Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur
utlänningshandboken kap 40.1
Definitioner
Kön
I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara
biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt eller kulturellt kön.
I flyktingrättsliga sammanhang bör begreppet kön enligt regeringens
mening användas i denna vidare bemärkelse; kön omfattar inte bara den
biologiska skillnaden mellan män och kvinnor utan även socialt och
kulturellt bestämda, stereotypa, föreställningar om hur män respektive
kvinnor ska bete sig (prop. s.21).
I frågor om internationellt skydd bör enligt propositionen inte bara
transsexuella utan också övriga s.k. transpersoner kunna omfattas av
begreppet kön, om de blir förföljda på grund av sitt förhållningssätt till sin
könsidentitet.
Könsidentitet
Könsidentitet är en persons självupplevda könstillhörighet, en persons
subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Det skiljer sig från
biologiskt och socialt kön på så vis att inga yttre faktorer bestämmer det.
Begreppet används främst när man beskriver transpersoners sätt att förhålla
sig till sitt kön men kan också hänföras till intersexuellas förhållningssätt till
sitt kön.
Transpersoner
Med begreppet transpersoner avses i regel transsexuella, transvestiter och
andra personer som har en könsidentitet eller ett könsuttryck som tidvis eller
alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid
födseln (prop. s. 22) .
Intersexualism
Intersexualism är ett medicinskt tillstånd som innebär att personen är född
med könsorganskaraktäristika för båda könen.
HBT-begreppet
I HBT-begreppet ingår homo- och bisexuella samt transpersoner.
Könsmaktsstruktur
En könsmaktsstruktur innebär att män är överordnade och kvinnor är
underordnade inom olika områden i samhället. Mannen är norm och det
mannen gör värderas högre. Kvinnor bedöms utifrån den manliga normen
och behandlas som avvikande; kvinnliga egenskaper och kvinnligt arbete
värderas lägre än männens.
Rättsregler
Mänskliga rättigheter
Artikel 1 och 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
från 1948 uttrycker att ingen människa får särbehandlas på ett negativt sätt
på grund av kön, etniskt ursprung, hudfärg, religion, språk, nationalitet,
politisk uppfattning eller social bakgrund. Skyddet mot diskriminering är en
av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. FN:s deklaration
om de mänskliga rättigheterna stadfäster den grundläggande principen om
förbud mot diskriminering som kommer till uttryck i 1 kap. 2 §
regeringsformen.
Det betyder att kvinnor och män ska behandlas lika i asylprocessen.
Utlänningslagen
Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. sitt kön kan
betraktas som flykting enligt 4 kap 1 § utlänningslagen (2005:716).
Förföljelse pga. kön anges i utlänningslagen som grund i flyktingparagrafen
inom begreppet samhällsgrupp. Det var först i 2006 års utlänningslag som
det står att skyddsbehov pga. kön ska bedömas under begreppet flykting,
men det stämmer överens med den tolkning som både fanns tidigare och
som fortfarande gäller internationellt. Ändringen i lagen innebär snarast att
man följer de riktlinjer som utfärdats av UNHCR för hur begreppet
samhällsgrupp ska tolkas. Även EU har i det så kallade
skyddsgrundsdirektivet gett uttryck för liknande principer.
Utredning
Möten med sökande
Det är vikigt att handläggare vid ansökningstillfället, vid den inledande
informationen på mottagningen och vid utredningstillfället ger information
om de regler och allmänna kriterier som gäller för att få uppehållstillstånd
som flykting, inklusive förföljelse pga. kön. Det gäller även information till
underåriga.
Den sökande får sedan själv avgöra hur långt och ingående som hon/han vill
berätta om sina upplevelser.
En kognitiv intervjumetodik rekommenderas.
Sekretess
Det är särskilt viktigt att informera de sökande som åberopar förföljelse på
grund av kön att de uppgifter som verket får in inte kommer lämnas ut till
obehöriga och att tolk och biträde också är bundna av tystnadsplikt. Har den
sökande anhöriga med sig är det viktigt att berätta att uppgifterna inte heller
förs vidare till dem, eftersom den sökande kan stöta på negativa attityder
eller fördomar från sin närmiljö. Se vidare om sekretessbestämmelserna i 37
kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och
Förvaltningshandboken.
Ifall det är sekretess på uppgifter i beslutet som rör en familjemedlem måste
verket skriva ett separat beslut för den familjemedlemmen. Vi måste också
ta hänsyn till uppgifter som omfattas av sekretess vid utredning och
underrättelse om beslut.
Observera att sekretess för uppgifter om underåriga också i vissa fall kan
gälla i förhållande till vårdnadshavaren enligt 12 kap 3 § offentlighets- och
sekretesslagen. Sekretessbelagda uppgifter till skydd för barnet får inte
lämnas ut till vårdnadshavare skulle uppstå betydande men för barnet om
uppgiften röjs.
Huvudregeln är visserligen att vårdnadshavaren har insyn i sekretesskyddat
material för att kunna fullgöra sina åliggandet enligt föräldrabalken. Men
om barn och vårdnadshavare står i motsatsförhållande till varandra gäller
inte huvudregeln, om det är till skada för barnet att sekretesskyddade
uppgifter lämnas till föräldrarna. Att anta att barnet lider betydande men
betyder att det måste röra sig om särskilt integritetskränkande uppgifter som
kan missbrukas av vårdnadshavaren på ett sätt som allvarligt kan skada
barnet om de lämnas ut. Som exempel i kommentaren nämns t.ex.
vårdnadstvister, behandlingar av störningar hos barnet som har sitt ursprung
i familjeförhållanden och i omhändertagandesituationer. (Sekretesslagen En
kommentar, Regner, Eliason och Heumann) I asylärenden kan det t ex röra
sig om hedersrelaterade situationer såsom att en flicka i familjen bryter mot
familjens normer för vem hon ska umgås eller gifta sig med och därmed
skulle anses ha vanärat familjens heder och därför riskerar att bli allvarligt
kränkt eller skadad om det blir känt för föräldrarna.
Barn
Underåriga kan också kan ha skyddsbehov pga. sitt kön. Det kan t.ex. röra
sig om risk för könsstympning när det gäller flickor och risk för
tvångsrekrytering för pojkar eller annat grovt utnyttjande av både flickor
och pojkar.
När det gäller utredning se kap. 37.5 Att utreda barn .
Manlig eller kvinnlig utredare, tolk och offentligt biträde
Redan från början bör den sökande få frågan om han/hon föredrar en
kvinnlig eller manlig utredare, tolk och offentligt biträde. Frågan ska ställas
eftersom det ibland kan vara lättare att prata om utredare, tolk och offentligt
biträde är av visst kön. Önskemålet ska dokumenteras. Syftet med frågan
bör förklaras.
Om den sökande inte redan inledningsvis har fått frågan om han/hon
föredrar en manlig eller kvinnlig tolk, utredare och offentligt biträde bör
frågan ställas före utredningen. I utredningen ska det stå om den sökande
har fått frågan och om eventuella önskemål. Om det är möjligt ska vi ta
hänsyn till önskemålet.
Val av utredare
För att alla relevanta fakta ska komma fram och bedömas korrekt är det
viktigt att utredaren har kompetens att arbeta med ett ärende där den
sökande kan tänkas berätta om känsliga uppgifter. Förutom rent formella
kunskaper och stor utredningserfarenhet är eget förhållningssätt och
medvetenhet om sitt förhållningssätt av betydelse vid valet av utredare,
särskilt eftersom den sökande har bevisbördan i sitt ärende. Erfarenheter
kopplade till kön kan vara tabubelagda eller på annat sätt svåra att berätta
om.
Val av tolk
Valet av tolk har stor betydelse för utredningens kvalité. För att underlätta
för den sökande att berätta om känsliga upplevelser och föra fram alla
relevanta fakta kan det ibland vara bättre att använda telefontolk om tolken
finns på en plats där tolken inte blir avlyssnad av obehöriga.
I möjligaste mån bör vi använda en auktoriserad tolk - helst rättstolk - med
bred kulturkompetens. Ett känsligt ämne kan ventileras öppnare om tolken
har tillräcklig vana och skicklighet. Finns det möjlighet att få en fullgod tolk
från ett annat land än den sökandes kan vi överväga det, och ibland kan det
t.o.m. vara att föredra. Utredaren bör på lämpligt sätt informera tolken om
att känsliga ämnen kan komma upp under utredningen
redan innan utredningen börjar.
Val av offentligt biträde
Vid handläggning av ärenden med känsliga ämnen kan valet av biträde bli
extra viktigt. Det kan vara ett extra stöd för den sökande att få ett biträde
som är lyhört för de speciella problem som en person har som åberopar
förföljelse pga. kön som skäl för skyddsbehov. En fördel är om biträdet har
en bred kulturkompetens och kunskap om rättsläget och traditioner för
kvinnor respektive män, och flickor respektive pojkar i vissa länder eller
regioner.
Normalt förordnas ett gemensamt biträde för en familj. Det är dock viktigt
att uppmärksamma om det finns omständigheter som motiverar ett separat
biträde för någon eller några av familjemedlemmarna. Ett separat biträde
ska också förordas om det på annat sätt kommer fram att heders- eller
skamproblematik aktualiseras i ärendet pga. övergrepp eller om det finns
motstridiga intressen inom familjen. Den sökandes syskon eller föräldrar,
eller make/maka, kanske inte känner till det som drabbat den sökande.
Sekretessreglerna medför då ett krav på separata biträden. Med ett
gemensamt biträde kan den sökande få uppfattningen att de andra
familjemedlemmarna kan få reda på uppgifter som lämnas i förtroende.
Separat utredning
Varje familjemedlem bör utredas separat. Uppmärksamma även biträdet på
att det kan vara avgörande för att den sökande ska vilja och våga gå närmare
in på sina skäl. (När det gäller utredning av barn i familj, se också avsnitt
37.5.) Det kan i vissa fall också vara lämpligt att en sökande utreds vid ett
annat tillfälle än övriga familjemedlemmar. Läs också om möjlighet att
förordna separat biträde för en sökande under rubriken ”Val av biträde” (se
ovan).
Intervjumiljö
Den fysiska intervjumiljön har stor betydelse för utredningskvalitén. Detta
gäller särskilt ärenden med känsliga ämnen och om sökanden har en svår
och utsatt bakgrund. Utredningsrum och omgivning bör främja en
förtroendefull, avspänd och öppen diskussion. Rummet ska ha en neutral
inredning.
Ibland kan det vara en fördel om utredaren – åtminstone under särskilt
känsliga delar av utredningen – kan undvika att använda datorn
under samtalet. Det är bättre om utredning sker i form av muntlig
genomgång med en protokollförare och en ordförande.
För den psykiska intervjumiljön är förhållningssättet viktigt för att ärendet
ska kunna prövas på ett rättssäkert sätt. Eftersom den sökande redan kan
uppleva att själva mötet med handläggaren är svårt, måste handläggaren
skapa en stämning som underlättar för den sökande att berätta om
tabubelagda och känsliga erfarenheter.
Skyddsbehov p g a sexuell läggning, utdrag ur
utlänningshandboken kap 40.2
Ibland kan det vara svårt att avgöra om skyddsbehovet är kopplat till kön
eller till sexuell läggning, eller möjligtvis både och till exempel när det
gäller transpersoner. Se därför kap 40.1 om skyddsbehov på grund av kön.
Definitioner
Sexuell läggning
Med begreppet sexuell läggning avses homo-, bi- och heterosexuell
läggning enligt vedertagen lagteknisk terminologi.
Heteronormativet
Heteronormativitet innebär att ett samhälle har heterosexualitet som norm
för människors sexuella orientering och driftsutlevelse. Normen kan enkelt
sammanfattas som att män förväntas åtrå och skapa romantiska och sexuella
relationer med kvinnor, och vice versa. Normen kan leda till att andra
sexuella läggningar, och även andra könsidentiteter och sätt att förhålla sig
till könsnormer, inte räknas som möjliga sätt att vara och leva tillsammans
på. Detta kan förenklat uttryckas i förväntningar och föreställningar om att
en person är heterosexuell tills motsatsen bevisats. Språkligt kan normen ta
sig uttryck i till exempel att säga ”din man eller din fru””, som utgår från att
det tilltalade lever i en parrelation bestående av skilda kön, ett antagande
som kan ses som ett utslag av heteronormativitet. Ibland används
heteronormativitet felaktigt som synonym för homofobi eller för att beskriva
ogillande av andra sexuella läggningar än heterosexualitet.
Heteronormativet är således en norm som har som utgångspunkt att alla är
heterosexuella och känner sig som det kön man ser ut att ha.
Heteronormativet är en stark samhällsnorm som slår igenom på de flesta
områden i samhället. Att vara medveten om detta och istället försöka vara
förutsättningslös i sitt förhållningssätt bidrar till större öppenhet och därmed
en bättre utredning i ett asylärende och ett rättssäkrare beslut.
Övriga definitioner
Begreppen kön, könsidentitet, transpersoner, intersexualism, HBTbegreppet,
könsmaktsstruktur förklaras i kap 40.1. Utredning och
bedömning av skyddsbehov på grund av kön.
Rättsregler
Mänskliga rättigheter
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön. (första stycket)
Bestämmelserna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och
diskrimineringsförbudet som grundlagsfästs i regeringsformen betyder att
transpersoner, heterosexuella, homosexuella och bisexuella ska behandlas
lika i asylprocessen..
Utlänningslagen
Den som känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. sin sexuella
läggning kan betraktas som flykting enligt 4 kap 1 § utlänningslagen
(2005:716). Förföljelse pga. sexuell läggning anges i utlänningslagen som
grund i flyktingparagrafen inom begreppet samhällsgrupp. Det var först i
2006 års utlänningslag som det står att skyddsbehov pga.. sexuell läggning
ska bedömas under begreppet flykting, men det stämmer överens med den
tolkning som både fanns tidigare och som fortfarande gäller internationellt.
Ändringen i lagen innebär snarast en kodifiering av de riktlinjer som
utfärdats av UNHCR för hur begreppet samhällsgrupp ska tolkas. Även EU
har i det så kallade skyddsgrundsdirektivet gett uttryck för liknande
principer.
Utredning
Möten med sökande
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön.
Sekretess
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön.
Barn
Unga kan upptäcka sin sexuella läggning tidigt. Det bör därför
uppmärksammas att underåriga också kan ha skyddsbehov pga. sexuell
läggning och könsidentitet
När det gäller utredning se kap. 37.5 Att utreda barn
Manlig eller kvinnlig utredare, tolk och offentligt biträde
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön.
Val av utredare
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön. (till och med näst sista meningen)
Erfarenheter kopplade till sexuell läggning kan vara tabubelagda eller på
annat sätt svåra att berätta om. För att underlätta i en utredningssituation är
det viktigt att använda ett neutralt språk utan könsbestämda beteckningar
och heteronormativa ordval.
Val av tolk
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön.
Det händer att tolkar inte alltid har kännedom om relevanta begrepp och
uttryck för sexuell läggning och könsidentitet på aktuellt språk. Det kan vara
bra att tala med tolken om detta före ett besök. I ärenden där det är känt att
asylskälen är kopplade till sexuell läggning och könsidentitet är det viktigt
att kontrollera detta med tolken före besöket.
Val av offentligt biträde
Vid handläggning av ärenden med känsliga ämnen kan valet av biträde bli
extra viktigt. Det kan vara ett extra stöd för sökanden att få ett
biträde som är lyhört för de speciella problem som
en person har som åberopar sin sexuella läggning som skäl för skyddsbehov.
En bred kulturkompetens och kunskap om rättsläget och traditioner i vissa
länder eller regioner för personer som har en annan sexuell läggning är
också av särskilt värde.
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön. (andra stycket)
Separat utredning
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön.
Intervjumiljö
Se motsvarande rubrik under kap 40.1. Utredning och bedömning av
skyddsbehov på grund av kön.
