EXTERN REDOVISNING, PA-PROGRAMMET
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006
Sammanfattning av
Nyckeltalsanalys
Christina Öberg, 2006
Innehållsförteckning
NYCKELTALSANALYS............................................................................. 3
STORLEKSUTVECKLING ................................................................................ 3
LIKVIDITET................................................................................................... 3
SOLIDITET .................................................................................................... 5
LÖNSAMHET ................................................................................................. 6
SAMBANDET MELLAN SOLIDITET OCH RÄNTABILITET................................... 8
FÖR DIG SOM VILL VETA MER – KÄLLOR & YTTERLIGARE
LÄSNING....................................................................................................... 9
1
1
Avsnitt
Nyckeltalsanalys
Nyckeltal och jämförelse dem emellan utgör grunden för en räkenskapsanalys.
Det är vid val av nyckeltal viktigt att ta hänsyn till för vem analysen görs, men
också vilka nyckeltal som är relevanta för att belysa företagets verksamhet.
Nedan följer en redogörelse för ett antal nyckeltal som kan vara till hjälp vid
analys och jämförelse mellan olika företag.
Storleksutveckling
En analys av företagets storleksutveckling är avgörande för att bestämma vilka
krav som kan ställas på exempelvis lönsamheten och den finansiella ställningen.
Vanliga parametrar vid storleksbedömning är
Omsättning (fakturerad försäljning)
Antal anställda
Omsättning per anställd
Totala tillgångarnas utveckling över tiden
Det kan, framförallt i tider med hög inflation, vara nödvändigt att
inflationsrensa t ex omsättningen och de totala tillgångarnas värde för att se om
det har skett någon real tillväxt. Vid bedömning av storleksutveckling bör
utvecklingen över ett antal år studeras, ej endast från ett år till nästa.
Omsättning, antal anställda och totala tillgångars utveckling över tiden är endast
jämförbara med andra företag om den relativa utvecklingen studeras.
Likviditet
Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. Måttet mäter huruvida
företaget har tillräckliga finansiella resurser för att klara av sina betalningar. God
likviditet krävs för att kunna betala av sina kortfristiga skulder. Alltför bra
3
likviditet är dock inte gynnsamt eftersom dessa pengar förräntas dåligt eller inte
alls.
Kassalikviditet(KL) = Likvida omsättningstillgångar(LOT) / Kortfristiga skulder(KS)
Till de likvida omsättningstillgångarna brukar man räkna omsättningstillgångar
minus varulager. En tumregel säger att kassalikviditeten bör vara större än 1
(d v s de likvida medlen ska räcka till att täcka företagets kortfristiga skulder när
dessa förfaller till betalning). Observeras bör dock att kassalikviditeten inte säger
någonting om när skulderna förfaller till betalning, mer än att detta sker inom
den närmaste 12 månaders perioden (eftersom de är upptagna som kortfristiga
skulder). Likaså ingår fordringar som ännu ej är pengar i de likvida
omsättningstillgångarna, vilket gör att man också måste ta reda på när i tiden
dessa genererar inbetalningar. Fundera kring hur företagets betalningsflöden ser
ut (sker betalningar för intäkter i förskott, hur stor del av de kortfristiga
skulderna utgörs av krav på betalning, hur stor del är krav på prestation
(förutbetalda intäkter), etc.).
Man kan även beräkna likviditeten i förhållande till omsättningen. Som ett riktvärde bör företaget ha likvida omsättningstillgångar motsvarande 5-10 procent
av omsättningen. Ett företag som expanderar har betydligt större behov av en
god likviditet än ett moget företag.
Det finns olika sätt att frigöra kapital på och därmed öka likviditeten, tabellen
nedan ger några exempel.
Ökar likviditeten
Minskar likviditeten
God lönsamhet
Förlust
Försäljning av AT
Investeringar
Minskning av varulager
Ökning av varulager
Ökad upplåning
Återbetalning av lån
Tillskott från ägarna
(nyemission etc)
Utdelning till aktieägarna
Ett andra likviditetsmått är balanslikviditeten, vilken beräknas som:
Balanslikviditet = Omsättningstillgångar(OT) / Kortfristiga skulder(KS)
Skillnaden mellan kassalikviditeten och balanslikviditeten handlar om att varulagret inkluderas i den senare. Måttet blir därmed relevant för företag med
(omfattande) ”lagerverksamhet”, t ex företag inom detaljhandel, grossisthandel
4
o s v. En tumregel säger att balanslikviditeten bör överstiga 2, men vad innebär
det egentligen om balanslikviditeten är lägre/högre än detta? Om företaget är
duktigt på att optimera sin lagerhållning, d v s man ser till att inte ha onödigt
stora lager, minskas balanslikviditeten. En förmåga att inte hålla för stora lager
är dock endast positiv för företaget, eftersom den ju innebär att man inte binder
onödiga resurser i lager. Balanslikviditetsmåttet påverkas också av lagrets
omsättningshastighet.
Ett tredje likviditetsmått är rörelsekapitalet, vilket beräknas enligt följande:
Rörelsekapital(RK) = Omsättningstillgångar - Kortfristiga skulder(KS)
Positivt rörelsekapital innebär att alla anläggningstillgångar plus en del av
omsättningstillgångarna är finansierade med långfristiga lån eller eget kapital.
Negativt rörelsekapital innebär att en del av anläggningstillgångarna är
finansierade med kortfristiga skulder vilket kan bli mycket riskabelt. Det kan
ofta vara intressant att studera förändringen i rörelsekapital under det gångna år
för att lista ut företagets långsiktiga strategier.
Soliditet
Soliditeten beskriver företagets betalningsförmåga på lång sikt och talar om hur
stor del av företagets tillgångar som är finansierade med egna (d v s inte lånade)
pengar, och beräknas enligt följande:
Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital
Minoritetsägarnas (övriga aktieägare i dotterbolagen) rättmätiga del av det egna
kapitalet kallas för minoritetsintressen eller minoritetens andel. Enligt praxis
lägger man till minoritetens andel till det egna kapitalet när soliditeten beräknas
(p g a dess likheter med eget kapital i riskhänseende).
Till det egna kapitalet läggs även 72% av eventuella obeskattade reserver, samt
72% av dolda reserver. Detta utgör ägarnas andel av obeskattade och dolda
reserver efter att skatt dragits.
Soliditeten försämras då företaget går med förlust eftersom det egna kapitalet då
förbrukas, medan soliditeten förbättras då företaget genererar vinst. Soliditeten
försämras även vid ökad upplåning och den förbättras vid ägartillskott av kapital
(t ex nyemission). Ett företag med god soliditet har en mindre andel ”bundna”
utbetalningar i form av räntor och amorteringar vilket leder till ett större
”manöverutrymme”/större frihet till hur kapitalet skall användas. Med god
soliditet är det även lättare (och billigare) att få låna nya pengar.
Ett alternativ till soliditetsmåttet är andelen riskbärande kapital, vilket beräknas
som:
5
Andelen riskbärande kapital = (Eget Kapital + Obeskattade reserver + Dolda reserver +
Minoritetsintressen)/Totalt kapital
Skillnaden mellan soliditetsmåttet ovan, som när det beräknas på justerade
värden inkluderar 72 procent av obeskattade och dolda reserver, och andelen
riskbärande kapital består i att det egna kapitalet här inte reducerats för skattedelen i obeskattade och dolda reserver. Detta mått kan sägas vara en variant av
den ”vanliga” soliditeten och berättigas av att om obeskattade reserver (och
dolda reserver) löses upp under förlustår (då ju soliditeten är som mest
intressant) beskattas de ej. Likaledes bör detta soliditetsmått användas om
företaget uppvisar betydande ackumulerade underskott av näringsverksamhet.
Lönsamhet
Med lönsamhet menas att man sätter den absoluta vinsten i förhållande till
någon annan storlek. Lönsamheten beräknas ofta som räntabilitetsmått
RT kallas även för return on investment (ROI) i anglosaxisk litteratur och
beräknas enligt följande1:
Räntabilitet på totalt kapital, RT = Resultat före finansiella kostnader2/ ∅ Totalt kapital
Räntabilitet på totalt kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta de tillgångar företaget disponerar över. Räntabilitet på totalt kapital kan även
analyseras vidare genom en uppdelning i beståndsdelarna vinstmarginal
respektive kapitalomsättningshastighet:
Vinstmarginal(VM) = Resultat före finansiella kostnader / Omsättning
Kapitalomsättningshastighet(KOH) = Omsättning / ∅ Totalt kapital
Ur dessa två samband kan vi utläsa att RT = VM × KOH (den s k DuPontformeln). En ökning av kapitalomsättningshastigheten ökar således
räntabiliteten på totalt kapital. Det är ofta lättare att påverka kapitalomsättningshastigheten än vinstmarginalen om rationaliseringar redan är genomförda.
Kapitalomsättningshastigheten ökas t ex med hjälp av kortare lagertider och
Som en tumregel vid nyckeltalsberäkning är att om ett resultatmått relateras till ett balansmått,
ska det genomsnittliga balansmåttet användas, medan om två resultatmått relateras till varandra,
eller två balansmått till varandra, används bokslutsdagens värden.
1
Observera att de finansiella intäkterna ingår i täljaren vid beräkning av räntabilitet på totalt
respektive sysselsatt kapital
2
6
snävare kundkrediter (kapitalomsättningshastigheten ökar om kapitalbindningen
i företaget minskar). Beståndsdelarna vinstmarginal respektive kapitalomsättningshastighet kan också sägas utgöra en beskrivning av vilken typ av
företag som analyseras (Vilken verksamhet av en guldsmed och en stormarknad
kan tänkas ha högst kapitalomsättningshastighet respektive vinstmarginal?)
Ett alternativ till räntabilitet på totalt kapital är räntabilitet på sysselsatt kapital,
vilket beräknas som:
Räntabilitet på sysselsatt kapital, RSYSS = Resultat före finansiella kostnader/∅ Sysselsatt kapital
…där sysselsatt kapital motsvara det totala kapitalet minskat med de icke räntebärande skulderna (exempelvis interimsposter, leverantörsskulder etc: för att
finna dessa kan noterna till skuldposterna i balansräkningen behöva studeras).
Näringslivets Börskommitté och Sveriges Finansanalytikers Förening
rekommenderar att räntabilitet på sysselsatt kapital används, eftersom man med
detta mått tydligare kan se om man har tillräckligt hög avkastning för täckning
av räntor till kreditinstitut jämte ägarnas avkastningskrav (jämför värdet med
ränta för extern upplåning och avkastningskrav från ägarna!).
Räntabilitet på eget kapital är intressant ur ett aktieägarperspektiv. Detta mått
beskriver avkastningen i företaget efter att övriga finansiärer fått betalt (d v s
efter finansiella kostnader) och utgör således ett mått på avkastningen på vad
aktieägarna satsat i företaget. Räntabilitet på eget kapital beräknas som:
Räntabilitet på eget kapital, RE = Resultat efter finansnetto/∅ Eget kapital
Som praxis i analytikerkretsar använder man måttet räntabilitet på eget kapital
efter skatt, RE*, där s = 28%:
RE* = (1-s) × Resultat efter finansnetto/∅ Eget kapital
Räntabiliteten på eget kapital kan sättas i förhållande till ägarnas avkastningskrav, vilket brukar beräknas som:
Ägarnas avkastningskrav = Ränta + Inflation + Risktillägg
Avkastningskravet delas således upp i de tre komponenterna realräntekrav,
inflation samt riskpremie. För att bestämma acceptabel RE behöver man sålunda
känna till avkastningen på en riskfri placering samt den riskpremie som är trolig
för det aktuella företaget. Räntabiliteten på totalt kapital är vanligtvis lägre än
räntabiliteten på eget kapital. (Eftersom RE generellt > RS, d v s genomsnittlig
skuldränta)
På längre sikt är räntabilitet på eget kapital av central betydelse för både stora
och små företag bland annat på grund av att:
7
en hög räntabilitet på eget kapital ger möjlighet till en ökning av det egna
kapitalet vilket i sin tur ökar soliditeten (överlevnadsförmågan).
för att kunna genomföra en nyemission måste företaget ha en
tillfredsställande avkastning på det egna kapitalet.
Vid koncernförhållanden bör man ej glömma att dra av minoritetens andel i
resultatet. Likaledes inkluderas inte minoritetsandelen i nämnare, det egna
kapitalet.
RE* = ((1-s) × Resultat efter finansnetto - Minoritetens andel)/ ∅ Eget kapital
Sambandet mellan soliditet och
räntabilitet
Uppdelning av RT kan ske på följande sätt: RT = Andel Eget kapital × RE +
Andel skulder × RS = (Eget kapital/Totalt kapital) × RE + (Skulder/Totalt
Kapital) × RS , där RS är den genomsnittliga skuldräntan (finansiella kostnader /
∅ skulder) samt att S = Totalt kapial – Eget kapital.
Hävstångsformeln: RE* = (1-s)(RT + (RT - RS)S/E) , där S/E = skuldsättningsgraden.
Slutsats: Avkastningen på eget kapital beror på kapitalstrukturen, avkastningen
på totalt kapital samt skuldräntan. Hög RE kan således uppnås på följande sätt:
Genom hög räntabilitet på totalt kapital, RT.
Genom en hög andel icke räntebärande skulder vilket ger en låg
genomsnittlig skuldränta.
Genom en hög andel skulder, förutsatt att räntabiliteten på totalt kapital
är högre än den genomsnittliga skuldräntan.
Förhållandet S/E kallas för finansiell utväxling eller skuldsättningsgrad. Om
företaget har en hög finansiell utväxling ökar RE* snabbt om RT är större än RS,
men RE* minskar också mycket dramatiskt om RT skulle råka bli lägre än RS.
8
2
Avsnitt
För dig som vill veta mer –
källor & ytterligare läsning
Aniander, M, Blomgren, H, Engwall, M, Gessler, F, Gramenius, J, Karlson, B,
Lagergren, F, Storm, P, Westin, P (1998): Industriell ekonomi, Studentlitteratur,
Lund (kap. 13)
Axelman, L, Philips, D, Wahlqvist, O. (2004) IAS/IFRS 2005 – En jämförelse
mellan International Financial Reporting Standards och Redovisningsrådets
rekommendationer (från www.ey.com)
Copeland, T, Koller, T, Murrin, J, McKinsey & Company (2000) Valuation:
Measuring and managing the value of companies - University edition,
Ernst & Young (2004) IFRS1 – Hur man upprättar en IFRS-redovisning första
gången – övergångsreglerna (från www.ey.com)
Finansanalytikernas rekommendationer (2003), Sveriges Finansanalytikers
förening
Hansson, S, Arvidson, P, Lindquist, H (2001): Företags- och räkenskapsanalys,
Studentlitteratur, Lund
Holmström, N (2003) Företagsekonomi – Från begrepp till beslut, Bonniers,
Stockholm (kap 21-23)
Leonardz, B, Blomquist, A (2002): Årsredovisningen en introduktion, Liber
Ekonomi, Malmö (kap 2, 4, 6)
9
