Här kommer stolpar till gårdagens föreläsning! Tack för trevlig stämning med intresserade
studenter och god medverkan i allsång.
Hälsningar Ylva
Ekonomisk historia, delkurs 1, Från människans begynnelse till den industriella revolutionen
Föreläsning 1: Introduktion till kursen samt forntiden och den neolitiska revolutionen
Dagens föreläsning:
Vad är ekonomisk historia?
Denna delkurs upplägg och introduktion till litteraturen
De tidiga samlar- och fångstsamhällena
Den neolitiska revolutionen
Vad är ekonomisk historia?
• Braudel: Den är ingen upphöjd historia […] det är den massiva och strukturella
historia som sakta rullas upp i den långa tidsföljden.
• Magnusson: Den tar sin utgångspunkt i det faktum att människor för att försörja sig
gör ekonomiska val, dvs väljer mellan knappa resurser.
Det är väsentligt att inse att den ekonomiska historien studerar ekonomiska
valhandlingar i ett socialt och historiskt sammanhang.
”Enkla” frågeställningar inom ämnet
• Vad åt man och varför?
• Hur bodde man och varför?
• Hur arbetade man och varför?
Stora frågeställningar inom ämnet
• ”Den stora divergensen”, Marks: Hur har det kommit sig Västeuropa kommit att
dominera världen?
• Globaliseringens historia När och varför kan man säga att världen flätas samman?
Vad har det inneburit? McNeill & McNeill, Braudel samt Marks
• Miljöhistoria, Hur har människan format och omformat naturen? McNeill & McNeill,
Marks
Svensk ekonomisk-historisk tradition
• Samhällsvetenskapliga metoder
• Historiskt material
• Förgrundsgestalt Eli Hekscher
1
Övergripande tema: Människans försörjningsvillkor
• Hur och vad människan producerat och konsumerat?
• Människans förhållande till sin omgivande miljö
• Fördelningen av resurser (inom familjen, lokalsamhället, en region, världen)
Den industriella revolutionen som brytpunkt
• Användandet av fossilt bränsle
• Befolkningsutvecklingen
• Informationsspridning
• Den stora divergensen
• Från försörjningens princip till kapitalismens
Kursens upplägg
• Från forntiden till den industriella revolutionen
• Sverige och Europa men inte enbart eurocentrism
• Tematiska föreläsningar
•
•
•
•
•
•
•
•
Föreläsning 1: Introduktion till kursen och till ämnet ekonomisk historia samt en
genomgång av människans tidiga historia och den neolitiska revolutionen
Föreläsning 2: Tidiga civilisationer, skilda förutsättningar för jordbruk och försörjning
Föreläsning 3: Jordbrukets utveckling under tidigmodern tid: den agrara kriscykeln
och den agrara revolutionen, urbaniseringen i Europa
Föreläsning 4: Marknader i när och fjärran: olika perspektiv på handelns utveckling
Föreläsning 5: Imperier och stater: världens stora imperier och den europeiska
statsbildningsprocessen
Föreläsning 6: Migration och exploatering: folkförflyttningar och resursutnyttjande
före och under den europeiska imperialismen
Föreläsning 7: Hantverk och tidig industri: geografiska skillnader samt industrins
koppling till urbaniseringen i Europa under 1700-talet
Föreläsning 8: Världen inför den industriella revolutionen
Litteraturen
•
•
•
•
•
Braudel, Ferdinand, Kapitalismens dynamik
Cameron, Rondo Världens ekonomiska historia: från urtid till nutid
Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia
Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung
Mc Neill, J. R. & Mc Neill William H, The Human Web
2
För den som inte vill läsa samtlig litteratur kommer här några tips:
Braudels bok har karaktären av en essä där han diskuterar marknadernas och kapitalismens
historia. Vill man ha detaljkunskaper och ”fakta” blir man besviken.
Cameron är typisk kurslitteratur; lite torr och titeln till trots eurocentrisk men till stora delar
matnyttig.
Magnussons bok är välskriven och rik både på teoretiska perspektiv och på detaljkunskaper.
Jag rekommenderar den!
Marks är lättläst och tankeväckande i det att han ifrågasätter gängse teorier om
”Västerlandets genombrott”. Jag rekommenderar den!
McNeill & McNeill är mer globalhistoria än ekonomisk historia – den kan ses som ett
komplent till den övriga litteraturen då den tar upp t.ex. kultur och miljö som en del av
ekonomisk utveckling. Denna bok gör det minst om man hoppar över.
Den som vill skriva tentan i slutet av kursen bör dock beta sig igenom samtlig litteratur!
Olikheter i litteraturen
Varför väst?
• Braudel: Svaret söks inom Europa.
• Marks: Svaret bör sökas i det globala samspelet.
Olika perspektiv
• Cameron: Fokus på Europa och på tillväxt och framsteg
• Magnusson: Betonar det cykliska i den förmoderna världen, Sverige i världen
Centrala begrepp
• Institutioner (formella och informella)
• Resurser
• Produktionsfaktorer
• Produktion
• Arbetsdelning
• Socioekonomiska system
FORNTIDEN
Människan som unikt djur
• Går upprätt och kan använda sina händer
• Tar elden till hjälp och vapen
• Har språk och fantasi och kan planera
• Är extremt anpassningsbar
3
De första människorna: samlar- och jägarsamhällen (för 250 000-200 000 år sedan)
• Levde i ”familjegrupper” om 10-20 individer
• För att försörja en sådan grupp krävdes tillgång till ett område om 100-200
kvadratkilometer
Spred sig från Afrika till de flesta delarna av jorden. Förflyttningen till bl. a. Australien visar
på teknisk skicklighet i båtbyggande, skicklig navigering och förmåga att planera långsiktigt.
Utveckling av teknik och kommunikation: föremål som Venusfiguriner visar att det fanns en
kommunikation mellan olika grupper och på långa avstånd. Myter spreds.
Uppkomsten av jordbruk (den neolitiska revolutionen)
•
•
•
Först i landskap som erbjöd flera olika typer av försörjning (den bördiga halvmånen)
Domesticering av växter och djur
Sekundärproduktrevolutionen (djur används till mer än köttproduktion – mjölk, ull,
gödsel, dragkraft etc.)
•
Det tidiga jordbrukssamhället innebar:
•
•
•
•
Sjukdomar men också immunitet
Mer arbetskrävande men med potential för förändring genom överförd kunskap
Produktionsöverskott som kunde tas tillvara (lagringsmöjligheter)
Befolkningstillväxt: fler människor kunde livnära sig på en mindre yta
På grund av brandlarm och lite dålig planering kommer vi att fortsätta med det forntida
jordbruket även nästa gång, i övrigt handlar nästa föreläsning om Tidiga civilisationer, skilda
förutsättningar för jordbruk och försörjning. Välkomna!
4
