Insulinpumpbehandling – både bra och dåligt. Genomförda studier Insulinpumpbehandling används i alla åldrar. Vid vår enhet har vi kliniskt studerat olika aspekter av insulinpumpbehandling hos såväl spädbarn, tonåringar som vuxna personer. Inom den pediatriska diabetesvården har vi studerat insulinpumpbehandling hos spädbarn och tonåringar (1‐7). Trots insulinpumpbehandling har många ungdomar en otillfredsställande glukoskontroll. Uteblivna bolusdoser är vanligt och ger försämrad glukoskontroll. Det är därför viktigt att diabetesteamen laddar ner pumpdata för att upptäcka om det saknas bolusdoser och i så fall kunna ge rätt stöd till patienten (4,7). Uteblivna bolusdoser kan orsakas av en ansvarsbrist för egenvården och tappat fokus. En klargjord ansvarsfördelning för egenvården av diabetes mellan föräldrar och ungdomar och vid behov överenskommelser om påminnelser kan bidra till en bra glukoskontroll (5‐7). Inom vuxenvården har Nationella Riktlinjer för Diabetesvård LÄNK, publicerade i januari 2010, rekommenderat att insulinpump provas vid typ 1 diabetes för att uppnå god glukoskontroll när traditionell insulinbehandling är otillräcklig (prioritet 5) och till personer som har ett kraftigt svängande blodglukos (prioritet 4). Vi har visat att en signifikant HbA1c‐sänkning, jämfört med före pumpstart, kunde ses både under det första året och efter 2‐4 år. Behandlingstillfredsställelsen ökade signifikant efter 6 månader och förblev lika hög efter 3 år. Det finns dock för‐ och nackdelar med insulinpump behandling vilket gör att behandlingen inte passar alla. Varför inte behandlingen passar alla är föga studerat. I en kvalitativ intervjustudie beskrev patienterna hur vardagen påverkas av att vara sammankopplad med teknisk utrustning och att pumpen ställer krav på eget ansvar. Tekniken kan krångla, en känsla av att aldrig vara fri symboliserar hindren medan flexibilitet, frihet samt att känna sig frisk kännetecknar möjligheterna (8). Hur går vi vidare? Det är angeläget att hitta metoder för att hjälpa tonåringarna med insulinpumpbehandling att ta måltidsdoser och utföra en adekvat egenvård. Vi planerar att i en randomiserad studie undersöka hur en intervention avsedd att öka konstruktivt föräldrastöd och tydliggjord ansvarsfördelning mellan föräldrar och barn kan minska förekomsten av uteblivna måltidsdoser och därigenom förbättra glukoskontrollen hos unga personer som startar behandling med insulinpump. Det är lika angeläget att stödja vuxna personer vars diabetes behandlas med hjälp av insulinpump. Ett intressant fynd från vår studie visar att vissa individer slutar med insulinpump, medan andra som uppfattar insulinpump som en boja ändå har den kvar. I litteraturen är det sparsamt belyst huruvida en strukturerad patientutbildning leder till att fler behåller sin insulinpump och om det går att underlätta insulinpumpbehandlingen för dem som uppfattar pumpen som en boja. Vi planerar därför att utveckla ett utbildningsprogram, som riktar sig till denna grupp av patienter samt utvärdera effekten av en sådan utbildning. Designen för studien är tänkt som en randomiserad kontrollerad studie där en grupp genomgår utbildningen och den andra gruppen får sedvanlig vård. Utfallsmåtten planeras vara antalet personer som vid treårs‐ uppföljning behållit sin pump och om bördan av insulinpumpbehandlingen minskat. Dessutom kommer glykemisk kontroll och behandlingstillfredställelse att mätas. En ytterligare nyligen påbörjad studie avser att undersöka vilka behandlingseffekter pumpbehandling har hos vuxna patienter med typ 1 diabetes jämfört med flerdosbehandling. Publikationer: 1. Olinder A.L., Kernell A. & Smide B. (2006) Treatment with CSII in two infants with neonatal diabetes mellitus. Pediatric Diabetes, 7(5), 284‐8. 2. Lindholm‐Olinder A., Kernell, A. & Smide B. (2007) CSII in young girls: Do young girls accept pump therapy? A two‐year follow‐up study. European Diabetes Nursing, 4(1), 34‐39. 3. Lindholm Olinder A., Runefors J., Smide,B. & Kernell A. (2009) Post‐prandial glucose levels following three methods of insulin bolusing. A study in adolescent girls and in comparison with girls without diabetes. Practical Diabetes International, 26(3):110‐115 4. Olinder A.L., Kernell A. & Smide B. (2009) Missed bolus doses: devastating for metabolic control in CSII‐treated adolescents with type 1 diabetes. Pediatric Diabetes, 10: 142‐148 5. Lindholm Olinder A, Ternulf Nyhlin K. & Smide B. (2010) Reasons for missed meal‐time insulin boluses, from the perspective of adolescents using insulin pumps – “Lost focus”. Pediatric Diabetes, publ. online. 6. Lindholm Olinder A, Ternulf Nyhlin K. & Smide B. Clarifying responsibility for self‐management in adolescents with diabetes using insulin pumps – a qualitative study. (submitted) 7. Lindholm Olinder A. (2010). Self‐management of diabetes in adolescents using insulin pumps. Akademisk avhandling Uppsala universitet. 8 Leksell J. & Garmo A. Treatment effects and patient experiences of insulin pump therapy. A four‐year follow‐up study with quantitative and qualitative approach. (submitted).
