Öron-, näs- och halsverksamheten, CI-enheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Cochleaimplantat barn – utredning
Vilka barn kan ha nytta av ett CI?
I Sverige utförs det hörselscreening av nyfödda, s.k. neonatal hörselscreening. Syftet med
hörselscreeningen är att barn med hörselnedsättning så tidigt som möjligt ska kunna få
tillgång till habiliteringsinsatser. Tidig upptäckt och habiliteringsstart (före 6 månaders ålder)
har stor betydelse för barnets utveckling. Målet med tidiga och aktiva habiliteringsinsatser är
att barnet inte ska komma efter i sin kommunikations- och språkutveckling. Förutsättningarna
för hörsel- och talspråksutvecklingen är extra gynnsamma om barnet får CI i tidig ålder (ca 818 månader).
Barn som är födda med en dubbelsidig grav hörselnedsättning, eller dövhet, kan med hjälp av
ett CI utveckla hörsel. Utveckling av talspråk i varierande grad är beroende av tidpunkten för
påbörjad ljudstimulering, med hörapparat eller cochleaimplantat.
Hörselresultatet beror på ett flertal faktorer, bland annat orsaken till dövheten, graden av
hörselnedsättning, tidpunkt för operation, eventuella andra funktionsnedsättningar, tidigare
hörapparatanvändning och aktuell CI-användning.
Om man opererar tidigt (8-18 mån) är förutsättningarna för hörselutveckling extra goda.
Familjens engagemang och barnets vistelse i en miljö med talspråk är av stor betydelse för
barnets hörsel- och språkutveckling.
Barn som har hört och lärt sig tala men som senare i barndomen får en grav
hörselnedsättning/dövhet har också god nytta av ett CI för att fortsatt kunna höra, och bevara
samt utveckla sitt talspråk.
Barn som är födda döva och inte har utvecklat hörsel och därmed talspråk, och är äldre än 4 år
vid CI-utredning, är oftast inte aktuella för operation.
Utredning – barn
Ett cochleaimplantat kan vara aktuellt om vanliga hörapparater inte ger tillräcklig hörsel.
Under utredningen kartläggs barnets förutsättningar för en ökad kommunikations- och
talspråksförmåga med ett cochleaimplantat. Därför görs en noggrann utredning och
bedömning beträffande orsaken till hörselnedsättningen, andra eventuella
funktionsnedsättningar och andra faktorer som kan påverka möjligheten och nyttan av ett CI.
Grundutredning görs alltid på ÖNH- och Hörselvårdsklinik i hemlandstinget som i sin tur
skickar en remiss till CI teamet om man bedömer att cochleaimplantat skulle kunna vara
aktuellt. Ett barn med grav hörselnedsättning eller dövhet kommer att genomgå följande
utredningsprocess:
Hörselutredning: Inför beslut om CI behöver man veta hur mycket barnet hör. Vi undersöker
hörseln utan hörapparat respektive vilken hjälp barnet har av sina nuvarande hörapparater.
Inför ett eventuellt CI är det mycket viktigt att hörapparater används för att aktivt stimulera
hörseln. Ton- och eventuell talaudiometri genomförs. Saknas viktig information från tidigare
mätningar görs kompletterande tester och undersökningar, bl. a. med hjärnstamsaudiometri
(ABR) och otoakustiska emissioner (OAE). Det kan också behövas en komplettering med
balanstester.
Cochleaimplantat
Öron-, näs- och halsverksamheten, CI-enheten
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Göteborg
2014-08
Bildutredning: På länssjukhuset görs utredning med skiktröntgen (datortomografi, DT, CT)
och magnetkameraundersökning (MR) för alla barn med grav hörselnedsättning. Detta för att
bl.a. se inneröronen, hörselnerverna och hjärnan. Syftet är att komplettera utredningen vad
gäller orsak till hörselnedsättningen, och för att se om det kirurgiskt är möjligt att operera in
ett CI.
Barnet och föräldrarna kallas till ett CI-informationssamtal. Vid detta besök berörs ett antal
områden kring barnets hörselskada, kommunikation, habilitering, hälsa mm. Man får
information om hur ett CI fungerar samt förutsättningarna för operation och framtida
habilitering. Utredningsprocessen, tiden kring operation och inkoppling samt åren med aktiva
habiliteringsinsatser kan belysas vid detta besök.
Det behövs oftast mer än ett läkarbesök för att informera och diskutera om operation av ett CI.
Specialpedagog kontaktar habiliteringsansvarig pedagog på Hörselhabiliteringen. Detta för
att initiera en pedagogisk bedömning av barnet, barnets miljö liksom av aktuella och
planerade habiliteringsinsatser.
Logopeden i CI teamet bedömer barnets kommunikationsförmåga med avseende på
språkutveckling och språkförståelse. En bedömning görs även av eventuellt tal-, tecken- eller
annan icke-språklig kommunikation. Dialog förs med föräldrarna kring vilka
kommunikationsformer man använder och förlitar sig på i familjen.
Psykologen i teamet tar kontakt med familjen för planering av utredning. Psykologen kommer
att göra en utredning av barnets nuvarande utveckling med betoning på icke-språklig och
kognitiv utveckling. Efter färdigställd utredning får ni som föräldrar ta del av resultaten. Ni
samtalar också i frågor som berör barnets utveckling och era förväntningar på en eventuell CIoperation och framtida CI användning av ert barn.
Träff med CI-användare: Ni får möjlighet att träffa en annan familj som har ett barn med
cochleaimplantat. Familjen kommer att berätta om sina upplevelser kring operation,
inkoppling och hörselträning och hur barnet fungerar till vardags med sin CI-hörsel. Ni får
möjlighet att få svar på många frågor och funderingar. Denna träff är ett komplement till den
information som vi i teamet kan ge er.
När ovanstående besök är avslutade tar CI-teamet beslut om operation skulle kunna erbjudas
för ert barn. Om så är fallet kommer ni att få tid till ytterligare vårdkontakter.
Kirurgbesök: Ni går igenom förberedelser inför narkos och operation. Ni får information om
operationsrutiner.
Tekniskt informationsbesök: Teknisk information om CI-fabrikat samt färgval av
ljudprocessor ges vid detta besök.
Ett CI-system består av en yttre del (så kallad ljudprocessor) samt en inopererad del, som är
själva ”implantatet”.
2
