutrymme och bli sedda.
Förebyggande arbete mot kränkande behandling
Det förebyggande arbetet siktar på att minimera riskerna för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Barnen skriver t ex egna trivselregler för vår förskola.
Alla ska känna sig trygga, glad och välkomna då de kommer till förskolan! Kränkande
behandling ska inte förekomma eftersom förskolans pedagoger är utbildade och väl insatta i
planen.
Kartläggning och nulägesanalys
Utvecklingssamtal
Inför utvecklingssamtal med föräldrar har vi delat ut vår tidigare likabehandlingsplan för att få
dem delaktiga och ge dem en möjlighet att påverka. Det kan vara det egna barnets situation
men också förskolans arbete. Så kommer vi även att göra i höst och passar sedan på vid
samtalen att berätta om betydelsen och vikten med en sådan plan. Föräldrarna ska informeras
om våra åtgärder i detta arbete och har då även tillfälle att komma med egna synpunkter.
Barnens trivselregler
Barnen med pedagoger gör inför varje termin upp trivselregler för verksamheten. Dessa följs
sedan upp under terminens gång i olika teman. När konflikter uppstår kan pedagogerna på
detta vis lätt hänvisa och knyta an till reglerna som barnen själva faktiskt utformat.
Husmodellen
Genom den här modellen går vi igenom rum för rum på förskolan för att upptäcka ev.
riskställen där incidenter kan uppstå. När vi upprättade detta arbetssätt blev det bra
diskussioner som ledde till konkreta åtgärder.
Vid vår a p t 2012-08-21 utvärderade vi åtgärderna som utfördes under Vt. -12.
Krubban har eftersträvat att ha uppsyn in i alla rum där det leker barn. Möbleringen har skett
efter gruppens behov och det hela har fungerat jättebra. Barnen har varit uppdelade i två
mindre fasta grupper med samma pedagoger. På detta vis har varje individ blivit sedd.
Rutinerna i hallen har fungerat men saker som ej gått att påverka är t ex en grind som inte
blivit uppsatt. En åtgärd som ska utföras eftersom barnen lätt kan smita iväg.
Grållen bestämde som en åtgärd att en pedagog skulle finnas på plats att ta emot barnen vid
lässtunden efter lunch. Fungerade överlag bra, men inte alltid. Det gäller att konsekvent hålla
på sin uppg. som pedagog om det ska fungera. En pedagog skulle alltid också finnas med
utanför toaletterna eftersom vi sett att där uppkommer situationer där en vuxen många gånger
måste ingripa. Det har konsekvent fungerat bra.
Barnintervjuer
Ett roligt och lärorikt sätt där olika åsikter kommer fram. Barnen tycks känna glädje över att
vara i fokus en stund. Av tio intervjuer kanske två bidrar till arbetet för planen; Barnen har
sällan något negativt att komma med vid dessa stunder. Grållen har intervjuer med barnen
inplanerade under hösten.
Föräldramöten
Vid dessa tillfällen informerar vi föräldrarna hur verksamheten bedrivs, vad vi har för mål
samt tar upp olika aktuella frågor. När föräldrarna delats upp diskussionsgrupper har åsikter
lyfts fram som sedan lagts till grund för arbetet med planen. Ett möte i denna form är planerat
till oktober och frågor som lyfts då tar vi med till nästa utvärdering av planen.
Pedagogers utvärdering av verksamhet
I det vardagliga arbetet som utvärderas ser vi saker som bör åtgärdas ur detta perspektiv och
som ska med i vårt arbete med planen. Ett nytt arbetssätt inför denna termin är att anv.
verktyget ”Lotus”. Vi hoppas att det leder till mer kontinuerliga skriftliga utvärderingar där vi
lättare kan se stunder, saker, moment, rutiner mm som främjar arbetet i förskolan på många
olika sätt.
Övergripande mål:
Pedagogerna har kunskap och verktyg för att utveckla likabehandling.
Mål för det främjande arbetet- och det förebyggande arbetet mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Fortsätta på det sätt vi tidigare arbetat med planen: Utvecklingssamtal, barnens trivselregler,
husmodellen, barnintervjuer, föräldramöten och utvärdering av verksamhet.
Planen ska däremot hållas mer levande genom att pedagoger strävar efter att bli mer medvetna
om vad de olika begreppen i planen står för. När medvetenheten höjs, kan pedagogerna
upptäcka kränkningar och dyl.
Åtgärder
För Krubbans del behövs en grind mellan barnens kläder och skoavdelningen. Detta som en
säkerhetsrisk då barnen kan ”rymma” till samtliga toaletter väldigt snabbt annars.
Vaktmästaren ansvarar för att det blir gjort.
Ommöblering behövs igen för att samtliga barn ska kunna röra sig obehindrat. Detta gör
personalen tillsammans, flera förslag finns på hur det ska lösas.
På Grållen ska det vid läststunden efter lunch finnas en vuxen som tar emot barnen. Det
behövs eftersom det annars hinner hända många olika saker innan
Barn och pedagoger ska under v 45 diskutera om vilka trivselregler vi ska ha på förskolan.
Vid föräldramötet få till diskussioner kring vår plan tillsammans med föräldrarna.
Under hösten ska samtliga pedagoger tillägna sig skriften ”Lika rättigheter i skolan”, kap 2.
Detta för att höja medvetenheten ytterligare. Nästa termin följer vi upp det.
Uppföljning och utvärdering
På vår utvärderingsdag, 2012-12-14, utvärderar vi höstterminens åtgärder och följer upp
arbetet. Vi planerar då också hur vi går vidare.
Rutiner för akuta situationer
Förskolechef, personal och/eller elevvårdsenheten gör en analys, man samtalar med berörda
parter och hjälper den utsatte psykologiskt och ev. medicinskt. En riskbedömning görs och
beslut tas om åtgärder och stöd.
Förskolechef ansvarar för dokumentationen.
Föräldrar och personal informeras.
Eventuellt kontaktas socialtjänsten eller annan berörd myndighet. Eventuellt görs också en
anmälan.
Alla berörda parter har ett uppföljningsmöte där man diskuterar åtgärderna och bedömer
behovet av ytterligare stödinsatser.
Avslutningsvis görs en utvärdering av samtliga åtgärder och som följd av denna genomförs
eventuella förbättringar
