att möta kvinnor
med handikapp
i sexologisk och gynekologisk rådgivning
1
En skrift från RFSU
2
att möta kvinnor
med handikapp
i sexologisk och
gynekologisk rådgivning
En skrift om att möta kvinnor med handikapp i sexologisk
och gynekologisk rådgivning är utgiven av RFSU.
Text: Ninni Westgren.
Omslag: Jan Olsson.
Tryck: Alloffset, 1998.
3
4
Förord
Äntligen. Det är en glädje för RFSU att ge ut denna skrift om
hur kvinnor med funktionshinder kan få stöd och praktisk hjälp
i frågor kring sexualitet.
Författaren Ninni Westgren har i flera år medverkat kring detta
tema på kvinnoläger, kurser och internationella seminarier som
RFSU arrangerat.
Skriften är i första hand avsedd som ett hjälpmedel för läkare,
barnmorskor, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, men kan
förstås också läsas av kvinnorna själva och deras anhöriga. Jag
hoppas att den får stor spridning. Budskapet är angeläget.
Tack Ninni!
Marianne Göthberg
Psykoterapeut vid RFSU-kliniken
5
Innehåll
Förord ......................................................................
Innehållsförteckning .................................................
Inledning ..................................................................
Sexuell fysiologisk respons hos kvinnor ....................
- Centrala nervsystemet (CNS) .......................
Gynekologisk undersökning vid funktionshinder .....
- Neurologisk undersökning; reflexer i
sakralregionen ..................................................
Typer av funktionshinder som kan påverka sexualfunktionen (modifierad av Professor PO Lundberg) .....
PLISSIT - modellen ................................................
- Vem kan bli sexualrådgivare ..........................
- Rådgivning ....................................................
- Målorinterad sex eller icke målorinterad sex..
Cerebral pares (CP) .................................................
- fakta ..............................................................
- sex .................................................................
- graviditet och förlossning .............................
Epilepsi (Ep) ............................................................
- fakta ..............................................................
- sex .................................................................
- graviditet och förlossning ..............................
6
5
6
8
10
12
15
16
18
20
21
22
24
26
26
27
27
28
28
29
30
Multipel skleros (MS) ............................................... 31
- fakta .............................................................. 31
- sex ................................................................. 32
- graviditet och förlossning .............................. 32
Muskeldystrofi (MD) ............................................... 33
- fakta .............................................................. 33
- sex ................................................................. 33
- graviditet och förlossning .............................. 33
Myasthenia gravis (MG).............................................34
- fakta .............................................................. 34
- sex ................................................................. 34
- graviditet och förlossning .............................. 35
Reumatoid arthrit (RA) ............................................ 36
- fakta .............................................................. 36
- sex ................................................................. 37
- graviditet och förlossning .............................. 37
Ryggmärgsskada, medfödd (ryggmärgsbråck) .......... 38
- fakta .............................................................. 38
- sex ................................................................. 39
- graviditet och förlossning .............................. 40
Ryggmärgsskada, traumatisk / icketraumatisk ......... 41
- fakta .............................................................. 41
- sex ................................................................. 42
- graviditet och förlossning .............................. 43
Preventivmedel .......................................................... 45
Sexualhjälpmedel ....................................................... 46
Litteratur ....................................................................47
7
Inledning
WHO´s definition av sexualitet:
”Sexualiteten är en integrerad del av personligheten hos varje
människa: man, kvinna och barn.
Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som
inte kan skiljas från andra livsaspekter.
Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om
huruvida vi kan få orgasm eller inte, och är inte heller summan
av våra erotiska liv.
Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att
söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vad vi
känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot
beröring (smekningar).
Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar
och genom detta vår fysiska och psykiska hälsa...”
Låt oss hålla denna vida definition av sexualitet i minnet när
vi möter kvinnor som har behov av att förändra, förnya, tänka
om och tänja sina gränser för att nå tillfredsställelse i sitt
sexualliv. Önskningar, drömmar och förhoppningar finns där,
oskadade, och vår uppgift är att stärka och stödja allt detta
friska, samt bistå med att se nya möjligheter.
8
Sexuell dysfunktion definieras utifrån den ”perfekt fungerande människan”. Låt varje individ utifrån sin egen lust
och förmåga besluta sig för om det föreligger en sexuell dysfunktion eller inte.
”Mitt sexliv är mycket bättre efter det att jag blev skadad (ryggmärgsskada, förf. anm.) och förlamad från midjan och ner”. Är
detta möjligt? Jag vill säga att det är det! Varje individ skall
uppmuntras att se möjligheter i sin egen sexualitet och vi
som rådgivare skall vara tillåtande och stödjande!
Idéen till denna informationsskrift har vuxit fram ur mitt
arbete som sexualrådgivare på Spinalispolikliniken (som har
ansvar för livslång uppföljning och rehabilitering av personer med ryggmärgsskador i Stockholms län och Gotland)
samt ur det uttalade behovet av undervisning och information inom andra grupper av kvinnor med funktionshinder.
Samtalspartner under arbetets gång har varit psykoterapeut
Marianne Göthberg, RFSU och Dr Axel Brattberg, neurolog, rehabiliteringsläkare och sexolog på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Axel Brattberg har även varit behjälplig med
den medicinska faktagranskningen.
Det är min förhoppning att vi alla som arbetar med sexualrådgivning eller inom det stora antalet angränsande specialiteter kan använda denna information som ett stöd på vägen i rådgivningen till kvinnor med funktionshinder, skada
eller sjukdom.
Stockholm i mars 1998
Ninni Westgren
9
Sexuell fysiologisk
respons hos kvinnor
De första moderna sexologerna Masters & Johnson beskrev
1966 i ”Human Sexual Response”, den fysiologiska responscykeln. Den beskrivs i 4 faser: upphetsningsfasen, platåfasen,
orgasmfasen och avslappningsfasen.
Senare har den amerikanska psykologen och sexualterapeuten Helen Kaplan beskrivit en modell med tre faser, DEO.
1. Lustfasen (desire) 2. Upphetsningsfasen (excitement) och
3. Orgasmfasen (orgasm).
Nathalie Shainess (1974) tillhör en av dem som kritiserat
Masters & Johnson, som hon uppfattar det, mycket förenklade och inkompletta beskrivning av orgasm.
Kvinnans sexuella gensvar består av clitoriserektion, ökad
genomblödning i slidan och blygdläpparna samt
muskelsammandragningar i slidan och livmodern under
orgasmfasen. Därutöver påverkas brösten, hud och muskulatur i resten av kroppen, andningen, hjärtverksamheten och
blodtrycket.
Orgasmfasen är summan av en mängd fysiologiska fenomen,
ökning av puls, blodtryck och andningsfrekvens samt aktivering av hjärnfunktioner, särskilt inom områden som styr
känslolivet, det s.k. limbiska systemet. Denna ”systempåverkan” åtföljs av den fysiska och psykiska upplevelsen som
ej går att mäta utan måste beskrivas subjektivt.
Orgasmen innebär en intensiv lustkänsla som kan upplevas
antingen vid stimulering av clitoris och/eller i slidan. I sam-
10
band med orgasm sker rytmiska muskelkontraktioner i den
yttre tredjedelen av slidan. Sammandragningar av muskulaturen i mellangården (området mellan slidöppningen och
analsfinktern) samt i livmodern är också de en del av orgasmfasen. Vid multipla orgasmer sker ingen återhämtning emellan, intensiteten i orgasmen varierar och avtar oftast.
Responscykeln beskriver vad som händer i kroppen när ”det
tänder”. Detta ”schema” är för den skull inte tänkt att användas som en ”checklista” som beskriver i vilken ordning
saker och ting med nödvändighet skall ske. Detta är viktigt
att komma ihåg i de fall där en delfunktion kan vara störd
eller helt borta. Individen kan uppfatta sex som meningslöst
om inte alla ”bitar” som beskrivs i responscykeln finns intakta. En beskrivning av begreppen målorienterad respektive icke målorienterad sex ges på sid 24-25.
Helen Kaplan, amerikansk
sexualterapeut har beskrivit tre faser.
DEO (=Desire, Excitement, Orgasm).
11
Schematisk bild av kvinnans sexuella reaktioner (enligt Masters & Johnson 1966).
Kurva A visar förloppet genom alla fyra faserna. Kurva B visar ett förlopp där
kvinnan inte når fram till orgasm med en mera utdragen återhämtningsfas än i
kurva A. Detta förlopp ses hos kvinnor med oförmåga att uppnå orgasm. Kurva
C visar ett brant förlopp där kvinnan går direkt från upphetsningsfasen till orgasmfasen utan mellanliggande platåfas. Samma kvinna kan erfara ett eller samtliga
av ovanstående beskrivna förlopp.
Centrala nervsystemet (CNS)
CNS består av hjärnan och ryggmärgen.
Mycket av hjärnans funktion och roll avseende det sexuella
gensvaret ät fortfarande höljt i dunkel. En del pusselbitar
finns dock på plats. I hjärnbarken finns ett centrum för
känselintryck från könsorganen (genitalia). I hypothalamus
finns ett lustcentrum, varifrån även insöndring av könshormoner styrs. Från området vid tinningarna styrs vårt sexuella beteende. En skada i den del av hjärnan som ligger bakom
pannbenet kan resultera i ett hämningslöst beteende samt
en avsaknad av social kontroll, rent allmänt.
Vid sexuell upphetsning och aktivitet påverkas medvetandet, särskilt vid orgasm. Förmågan att uppfatta smärta däm-
12
pas vilket medför att samlag eller onani kan sägas ha en smärtstillande effekt.
Ryggmärgen är en fingertjock sträng som innesluten i
ryggmärgskanalen sträcker sig från skallbasen ner till L1 (ländkota 1). Efter ryggmärgen följer ”hästsvansen”, cauda equina.
Cauda equina är en del av perifera nervsystemet, en ”nervbunt”, jfr hästsvans, som
består av ryggmärgsnerver som lämnar
ryggmärgskanalen nedom L1 - dessa
ryggmärgsnerver innerverar underlivet och
nedre extremiteterna.
I ryggmärgen finns 32 nervrotpar, som vart
och ett innerverar ett specifikt område på
eller i kroppen. Centra för sexuella stimuli
finns koncentrerade på vissa specifika nivåer i ryggmärgen.
Sexuellt fysiologiskt gensvar (clitoriserektion och lubrikation) erhålles normalt
på två sätt, psykogent eller reflexogent.
Dessa båda ”system” förstärker normalt
varandra. Centrum för psykogen stimulans (bilder, dofter, tankar, drömmar, fantasier) sitter i ryggmärgen i segmenten
Th11-L1. Centrum för reflexogen stimulans sitter i den sakrala delen av ryggmärgen, närmare bestämt mellan S2 och
S4. Vid skada på ryggmärgen är därför
skadenivån avgörande för förmågan till
fysiologiskt gensvar.
13
I nedre delen av bröstryggmärgen, Th10-Th12 finns de nervrötter som förmedlar känseln av livmodersammandragningar. I lumbaldelen av ryggmärgen, närmare bestämt
L1-L2 finns en del av de nerver som signalerar känsel i yttre
genitalia. Resten finns i sakraldelen (S2-S4) där även de
centra som reglerar clitoriserektion, förmågan att bli fuktig
samt genomblödningen i könsdelarna finns.
Genital innervation
plex. hypogastricus
(sympaticus)
plex. praesacralis (inkl. n.n. eregentes)
(parasymp.)
n. pudentalis
(somatisk)
- sensorisk
- motorisk
bäckenbotten
bäckenbotten
14
Gynekologisk undersökning
av kvinna med funktionshinder, skada, sjukdom
Höj och sänkbar gynstol underlättar kolossalt!
För rullstolsburna är det ofta en stor fördel att kunna förflytta sig i sidled från rullstolen. Då är det en fördel att ta
bort ett benstöd på gynstolen. Fråga först!
Tips till Dig som är gynekolog / barnmorska från kvinnor
med fysiska handikapp:
-Var naturlig. Jag är en kvinna med ett handikapp inte
en handikappad kvinna!
-Ge mig tid, jag brukar behöva lite extra! Påklädning,
avklädning och förflyttning tar mer tid för mig.
-Fråga mig om det är något Du skall tänka på / bör
veta, när Du undersöker mig.
-Om det är första gången jag går till en gynekolog eller barnmorska uppskattar jag att vi samtalar innan
undersökningen och gärna sammanfattar efter.
-Beskriv vad Du gör och varför.
-Om allt ser normalt och bra ut, säg det!!!
Råd från en gynekolog:
I ”Sexologi” beskriver gynekolog Lotti Helström det
diagnostiska samtalet kort, men med tänkvärt innehåll.
- Inled samtalet om sexualitet mycket öppet och
ostrukturerat med exempelvis: ”hur har du det med
samlivet” eller ”hur fungerar det sexuella”?
- Kvinnan får förklara med egna ord och ge Dig sitt
språk. Detta underlättar för det fortsatta samtalet.
15
- Om kvinnan använder sig av uttryck som ”där nere”
eller ”underlivet” är det viktigt att man definierar vad
som menas.
- Undvik tekniska / medicinska termer.
Råd från en barnmorska:
I mötet med kvinnor med medfödda skador är det inte ovanligt att de har en mycket bristfällig kroppsuppfattning och
att de erhållit näst intill ingen sexualundervisning.
Ge Dig tid att förklara, rita och berätta, skicka någon bra
broschyr med hem!
Uppmuntra dem att utforska och lära känna sin kropp.
Specifika råd:
När Du gyn-undersöker en kvinna med en ryggmärgsskada
med skadenivå vid eller ovan Th6, är det viktigt att Du använder Xylocaingel. Undersökningen kan utlösa s.k autonom dysreflexi. Se vidare ryggmärgsskador.
När Du undersöker en kvinna med multipel skleros iakttag
försiktighet då det kan finnas områden där beröring är mycket
obehaglig eller smärtsam, s.k hyperestesi.
Neurologisk undersökning - sakralsegmenten
Neurologiska sjukdomar orsakar ofta störningar i
sexualfunktionerna. Att veta var störningarna uppstår och
varför är till hjälp både för kvinnan som söker råd och för
behandlaren.
Muskelfunktion - viktig för de sexuella funktionerna menar
många, spelar inte så stor roll hävdar andra.
Känsel - enklast är att patienten undersöker sig själv och
därefter beskriver hur och var det finns känsel / känselbortfall
/ känselnedsättning / smärta.
16
Reflexer - sakralsegmenten.
1. Yttre analreflexen med reflexcentrum i sakralmärgens segment S2-S4. Reflexen utlöses genom att man rispar på hudområdet utanför anus (några cm lateralt om). Svaret på
retningen består i en kontraktion av yttre analsfinkern och i
vissa fall också andra muskler i omgivningen. Skador som
avbryter reflexbågen gör att reflexen inte kan utlösas.
Om reflexsvaret blir livligare och engagerar ett större område tyder detta på skador på centrala motoriska banor, dvs
att den centrala hämningsmekanismen från hjärnan är avbruten helt eller delvis (skada på ryggmärgen ).
2. Bulbocavernosusreflexen med reflexcentrum i sakralmärgens segment S2-S3. Reflexen utlöses genom att man ”nyper
till” i clitoris. Svaret består av en kontraktion av en rad ytliga
muskler i bäcken botten. Även här kan fås ett stegrat reflexsvar
av samma anledning som beskrivs ovan.
3. Inre analreflexen med troligt reflexcentrum i lumbalmärgens segment L1-L2. Reflexen utlöses genom att analsfinktern
vidgas lätt med ett finger.
17
Typer av funktionshinder
som kan påverka sexualfunktionen
Modifierad av Professor PO Lundberg
Sjukdomar / skador i centrala nervsystemet eller perifera
nervsystemet samt muskelsjukdomar ledande till:
Förlamningar i armar och / eller ben
Ofrivilliga rörelser
Svårighet att samordna rörelser
Smärttillstånd
Svaghetstillstånd
Nedsatt känsel i underliv och andra delar av kroppen
Nedsatt erektions-, emissions- och ejakulationsförmåga
Nedsatt förmåga till clitoriserektion, lubrikation,
blodfyllnad av könsorgan
Ledsjukdomar, reumatiska och ortopediska sjukdomar
ledande till:
Rörelseinskränkningar
Smärttillstånd
Svaghetstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar ledande till:
Nedsatt circulation i underlivsorganen
Andningssvårigheter
Vätskeansamling i kroppen
18
Sjukdomar i andningsorganen ledande till:
Andningssvårigheter
Hudsjukdomar och sjukdomar i könsorganen ledande till:
Nedsatt känsel
Skador på svällkroppsvävnad
Övervikt ledande till:
Nedsatt rörelseförmåga
Nedsatt förmåga till kroppslig kontakt
Medfödda avvikelser i könsorganen som inte kan lösas
med operation
Postoperativa funktionshinder
Stomioperationer
Penisamputation
Vaginala avvikelser
Amputation av andra kroppsdelar
Tillstånd efter strålbehandling av könsorgan / bäcken
ledande till:
Smärttillstånd
Nedsatta sexuella funktioner
19
PLISSIT-modellen
Utarbetades av psykologerna Annon och Robinson i USA 1978.
Frågor som rör sexualitet är fortfarande i ganska hög utsträckning tabubelagda. Detta gäller i lika hög grad för dem
som arbetar i sjukvården som för dem som söker vård. Därför finns ett behov av utbildning och fortbildning.
PLISSIT-modellen används över hela världen som en pedagogisk modell vid utbildning av personer som i sitt arbete
kan komma att på någon nivå behöva ge sexualrådgivning.
Som exempel kan nämnas rehabiliteringsavdelningar och centra, sjukhusenheter med ansvar för vissa diagnosgrupper,
exempelvis neurologiska sjukdomar. Plissit-modellen kan
med fördel användas inom sjukvården i stort. På de större
sjukhusen där vården idag är mycket specialiserad och en
viss enhet kan ha det medicinska ansvaret för personer med
en viss sjukdom blir specialistrådgivning i frågor som rör samlevnad och sex ett krav som patienterna i allt högre grad
kommer att ställa.
P = permission
Att ha en tillåtande hållning är det viktigaste, och helt avgörande för om man skall kunna hjälpa och stödja. Gör klart
för kvinnan / patienten att det är tillåtet att prata om sex, att
fråga och att diskutera sexuella problem.
För att visa att det råder en öppenhet kring sexuella spörsmål låt litteratur och information ligga framme väl synlig för
besökare.
20
LI = limited information
Om personalen fått utbildning ger det dem en möjlighet att
ge korrekt information. De skall kunna ge enkla råd och stöd
i begränsad omfattning samt därefter, vid behov hänvisa patienten vidare för sexualrådgivning, se SS.
SS = specific suggestions
Om patientgruppen består av personer med specifika sjukdomar eller skador krävs sexualrådgivning av utbildad person. Denna person skall självmant ha tagit på sig ansvaret
för att ge rådgivning. Utbildningen skall ge sådan kunskap
att personen har möjlighet att bedöma huruvida personen
som rådges lider av normal sexuell frustration med anledning av den förändring i livet som skadan / sjukdomen utgör; eller om bakomliggande orsaker bör utredas / behandlas vidare. Naturligtvis kan det råda osäkerhet om var gränserna går vilket ställer krav på omdömet.
IT = intensive therapy
Intensiv terapi kräver pykoterapeutiskt utbildad person. Alternativt handledning av sådan person, men då är förutsättningen att sexualrådgivaren är mycket erfaren.
Vem kan bli sexualrådgivare
De flesta som aktivt väljer att intressera sig för och fördjupar
sig i frågor som rör sexualitet, samlevnad och relationer kommer sannolikt att kunna fungera som rådgivare. Ingen skall
åläggas uppgiften om han eller hon inte vill eller kan ta ansvaret. Ett visst mått av mognad, erfarenhet men framför
allt självkännedom är nödvändigt i mötet med hjälpsökande.
21
Därutöver ger kunskap om de medicinska konsekvenserna
på de sexuella funktionerna i samband med skada / sjukdom
både kvinnan och rådgivaren en ökad trygghet samt skapar
trovärdighet. Det intresse och den kunskap rådgivaren har
avspeglas i bemötandet.
Rådgivning
Medfödda skador / sjukdomar
En kvinna som levt med sin funktionsnedsättning hela sitt
liv kan vara olika mycket handikappad. Handikappad eller
inte, beror på förhållandet till omgivningens och / eller de
egna förväntningarna på hur man skall fungera.
Ibland, och inte sällan, är det sociala handikappet det största
problemet. Har hon under uppväxten vistats på institution
eller isolerad i sin familj på en mindre ort har det ofta saknats möjlighet att utforska sin sexualitet i ett socialt sammanhang. Tjej- och kill-lekar i småskolan, skoldanser, disco,
sova över hos kompisar är en del av den träning till kvinna
man får genom den del av ens uppväxt som finns utanför
familjen. Oftast har dessa kvinnor aldrig fått någon sexualundervisning vare sig i skolan eller i hemmet. ”Väck inte den
björn som sover” är en inställning som fortfarande existerar
på många håll.
Mensen kommer, ibland tidigt, som en påminnelse om att
utvecklingen till vuxen kvinna fungerar normalt. I
rådgivningssituationer får man gå varsamt och noggrant fram.
Rita och berätta. Dela ut skriftlig information med illustrationer. Uppmuntra till frågor. Bestäm ny tid, be kvinnan
kommma tillbaka med frågor efter att ha läst informationen. Om det finns en partner är partnern alltid välkommen
22
att delta, frågorna berör också partnern, och två personer
kommer ihåg mer än en!
Skador / sjukdomar under uppväxten
Dessa kvinnor ser sig i vissa sammanhang som helt ”friska”.
Under uppväxten kan de ha fått avstå från eller pga sin skada
/ sjukdom, ej kunnat att delta i en del aktiviteter som deras
jämnåriga deltagit i. Detta gör att de i vissa sammanhang
känner sig osäkra och upplever sig ha förlorat en del av sin
ungdom. De har inte hunnit prova ”allt” som man skall hinna
prova på väg till vuxenlivet. Exakt vad som gått förlorat eller
hur viktigt eller oviktigt detta varit för dem kan vara omöjligt att bedöma. En osäkerhet finns därför kvar.
Förvärvade handikapp / sjukdomar
Dessa kvinnor har en sexuell identitet tillskapad under lång
tid. De har erfarenheter och minnen, någonting att jämföra
med. Många väljer att avstå från sex efter en skada eller sjukdom.
Det är lätt att se tiden innan skadan / sjukdomen som problemfri. Att börja om för att hitta nya vägar att nå
tillfredställelse är ett energikrävande arbete. Sexualiteten är
sårbar och för många det första man lägger åt sidan när problemen känns svåra att hantera. Man måste vilja lite extra,
orka lite mer, vara nyfiken, få stöd. Rådgivarens uppgift är
först att stödja och uppmuntra, därefter ge mer handfasta
råd. För många tar den sexuella rehabiliteringen lång tid i
anspråk. Ofta sätts också partnerns tålamod och förmåga att
förstå och stödja på prov. Det är viktigt att erbjuda ev. partner möjlighet att vara med vid rådgivningstillfällen. En möjlighet är att träffa paret var för sig en eller två gånger innan
man träffas tillsammans.
23
Målorienterad sex eller icke målorienterad sex
Om samlag skall vara målet för all sexuell aktivitet är det
många som inte klarar kraven.
Sex är inte bara samlag. Det vet alla, nästan. Om en person
har en skada eller sjukdom som gör att delar av det sexuella
fysiologiska gensvaret är försvagat eller borta har personen
ett val att göra. Avstå från sex, då för henne väsentliga delar
saknas, eller hitta nya vägar, söka kompensation för det som
saknas. Fysisk närhet och värme, ömhet och beröring har gång
efter annan visat sig ha en helande och välgörande effekt på
individers allmänna hälsa.
Sex är beröring, fysisk och psykisk. Om vi utvidgar begreppet, ser vi lättare alternativa sexuella situationer som inte
nödvändigtvis har med samlag att göra. Kan man ha en sexuell
relation även om man inte kan njuta av samlag? En del har
det. Som rådgivare kan du göra kvinnan medveten om vem
som sätter gränserna för vad som är tillåtet och bra för just
henne. Hon själv.
Målorienterad sex
Orgasm
Samlag
Penis i slidan
Mer avancerad
smekning på
könsorganen
Smekningar på
könsorganen
Kyssar
Beröring
24
Munsex
Icke målorienterad sex
Kyssar
Smekningar
Självtillfredsställelse
Erotisk massage
Munsex
Könsberöringar
Sensuell massage
Samlag
Orgasm
25
Cerebral Pares (CP)
Fakta
Medfödd eller tidigt förvärvad skada.
Med Cp avser man en hjärnskada som kan ha uppstått under fosterstadiet, vid förlossningen eller under de första två
levnadsåren.
Cp är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och
ungdomar. Cerebral pares följer efter en skada/utvecklingsstörning i den omogna hjärnan under fosterstadiet eller under de två första levnadsåren.
De neurologiska symtomens karaktär och lokalisation ligger
till grund för klassificering av skadan.
De vanligaste symtomen är:
Spasticitet = förhöjd muskelspänning samt ett mer eller mindre uttalat inslag av förlamning.
Dyskinesier = onormala kroppsställningar och omotiverade skruvande rörelser på grund av bristande central styrning av rörelserna.
Ataxi = bristande koordination av rörelserna.
Cerebral pares är vanligare hos pojkar än hos flickor. 40 procent av barn med Cp är för tidigt födda. Totalhandikappet
är beroende av typ av cerebral pares samt adderade funktionsnedsättningar och symptompanoramat varierar mycket.
Mycket viktigt att veta i sammanhanget är att även om det
fysiska handikappet kan te sig stort behöver det inte finnas
en direkt koppling till kognitiva problem.
26
Sex och Cp
Lust och fysiologiskt gensvar kan vara helt normala. Det beror
dock på var skadan är lokaliserad. I vissa fall kan lusten se ut
att vara mycket stor. Detta förstås bäst i termer av oförmåga
till gränsdragning, eller bristfällig social kontroll, vilket kan
utgöra en risk för att bli utnyttjad. Dessa frågor bör förutsättningslöst beröras i rådgivningssituationer.
Sexuell upphetsning leder ofta till ökad spasticitet vilket försvårar möjligheten att hitta en fungerande samlagsställning.
Spasticitet, pareser och kontrakturer kan sammantaget eller
var för sig utgöra hinder för konventionella samlagsställningar. Efter orgasm ses en muskelrelaxation som kan
kvarstå i flera timmar.
Sexualhjälpmedel i form av vibrator är ett bra komplement
för att nå sexuell tillfredställelse.
Graviditet och förlossning
Kunskaperna och erfarenheterna är begränsade i Sverige.
Rapporter om enstaka kvinnor med Cp som fött barn (ej
publicerade) finns. En rapport från England (1993) beskriver utfallet av 28 barn födda till mamma med lätt cerebral
pares. Graviditeterna var i väsentliga delar helt normala. Ett
barn dog innan födelsen och två föddes innan utgången av
vecka 36. De levande födda barnen var alla friska.
Förlossningssätt bestäms utifrån individuella behov.
Under förlossningsarbetet kan spasticiteten antingen öka eller
minska och kan uppträda plötsligt och smärtsamt.
27
Epilepsi (Ep)
Fakta
Ep karakteriseras av episoder av okontrollerat ökad nervcellsaktivitet i hjärnan, och dessemellan normal aktivitet. Det
finns två huvudtyper av epilepsi, genuin epilepsi, ofta kallad
barn- och ungdomsepilepsi, och fokal epilepsi. Vid genuin
epilepsi föreligger en generell funktionsstörning i hjärnan,
som medför en ökad benägenhet för spontan överaktivitet i
nervcellerna. Ofta talar man om ”omognad”, vilket antyder
det faktum att denna epilepsi i de flesta fall läker ut till vuxen
ålder. Anfallen vid denna typ av epilepsi är av två slag, grand
mal och petit mal.
Vid fokal epilepsi föreligger alltid någon form av organisk
skada i hjärnan, ett s.k fokus, varifrån det epileptiska anfallet
utgår. Den okontrollerade nervcellsaktiviteten kan begränsa
sig till skadeområdet, och man får då ett partiellt eller fokalt
anfall. Den kan också sprida sig till övriga hjärnan, varvid
anfallet generaliseras. Det fokala anfallet varierar i karaktär
beroende på från vilken del av hjärnan det utgår.
Vanligast är det psykomotoriska anfallet som utgår från
tinningloben på endera sidan och karaktäriseras av medvetandepåverkan och avvikande beteenden, ofta i form av
automatismer (ofrivilliga rörelser/smackningar, tuggningsrörelser/upprepande av ljud under ett tillstånd av grumlat
med-vetande). Det finns många olika orsaker till fokal epilepsi, varför en utredning görs för att säkerställa och om
28
möjligt behandla orsaken, t. ex. operativt. Vanligast är en
strukturell skada på mikronivå. Man talar ofta om “ett ärr på
hjärnan“.
De flesta epileptiska anfall kan framgångsrikt kontrolleras
med medicin. Valet av preparat är beroende på anfallstyp
och på hur patienten svarar på behandlingen.
Viktigt att veta: Många mediciner mot epilepsi interagerar
med p-piller på ett sådant sätt att nedbrytningen påskyndas.
För att ha avsedd verkan kan då båda behöva ges i högre dos.
Kontrollera i FASS, avsnittet om läkemedelsinteraktion!
Sex och epilepsi
Hyperventilation kan provocera ett epileptiskt anfall. Eftersom ökad andningsfrekvens är en del av det fysiologiska gensvaret vid sexuell upphetsning och orgasm, kan anfall framkallas vid t ex samlag eller masturbation.
Som beskrivits i avsnittet om CNS finns det i hjärnans
känselcentrum områden som mottar sexuella stimuli, t ex
via känseln i könsorganen. Om focus för den epileptiska aktiviteten ligger nära detta känselcentrum, kan genital stimulering utlösa ett epileptiskt anfall. Omvänt kan ett epileptiskt
anfall som startar i denna region ge upphov till genitala sensationer.
Vid fokal epilepsi som utgår från tinningloben kan sexuella
fenomen förekomma såsom erektion, lubrikation, ejekulation
och orgasm, och skall då uppfattas som en del av anfallet.
Man har också observerat automatismer i form av samlagsrörelser i bäckenet, och även masturbation. Denna typ av
fenomen är ovanliga.
29
Mellan anfallen är det vanligt med sexuella problem hos personer med psykomotorisk epilepsi. Problemen beror i första
hand på att individen har en skada i en för sexualiteten viktig del av hjärnan. Minskat sexuellt intresse och låg sexuell
aktivitet är vanligt. Sexuella funktionsstörningar kan också
förekomma, såsom svårigheter att uppnå orgasm. Utöver
detta kan medicinen ha en sexuellt dämpande effekt.
Graviditet och förlossning
Graviditeten bör skötas på specialist-mödravård och graviditet och förlossningssätt planeras av gynekolog /
förlossningsläkare i samråd med kvinnan och den läkare som
sköter hennes epilepsi.
Många anti-epileptiska mediciner är något teratogena (kan
ge fosterskador). Enligt rådande uppfattning är dock risken
för både mor och barn större om modern får anfall under
graviditeten, dvs om medicinen sätts ut. Viktigt är också att
komma ihåg att nedbrytningen av medicinen ökar, särskilt
under graviditetens senare del, detta beroende på ökad ämnesomsättning hos modern. Dosen behöver då oftast ökas,
ibland ganska mycket, för att ett effektivt anfallsskydd skall
bibehållas. Efter förlossningen sänks dosen till utgångsnivån.
Antiepileptika går över i modersmjölken, men i så små mängder att barnet inte påverkas. Mammor med anti-epileptisk
medicinering skall därför inte avrådas från amning av detta
skäl.
30
Multipel skleros (MS)
Fakta
Sjukdomen debuterar oftast i åldern 20-40 år och är vanligare bland kvinnor än bland män (1,5:1). Ungefär 1/3 har
en lindrig sjukdom, efter 25 års sjukdom nästan inga handikapp. 1/3 har en så måttlig sjukdom att de kan klara halvtidsarbete. 1/3 är svårt sjuka.
Orsaken till MS är okänd. Ärftliga faktorer i kombination
miljöfaktorer diskuteras idag som möjliga orsaker.
Nervtrådarnas skyddande hölje, den s.k myelinskidan, i centrala nervsystemet förstörs. De neurologiska problem kvinnan erfar beror på var i CNS sjukdomen drabbat. Inflammation i synnerven (opticusneurit) är en vanlig och typisk
manifestation av sjukdomen initialt. Den läker oftast helt
efter 4-8 veckor. Symtom i resten av kroppen varierar. Vanliga symtom är tyngdkänsla, förlust av smärtkänsel och
temperaturkänsel i armar, bål och ben; pirrande känsla, liknande känslan när en bedövad kroppsdel återfår sin känsel, i
armar bål och ben. Symtom från blåsa och tarm samt störningar i sexualfunktionen är mycket vanliga, även tidigt i
sjukdomsförloppet. Sjukdomen går i skov.
Det finns f.n ingen behandling av grundsjukdomen. Symptomatisk behandling ges ibland med höga doser av cortison.
Nya behandlingsmetoder prövas, under senare delen av 90talet framför allt betainterferon.
31
Sex och MS
Störningar i blås och tarmfunktionen stör sexlivet. Redan
vid måttligt avancerad MS rapporterar kvinnor svårighet att
få orgasm, nedsatt känsel i könsdelarna samt svårighet att
bli fuktiga vid sexuell stimulering och upphetsning. Ge rådet att tömma blåsa och tarm innan sex samt att vid behov
använda glidmedel för att samlag skall kännas bättre och för
att undvika skador på slemhinnan.
Överkänslighet, smärtkänsla eller en obehagskänsla i underlivet gör det i vissa stadier omöjligt att ha sex. Vaginism ses
inte sällan bland kvinnor med dessa problem. De mest akuta
sexuella störningarna är oftast övergående och behöver inte
återkomma.
Graviditet och förlossning
Graviditet tycks ha en positiv inverkan på sjukdomsförloppet
på så sätt att skoven glesnar under senare delen av graviditeten. Sannolikt beror detta på att immunsystemet hämmas.
Efter förlossningen ökar emellertid risken för nya skov. Barnet påverkas ej av moderns grundsjukdom.
Behandling under graviditet med höga doser cortison tolereras väl av fostret. Handläggning och planering av graviditetskontroller och förlossning skall ske på specialistmödravård.
Smärtlindringsalternativ skall diskuteras. Särskilt gäller detta
kvinnor som har problem med spasticitet i bäckenbotten.
En lämplig smärtlindringsmetod kan i många fall vara ryggbedövning.
32
Muskeldystrofi (MD)
Fakta
Muskeldystrofi är namnet på en grupp sällsynta muskelsjukdomar. De beror på en ärftlig biokemisk defekt som orsakar muskelsvaghet och muskeldegeneration. Symtomens
karaktär varierar, liksom också hur mycket de påverkar individen.
Sex och muskeldystrofi
Kvinnan har fysiska begränsningar på grund av muskelsvaghet. Den enskilda kvinnans egna upplevelser och behov
får här vara vägledande i rådgivning. Det sexuella fysiologiska gensvaret är normalt.
Graviditet och förlossning
Kvinnor med muskeldystrofi har något svårare att bli gravida
samt har en något ökad risk att få missfall. Frekvensen för
tidiga förlossningar (förlossning innan utgången av vecka
36) är något högre än normalt.
Muskelsvagheten blir hos en del kvinnor mer uttalad under
graviditeten, särskilt efter v. 28. Denna försämring går dock
ofta tillbaka efter förlossningen. Sjukdomen utgör inte något hinder för normal förlossning. Kontroller bör ske på
specialistmödravård.
Fosterdiagnostik kan göras från vecka 9 för att se om fostret
är bärare av sjukdomsanlaget. Ärftlighetsgången varierar beroende på vilken typ av muskeldystrofi mamman har.
33
Myasthenia gravis (MG)
Fakta
Myasthenia gravis är en sällsynt sjukdom, vanligare bland
kvinnor än bland män. Hos kvinnor debuterar den oftast i
tidig vuxen ålder, bland män senare. Symtomen är muskelsvaghet och abnorm uttröttbarhet i musklerna. Muskelsvagheten beror på defekter i överföringen av nervimpulser
från nervändslutet till muskeln.
Muskelsvagheten och den abnorma uttröttbarheten i musklerna förbättras efter vila, vilket är karakteristiskt för sjukdomen. Symtomen tenderar att förvärras under dagen så att
muskler som används kontinuerligt tröttas ut, exempelvis
tuggmuskler och sväljmuskler.
Sjukdomen är autoimmun och behandlas med olika typer av
immunhämning. Dessutom behandlas symptomen med farmaka som förbättrar impulsöverföringen mellan nervändar
och muskelceller.
Sex och Myasthenia gravis
Låt kvinnans egen redogörelse för hur sjukdomen påverkar
hennes sexualliv ligga till grund för ett samtal. Inga specifika
råd finns att ge. Det faktum att sex lyfts fram och diskuteras
förutsättningslöst har ofta en mycket positiv effekt och är
livgivande i sig. Stöd och uppmuntran är nyckelord när det
saknas ”specific suggestions”.
Muskeltröttheten, att vara ”myig” skall skiljas från ”vanlig
trötthet”. Tröttheten, oavsett vad den beror på kan naturligtvis minska eller ta bort lusten. Muskelsvagheten märks i
34
upprepade rörelser, vilket t ex kan göra det svårt att onanera.
Sprit och lugnande medel förvärrar myastenin vilket är viktig information, särskilt till unga. Muskulaturen kring munnen påverkas så att det ibland kan vara svårt att kyssas.
Graviditet och förlossning
Specialistmödravård. En försämring av sjukdomen kan ses
i början av graviditeten samt efter förlossningen. Myasteni
är ingen indikation för kejsarsnitt, det går utmärkt att föda
den normala vägen. Stor erfarenhet av myasteni och graviditet finns samlad på Myastenia Gravis Centrum* på
Karolinska sjukhuset i Stockholm. Det finns ingen anledning att avråda från graviditet men en hel del information
kring graviditet och förlossning måste inhämtas. 12-15%
av barnen får oavsett svårighetsgrad av mammans MG s.k
neonatal myasteni. Antikroppar från mamman övergår till
barnet som föds med myasteni och därför övervakas minst
tre dagar på neonatalavdelning. Barnets myasteni
spontanläker inom 1-3 veckor (upp till 8 veckor). Därefter
återkommer symtomen ej.
*Ställ Dina frågor till Docent Ylva Matell tfn 08-5177 4702,
fax 08-51773757.
35
Reumatoid arthrit (RA)
Fakta
Reumatoid arthrit =Ledgångsreumatism, är en kronisk sjukdom med inflammation i lederna, framför allt i händer och
fötter men även knän höfter, axlar och nacke .
RA räknas till de autoimmuna sjukdomarna vilket betyder
att antikroppar utvecklas mot kroppens egna vävnader. Orsaken till sjukdomen är okänd. Vissa predisponerande ärftliga faktorer samt miljöfaktorer torde spela roll för att sjukdomen skall utvecklas. RA är betydligt vanligare hos kvinnor och debuterar oftast i åldrarna 20-40 år, men sjukdomen
finns också hos barn, s.k juvenil arthrit.
Symptomen är svullnad, ömhet, rörelsesmärta och stelhet i
lederna framför allt på morgonen, s.k morgonstelhet. Sjukdomen går ofta, men inte alltid, i skov med symptomfria
perioder av varierande längd däremellan. Ungefär hälften av
alla som insjuknar utvecklar en lätt eller lindrig sjukdom
medan övriga får medelsvåra eller svåra besvär.
Behandlingen är symptomatisk. Målet är att minska sjukdomens aktivitet, att lindra smärta och att begränsa
funktionsnedsättningen.
Sex och reumatoid arthrit
Sexuellt fysiologiskt gensvar påverkas ej av sjukdomen; dock
kan långvarig behandling med cortison påverka lusten negativt. Smäsrta och rörelseinskränkningar gör det ibland svårt
36
att hitta fungerande samlagsställningar. Tid, tålamod och
kuddar för att minska belastning på ömma leder är till hjälp.
Tid och tålamod behövs då det tar längre tid att värma upp
en trött och värkande kropp.
Graviditet och förlossning
De flesta kvinnor med RA upplever en förbättring av sjukdomen under graviditet. Med förbättring avses färre
ledinflammationer, förbättrad greppstyrka och mindre problem med morgonstelhet. Tyvärr är förbättringen inte bestående. Majoriteten av de mödrar som blivit bättre under
graviditeten kommer att bli sämre redan under de första 8
veckorna efter förlossningen. Kvinnor med RA som önskar
bli gravida får rådet att konsultera sin reumatolog för att planera medicinering under graviditet. De flesta mediciner som
kan vara aktuella går att ge utan risk för barnet under graviditeten. Några medel är mindre lämpliga under amning, de
s.k remissionsinducerande och bör därför diskuteras med
ansvarig läkare.
Barnet påverkas ej av moderns sjukdom och förlossningskomplikationer är lika ovanliga som hos friska mammor. De
flesta kan därför föda normalt.
37
Ryggmärgsbråck (MMC)
Medfödd ryggmärgsskada
Fakta
Varje år föds i Sverige ca 50 barn med ryggmärgsbråck. Nedre delen av det s.k neuralröret har ej slutit sig under fosterstadiet. Detta medför att en säckliknande oftast hudtäckt
bildning innehållande hjärnhinnor kvarstår. Vanligaste
lokalisationen för bråcket är bröst/ländryggrad och korsryggen, dock förekommer även bråck i nacken.
Den defekta utvecklingen av ryggmärgen och ryggmärgsnerverna medför att olika kroppsfunktioner nedanför
skadenivån utvecklas ofullständigt. Till dessa hör blås- och
tamfunktionen samt de sexuella funktionerna. Förlamning i
benen är vanliga liksom uttalad scolios som deformerat ryggen hos den växande individen.
Den exakta skadebilden vid ryggmärgsbråck är mycket varierande och måste kartläggas individuellt.
Hydrocephalus
80 procent av barn med ryggmärgsbråck utvecklar
hydrocephalus, ett tillstånd med stört avflöde för hjärn/ryggmärgsvätska (likvor) som medför tryckstegring i hjärnans inre
hålrum (ventriklar). Denna avvikelse i hjärnans anatomi är
orsaken till att 15 procent av dessa barn utvecklar en tidig
pubertet.
38
Motoriskt såväl som intellektuellt skiljer sig dessa ungdomar ofta från jämnåriga. Motoriskt är de klumpiga. De är
ofta verbala, inte sällan med kognitiva störningar. De ungdomar som är mycket vältaliga döljer ibland mycket effektivt sitt behov av hjälp och stöd för rådgivaren / stödpersonen.
Sex och MMC
Lokalisaton och utbredning av bråcket avgör på vilket sätt
sexualfunktionen berörs. Då många bråck sitter i den sakrala
delen av ryggmärgen saknas känseln ofta helt eller delvis i
könsdelarna. Förmågan att bli fuktig vid sexuell stimulering
kan också den vara nedsatt eller borta. Ett bra sätt att utforska sin kropp är att onanera och / eller använda massagestav. Problem med urin och / eller avföringsinkontinens stör
samlivet för många och det är därför viktigt att man diskuterar detta i samband med sexualrådgivning. Har kvinnan
inte genomgått urologisk kontroll på de senaste åren bör
konsultation med neuro-urolog ingå som en del i omhändertagandet.
”Hur ser jag ut där nere, inuti?
Jag gick i integrerad klass men när de andra skulle ha sexualundervisning fick jag göra annat, grupparbeta med min
assistent, eller något.
Hur känns det att få orgasm?”
19-årig kvinna med ryggmärgsbråck
39
Graviditet och förlossning
Risken för att en förälder med myelomeningocele skall få ett
barn med samma defekt är 1:50 för söner respektive 1:13 för
döttrar.
Fertiliteten förefaller vara normal. Under graviditet som fortlöper som förväntat kan kvinnan kontrolleras på vanlig mödravårdscentral med läkarbesök på specialistmödravård. Då
urinvägsinfektioner (UVI) är vanligt förekommande hos
många rullstolsburna spinalskadade kvinnor bör regelbundna
och frekventa urinodlingar tas under graviditet. Manifest UVI
skall behandlas med antibiotika. Vissa står profylaktiskt på
en låg dos antibiotika för att förhindra recidiverande UVI.
Förlossningssätt planeras och kvinnan informeras noggrannt,
vid upprepade tillfällen.
40
Ryggmärgsskada (SCI-Spinal Cord Injury)
Fakta
En ryggmärgsskada kan vara traumatisk och då avses att den
är förorsakad av yttre våld. Är den icke traumatisk kan orsaken vara en infektion (abscess) eller tumör i kotpelaren eller
ryggmärgskanalen.
Följderna för individen av ryggmärgsskadan liknar ofta varandra varför vi här inte skiljer orsakerna åt.
Ryggmärgsskadan klassificeras enligt ett internationellt system (ASIA / IMSOP) för att bestämma skadans läge i ryggmärgen samt utbredningen av skadan. En skada på halsryggmärgen ger en tetraplegi som leder till påverkan på alla
fyra extremiteter. En skada på bröstryggmärgen och lägre
ner ger en paraplegi, dvs en påverkan på nedre extremiteterna. Utbredningen av skadan benämnes som komplett eller inkomplett. Vid en komplett skada finns ingen motorisk
funktion eller känsel nedom skadenivån. Vid en inkomplett
skada varierar både den motoriska funktionen och känseln
mycket. Sålunda kan en person med en inkomplett tetraplegi
vara ”gångare”; det är därmed inte sagt att han / hon är helt
intakt för övrigt. Alla kroppens funktioner påverkas av en
ryggmärgsskada i varierande grad. Blås- och tarmproblem
samt problem med sexualfunktionen är mycket vanligt förekommande.
41
Sex och ryggmärgsskada
De flesta skadas i åldrarna 18-30, när individen utforskar
och stadfäster sin sexuella identitet. De ställs därför stora
krav på problemlösningsstrategier för att kunna se nya möjligheter och gå vidare.
För kvinnor är ett av problemen negativ påverkan på självbilden vilket medför dåligt självförtroende och en upplevd
bristande attraktionskraft. Medicinska konsekvenser av skadan är inte sällan urologiska problem, urinläckage eller rädsla
för urinläckage. Medicinsk rådgivning och behandling bör
därför inkludera urologisk utredning.
Skadans lokalisation och utbredning är avgörande för sexuell fysiologisk respons. Det finns normalt två möjliga sätt att
erhålla sexuellt fysiologiskt gensvar, psykogen stimulering
(tankar, bilder, fantasier, dofter) och reflexogen stimulering
(beröring). Fullständigt fysiologiskt gensvar förutsätter därför att ryggmärgen är helt eller delvis intakt mellan hjärnan
och S2-S4.
Genom beröring erhålles respons på reflexogen väg, dvs man
får ökad blodfyllnad av genitalia, blir fuktig och clitoris reagerar på stimulans. Fysiologiskt gensvar som svar på psykogen stimulans förutsätter oskadad ryggmärg i nivån Th11L1, se vidare CNS.
Orgasm är inte enbart beroende av känsel i genitalia. Hela
kroppens reaktioner utgör den orgiastiska upplevelsen. Centra
i hjärnan tar emot impulser från andra delar av kroppen, hud,
bröst, hår, stimulering av dessa erogena zoner ger en lustkänsla som kan leda fram till orgasm.
I skadenivån upplever många en ökad känslighet, liknande
en erogen zon. Intensiv beröring, smekningar kan leda till
42
orgasm. Djupa samlag uppfattas som lustfyllda och kan leda
till orgasm även hos kvinnor utan känsel i underlivet. Signaler förmedlas då inte via de vanliga banorna utan tar sig andra vägar.
Autonom dysreflexi förekommer någon gång hos 80 procent av personer med en skadenivå vid eller över Th 6 och är
en ökning av reflexaktiviteten i autonoma nervsystemet. Skadan är då lokaliserad ovanför sympathicusutflödet vilket gör
att central dämning inte når fram, blodtrycket blir skyhögt,
pulsen går ner.
Subjektiva symptom: pulserande huvudvärk, ”flushing” (rödflammig hud), gåshud nedanför skadenivån, svettningar
ovanför skadenivå.
Sex kan utlösa autonom dysreflexi. Så kan även full blåsa /
tarm, gynekologisk undersökning, urinvägsinfektion,
decubitus (trycksår), förlossningsarbete och i stort sett allt
som normalt kan förorsaka smärta eller obehag.
Behandlingen är att ta bort det som utlöste attacken: Göra
en paus i sexleken, tömma blåsa / tarm, använda bedövningssalva vid gynundersökning, behandla sår och infektioner.
Skulle dysreflexi-attackerna vara ett problem i sexlivet går
det att medicinera med blodtryckssänkande medicin.
Graviditet och förlossning
Ryggmärgsskadan påverkar inte förmågan att bli gravid.
Risken för urinvägsinfektion (UVI) är normalt större under
graviditet. Många kvinnor med ryggmärgsskada har pga skadan problem med återkommande UVI. För att inte utveckla
resistens mot vanligen förekommande bakterier är man numera restriktiv med antibiotikabehandling. Men, under gra-
43
viditet skall manifest UVI alltid behandlas eftersom det sedan länge är kännt att UVI kan förorsaka för tidiga
livmodersammandragningar och därmed riskera att barnet
föds för tidigt.
Risken att få blodpropp är normalt förhöjd under graviditet.
Kvinnan med ryggmärgsskada löper större risk att få blodpropp. Har kvinnan innan hon blev gravid haft en blodpropp
rekommenderas därför blodförtunnande medel under senare
delen av graviditeten.
Friska kvinnor med paraplegi skall träffa specialistkompetent
gynekolog och kan för övrigt om det känns tryggt för både
kvinnan själv och barnmorskan sköta sina kontroller på vanlig mödravård.
De kvinnor som har en hög skada, vilket i graviditetsammanhang betyder en skada vid eller ovanför Th 6 skall
skötas på specialistmödravård. Förlossningen skall planeras
i samråd med anestesiolog. Ryggbedövning är ett utmärkt
sätt att undvika autonom dysreflexi under förlossningen.
Ryggmärgsskadan utgör inte ett hinder för normal, vaginal
förlossning. Kejsarsnittsindikation är samma som för andra
kvinnor.
Observera att bedövning skall ges även till de kvinnor som
saknar känsel. Kroppen uppfattar och reagerar på smärtan.
Alla kvinnor förnimmer livmoderns sammandragningar, även
de som inte har någon känsel. Förlossningen går ofta snabbare då det bjuds mindre aktivt motstånd!
44
Preventivmedel
P-piller: Allmänt gäller återhållsamhet vid förskrivning av
p-piller som innehåller östrogen till kvinnor med nedsatt
circulation.
Spiral: Delade meningar. En del gynekologer (ffa i USA)
sätter inte in spiraler på kvinnor som har nedsatt eller ingen
känsel av rädsla att kvinnorna ej skall upptäcka om spiralen
skadar eller förorsakar infektion.
I Sverige rekommenderar man spiralinsättning (kvinnor som
fött barn) med ultraljudskontroll samt kontroll av spiralläget
efter mens (med ultraljud). Noggrann information skall ges
om vad man bör vara observant på: Oklara extrablödningar /
illaluktande flytningar / ökade flytningar, ökad spasticitet.
Hormonspiral Levonova: se ovan. Levonova minskar
menstruationsblödningen, alternativt ger amenorré. Detta
kan för en del kvinnor, särskilt de med utbredda förlamningar
vara ett välkommet alternativ.
P-spruta: Sprutan ges en gång i månaden och utgör ett säkert skydd för kvinnor som inte planerar att bli gravida. Psprutan minskar blödningen eller ger amenorré. Efter det
att kvinnan slutat med p-spruta tar det ofta ca ett år innan
hon är normalt fertil igen.
45
Sexualhjälpmedel
RFSU
ordertelefon: 08-692 07 00
Box 12128
102 24 Stockholm
Sexualtekniska hjälpmedel säljs via en mängd företag, inte
minst per postorder. På Internets sökmotorer kan man söka
på ”sexualtekniska hjälpmedel”. Tyvärr är man inte alltid garanterad produkter av bra kvalité, men vi vill ändå rekommendera intresserade personer att botanisera bland de produkter som finns. Beställ hem kataloger och förhör er om
funktion, kvalité och eventuella klagomål. Hittar ni produkter som fungerar bra tar RFSU:s utbildningsenhet tacksamt
emot tips för vidareförmedling.
46
Litteratur
Hammarskiöld, Gunilla (red): Hjälpreda för reumatiker,
1994. Handikappinstitutet, ISBN 91-88336-24-7.
Hertoft, Preben: Klinisk sexologi, Munksgaard 1987,
ISBN 87-16-06487-9.
Masters & Johnson: The Human Sexual Response, 1966,
Little, Brown & Co., Boston.
på svenska: Människans sexuella gensvar.
Kaplan, Helen: The New Sex Therapy, 1974,
Times Books, Random House, ISBN 0-8129-0502-4.
Lindqvist, Inger: Kvinnor och handikapp,
Handikappinstitutet (via bibliotek).
Lundberg, PO (red): Sexologi, Almqvist & Wiksell 1994,
ISBN 91-634-0471-0.
Wilkinson, IMS: Essential Neurology, 1993,
Blackwell Scientific Publications, ISBN 0-632-03516-1.
Singer, C. Weiner, W.J. (Eds.): Sexual Dysfunction,
A Neuro-Medical Approach,
Futura Publishing Company, 1994. ISBN 0-87993-582-0.
47
Parker, M. Sandberg, K. (red): Småbarnsföräldrar med
rörelsehinder, 1994.
Handikappinstitutet, ISBN 91-88336-26-3.
Spinalishandboken för ryggmärgsskadade, 1994,
ISBN 91-630-2461-6.
Kan endast köpas från: Spinalis, Norrbacka,
Karolinska sjukhuset 171 76 Stockholm.
Tidskrift: Sexuality and Disability,
Human Sciences Press Inc. New York.
48
49
RFSU Box 12128,
102 24 Stockholm,
tel 08-692 07 00,
fax 08-653 08 23
Internet
http://www.rfsu.se,
BBS 08-653 08 30,
e-post info@rfsu.se
50
