Kvalitetsredovisning - Skola
Grundsärskola juni 2016
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning................................................................................................................... 4
1.1 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för bedömning och betyg .......................4
1.2 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för övergång och samverkan ..................4
1.3 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för rektors ansvar ...................................5
1.4 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för skola och hem...................................6
1.5 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för kunskaper .........................................6
1.6 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för ansvar och inflytande .....................10
1.7 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för normer och värden .........................11
1.8 Eleverna utifrån sina förutsättningar, deltar i IUP och LPP skrivandet.....................................12
1.9 De elever som begär betyg från årskurs 6 i grundsärskolan ska få detta. ..................................12
1.10 Alla elever har skriftliga omdömen i Infomentor ......................................................................12
1.11 Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt gymnasiesärskolor
utvecklas ....................................................................................................................................13
1.12 Rektor följer skollagen vad gäller mottagande i grundsärskolan ..............................................13
1.13 Grundsärskolan följer de aktivitetsklockor som upprättas till varje läsår .................................14
1.14 Rektor ansvarar för att personalen får kompetensutveckling utifrån elevernas behov ..............14
1.15 Alla vårdnadshavare har blivit informerade om elevernas utveckling på samtal ......................14
1.16 Grundsärskolan har ett fungerande föräldraråd .........................................................................15
1.17 Bjuda in föräldrar till skolans aktiviteter ...................................................................................15
1.18 Alla elever i grundsärskolan ska utmanas till högre måluppfyllelse .........................................15
1.19 Alla elever i grundsärskolan upplever att de har inflytande över sin utveckling och sitt
lärande .......................................................................................................................................16
1.20 alla elever i grundsärskolan ska aktivt motverka att någon behandlas illa och aktivt bidra
till allas trygghet ........................................................................................................................17
2 Fritidshem .......................................................................................................................... 17
Bilagor
Bilaga 1: psykosocial arbetsmiljö nov 2015
Bilaga 2: föräldraenkät nov 2015
Bilaga 3: Resultat föräldraenkät fritids okt 2015
Bilaga 4: Ann Jansson
Bilaga 5: Föräldraenkät okt 2015 resultat skola
Bilaga 6: Aktivitetsklocka särfritids
Bilaga 7: Aktivitetsklocka särskolan 15-16
Bilaga 8: Aktivitetsklocka Ledningsgruppen 15 16
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
2(18)
Bilaga 9: Aktivitetsklocka rektor Central 1516
Bilaga 10: Aktivitetsklocka Skolans val
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
3(18)
1 Sammanfattning
Läsåret har medfört en stor belastning på organisationen, verksamheten och lokaler. Antalet
elever har ökat både i skolan och på fritidshemmen. En hel ny fritidsavdelning har inrättats
och lokalerna är redan för belastade. Grundskolan och grundsärskolan delar lokaler och när
båda verksamheterna växer blir det trångt i nuvarande lokaler. Vårdnadshavarna är väldigt
nöjda både med skolans och fritidshemmens verksamhet och elevernas framsteg. Eleverna är
trygga i skolan och årets satsning på att fokusera än mer på ett lärande i verksamheten har
medfört att personalen är mer uppmärksammad på elevens framsteg. Egna kompetensdagar
inriktade på våra elevers behov har medfört en bra kvalité. Idag säljer vi tre platser till andra
kommuner. Alla elever har skriftliga omdömen. Undervisningen planeras utifrån LPP och alla
elever har IUP. Grundsärskolan är en egen skolenhet från detta läsår och det har medfört en
mer koncentrerad utveckling för att stimulera elevernas lärande och sociala utveckling.
1.1 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för
bedömning och betyg
Resultat: Alla elever har skriftliga omdömen och IUP som är begripliga åtminstone för
vårdnadshavarna. Vi arbetar med att se till alla elevers individuella behov för att träna deras
förmågor utifrån deras förutsättningar tillgodoses. 8 av 48 elever läser kursplanen ämnen och
av dem har en elev begärt betyg. Övriga elever läser enligt kursplanen ämnesområden och där
finns det kunskapskrav utifrån elevernas förutsättningar när de avslutat årskurs 9.
Bedömningsdiskussioner har skett under hela läsåret i pedagoggruppen och LPP Med mål och
bedömningar finns både i skolan och på fritidshemmen.
Det har varit svårt att få in skriftliga omdömen från de praktisk estetiska lärarna främst under
VT 2016 i HK, textil- och träslöjden. En orsak är vikarier alt. sjukdom.
Analys: De skriftliga omdömena läggs in i Infomentor och eleverna har planering, mål och
omdömen i alla fem ämnesområden. I att stödja eleverna till att var mer delaktiga använder vi
AKK men kan bli bättre på att använda tecken i verksamheten. Vi arbetar mer digitalt men
har en del problem med datorer, Activeboards och IPAD som inte fungerar som de ska. Under
våren stora problem med uppkoppling mot internet.
Slutsats: Skolverkets "Bedömning för träningsskolan" arbetar pedagogerna vidare med.
Fortsatt arbete med LPP och att alla ska se ett lärande i alla aktiviteter vi skapar för att nå
elevens mål enligt IUP.
För att förbättra både kvalitén på undervisning samt att få skriftliga omdömen kommer vi till
HT 2016 att träffa de berörda praktisk-estetiska pedagogerna vid skolstarten.
1.2 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för
övergång och samverkan
Resultat: De berörda pedagogerna arbetar systematiskt med att planera och genomföra
övergångar mellan förskola och team F samt mellan team E och särgymnasiet. En
aktivitetsklocka inför skolans val mellan förskola och förskoleklass följs. Skolan har
samarbete med samordnaren för barn i behov av särskilt stöd och de centrala resurserna för
förskolan, specialpedagoger och psykolog, för att fånga upp de barn som tillhör vår målgrupp
inför förskoleklassen start. Samverkan mellan Arlanda särgymnasiet och våra berörda elever
sker på våren mellan pedagoger. Våra elever har utifrån sina förmågor och förutsättningar inte
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
4(18)
deltagit på några aktiviteter som grundskolan organiserat. Undantag är att samverkan sker
mellan vår mellanstadiefritids "Vita villan" och grundskolans fritids.
Analys: Samverkan mellan förskolor och särgymnasiet fungerar bra. De berörda pedagogerna
har gjort ett väl genomfört arbete vid övergångarna. Däremot har vi under året inte haft någon
samverkan med Centralskolans grundskola, trots att vi delar hus.
Slutsats: Vi behöver arbeta för mer inkludering för de elever som klarar att utmanas i ett eller
flera ämnen samt på fritidsliv. Inkludering kan ske mellan våra egna team och fritidshem men
även med grundskolans olika verksamheter.
1.3 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för
rektors ansvar
Resultat: Under läsåret fortsatte Ann Jansson, nu i sin roll som rektor, att vara samtalsledare.
Den SUA kursen som förvaltningen ordnade var till stor del på en för hög nivå för våra
elever. Vi arbetar med kommunikation och AKK. Under läsåret fick försteläraren mer och
mer överta BFL arbetet och då arbetade pedagogerna med observationsbesök enligt John
Stenbergs "Att hitta läraren guldstunder" samt att hitta den pedagogiska dialekten. Under
våren startade ett stort arbete med bedömning i grundsärskolan för pedagogerna.
Rektor följer upp aktivitetsklockorna för ledningsgruppen, skola och fritids.
Samarbetsformerna mellan skola och hem, förskolan och gymnasiesärskola fortgår utifrån
rutinerna.
En dokumentsamling "Centralen" med grundsärskolans hela verksamhet, arbetsplaner och
handlingsplaner sammanställs och revideras varje läsår.
Likabehandlingsplanen och den årliga planen tas upp och arbetar på under studiedagar.
Rektor träffar representanter från den centrala Barn- och Elevenheten en gång i månaden för
att säkerställa att eleven får det särskilda stödet och att eleven och vårdnadshavaren får den
hjälp de behöver. Ett stort arbete läggs ned varje år för att få till de fyra utredningarna som
behövs inför ett mottagande i särskolan.
Rektor har genomfört APT med pedagoger och fritidspersonal/assistenter under året och där
har det till stor del handlat om arbetsmiljön och hållbar arbetshälsa.
Kompetensdagar har genomförts med "eget" innehåll. Det har varit information om
utvecklingsstörning, StoCKK ( Stockholm Center för Kommunikativt och KOgnitivt stöd)
har pratat om kommunikationsstöd,AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) ,
studiebesök av pedagoger till grundsärskolor i andra kommuner. Pedagogerna har haft en
kompetensdag där de samtalat om Bedömning för träningsskolan.
Fritids har under året fått en utvecklingsledare som är med i kommunens nätverk.
Rektor har under året visat grundsärskolan för både politiker, tjänstemän samt
kommundirektören. Då har man samtalat om grundsärskolans framtid.
Analys: Grundsärskolans "Centralen" har fått egna handlingsplaner utifrån att verksamheten
är en egen skolenhet nu. Verksamheten växer och det behövs kontinuerligt uppmärksamma
personalen på våra planer och rutiner. Information sker på APT. Hållbar arbetshälsa med
gemensamma trivselkvällar, en massagestol (som både personal och elever använder) samt
rektors kontinuerliga arbete med ADATO och med de samtal med personal som är/varit sjuk
har genomförts med bra resultat.
Slutsats: Rektor fortsätter att arbeta med arbetsplanen för grundsärskolan, samtala och följa
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
5(18)
upp samtalen i ADATO. Arbeta för hållbar arbetshälsa. Genomföra APT och regelbundna
elevhälskonferenser både lokalt och centralt. Resursfördela och följa upp elevernas resultat.
Vi fortsätter att både ta emot och att åka på studiebesök till andra grundsärskolor. Vi behöver
förbereda oss på de framtida förändringarna för grundsärskolan.
1.4 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för skola
och hem
Resultat : Alla vårdnadshavare har blivit informerade om elevernas utveckling dels på samtal
men även i det dagliga mötet vid hämtning och lämning av eleverna. Några har avböjt ett
utvecklingssamtal.
Skolan använder kontaktbrev, kontaktböcker, loggböcker, LPP, hemsidan samt daglig muntlig
kontakt som information till vårdnadshavarna. På föräldrarådet har skolan och
vårdnadshavarna tillsammans arbetat för att utveckla skolans framtid.
Föräldrar har blivit inbjudna till planerade aktiviteter.
Enligt den undersökning som gjordes om skolans verksamhet så har vårdnadshavarna en stor
nöjsamhet gällande både informationen skolan ger dem och hur de blir bemötta vid kontakt
med skolan.
Analys: 93 % av vårdnadshavarna är nöjda med den information de får från skolan. 96 % är
nöjda med den kommunikation och bemötande de får av skolans personal. Aktiviteterna som
genomfördes var välbesökta och uppskattade.
Slutsats: Vi fortsätter att arbeta på olika sätt för att få en bra samverkan mellan skola
och hem. Vi gör egna undersökningar till vårdnadshavare gällande trygghet, lärande
och nöjsamhet både i skolans verksamhet och på fritids. Vi bjuder in till olika
aktiviteter under läsåret.
1.5 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för
kunskaper
Resultat: Vi uppmuntrar och stödjer elever och tar hänsyn till varje enskild individs behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vi kommunicerar med tecken som stöd använder
AKK och stimulerar eleverna till samtal. Alla elever har en IUP och sina mål synliga på
bänken eller väggen utifrån Dylan Williams nyckelstrategi i arbetet med Sigtunaboxen.
Ett par team har team-vägg där LPP: erna görs överskådliga för eleverna och ger eleverna
förförståelse inför kommande tema.
Vi använder digitala verktyg men har haft problem med fungerande verktyg samt
internetuppkopplingen.
Vi saknar en IKT tekniker.
93 % av vårdnadshavarna svarar i undersökningen (nov 2015) att skolan har " tydliga mål om
vad mitt barn ska kunna i olika ämnen /ämnesområden". 85 % av vårdnadshavarna svarar att
" Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande" samt att " mitt
barn får det stöd och hjälp som behövs".
I undersökningen av verksamheten på fritids svarar 91 % att fritids ser eleven och dess behov
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
6(18)
samt att aktiviteterna erbjuds och genomförs på ett bra sätt.
Analys: Vi fortsätter med att tydliggöra målen för eleverna och för vårdnadshavarna i elevens
IUP. Undersökningarna visar ett gott resultat men att det i varje fråga varit någon/några som
svarar "vet ej". Det kan bero på att vårdnadshavaren som svarat inte har kunskap om det.
Slutsats: Vi fortsätter att utmana våra elever i ett lärande både i skolan och på fritids.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
7(18)
Indikatorer
Utfall
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
Analys
8(18)
Andel elever som upplever att
fritidshemmets verksamhet bidrar
till utveckling och lärande
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
Enkätundersökningen och
utvärderingarna från 2015 påvisar
att kunskapen om hur
fritidsverksamheten bidrar till
utveckling och lärande i den totala
skolmiljön kunde vara högre.
Under 2015 har antalet barn på
fritidshemmet ökat och
verksamheten växer. Vi har arbetat
mycket med kommunikation och
relationsskapande då vi fått fler
nya elever. FrItids har under året
arbetat med att stärka kunskapen
om utveckling och lärande som
sker på fritidshemmet. Under
uppstarts dagarna i augusti
lyssnade all personal på föreläsare
som talade om AAK (Alternativ
Kompletterande Kommunikation).
På fortbildningsdagen i januari
2016 togs ämnet upp som
fördjupningsämne för personalen
och aktiviteterna har även
presenterats på föräldrarrådet.
Under läsåret har särfritids utökat
från en till två verksamhetsledare.
Båda verksamhetsledarna sitter
med i ledningsgruppen vilket bidrar
till fritidshemmets utveckling.
Särfritids har fortsatt en bra
struktur på planeringsmötena.
Mötena har en fast dagordning.
Särfritids förstärktes i höstas även
med en pedagogisk
utvecklingsledare som suttit med i
det kommunala nätverket för
Sigtuna kommun. Det har bidragit
till att lärande och utveckling
utifrån uppdrag förstärkts. Under
höstterminen var det en utmaning
att hitta fungerande rutiner i en
växande verksamhet. Efterhand
hittade personalen bra struktur och
organisation. Avdelningarna har
samarbetat med gemensamma
aktiviteter som bad och gymnastik.
Avdelningarna har också firat
traditionella aktiviteter såsom
Hallowen, Jul och påsk
tillsammans. Arbetet med de
pedagogiska planeringarna har
utvecklats Fritid har utvecklat
lärmiljön både inne och ute. Det
har tillkommit pedagogiska
planeringar om gårdsmiljö, utelek
och socialt samspel. Det har också
skrivits pedagogiska planeringar
med ankytning till bygg och
konstruktion, samt om
kommunikation som övergripande
arbetssätt. En fast
järnvägskonstallation har byggts,
miljön har ljuddämpats och
anpassats för elever med ljud och
synsvårigheter. Skrivandet av
pedagogiska planeringar bidrar till
9(18)
Indikatorer
Utfall
Analys
att rikta fokus på lärande och
utveckling i fritidshemmet.
Utvärderingarna från våren visar
att leken och samspelet mellan
eleverna ökat. Eleverna tar mer
egna initiativ till lek och gemensam
sysselsättning. Bildstöd och tecken
som stöd används mer
kontinuerligt under vardagen och
har bidragit till att mellanmålet och
aktiviteterna blivit lugnare.
Utvärderingarna från 2015 påvisar
önskemål om mer kunskap om
AKK och personlig kommunikation
med elever som använder sig av
konkreta föremål och bildstöd. Det
finns också behov av mer ITkompetens bland personalen. I
samband med nya läroplanen för
fritidshemmet ökar behovet av mer
kunskap om lärande och
utveckling i fritidshemmet.
Under läsåret har fritidshemmet
arbetat med de pedagogiska
planeringarna. De har fått en
tydligare verksamhetsförankring
när de kompletterats med
praktiska utvecklingsområde med
anknytning till lärmiljön.
Deltagandet i de kommunala
nätverksgruppen bidrar till att
fritidshemmet arbetar med lärande
och utveckling som överens
stämmer med den kommunala
satsningen på fritidshemmet. Det
underlättar implementeringen av
nya läroplanstexten för
fritidshemmet. Under läsåret har
personalen utökat kompetens om
AKK – pedagogik. De stöttar
eleverna i leken. Kramar, lekar,
rollek, närhet och eget "space" ger
förutsättning för delaktighet och
utveckling under fritidsvistelsen.
Utmaningarna är individuella.
Genom att vara tillsammans i liten
grupp kan vi erbjuda fler
möjligheter till samspel med en
eller få kamrater.
Andel föräldrar som anser att
deras barn stimuleras till utveckling
och lärande
Andel elever i årskurs 6 som
når kunskapskraven i alla ämnen
1.6 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för ansvar
och inflytande
Resultat: Eleverna har tränats, utifrån sina förutsättningar att välja i vardagen. Alla elever har
Elevens val på schemat. Under vårterminen har flera team använt elevens val tid till
teamarbeten. Vi arbetar med gemensamma samlingar, klassråd och elevråd. Under våren 2016
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
10(18)
har vi inte haft elevråd.
Eleverna medverkar i utvecklingssamtalen utifrån sin förmåga.
Eleverna är utifrån sin förmåga involverad i sin IUP under studierna, förarbetet till IUP och
utformningen av mål.
I vår undersökning under läsåret har vi inte ställt frågan om elevers inflytande och ansvar
utifrån att vi är en grundsärskola med elever som till största del läser ämnesområden.
Föräldrarna är dock enligt undersökningen nöjda med det inflytande de har i verksamheten
och i sitt barns lärande.
Analys: Vi tränar eleverna till att göra olika val under sitt arbete i skolan.
Slutsats: Vi fortsätter med att träna eleverna utifrån sina förutsättningar och ålder till att ta
mer ansvar för sina studier. Vi fortsätter med klassråd och gör en omstart med elevråd.
1.7 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för
normer och värden
Resultat: Vi har genomfört vår värdegrundsvecka och värdegrundsarbetet där alla team har
jobbat och jobbar kontinuerligt med värdegrunden är en grundbult i vårt uppdrag. Vi arbetar
med lågaffektivt förhållningssätt och genom att skapa relationer förebygger vi konflikter.
All personal har fått kännedom om Likabehandlingsplanen på den gemensamma
planeringsdagen i januari. Likabehandlingsplanen reviderade varje arbetslag i juni.
Två elever och en pedagog tillhörde Centralskolans trygghetsgrupp.
Vi har skapat möjligheter till gemensamma aktiviteter under läsåret. Vi har haft korvgrillning
för att fira FN dagen, vi har genomfört våffelcafé och aktivitetsdag med olika stationer. Lucia
och en Pascalkväll genomfördes också. Drop in fika på fritids skedde under höst och vår.
På fritidshemmen tar eleverna kort och deltar i den pedagogiska dokumentationen på en av
avdelningarna. På en annan är de utifrån individuella förmågor medhjälpare på samlingarna.
De kommer med förslag på sånger som ska sjungas och eller. De äldre barnen fungerar som
faddrar för de yngre och bjuder in till gemensamma lekar ute på gården eller inne. De vuxna
finns med och stöttar i kommunikationen. Alla elever har möjlighet att göra egna val. Det
erbjuds planerade aktiviteter men det finns utrymme att leka mer fritt eller tillsammans med
en vuxen. Eleverna deltar i tillexempel samlingen bara genom att finnas i rummet utan att sitta
med i samlingsringen, och finns med på aktiviteterna utifrån dagsform och intresse.
Analys: Föräldraenkäten för skola och fritids visar att 100 % av vårdnadshavarna svarar att de
upplever att " mitt barn trivs och känner trygghet". Vi fortsätter att skapa gemensamma
aktiviteter på grundsärskolan.
Slutsats: Det lågaffektiva förhållningssättet använder vi och vi ska skapa gemensamma
aktiviteter. Det är bra om vi kan få till en samverkan med grundskolan.
Indikatorer
Utfall
Analys
Andel elever som känner sig
trygga i skolan
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
11(18)
Indikatorer
Utfall
Andel elever som känner sig
trygg på fritidshemmet
Analys
Under hösten 2015 gjordes en
egen undersökning om trygghet
och trivsel på fritids. 85% av
föräldrarna svarade och resultatet
visade att alla föräldrar upplevde
att "barnet trivs och känner
trygghet" samt att den varierade
lovverksamheten är uppskattad. Vi
ser till elevens behov. Aktiviteterna
genomförs på ett bra sätt och de är
nöjda med bemötandet från
personalen vid lämning och
hämtning.
Andel elever som vet vart de
ska vända sig om de råkar ut för
en kränkning (%)
Andel elever som upplever sig
utsatta för mobbing eller kränkning
på sin skola i år (%)
1.8 Eleverna utifrån sina förutsättningar, deltar i IUP och LPP
skrivandet
Resultat: Eleverna medverkar utifrån sina förutsättningar och förmågor i skrivandet av
individuella utvecklingsplaner (IUP). Lokala pedagogiska planeringar gör pedagogerna efter
att tagit in synpunkter från både personal som arbetar i teamen och använt elevernas
erfarenheter.
Analys: Våra elever har svårigheter att förstå innebörden i de skrivna LPP och IUP. Däremot
förstår eleverna sina egna mål som finns på deras bänk eller på väggen. Målen är illustrerade
med bilder.
Vi har även i större utsträckning använt bildtavlor, bildnyckelringar för att förstärka elevernas
kommunikation
Slutsats: Vi använder bilder för att göra elevernas mål och IUP mer begripliga för dem. Vi
behöver förbättra vårt AKK användande även utanför klassrummen för att förklara IUP/LPP.
1.9 De elever som begär betyg från årskurs 6 i grundsärskolan ska
få detta.
Resultat: 16 elever gick i årskurs 6-9 varav hälften läser ämnen enligt kursplanen samt hade
kunnat begära betyg. Det var en elev i årskurs 7 som fick betyg.
Analys: Få elever begär betyg för en bokstav betyder mindre än de skriftliga omdömena för
eleverna. Hälften av eleverna i årskurs 6-9 läser ämnesområden och där sätter vi inga betyg.
De praktisk estetiska lärarna skriver omdömen samt sätter ett betyg som lämnas till
mentorerna. En elev begärda betyg.
Slutsats: De praktisk estetiska pedagogerna fortsätter att sätta betyg ifall eleverna eller deras
vårdnadshavare begär det. Vi sätter betyg på de elever som begär detta.
1.10 Alla elever har skriftliga omdömen i Infomentor
Resultat: Alla elever årskurs 1-9 har fått skriftliga omdömen.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
12(18)
Analys: De skriftliga omdömena varierar i kvalitet. De skriftliga omdömena utgår från de
LPP (lokala pedagogiska planering) varje team arbetat med under läsåret samt elevens IUP.
Många elever har en långsam utveckling i sitt lärande.
Slutsats: Alla elever har skriftliga omdömen.
1.11 Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt
gymnasiesärskolor utvecklas
Resultat: Samarbetet med Arlanda gymnasiesärskola sker varje år när våra elever (2 st) söker
plats där. Eleverna får pröva på att delta i Arlanda gymnasiesärskola verksamhet under en
vecka VT 2016. Eleverna och deras vårdnadshavare var också inbjudna till Öppet hus samt
informationskväll på särgymnasiet. En elev provade på en praktikvecka på Häggviks
gymnasiesärskola och en elev får en plats på grymnsiesärskola utanför kommunen där
personal från skolan varit på besök i vår verksamhet.
Samverkan mellan förskoleklass team F och grundsärskolan team A har skett i olika teman.
Trumgrupp och sångstunder regelbundet. Förskoleklassens elever är inkluderade på fritids
både i Hajens och Krokodilens verksamhet. Ett nära samarbete har skett under året mellan
team D och E.
Analys: Det är det gott samarbete mellan pedagoger och personal i de olika teamen.
Förskoleklassens elever följer grundsärskolans aktiviteter som musik på Kulturskolan och bad
i Midgårdsbadet. Årskurs 9 eleverna gör praktikvecka på gymnasiesärskolan. Samverkan
mellan personalen på grundsärskolan och gymnasiesärskolan fungerar och sker genom
överlämningssamtal vid behov.
Slutsats: Samarbetsformerna fungerar och ger varje elev en möjlighet, utifrån sina
förutsättningar, att fortsätta sitt lärande.
1.12 Rektor följer skollagen vad gäller mottagande i grundsärskolan
Resultat: Under läsåret mottogs sju elever till årskurs 1 och tre elever till årskurs 7 samt två
elever till årskurs 9. Under läsåret mottogs ytterligare två elever i årskurs 7. Två elever
flyttade till andra kommuner under läsåret.
Processen inför ett mottagande är lång och alla elever ska ha fyra utredningar inför
mottagandet. Skolans kurator och skolans psykolog har gjort ett fantastiskt arbete med att få
till en social-och en psykologisk utredning inför mottagandet. Pedagogen skriver den
pedagogiska utredningen och det medicinska utlåtandet ska vårdnadshavarna ordna. Vår
skolläkare skriver remiss till BUMM (Barnläkarmottagningen) men det kan då ta upp till ett
år att få den medicinera utredningen.
Barn- och Elevenhetens centrala specialpedagoger för förskolan kan vår verksamhet och det
medför att många vårdnadshavare har ordnat en psykologisk utredning innan barnet fyllt 5 år.
Rektor säkerställer tillsammans med samordnare för barn i behov av särskilt stöd att
mottagandet går rätt till. Skolan har idag en elev som ännu inte är mottagen pga. att psykolog,
trots tre försök, inte kunnat utreda barnet. Eleven har ÅP, beslut om särskild
undervisningsgrupp samt anpassad studiegång.
Analys: Ett stort arbete har lagts ned på att få till alla fyra utredningarna för de elever som ska
blir mottagna till särskolan.
Kurator och psykolog samt skolsköterska har varit fantastiska i detta arbete.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
13(18)
Slutsats: Eleverna är mottagande utifrån skollagen.
1.13 Grundsärskolan följer de aktivitetsklockor som upprättas till
varje läsår
Resultat: Aktivitetsklockorna för rektor, ledningsgruppen, skolan och fritids följs upp
regelbundet och en riktig utvärdering av dessa skedde i juni varje år. Slutsatsen är att vi har
följt dem på ett bra sätt.
Analys: Vid utvärderingen i juni framkom några få ändringar i aktiviteter.
Slutsats: Vi kommer att lägga till en gemensam trivselkväll per termin för att främja
arbetshälsan.
På fritids lägger vi till LPP med aktiviteter som digitala verktyg för att kunna följa den nya
läroplanens intentioner. Annars reviderar vi datum inför nästa års aktivitetsklockor.
1.14 Rektor ansvarar för att personalen får kompetensutveckling
utifrån elevernas behov
Resultat: Det centrala kompetensutbudet för grundskolan passar inte våra elevers behov. Vi
har delvis varit med i Sigtunaboxen och i den utbildning i "Läs och skrivutveckling" samt
skickat representant på övriga gemensamma studiedagar. Fritidshemmets studiedag v 44 var
representanter med på.
För övrigt får vi arrangera och planera eget innehåll. Under en uppstartsdag i augusti lyssnade
personalen på en föreläsare från StoCKK i Stockholm. Under dessa dagar fick all personal
mer kunskap om utvecklingsstörning utifrån ett föräldraperspektiv. Övriga studiedagar har
innehållet handlat om studiebesök till andra grundsärskolor samt kollegiala samtal om
bedömning i träningsskolan.
Flertal av pedagogerna deltar i olika nätverk som SPSM (Specialpedagogiska
skolmyndigheten) anordnar.
Vi har tagit emot studiebesök från andra grundsärskolor och visat upp vår verksamhet för
politiker och tjänstemän.
Analys: En övergripande satsning på AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) har
medfört att personalen tar en aktiv roll i leken och uppmuntrar barnens interaktioner med
kamrater och vuxna på fritids och på raster. När vi är kommunens enda grundsärskola är det
viktigt att vi vänder oss utanför kommunen för att få idéer och nya kunskaper om hur man
arbetar med elevers måluppfyllande.
Slutsats: Vi fortsätter att delta i nätverk på SPSM och vi arrangerar studiebesök till andra
grundsärskolor samt bjuder in andra pedagoger som arbetar med elever med en intellektuell
funktionsnedsättning. Planerar" egna" studiedagar.
1.15 Alla vårdnadshavare har blivit informerade om elevernas
utveckling på samtal
Resultat: Utvecklingssamtal har vi bjudit in till men några vårdnadshavare har vi haft svårt
att få till samtal med när de tackat nej. Trots detta har IUP skrivits för alla elever. Vid
samtalen har det framkommit en stor nöjsamhet från vårdnadshavarna på det sätt vi arbetar
med elevers lärande och eleverna färdigheter samt sociala utveckling.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
14(18)
Fritidshemmens personal har bidragit till utformningen av IUP och delvis deltagit i
utvecklingssamtalen.
Fritidshemmen har inte haft egna utvecklingssamtal men två" Drop in fika"- tillfällen där
spontana samtal förekom.
Analys: Alla vårdnadshavare har inte varit på utvecklingssamtal trots flera inbjudningar.
Fritidspersonal/assistenter kan delta vid fler tillfällen.
Slutsats: All personal kan bidra mer med sina kunskaper om den enskilde eleven vid
utvecklingssamtalen. Ska fritids ha egna samtal?
1.16 Grundsärskolan har ett fungerande föräldraråd
Resultat: Under detta läsår har föräldrarådet träffats vid tre tillfällen men även i år har vi inte
fått till representanter från de sex teamen. Två team, där föräldrar har yngre barn har varit
med i rådet. Föräldrarådet har i år haft ett samarbete med FuB (För barn, unga och vuxna med
utvecklingsstörning) och arbetet har koncentrerat sig på resultaten av de undersökningar som
skett samt hur en framtida grundsärskola kan se ut. Föräldrarådet har haft en deltagande
pedagog och en deltagare från assistent/fritidspersonal på mötena.
Analys: Det är mycket svårt att få till representanter trots att datumen varit fastställda i god
tid samt att vi försökt träffas olika tider på dagen. De äldre elevernas föräldrar har mindre
intresse av en framtida skola och verksamhet.
Slutsats: Fortfarande svårt att få till representanter men det är viktigt att fortsätta samarbeta
med FuB. (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)
1.17 Bjuda in föräldrar till skolans aktiviteter
Resultat: Vi har bjudit in föräldrar till bl a Föräldrafika på fritids, Lucia, skolavslutning,
musikföreställning (Pascal) skolavslutning. De aktiviteter som fanns i våra aktivitetsklockor
genomfördes. Föräldramöte i september och utvecklingssamtal deltog föräldrar på.
Analys: Alla planerade aktiviteter har genomförts, det var bra uppslutning och uppskattat.
Slutsats: Vi fortsätter att bjuda in föräldrar utifrån de planerade aktiviteterna i
aktivitetsklockorna.
1.18 Alla elever i grundsärskolan ska utmanas till högre
måluppfyllelse
Resultat: Vi utmanar våra elever och tränar dem till högre måluppfyllelse. Resultaten kan gå
olika fort. Det är inte enbart träning i skolfärdigheter utan även träning att kunna klara
toalettbesök själv eller att kunna klara matsituationen själv. Även att kunna klä och av sig
själv kan finnas som mål i en IUP. Allt för att vår verksamhetsidé ska uppnås " En del
behöver mer för att få lika mycket". Eleverna medverkar utifrån sina förutsättningar och
förmågor i skrivandet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Lokala pedagogiska
planeringar gör pedagogerna efter att tagit in synpunkter från både personal som arbetar i
teamen och använt elevernas erfarenheter.
Analys: Våra elever har svårigheter att förstå innebörden i de skrivna LPP och IUP. Däremot
förstår eleverna sina egna mål som finns på deras bänk eller på väggen. Målen är illustrerade
med bilder.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
15(18)
Vi har även i större utsträckning använt bildtavlor, bildnyckelringar för att förstärka elevernas
kommunikation.
Slutsats: Vi använder bilder för att göra elevernas mål och IUP mer begripliga för dem. Vi
behöver förbättra vårt AKK användande även utanför klassrummen för att förklara IUP/LPP.
Vi tränar dem i olika färdigheter för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för ett livslångt
lärande och en framtidstro.
1.19 Alla elever i grundsärskolan upplever att de har inflytande över
sin utveckling och sitt lärande
Resultat: Eleverna har tränats, utifrån sina förutsättningar att välja i vardagen. Alla elever har
Elevens val på schemat. Under vårterminen har flera team använt elevens val tid till
teamarbeten. Vi arbetar med gemensamma samlingar, klassråd och elevråd. Under våren 2016
har vi inte haft elevråd.
Eleverna medverkar i utvecklingssamtalen utifrån sin förmåga.
Eleverna är utifrån sin förmåga involverad i sin IUP under studierna, förarbetet till IUP och
utformningen av mål.
På fritids arbetar man med bildstöd i form av situationskartor vilket ger eleven valmöjlighet
vid t ex mellanmålet eller i leken. Nyckelknippor med bilder har använts för att stärka den
vardagliga kommunikationen, samt tecken, gester och kroppsspråk. De elever som har behov
av egna scheman som bidrar till större delaktighet i rutiner och aktiviteter på fritidshemmen. I
samling har konkreta föremål tillkommit för att ytterligare stärka elevens delaktighet.
Fadderverksamhet som funnits för de äldre eleverna har utökats mot våra yngre elever. De
äldre eleverna är förebilder och leker gärna tillsammans med de yngre eleverna.
I vår undersökning under läsåret har vi inte ställt frågan om elevers inflytande och ansvar
utifrån att vi är en grundsärskola med elever som till största del läser ämnesområden.
Föräldrarna är dock enligt undersökningen nöjda med det inflytande de har i verksamheten
och i sitt barns lärande.
Analys: Vi tränar eleverna till att göra olika val under sitt arbete i skolan och på
fritidshemmen.
Slutsats: Vi fortsätter med att träna eleverna utifrån sina förutsättningar och ålder till att ta
mer ansvar för sina studier. Vi fortsätter med klassråd och gör en omstart med elevråd. Vi
förstärker kommunikationen genom AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation).
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
16(18)
1.20 alla elever i grundsärskolan ska aktivt motverka att någon
behandlas illa och aktivt bidra till allas trygghet
Resultat:
Vi arbetar dagligen med värdegrund och förhållningssätt. Vårt förhållningssätt är att ha eleven
i fokus och att vara lyhörda och att alla elever ska få komma till tals varje dag. Vi förebygger
när vi ser och bekräftar eleverna.
Trygghetsgruppen fortsatte sitt arbete under hösten men under våren var det inga möten då
grundskolan beslutade att låta den vila. Grundsärskolan deltog med Försteläraren och två elev
från Team E.
Likabehandlingsplanen aktualiseras varje terminsstart och där poängteras vårt förhållningssätt
som är ett lågaffektivt bemötande. Nästan all personal tillämpar detta med bravur. Våra
enkäter till föräldrarna påvisar att vi arbetar mycket med främjande utvecklande arbete med
deras barn. Barnen trivs både i skolan och på fritids.
En god personaltäthet ger oss möjlighet att stärka elevernas individuella behov av lek och
samspel med en vuxen. En god kontakt med föräldrarna finns via dagliga samtal vid hämtning
och lämning. Eleverna har också kontaktböcker som skickas mellan skola/ fritids och hemmen
vid skolverksamhet och vid lovverksamheten. Vi har också återkommande föräldrafika och
öppet hus. På våra ATP finns tid avsatt för att diskutera och följa upp värdegrundsarbetet i
personalgruppen. En av fritidsgrupperna har varit inkluderad i grundskolans fritidsverksamhet
och det har funnits ett faddersystem mellan eleverna.
Analys: En god personaltäthet möjliggör att vi aktivt kan förebygga kränkningar och att
främja elevers trygghet. Rastvaktsschemat fungerar.
Slutsats: Vi fortsätter att se alla elever och att stödja dem dagligen i sitt mående och i sina
kontakter med andra elever och vuxna. Vi fortsätter med ett lågaffektivt förhållningssätt.
2 Fritidshem
Indikatorer
Utfall
Andel elever som upplever att fritidshemmets
verksamhet bidrar till utveckling och lärande
Andel elever som känner sig trygg på fritidshemmet
Andel elever som upplever att fritidshemmets verksamhet bidrar till utveckling och
lärande
Enkätundersökningen och utvärderingarna från 2015 påvisar att kunskapen om hur
fritidsverksamheten bidrar till utveckling och lärande i den totala skolmiljön kunde vara
högre. Under 2015 har antalet barn på fritidshemmet ökat och verksamheten växer. Vi har
arbetat mycket med kommunikation och relationsskapande då vi fått fler nya elever. FrItids
har under året arbetat med att stärka kunskapen om utveckling och lärande som sker på
fritidshemmet. Under uppstarts dagarna i augusti lyssnade all personal på föreläsare som
talade om AAK (Alternativ Kompletterande Kommunikation). På fortbildningsdagen i
januari 2016 togs ämnet upp som fördjupningsämne för personalen och aktiviteterna har även
presenterats på föräldrarrådet.
Under läsåret har särfritids utökat från en till två verksamhetsledare. Båda verksamhetsledarna
sitter med i ledningsgruppen vilket bidrar till fritidshemmets utveckling. Särfritids har fortsatt
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
17(18)
en bra struktur på planeringsmötena. Mötena har en fast dagordning. Särfritids förstärktes i
höstas även med en pedagogisk utvecklingsledare som suttit med i det kommunala nätverket
för Sigtuna kommun. Det har bidragit till att lärande och utveckling utifrån uppdrag förstärkts.
Under höstterminen var det en utmaning att hitta fungerande rutiner i en växande verksamhet.
Efterhand hittade personalen bra struktur och organisation. Avdelningarna har samarbetat med
gemensamma aktiviteter som bad och gymnastik. Avdelningarna har också firat traditionella
aktiviteter såsom Hallowen, Jul och påsk tillsammans. Arbetet med de pedagogiska
planeringarna har utvecklats Fritid har utvecklat lärmiljön både inne och ute. Det har
tillkommit pedagogiska planeringar om gårdsmiljö, utelek och socialt samspel. Det har också
skrivits pedagogiska planeringar med ankytning till bygg och konstruktion, samt om
kommunikation som övergripande arbetssätt. En fast järnvägskonstallation har byggts, miljön
har ljuddämpats och anpassats för elever med ljud och synsvårigheter. Skrivandet av
pedagogiska planeringar bidrar till att rikta fokus på lärande och utveckling i fritidshemmet.
Utvärderingarna från våren visar att leken och samspelet mellan eleverna ökat. Eleverna tar
mer egna initiativ till lek och gemensam sysselsättning. Bildstöd och tecken som stöd används
mer kontinuerligt under vardagen och har bidragit till att mellanmålet och aktiviteterna blivit
lugnare. Utvärderingarna från 2015 påvisar önskemål om mer kunskap om AKK och
personlig kommunikation med elever som använder sig av konkreta föremål och bildstöd. Det
finns också behov av mer IT- kompetens bland personalen. I samband med nya läroplanen för
fritidshemmet ökar behovet av mer kunskap om lärande och utveckling i fritidshemmet.
Under läsåret har fritidshemmet arbetat med de pedagogiska planeringarna. De har fått en
tydligare verksamhetsförankring när de kompletterats med praktiska utvecklingsområde med
anknytning till lärmiljön. Deltagandet i de kommunala nätverksgruppen bidrar till att
fritidshemmet arbetar med lärande och utveckling som överens stämmer med den kommunala
satsningen på fritidshemmet. Det underlättar implementeringen av nya läroplanstexten för
fritidshemmet. Under läsåret har personalen utökat kompetens om AKK – pedagogik. De
stöttar eleverna i leken. Kramar, lekar, rollek, närhet och eget "space" ger förutsättning för
delaktighet och utveckling under fritidsvistelsen. Utmaningarna är individuella. Genom att
vara tillsammans i liten grupp kan vi erbjuda fler möjligheter till samspel med en eller få
kamrater.
Andel elever som känner sig trygg på fritidshemmet
Under hösten 2015 gjordes en egen undersökning om trygghet och trivsel på fritids. 85% av
föräldrarna svarade och resultatet visade att alla föräldrar upplevde att "barnet trivs och
känner trygghet" samt att den varierade lovverksamheten är uppskattad. Vi ser till elevens
behov. Aktiviteterna genomförs på ett bra sätt och de är nöjda med bemötandet från
personalen vid lämning och hämtning.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola
18(18)
