Institutionen för humaniora Historia, HIC160 41-60p. Handledare: Ulla Rosén Examinator: Kerstin Sundberg Kandidatuppsats 10p. Ht 2005 Folkhem, funkis och fruntimmer – En kvalitativ studie kring funktionalismens sociala dimension och dess uttryck i samband med Stockholmsutställningen 1930. Sandra Svahn Folkhem, funkis och fruntimmer Sammanfattning Titel: Folkhem, funkis och fruntimmer - En kvalitativ studie kring funktionalismens sociala dimension och dess uttryck i samband med Stockholmsutställningen 1930. Författare: Sandra Svahn Ort: Växjö Antal sidor: (50) Sammandrag: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1930 och dess funktionalistiska arkitektur. Tidigare forskning visar att den funktionalistiska arkitekturen motsvarade de folkhemsideal som kopplas samman med en socialdemokratisk politik. Uppsatsen syftar till att studera hur folkhemsidealen kom till uttryck under Stockholmsutställningen 1930 samt ge konsthistorien ett bredare perspektiv genom att den sammankopplas med en politisk historia. Metoden som ligger till grund för uppsatsens uppnående av syftet är en kvalitativ studie i form av åsikts- och argumentationsanalys av artiklar, där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ligger till grund för analysen. Det material som används är artiklar ur Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Stockholms Dagblad, under perioden 1 mars till 1 oktober, 1930. Artiklarna analyseras utifrån tre perspektiv; dels vad som skrivs om den funktionalistiska stilen, bostadsavdelningen samt om kvinnor och funktionalism. Resultatet visar att den funktionalistiska stilen visar uppvisar en social dimension genom den demokratiska prägeln av att nå ut till allmänheten. Det som främst är föremål för detta är bruksvaror och bostäder. Bostaden visas tydligt som en social utredning och bärare av funktionalistiska ideal. Med utgångspunkt i tidigare forskning och strukturalistisk teori ses den funktionalistiska arkitekturen motsvara folkhemsidealen, genom den kollektivistiska och demokratiska tanken. Genom att införa funktionalismen i samhället kan socialdemokraternas folkhemsutopi underbyggas i folkets medvetande och därmed föra idealen vidare. Utifrån ett genusperspektiv ses kvinnan som underordnad denna samhällsstruktur. Genom den funktionalistiska arkitekturen kan därför kvinnans underordnade position i samhället anses förstärkas. Nyckelord: Funktionalism, folkhem, Stockholmsutställningen 1930, politik, konsthistoria. 2 Folkhem, funkis och fruntimmer Innehåll 1 Introduktion och bakgrund ................................................................................. 5 1.1 Inledning ................................................................................................... 5 1.1.1 Syfte med uppsatsen ......................................................................... 6 1.1.2 Disposition ....................................................................................... 6 1.2 Sverige under 1900-talets början............................................................ 6 1.2.1 Demografi och social utveckling i Sverige ...................................... 7 1.2.2 En kris i befolkningsfrågan? ............................................................ 8 1.3 Funktionalismens genombrott ................................................................ 9 1.3.1 Produktutveckling och design .......................................................... 10 1.3.2 Funktionalismen som stil och arbetsmetod ...................................... 11 1.3.3 Svenska slöjdföreningen ................................................................. 12 Stockholmsutställningen 1930 ................................................................. 13 Debatten kring Stockholmsutställningen................................................. 14 2 Formulering av forskningsproblem .................................................................... 14 2.1 Forskningsöversikt................................................................................... 14 2.1.1 Folkhemmet - en socialdemokratisk metafor? .................................. 15 2.1.2 Funktionalismens sociala dimension................................................. 18 2.2 Frågeställningar ....................................................................................... 21 2.2.1 Avgränsningar ................................................................................... 21 3 Teori och metod .................................................................................................... 22 3.1 Teoretiska överväganden ........................................................................ 22 3.1.1 Ett strukturalistiskt perspektiv på historien ...................................... 22 3.1.2 Kvinnan i samhället.......................................................................... 23 3.2 Metodiska överväganden ........................................................................ 23 3.2.1 Källmaterialet ................................................................................... 25 3.2.2 Vetenskaplig metod .......................................................................... 25 Källkritisk hållning.................................................................................. 26 4 Funkis - ett hem för folket ................................................................................... 27 4.1 Funktionalismen under Stockholmsutställningen ................................ 27 3 Folkhem, funkis och fruntimmer 4.1.1 Rationalisering, standardisering och massproduktion ..................... 30 4.2 Bostadsavdelningen som bärare av funktionalismens ideal ................ 32 4.2.1 Bostaden - ett folkhem ..................................................................... 36 4.3 Kvinnligt perspektiv på funktionalismen .............................................. 37 4.3.1 Kvinnans plats i funkishemmet ........................................................ 41 5 Folkhemsideal i funkishus ................................................................................... 43 Referenser ................................................................................................................ 49 4 Folkhem, funkis och fruntimmer 1 Introduktion och bakgrund 1.1 Inledning De strukturella förändringar, som ägt rum i samhället på de tekniska och sociala områdena, hålla nu på att skapa en tidsanda eller livskänsla eller vad man vill kalla det, som objektiva iakttagare anse lika skild från den föregående som exempelvis renässansen från medeltiden. Av denna nya livskänsla är – omedvetet – den nya byggnadsstilen, den omdebatterade funktionalismen, en funktion.1 Den 16 maj 1930 gick startskottet för en utställning som skulle bli ett stort genombrott för modern svensk arkitektur. För det var just under Stockholmsutställningen 1930 som modernismens följeslagare funktionalismen presenterades. Funktionalismen eller funkis, som det även kom att kallas, bröt mot tidigare stilar som främst tilltalat aristokratin och de borgerliga klasserna, och avsåg att även falla allmänheten i smaken. Tidigare hade produktionen utgjorts främst av svulstiga och pompösa möbler med sirliga mönster, i stället övergick produktionen till bruksföremål och att göra produkter funktionella. De rena geometriska formerna och det ljusa och luftiga formspråket följde således funktionalismens normer.2 Under Stockholmsutställningen 1930 visades den funktionalistiskt inspirerade designen främst på bostadsavdelningen, genom den arkitektur som presenterades. Bostäderna visades svara emot funktionalitet, rationalisering samt de ekonomiska krav som förelåg då syftet var att skapa bra och billiga bostäder. Detta menades vara föremål för uppkomna sociala samhällsfrågor där bostadsbristen och de höga hyrorna, som drabbade ett flertal människor i urbaniseringsprocessen, avsågs lösas. Samtidigt på Sveriges politiska arena hade de socialdemokratiska tankarna vuxit sig starkare genom ledaren Per Albin Hanssons föreställningar om det svenska välfärdssamhället. Funktionalismens prägling på arkitekturen menas reflektera den socialdemokratiska tanken om ”folkhemmet” och Sveriges väg mot ett välfärdssamhälle, genom dess ekonomiska och praktiska utformning.3 Den funktionalistiska arkitekturen menades komma som en lösning på de rådande bostadsproblemen. Det är därför Stockholmsutställningens bostadsavdelning kommer vara föremål för denna uppsats. Därmed avses att studera den funktionalistiska stilen samt de folkhemsideal som speglade det svenska 1 Eriksson Eva, Den moderna staden tar form. 2001 s.445. Gefler- Jørgensen Mirjam,”Scandinavianism- a cultural brand”. 2003 s.21. 3 Rudberg Eva, Stockholmsutställningen 1930 -modernismens genombrott i svensk arkitektur. 1999 s.32ff. En djupare förklaring till begreppet ”folkhem” diskuteras i den forskning som presenteras längre fram i uppsatsen. Se sid.15. 2 5 Folkhem, funkis och fruntimmer samhället och hur de tog sig uttryck under utställningen. 1.1.1 Syfte med uppsatsen Vid Stockholmsutställningen 1930 presenterades den nya stilen funktionalismen. Till skillnad ifrån tidigare konstideal låg nu fokus på att tillverka funktionella produkter där formen inte var av lika stor betydelse och som samtidigt avsåg att tilltala allmänheten. Funktionalismen kopplas ofta samman med socialdemokratiska tankar om ett folkhem, vilket visas i inledningen. Syftet med uppsatsen är att utreda på vilket sätt folkhemsidealen kom till uttryck under Stockholmsutställningen 1930 genom att studera den debatt som väcktes i media i samband med utställningen. Den media som kommer att ligga till grund för analysen är ett urval av artiklar i dagstidningar. Ett övergripande syfte med uppsatsen är även att ge konsthistorien ett bredare perspektiv genom att sammankoppla den med en mer samhällsinriktad politisk historia. 1.1.2 Disposition Inledningsvis i kapitel 1 kommer en bakgrund att ges uppsatsen. Bakgrunden kan anses vara bred och alltför djup, men då detta ämne kan anses vara relativt okänt krävs en presentation av de berörda delarna. Inom det avsnittet presenteras en historisk översikt av den sociala utvecklingen i Sverige, designens framväxt samt Svenska Slöjdföreningen som var ansvarig för Stockholmsutställningen 1930. Det följs av en presentation av utställningen, funktionalismens uppkomst samt den debatt som uppstod i samband med utställningen. Bakgrunden avser att avgränsa uppsatsens område och introducera till den forskning i kapitel 2, som genomförts kring folkhemmet samt funktionalismen och dess sociala dimension. Den forskning som presenteras är grundläggande för frågeställningarna och har även givit upphov till dem. Detta medför att forskningen följs av en presentation av frågeställningarna samt avgränsningar som gjorts. Frågeställningarna leder i sin tur in på de teoretiska utgångspunkter som tas i uppsatsen under kapitel 3, vilket följs av en redogörelse för de metodiska övervägandena gällande material och metod. I kapitel 4 presenteras det resultat som studien givit upphov till utifrån de artiklar som ligger till grund för följande analys. Resultatet delas in i kapitel som avser att motsvara frågeställningarna och följs av analyser utifrån den tidigare forskningen. Avslutningsvis i kapitel 5 förs en diskussion med utgångspunkt i uppsatsens syfte och teoretiska överväganden. 6 Folkhem, funkis och fruntimmer 1.2 Sverige under 1900-talets början Nedan följer en introduktion till uppsatsen genom en redogörelse för den sociala och politiska utvecklingen under 1900-talets början i Sverige. Detta syftar till att ge uppsatsen en bakgrund genom att skapa en bild av det dåtida svenska samhället för att därefter leda in uppsatsen på dess huvudsakliga ämnesområde. 1.2.1 Demografi och social utveckling i Sverige4 Under hundra års tid mellan 1750 och 1850 fördubblades den svenska befolkningen, där stor del utgjordes av obesuttna bönder. Den största delen av befolkningen, cirka 90 procent, levde av jordbruket vilket var sammanhörande med de små städerna i Sverige vid denna tidpunkt. Orsaken till befolkningsökningen proklameras ofta genom Esaias Tegnérs ord; freden, vaccinet och ”potäterna”. De tre faktorerna bidrog till att minska dödligheten bland befolkningen. 1800-talets början brukar därför benämnas som den andra fasen av den demografiska transitionen, då födelseantalet ökade samtidigt som dödstalen sjönk. Under 1860-talet drabbades Sverige av fallande konjunkturer vilka fördjupades av missväxten i jordbruket. Detta drabbade inte befolkningen lika hårt som föregående kriser eftersom allmäntillståndet bland folket var bättre än tidigare. Folkökningen fortsatte fram till första världskriget och var då beräknad till 5,7 miljoner människor tillskillnad från 3,5 miljoner vid 1800-talets mitt. Trots denna ökning hade en stor del av befolkningen, framförallt ungdomar, lämnat Sverige genom emigrationen. Detta antyder en större ökning än vad befolkningsstatistiken visar på. Då industrialiseringen nådde Sverige påverkades inledningsvis jordbruket genom utveckling av jordbruksredskap, förbättrad teknik och effektivisering av arbetet. Denna modernisering medförde en ökad avkastning i jordbruket. I samband med befolkningsökningen tillfördes jordbruken och de framväxande industrierna av en ökad arbetskraft. Det var således allt fler människor som försörjde sig genom att sälja sin arbetskraft, då de friställdes från den egna försörjningen som tidigare varit genom jordbruket. Denna utveckling benämns som proletariseringen. Under 1900-talets början fick industrin för första gången en högre avkastning än jordbruket i Sverige. Detta var en följd av en snabb industriell tillväxt under slutet av 1800talet och man talar om det som Sveriges övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Men det var först efter 1930-talet som fler människor var sysselsatta inom 4 Andersson Lars I, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. 2003 s.21-135. 7 Folkhem, funkis och fruntimmer industrin än inom jordbruket. I samband med industrialiseringen ökade invånarantalet i städerna, vilket främst utgjordes av kvinnor som lämnade jordbruken för städerna och tätorter. Samtidigt som det skedde en ökad inflyttning till städerna, blev även landsbygden allt mer uppdelad och glesbygden växte. Denna flyttningsprocess benämns som urbaniseringen och var som störst under 1920-talet, men relativt utdragen. Jordbruket hade fortfarande stort behov av arbetskraft eftersom den största mekaniseringen kom efter andra världskriget. Under mellankrigstiden sjönk födelsetalet och Sverige trädde in i den fjärde fasen av den demografiska transitionen, då befolkningstillväxten planade ut. Detta medförde att det uppstod en politisk debatt och 1934 publicerades Kris i befolkningsfrågan av Alva och Gunnar Myrdal, vilket följdes av att en befolkningskommission tillsattes av staten 1935. Kommissionens uppgift var att föreslå reformer för det svenska välfärdssamhället. Det går således att se en utveckling av de svenska försörjningsmöjligheterna under sekelskiftet 1900. Sverige gick från att vara ett jordbrukssamhälle till industrisamhälle, vilket föregicks av en kraftigt ökad befolkning. Det vände dock under 1900-talet, då födelsetalet minskade och även befolkningstillväxten, vilket fick konsekvenser för samhället. 1.2.2 En kris i befolkningsfrågan?5 Vid sekelskiftet var Sverige ett land med kraftigt befolkningsöverskott. Det medförde en omfattande bostadsbrist och arbetslöshet, vilket var särskilt utmärkande på landsbygden. I städerna ökade samtidigt invånarantalet, som en följd av industrialiseringen. Till en början mildrades problemen med emigrationen, men som på sikt medförde att Sverige hindrades att tidigt utvecklas till en industriell välfärdsstat. Den första allmänna bostadsräkningen genomfördes i Sverige 1912-1914 och omfattade 230 orter och 940 000 boende i alla åldrar. Såväl städer som landsbygdskommuner deltog i studien, med undantag för Stockholm och Göteborg. Studien redovisade kvantitativa resultat och visade därför inte boendets standard eller utrustning. Det visades att smålägenheter, 1 rum och kök var den vanligaste boendeformen och det i landsbygdskommunerna. Den folkräkning som utfördes senare under 1935-1936 visade även kvalitativa resultat, vilket tillkännagav att bostadsstandarden var mycket enkel och särskilt utmärkande sämre i Sveriges norra delar.6 Det går att antyda en låg standard i lägenheterna överlag, samt trångboddhet bland befolkningen under 1900-talets första decennier. Svedberg Olle, ”Funktionalismens bostadsprogram - en bakgrundsskiss”. 1980 s.42-59. Fakta gällande bostadsräkning under 1900-talets början i Ulla Roséns avhandling Gamla plikter och nya krav. En studie om egendom, kvinnosyn och äldreomsorg i det svenska agrarsamhället 1815-1939. 2004 s.44f. 5 6 8 Folkhem, funkis och fruntimmer Bostadsbristen i Sverige medförde att en särskild avdelning på socialstyrelsen inrättades 1913 för att handha bostadsfrågor. Tidigare hade en passiv hållning förekommit gällande bostäder och det tidigare småhusidealet övergavs för att bygga små lägenheter. I samband med första världskrigets utbrott upphörde bostadsbyggandet till stor del och en samtida stigande inflation medförde kraftigt höjda byggkostnader. Ett krisprogram inrättades därför för att komma till rätta med problemen, där syftet var att ge bidrag i bostadsbyggandet. 1920 fick Sverige för första gången en socialdemokratisk regering, som hade makten till 1923. Under tiden uppkom en kraftig arbetslöshet i Sverige, vilket medförde att befolkningen fick sämre levnadsvillkor. Samhället fick ett ökat krav på att bygga billiga lägenheter som även var funktionella. Det var senare under funktionalismens genombrott i samband med Stockholmsutställningen 1930, som ett ekonomiskt och ett praktiskt perspektiv kom på arkitekturen. Detta blev en viktig punkt i svensk bostadshistoria, då de uppfyllde kraven på ett teoretiskt plan. Då socialdemokraterna bildade regering igen 1932 blev funktionalismen symbol för arbetarrörelsen. I Kris i befolkningsfrågan klargjordes den dåliga bostadssituationen och den låga nativiteten och förslag kom till lösning på problemen. Det primära målet för de förbättrade villkoren var barnfamiljerna. Bostadsfrågan var således en viktig fråga för den socialdemokratiska regeringen, men i praktiken tillgodosågs endast de kortsiktiga behoven genom ett fortsatt byggande av smålägenheter. Antalet lägenheter utökades ändå inte tillräckligt som följd av de begränsade ekonomiska tillgångarna i staten och kommunerna. 1930-talet kan därför beskrivas som ett teoretiskt genombrott för de nya bostadsidéerna, då ett praktiskt genombrott kom först senare. Sverige stod liksom tidigare inför 1930-talet med en bostadsbrist. Det existerade ett stort samhälleligt intresse av att komma till en lösning med problemen. Tidigare hade staten försökt lösa problemen genom att bland annat ge bidrag till bostadsbyggandet, men nyproduktionen inriktades fortfarande på smålägenheter. De ekonomiska tillgångarna var begränsade i Sverige vilket medförde en efterfrågan på billiga och bra bostäder. Genom detta kan funktionalismen anses ha fått sitt genombrott i den svenska arkitekturen. 1.3 Funktionalismens genombrott Nedan följer en redogörelse för funktionalismens genombrott. Inledningsvis beskrivs den historiska framväxten av design, vilket följs av en presentation av Svenska slöjdföreningen som organiserade Stockholmsutställningen 1930. Kapitlet avser även att ge en bakgrund till 9 Folkhem, funkis och fruntimmer Stockholmsutställningen och funktionalismen samt den debatt i media som utställningen och de funktionalistiska idealen gav upphov till. 1.3.1 Produktutveckling och design Under 1700-talets mitt tog den industriella revolutionen fart i Storbritannien och spred sig senare över Europa och övriga världen. Denna omvälvande händelse brukar betecknas som en startpunkt för det moderna samhället. Industrialiseringen medförde en allmän ekonomisk tillväxt som i sin tur gav sociala förändringar. Den industriella revolutionen var av stor betydelse för produktionen genom den mekanisering, arbetsdelning och fabriksdisciplin som utvecklades. Arbetet blev mer effektivt genom att det systematiserades. De nya arbetsmetoderna utvecklades i USA och benämns som Taylorsystemet.7 Genom att maskiner och nya arbetsmetoder utvecklades kunde produktionen öka till följd av att den effektiviserades. Ytterligare effektivisering var en följd av den standardiseringen som kom av den nya tekniken. Det medförde att priserna på varorna sänktes samtidigt som produktutbudet ökade. Standardiseringen, samt nya material som exempelvis stål, järn och aluminium, gav även följder för designen av produkterna. Framställningsmetoderna påverkade således form och funktion av produkten, vilket menas vara en influens till funktionalismen. Denna tekniska revolution var av betydelse för designområdet genom den arkitektur, ingenjörskonst samt produktutveckling som kom att åstadkommas.8 Massproduktionen uppkom av de förbättrade framställningsmetoderna och genom de billiga varorna utvecklades även en masskonsumtion. Reklam och design blev därför en viktig del för att locka den stora massan att köpa. Den designade produkten avsåg att marknadsföra sig själv genom att produkten i sig var reklam. Det skulle i sin tur medföra att produkten etablerades på marknaden samt segra i konkurrensen.9 Mot slutet av 1800-talet växte begreppet ”art manufactoring” fram som ett svar på att ge produkter en känsla av konst och design. Det gav produkten ett högre värde genom att de blev mer eftertraktade och därmed statusfyllda. Designen var även tvungen att möta köparnas efterfrågningar, som till stor del vid 1800-talets slut var inspirerad av aristokratin vars stil symboliserade status och lyx. Från att designade produkter började efterfrågas i medelklassen blev även arbetarklassen intresserade av produkterna. Därmed skedde en förändring i vad kunderna efterfrågade, det 7 Bladh Mats, Ekonomisk historia. Europa och Amerika 1500-1990. 1995 s.120f, 238ff. Spark 1986, s.3ff. 9 Spark 1986, s.12ff. 8 10 Folkhem, funkis och fruntimmer var inte längre aristokratins stil som eftersöktes utan produkter som var användbara och funktionella.10 1.3.2 Funktionalismen som stil och arbetsmetod Modernismen är en riktning inom arkitekturen som tog avstånd ifrån tidigare stilar och var mer inspirerade av geometriska former. Stilen utvecklades under 1910-talet i Wien och fortsatte utvecklas i Europa under 1920-talet. Denna stil var utmärkande i sin strävan att träda över nationsgränserna och spridas internationellt. För den svenska arkitekturen var de tyska modernisterna som utbildades i Bauhausskolan i Dessau, ett centrum för de nya idealen, förebilder. Det var främst bostadsbyggandet som var den största inspirationskällan för svensk design och arkitektur.11 Under 1925 introducerades funktionalismbegreppet för allmänheten, som en beteckning för den nya arkitekturen i Sverige, genom en anmälan till Parisutställningen 1925. Denna stil blev sedermera kallad för ”funkis”. Arkitekterna menade att funktionalismen inte var en fråga om en ny stil utan snarare en arbetsmetod. Det centrala i ritandet var att studera en byggnads funktion samt dess olika verksamheter och därav följdes att en standardisering i bostäderna eftersträvades. Inom denna ram var köket det främsta föremålet för funktionsstudierna, vilket arkitekten Osvald Almqvist studerade för standardiseringskommissionens räkning. Funktionsstudierna var en del av förberedelsearbetet till Stockholmsutställningen 1930 och dess bostadsavdelning. Det var dock först efter andra världskriget som funktionalismen satte sin prägel på den svenska bostadsplaneringen.12 Funktionalismens och modernismens formspråk går att särskilja från andra epoker. Den geometriska formen samt de släta, hela, skarpskurna ytor och volymer ger funktionalismen sitt karaktäristiska drag. Därför tas det avstånd ifrån utsmyckade och dekorerade ytor, inom stilen. Byggnader avsåg att inge en lätt och luftig karaktär genom o-spröjsande fönsterglas och fönster över hörn. Även de öppna ytorna i bostadslösningarna är klassiska drag inom funktionalismen, där enkelheten, ljuset och de luftiga rummen är utmärkande. Likväl eftersöktes ett införande av den moderna tekniken i hemmen, vilket exempelvis glödlampan och spisen representerade. Förutom tekniken präglades även funktionalismen av ett hygienkrav vilket utmärktes av tvättstället, med varmt och kallt vatten, som kunde installeras inomhus. De luftiga och ljusa rummen samt innergårdar i lägenhetsområden var också tecken 10 Spark 1986, s.15ff. Rudberg 1999, s.25f. 12 Rudberg 1999, s.27f. 11 11 Folkhem, funkis och fruntimmer på de nya kraven.13 Utgångspunkten för funktionalisterna menas vara en reaktion mot ett klassamhälle med fasta mönster, normer och vanor, vilket ansågs strida mot den moderna tiden. Genom ny form, teknik och val av material eftersträvades en frigörelse med tidigare arkitekturepoker. Det var då den behändiga, enkla och moderna arkitekturen som utvecklade tekniken. I tidskriften acceptera, vilket även blev stridsropet för funktionalisterna, tydliggjordes uppmaningen att acceptera verkligheten för att kunna förändra den. 14 1.3.3 Svenska slöjdföreningen Svenska slöjdföreningen eller numera föreningen Svensk Form, bildades 1845 av Nils Månson Mandelgren. Föreningen var ett svar på skråväsendets upplösning för att bevara hantverksskickligheten och den inhemska konsten, samt främja konstfriheten och höja utbildningsnivån bland konsthantverkarna.15 Svenska slöjdföreningen medverkade i sin första utställning i Stockholm 1866 och kom därefter att lansera svensk design vid världsutställningar. Vid utställningarna visades konsthantverk, möbler och konstindustri. År 1917 hölls Hemutställningen av Svenska slöjdföreningen, som var en föregångare till Stockholmsutställningen 1930, då enkelhet och moderna konstruktioner i järn, betong och glas präglade arkitekturen. Samtidigt genomgick föreningen förändringar då deras intresse inom konsthantverket drevs allt mer mot en fokusering på bruksvaror. Detta medförde ett ökat samarbete mellan industri och konstnärer, som avsåg att utmynna i bättre produkter samt tydligare fokusering på bra bohags och bruksföremål för allmänheten.16 Konsthistorikern Gregor Paulsson, direktör för Svenska slöjdföreningen 1920, lanserade skriften ”vackrare vardagsvara” inför Göteborgsutställningen 1919. Där förespråkades en estetisk kvalitetshöjning av den massproducerande konstindustrin som riktade sig till allmänheten. Detta var till följd av en tidigare manifestation vid Hemutställningen 1917, som redan då tonade ner det mer exklusiva konsthantverket. Arbetarna skulle lockas till mässan och formgivningen skulle på så vis föras ut i samhället och inte bara till överklassen och aristokratin. Liksom tidigare nämnts låg betoningen på konsthantverket, kvalitén och den goda formen, vilket avsåg att tilltala arbetarklassen. Trots denna strävan mötte utställningarna ett lågt intresse bland arbetarna. Hemutställningen menas vara en utgångspunkt för den 13 Rudberg 1999, s.29 se även Råberg Per-Göran, Funktionalistiskt genombrott. 1972 s.47f. Rudberg 1999, s.31. 15 Stavensson Åke, ”Svensk designhistoria, en brokig början”. 1997 s.4ff. 16 Rudberg 1999, s.19f. 14 12 Folkhem, funkis och fruntimmer moderna konstindustrin och samtidigt en början till en social bostadsdebatt. 17 Under Parisutställningen 1925 mötte den svenska designen sina första stora framgångar och blev sedan känd som ”Swedish Grace”, genom främst glasdesignen och dess konstnärliga form. Samtidigt fick det svenska konsthantverket möta den nya formen och arkitekturen; modernismen. Denna nya inriktning kom att prägla den svenska konstindustrin samt att utvecklas till funktionalismen.18 Stockholmsutställningen 1930 Stockholmsutställningen 1930 av konstindustri, konsthantverk och hemslöjd har till ändamål att åskådliggöra Sveriges insats i nutidens strävanden att med tillgodogörande av konstnärliga krafter förläna åt bostäder och bohagsföremål, särskilt för den stora all-mänheten avsedda, en god kvalitet och ett tilltalande utseende samt att uppvisa resultaten av likartade strävanden på angränsande områden. Därjämte åsyftar utställningen att uppvisa det främsta av nutida svensk hemslöjd. 19 1930-talet blev ändamål för en helt ny inredningsstil, där bohagsföremålens huvudsakliga mål var att uppfylla sin funktion. Föremålens utförande gick i enkelhetens tecken och föregick därför bekvämligheten. Funktionalismen motsatte sig den traditionella stilen där matsalsmöblemang och soffgrupper var enhetliga. Under 30-talet strävade den nya stilen mot en uppluckring av det förlegade helhetsintrycket och föredrog istället olikartade sammansatta delar. Det var saklighet och praktisk användbarhet som ställdes framför estetiken, som var mer öppen. 20 Stockholmsutställningen 1930 varade från mitten av maj till slutet av september. Den som var ansvarig för utställningen var Gunnar Asplund. Utställningen väckte ett stort intresse i publik och media. Det område som fungerade som utställningsstad var beläget på Norra Djurgården och kallades för ”Funkis”. Utställningen var en funktionalistisk totalmiljö och den visade en helhet i radikal arkitektur och enskilda konstnärers prestationer. Den gav en vision om ett nytt samhälle och en ny kulturform. Det var främst bostadsavdelningen som infångade funktionalismen under utställningen, medan avdelningarna för glas, keramik, textilier, metall och bokkonst endast fann sporadiska inslag av stilen.21 Bostadsutställningen presenterade ett tiotal hyreslägenheter och småhus. De ansvariga arkitekterna för avdelningen Uno Åhrén och Gunnar Sundbärg, hade sammanställt en Rudberg 1999, s.20 se även Lind Ingela, ”Ett nytt hem för arbetarklassen”. 1997 s.60ff. Rudberg 1999, s.20. 19 Rudberg 1999, s.36 citat ur Svenska Morgonbladet 1930.05.08. 20 Råberg Per-Göran, ”Nya bostadsideal och nytt bohag”. 1997 s.90ff. 21 Råberg 1997, s.90ff. 17 18 13 Folkhem, funkis och fruntimmer utredning om bland annat bostädernas disponering och kökets funktioner före utställningen. Analysen åsyftade att studera bostäderna utifrån dess olika funktioner samt kostnader. Den föreliggande tanken var att uppvisa bra konstruerade lägenheter på utställningen för alla befolkningsgrupper, med bestämd inkomst, som ett svar på bostadsfrågan. Behovet av smålägenheter var fortfarande stort på grund av höga hyror och låga inkomster hos befolkningen.22 Utställningen bröt mot de tidigare konstarterna med den funktionalistiska stilen som förespråkade massproduktion, praktisk användning och funktionella miljöer. Den bostadsavdelning som presenterades stod i centrum för idealen samt en samhällelig efterfrågan på bra och billiga bostäder. Stockholmsutställningen var således föremål för en social utredning. Debatten kring utställningen Stockholmsutställningen avsåg att upplyfta den socialt betydelsefulla kvalitetsproduktionen. Det var en strävan mot att vidga och fördjupa den tidigare synen av ”vackrare vardagsvara”, som funnits i konstindustrin sedan 1900-talets början. Det funktionalistiska formspråket tenderade att eftersökas av den ansvarige Gregor Paulsson, vilket genererade förskjutningar av utställningens fokusering och utseende. Paulsson hade tidigt gjort sig till förespråkare för funktionalismen och blev centralgestalt i utställningen.23 Den modernistiska arkitekturen som kom att prägla Stockholmsutställningen 1930 motsatte sig en grupp konstnärer och designers, som var traditionalister. Främst bröt oppositionen fram som ett svar på att ledningen i Svenska Slöjdföreningen försökte påverka konstindustrin att tillverka föremål i funktionalistisk stil. Den främste kritikern var formgivaren Carl Malmsten, vilken kan representera traditionalisterna vars konstart präglades av naturmaterial, avancerat hantverk och individuell kreativitet. Denna riktning inom konsthantverket kan ses som en motsats till funktionalismen där standardisering, kollektivism och massproduktion efterlevdes. I augusti 1929 bröt debatten ut genom Carl Malmstens skrivelse till de ansvariga för utställningen, där kritiken främst gällde planläggningen av utställningen samt deras propagerande för funktionalismen. Skrivelsen kommenterades av tidningarna vilket inledde debatten.24 22 Rudberg 1999, s.142f. Råberg 1997, s.97f. 24 Råberg 1997, s.97ff. 23 14 Folkhem, funkis och fruntimmer 2 Formulering av forskningsproblem I detta kapitel presenteras inledningsvis den forskning som genomförts inom ämnets ramar. Området är indelat i två skilda avsnitt där forskning kring folkhemmet avhandlas och följs av en diskussion om funktionalismens genombrott och dess betydelse för folkhemmets genomslag. Därefter presenteras de frågeställningar som forskningen givit upphov till. 2.1 Forskningsöversikt Den forskning som följer utgörs inledningsvis av folkhemsidealet och dess ursprung diskuteras. Denna forskning ges även en genusdimension, där kvinnans plats i folkhemmet ventileras. Därefter följer forskning gällande funktionalismen och dess sociala dimension. 2.1.1 Folkhemmet - en socialdemokratisk metafor? Begreppet ”folkhem” var ursprungligen en benämning på en plats dit allmänheten kunde gå och låna böcker, alltså en enkel form av bibliotek. Termen kom sedermera att utvecklas till en politisk metafor där begreppet menades ge en syn av trygghet och ordnad gemenskap, ett ideal för det goda livet inom familjen. Forskaren Fredrika Lagergren studerar i sin avhandling På andra sidan välfärdsstaten idéerna bakom det så kallade folkhemmet, som menas vara bekant genom förverkligandet av den svenska välfärdsmodellen. Välfärdspolitiken anses som byggd på samförstånd mellan olika samhällsklasser samt en balans mellan planekonomi och kapitalism. Detta medförde social trygghet, ekonomisk tillväxt och politisk stabilitet.25 Tankarna om folkhemmet ses ofta sammankopplade med socialdemokratin, som även blev starkt förbunden med den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson och socialdemokraternas långa regeringsperiod 1936-1976. Detta ifrågasätter Lagergren och stöder sig på idéhistorikerna Mikael Hallberg och Tomas Jonsson, som menar att den politiska metaforen ”folkhem” inte har sitt ursprung inom socialdemokratin utan även har använts av liberala och konservativa under 1920-talet. Det var således innan den blev en specifik vision för socialdemokraterna 1928.26 I en artikel skriven av forskaren Lars Trägårdh diskuteras folkhemsidealet, där det anses sprunget ur den franska revolutionens slagord; frihet, jämlikhet och broderskap. Trägårdh jämför även den svenska välfärdsstaten med nazitysklands välfärd och menar då att trots att välfärdssamhället sammankopplas med den svenska socialismen, är 25 26 Lagergren Fredrika, På andra sidan välfärdsstaten. 1999 s.11, 51ff. Lagergren 1999, s.12-20. 15 Folkhem, funkis och fruntimmer den varken typiskt svensk eller socialistisk.27 Den välfärdspolitik som socialdemokratin menas åstadkommit är således inte direkt sprungen ur socialismen. Socialdemokraterna kan inte bära ensamrätt på folkhemstanken, men var de som grundlade folkhemsidealet i de svenska medborgarnas medvetande. Den svenska modellen utmynnade ändock i en trygghet för det svenska folket genom stabilitet inom politiken och förbättrad ekonomi. Forskaren Jan Larsson diskuterar folkhemsbegreppet i boken Hemmet vi ärvde. Larsson menar att folkhemmet är en specifik socialdemokratisk vision tillskillnad från ovan presenterad forskning, genom att den är präglad av rättfärdighetstankar och demokrati.28 Såväl Lagergren29 som Larsson betonar den svenska demokratins grundläggande till 1900-talets början, i samband med den omvälvning som Sverige genomgick vid industrialiseringens genombrott. Med den samhällsomvandlingen medfördes ökade sociala och ekonomiska klyftor, vilket följdes av ett krav på demokrati. Larsson menar att demokratiseringen var en viktig del av den bild som folkhemmet ingav, där det gemensamma målet var viktigt. Därför inriktades samhället på medborgarbildning och fostran. Den kollektivisering och disciplinering som det medförde, menar Larsson, ökade kontrollen av människorna.30 I boken Att lägga livet till rätta –en studie i svensk folkhemspolitik av historikern Yvonne Hirdman, studeras den svenska välfärdspolitiken under 1930- och 40-talen. Denna kollektivisering av medborgarna benämner Hirdman som inordning. Liksom Larsson menar Hirdman att folkhemmet är en socialdemokratisk utopi, men med ursprung i ett för-marxistiskt tänkande. Hirdman anlägger även en könsdimension i folkhemsmetaforen och menar att då den nådde genomslag i svenska vardagen påverkades kvinnans ställning i hemmet. Det sociala reformprogram som då infördes var underbyggt av normer, vilket befäste kvinnans underordning i samhället. Hirdman betonar starkt kvinnans låga position i folkhemmet och att den svenska välfärdsmodellen, trots den ökade sociala tryggheten, genomfördes på kvinnornas bekostnad.31 Denna diskussion förs även av Trägårdh som instämmer i Hirdmans syn på det mansdominerade samhället samt att det socialdemokratiska välfärdsprogrammet genomfördes på kvinnans och familjens bekostnad.32 I likhet med Hirdman anser även forskaren Lisa Brunnström att kvinnorna stod i fokus genom den demokratiseringsprocess och jämlikhetssträvan som folkhemmet eftersträvade. Att kvinnornas samhällsdeltagande ökade minskade dock inte deras ansvar för hem och hushåll Trägårdh Lars, ”Svensk modell eller svensk kultur”. 1992 s.12ff. Larsson Jan, Hemmet vi ärvde. 1994 s.127f, 137. 29 Lagergren 1999. Lagergren menar att den svenska demokratin grundlades under 1900-talets början s.12ff. 30 Larsson 1994, s.242ff. 31 Hirdman Yvonne, Att lägga livet till rätta - en studie i svensk folkhemspolitik. 2000 s.11, 218f. 32 Trägårdh 1992, s.19f. 27 28 16 Folkhem, funkis och fruntimmer samt barnuppfostran. Brunnström studerade i Det svenska folkhemsbygget, det Kooperativa Förbundets delaktighet och betydelse för folkhemsbygget och bostadsfrågan.33 Välfärdssamhällets tankar präglades av att folk skulle få det bättre, i hemmet, mat och utbildning etc. Kvinnornas liv blev således en fråga för samhällets reformering när hemmet hamnade i politikens blickfång. Även författarinnan Ellen Key har en tydlig könsdimension i sin tolkning av folkhemsideologin, som håller en konservativ syn på kvinnans roll i samhället och familjen. Samtidig menar Key att kvinnligheten måste finnas med i den politiska sfären, för att samhället ska utvecklas i rätt riktning. Kvinnorna ska då enligt Key ges utrymme att fördjupa sin moderlighet så att den inte riskerar att gå förlorad. Samtidigt anses kvinnans uppgift vara den samma som i hemmets sfär, där de vårdande förmågorna ställs i centrum, och blir därför samhällsmödrar.34 Till skillnad från Hirdman anser Key att folkhemmet ska bevara könsskillnaderna. Vidare kan det anses viktigt att Key, liksom Hirdman, anlägger en könsaspekt på de utopiska folkhemstankarna, för att lyfta den åtskillnad som existerar mellan könen. Key ser kvinnan som samhällsmoder och accepterar de skillnader som finns i samhället. Det centrala i Keys folkhemsideologi är att fostra människorna samt att höja kvaliteten för individerna genom att omvandla utbildningssystemet. Det som betonas är då omsorg och funktionalism där folkbildningen är ett medel för dess förverkligande. Key sammankopplar bildning och skönhet, ett estetiskt samhällsideal, vilket kan ges en tydlig förbindelse till välfärdsprogram inom folkhemspolitiken. Enkelhet och funktion är således det estetiska ideal i Keys syn på socialismens idéer, där människan och naturens samspel och funktion ställs i centrum.35 Även Hirdman menar att tanken om folkhemsutopin tar sig uttryck i estetiska värden. Den estetiska betoningen som framhålls är den funktionalistiska arkitekturen. Hirdman fokuserar främst på bostadsplaneringen och köken, som skulle minskas och ytorna effektiviseras så att familjelivet kunde tillbringas i vardagsrummet. Det moderna livet var en konkretisering av den politiska demokratin, menar Hirdman.36 Den socialdemokratiska välfärdsstatens uppbyggnad var beroende av kontroll av samhällsmedborgarna. Kontrollen genomfördes genom undervisning samt fostran, vilket familjen var föremål för. I makarna Myrdals skrift, där bland annat ökat antal födslar eftersöks, samt införande av ekonomiskt stöd till familjen, visas den ökade kontrollen i 33 Brunnström Lisa, Det svenska folkhemsbygget. 2004 s.235. Lagergren 1999, s.56ff, 74. 35 Lagergren 1999, s.87f. 36 Hirdman 2000, s.104. 34 17 Folkhem, funkis och fruntimmer praktiken. Forskaren Lars Trägårdh betonar detta i sin artikel ”Svensk modell eller svensk kultur”, varpå folkhemsidealen ifrågasätts. Myrdals skrift visar enligt Trägårdh tydligt på en socialistisk samhällsuppfostran av medborgarna genom den kontroll som staten fick. Detta fick ytterligare fäste genom instiftandet av den kollektiva barnomsorgen på 1970-talet.37 I den presenterade forskningen kan en delning tydas då forskarna har skilda åsikter gällande folkhemsidealets ursprung. De bakomliggande folkhemsidealen fanns redan i den politiska sfären före 1930-talet. För den fortsatta diskussionen är det genomförandet av folkhemmet som är i fokus, där betoningen ligger på den bostadspolitiska arenan. Vad som avses vara av vikt för uppsatsen är således det socialdemokratiska välfärdsprogrammet vars mål var ett folkhem. Det gav att den svenska befolkningen inordnades under statens inflytande genom att regeringen ökade sitt inflytande hos människorna. Detta visas då staten lade stor vikt vid utbildning samt ökat stöd till familjerna. Befolkningen kollektiviserades således under staten, vilket anses enligt presenterad forskning gjordes på kvinnornas bekostnad. Vidare i uppsatsen avses att studera de bostadspolitiska förändringarnas betydelse för denna kollektivisering och inordning av befolkningen. Utifrån den presenterade forskningen går att skönja en tydlig sammankoppling mellan det eftersträvade folkhemmet och funktionalismens intåg i bostadsarkitekturen. Det ekonomiska reformprogram som låg till grund för Stockholmsutställningens bostadsavdelning kan således anses vara en konkretisering av välfärdsprogrammets folkhemsideal. 2.1.2 Funktionalismens sociala dimension När industrialiseringen fick fäste i samhället blev bostadsfrågan ett samhällsproblem. Efterfrågan på bostäder var stor och tillgången bristande, vilket medförde att billiga och bra bostäder eftersöktes. Funktionalismen kom då att spela en viktig roll. Forskaren Jan Larsson påpekar att anledningen till att funktionalismen getts politisk signifikans var att arkitekterna gjorde ställningstaganden i samhällsfrågorna. Stilen erbjöd minimering av kostnaderna till följd av den standardisering som genomfördes i bostäderna. Funktionalismens krav på ljus, luft och hygien var viktig men inte ny, menar Larsson, som påtalar att kraven kom med den moderna människan. Funktionalismen kom dock att bli betydande för bilden av den demokratiska människan, som rationell, solidarisk, frisk och kollektiv, vilket vann fäste inom socialdemokratin. Den sociala bostadspolitiken blev en viktig faktor vid samhällets omvandling. Det målrationella handlandet av arkitekterna sammanföll således med den 37 Trägårdh 1992, s. 20f. 18 Folkhem, funkis och fruntimmer sociala ingenjörskonsten, där Gunnar Myrdal spelade stor roll enligt Larsson.38 Forskaren Per-Göran Råberg diskuterar i boken Funktionalistiskt genombrott, baserad på författarens avhandling, Stockholmsutställningens bostadsavdelning och dess betydelse för de rådande bostadsproblemen.39 Råberg anmärker särskilt på Stockholmsutställningen som en uppvisning av en radikal arkitektur, men ställer sig tveksam till funktionalismens bidrag till bostadsfrågan då han menar att steget är långt mellan den estetiska åskådningen och den demokratiska bostadspolitiken.40 Råberg menar vidare att utställningen inte formulerat några tydliga bostadsideal utan endast satte upp hinder av ekonomisk karaktär. Detta menas i förlängningen ha medfört en sänkning av standarden istället för den eftersträvade höjningen. 41 Råberg kritiserar den ekonomiska karaktären av bostadsutställningen under Stockholmsutställningen 1930. Bostäderna försågs med detaljerade beräkningar gällande kostnader och hyror vilka redovisades i avdelningens katalog. Den kritik som föreligger är att de beräkningar och fastställda belopp överskreds i ett senare skede, då byggnationerna skulle verkställas. Detta kan anses som ett misslyckande med tanke på utställningens målsättningar. Råberg betonar dock att utställningens främsta förtjänst är att den betonade och angrep de rådande sociala problemen.42 Även forskaren Mirjam Gefler-Jørgensen beskriver i artikeln Scandinavianism -a cultural brand att den skandinaviska funktionalismens och modernismens grunder indirekt reflekterar folkhemsidealen. De svenska socialdemokraterna förespråkade att allmänheten skulle ha tillgång till vackra vardagssaker och bra hem, vilket Gefler-Jørgensen menar var en bidragande orsak till funktionalismens framväxt.43 Att Stockholmsutställningen var avsedd för allmänheten och därför lade vikt vid produktion av bruksvaror anses återspegla den demokratiska prägeln, enligt forskaren Per-Göran Råberg.44 Båda forskarna Gefler-Jørgensen och Råberg ser en tydlig koppling mellan funktionalismen och demokrati, vilket kan antyda en koppling till det folkhem som eftersträvades. Den funktionalistiska stilen fick sitt största genombrott under Stockholmsutställningen 1930. Den konstnärliga designen under Stockholmsutställningen var uppslag till den svenska välfärdsmodellen, menar forskaren och arkitekturhistorikern Eva Rudberg. Rudberg instämmer med Larsson och Gefler-Jørgensen, som menar att funktionalismen har en social 38 Larsson 1994, s.179ff. Råberg Per-Göran, Funktionalistiskt genombrott. Radikal miljö och miljödebatt i Sverige 1925-1931. 1972 s.61, 102-114. 40 Råberg 1972, s. 310. 41 Råberg 1972, s.316. 42 Råberg 1972, s.153. 43 Gefler- Jørgensen 2003, s.21. 44 Råberg 1997, s.90. 39 19 Folkhem, funkis och fruntimmer dimension, vilket utmärktes inom den politiska sfären av socialdemokratins folkhemskoncept.45 Utställningen, menar forskaren Jan Larsson, markerade intåget i framtiden samtidigt som den syftade att övervinna de sociala orättvisorna genom att utnyttja den vetenskapliga utvecklingen och tekniken. Därmed blev bostadsfrågan politisk och inte teknisk.46 Råberg kritiserar att Stockholmsutställningen ofta ses som myntare av funktionalismen och ställer sig tveksam till att det sociala nytänkandet först anses ha uppkommit under 1930talets början. Detta menas grunda sig i att ansvariga för utställningen Uno Åhrén och Sven Wallander, även deltog i bostadssociala utredningar 1932 och 1933. Råberg visar i sin forskning att liknande bostadskrav som utmålas som sammanhängande med bostadsavdelningen under Stockholmsutställningen, går att finna i ett tidigare Sverige. Praktiska och hygieniska bostäder eftersöktes redan under 1800-talets slut, vilket skedde i samband med förbättrade villkor för de fattiga. Även under 1920-talet sammanfattas bostadskrav i skriften Social Handbok där tillgång på ljus och luft förespråkas, samt praktisk planlösning som motsvarar familjens behov. Vissa lägenheter har redan utrustats med duschrum, centraluppvärmning samt höjd standard i kök.47 Med utgångspunkt i den nyss förda diskussionen av Per-Göran Råberg kan slutsatser dras om att funktionalismen föregicks av funktionalistiska krav. Det är således felaktigt i många fall att benämna Stockholmutställningen som brytpunkt för nya ideal, men den kan svara för ett genombrott i samhället. Utställningen kan anses ha fört med sig ett socialt tänkande hos arkitekterna, samt lyft de sociala problemen och därmed bidragit till att samhället tog ansvar i frågan. Den viktigaste tillförseln som Stockholmsutställningen 1930 gav kan utifrån denna diskussion anses vara bostadsavdelningen där funktionalismens sociala dimension visades. Det sociala budskapet inom modernismen fann gensvar i det svenska folkhemmet och välfärdssamhället. Särskilt tog funktionalismen sitt uttryck i de nya bostadsplanerna, vilka redogjordes i samband med Stockholmsutställningen 1930. Den forskning som presenterats visar en tydlig koppling mellan politik och arkitektur, som i detta fall åsyftar ett folkhemsideal som tar sig uttryck i funktionalistisk arkitektur. Funktionalismen motsvarade således folkhemsidealen där den så kallade sociala ingenjörskonsten var bärare av folkhemsidealen och sågs som ett sätt att forma medborgarna inom den kollektivistiska välfärdsstaten. Den bostadspolitiska utformningen vann genomslag under 45 Rudberg 1999, s.32f. Larsson 1994, s.188. 47 Råberg 1972, s.310ff. 46 20 Folkhem, funkis och fruntimmer Stockholmsutställningen 1930 och kan således beskrivas som en föregångare till folkhemmet. 2.2 Frågeställningar Ett betydelsefullt genombrott för funktionalismen var Stockholmsutställningens bostadsavdelning, som förutom sin ekonomiska prägel även lade vikt vid hygien och praktiska lösningar. Utställningen lyfte de sociala problemen i samhället och tog därmed ansvar i frågan. Forskningen visar att staten inverkar i de sociala frågorna under 1930-talet, vilket tog sig uttryck i praktiken genom bostäder i funktionalistisk karaktär. Välfärdsstaten kan anses intåga i den privata sfären och inkräkta på familjens bekostnad. Funktionalismens sociala dimension visades således och kan anses motsvara folkhemsidealen, men hur uttrycks då folkhemsidealen i funkishemmet. Detta leder oss till uppsatsens huvudsakliga syfte, att studera hur Stockholmsutställningen 1930 var betydande för folkhemsidealen genom den funktionalistiska arkitekturen. Det har givit upphov till följande frågor; 1. Hur framställdes de funktionalistiska idealen under Stockholmsutställningen? 2. Hur speglades funktionalismens sociala dimension under Stockholmsutställningen? 3. Vilken plats fick kvinnan i folkhemmet och hur tog sig det uttryck i Stockholmsutställningens bostadsavdelning? För att besvara frågeställningarna kommer kapitlet att följas av ett metodavsnitt där tillvägagångssättet för studien kommer att presenteras. Nedan följer de avgränsningar som gjorts för att begränsa uppsatsens omfång. 2.2.1 Avgränsningar I uppsatsen har avgränsningar gjorts i tid och rum. För att kunna besvara mina frågeställningar kommer jag att studera artiklar i tre dagstidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad. Tidningarna jag valt har anknytning till Stockholm, vilket kan ses som naturligt eftersom det var platsen för utställningen. Eftersom Stockholmsutställningen varade under 1930 från mitten av maj till slutet av september har en avgränsning gjorts i tiden. Den mest naturliga avgränsningen kan ses som utställningens öppningsperiod, men jag har valt att även ta upp artiklar som skrivits före utställningens öppnande. Perioden som studien innefattas av är således den 1 mars till den 1 oktober 1930. Uppsatsen avser inte att studera Stockholmsutställningen i övrigt än 21 Folkhem, funkis och fruntimmer bostadsavdelningen. Därför kommer inte en komparativ undersökning att utföras mellan de olika avdelningarna och hur funktionalismen speglades där. Studien kommer inte heller att jämföra olika politiska riktningars åsikter om funktionalismen eller hur de uttrycktes i tidningarna. Uppsatsens analys kommer inte heller att sträcka sig tidsmässigt längre än utställningstiden, vilket medför att diskussionen efter utställningen inte kommer att kartläggas eller analyseras. 3 Teori och metod Inom följande kapitel presenteras inledningsvis den teoretiska utgångspunkt som tas i uppsatsen. Den teori som valts är ett strukturalistiskt perspektiv vilken kompletteras av genusteori för att ge en djupare analys av frågeställningarna. Detta följs av en närmare redogörelse för de metodiska överväganden som genomförts i uppsatsen. 3.1 Teoretiska överväganden 3.1.1 Ett strukturalistiskt perspektiv på historien Vid 1930-talet genomsyrades den svenska politiken av folkhemstankar där ett välfärdssamhälle eftersträvades. Det svenska samhället var vid denna tid drabbat av ekonomiska svårigheter och födelsenedgångar. I den socialdemokratiska folkhemssträvan försökte man öka kontrollen av medborgarna genom det inflytande man fick över individen, familjen och hemmet. Detta var en följd av det sociala nätverk som infördes genom bland annat ekonomiskt stöd till familjer samt bostadspolitiska åtgärder. Den påverkan som staten fick över de svenska medborgarna och samhället är då vad som ligger till grund för den teoretiska diskussionen. I Ann-Sofie Kälvemarks avhandling More children of better quality diskuteras detta utifrån statens inflytande över familjerna och födelsetalen. Kälvemark utgår ifrån J. J. Spenglers teori att kvalitativa mål i samhället når kvalitativa resultat bland befolkningen. Termer som exempelvis undervisning och hälsa, ses som delar av de kvalitativa resultaten. Befolkningen påverkas således i riktning för samhällets uppnående av dessa mål. Medborgaren är objektet för de politiska målen och ska styras i särskild riktning. Spenglers teori fördjupas av teoretikern Godwin, som menar att de sociala strukturerna i samhället bevaras av medborgarna då det existerar i deras medvetande. Det är då viktigt att betona 22 Folkhem, funkis och fruntimmer sambandet med den ideologi och de maktstrukturer som är dominerande i samhället.48 Den förda diskussionen får stöd i ett strukturalistiskt perspektiv, där människan ses som passiv bärare av strukturer där objektet och dess egenskaper ges av funktionen eller platsen inom strukturen. Detta ger att strukturen bestämmer människornas medvetande och varande, ett teoretiskt perspektiv som Althusser står för. Teorin kritiseras utifrån det faktum att ingen hänsyn tas till människornas utveckling av dess erfarenheter. Därmed riskerar strukturalisterna behandla människors erfarenheter och upplevelser som mindre betydelsefulla i de samhälleliga processerna. Althusser förnekar då den historiska processen och ersätter det med strukturer.49 De folkhemstankar som socialdemokraterna införde i samhället kan således redan ha funnits i medborgarnas medvetande, då de anses vara bevarare av de sociala strukturerna. Den ideologiska utgångspunkt som socialdemokraterna tar speglar redan föreliggande maktstrukturer. Utifrån denna teoretiska diskussion ses medborgaren som upprätthållare av idealen och styrd av de politiska mål och bakomliggande syften. I detta fall är den kollektivistiska tanken som är medlet för att nå en välfärdsstat, där folkhemmet är syftet. Den sociala politiken i socialdemokraternas regering var således ett medel för att upprätthålla och bevara kontrollen över befolkningen. Genom detta iförande gör politiken intrång i hemmet och styr familjen utifrån den privata sfären. Det kollektivistiska inordnandet av befolkningen grundar sig i starka ideologiska och maktrelaterade strukturer som socialdemokraterna var skapare av. Den privata sfären minskas således genom det intrång i vardagslivet som folkhemspolitiken medförde, vilket krävdes för att skapa strukturer för befolkningen. 3.1.2 Kvinnan i samhället Med utgångspunkt i ett strukturalistiskt perspektiv där människan ses som underordnad av de samhälleliga strukturerna samt bärare av dem, fördjupas diskussionen genom att studera strukturerna mellan människorna. Detta ger att resonemanget sammanfaller med ett genusteoretiskt perspektiv, där genus beskriver den sociala organisationen av relationen mellan könen. Genusteoretikern Joan Wallach Scott, menar att det finns en uppdelning mellan könen vilket utgör en social struktur som reproduceras i samhället. Strukturerna grundas i den bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt, vilket vilar i människans medvetande. Scott menar att denna syn är en kulturell konstruktion och skapat av de föreliggande tankarna 48 Kälvemark Ann-Sofie, More Children of Better Quality?Aspects on Swedish Population Policy in the 1930´s. 1980 s.20f. 49 Aronsson m.fl, ”Vem skapar historia?”. 1988 s.133-140. 23 Folkhem, funkis och fruntimmer om åtskillnaden mellan könen, där kvinnan ses som det underordnade könet. Genus beskriver således en maktrelation mellan könen.50 Vissa feministiska teorier undersöker ursprunget till att kvinnan är det underordnade mannen i samhället. Den patriarkala samhällssynen anser att mannen har ett behov av att dominera kvinnan.51 Detta synsätt tas avstånd ifrån i denna uppsats, utan fokus ligger snarare på att försöka beskriva ett samhälle som är uppbyggt av strukturer. Dessa strukturer skapas i samhället av i detta fall politiska beslut och eftersträvan, vilka sedan efterlevs av människorna. Människorna blir enligt denna syn passiva, då de anses överta de strukturer som influerat dem. I förlängningen ses strukturer även mellan människorna, som enligt genusteori ser kvinnan som underordnad i samhället. Denna syn bevaras då den är en del av samhällsstrukturen. Scott ställer sig dock emot den strukturalistiska syn som Althusser står för genom att Scott ser människan som skapare av strukturen, där åtskillnad görs mellan könen.52 Genom att utgå ifrån ett strukturalistiskt perspektiv avses att i denna uppsats utgöra grunden för att förklara hur människan fungerar i samhället. I ovan förda diskussion visas att det strukturalistiska perspektivet ser människan som styrd av strukturer och bärare av dem. Enligt denna teori skulle därför det folkhemsideal som socialdemokraterna förespråkade vid 1930-talet, vara en samhällsstruktur där det kollektiva ansågs som det viktiga. Tanken om ett folkhem skulle föras in i människans medvetande genom bland annat utbildning. Folkhemmet skulle då vara en struktur som människan var bärare av. Men för att se tillbaka till uppsatsens huvudpunkt, funktionalismen, kan även den anses som bärare av folkhemsideal. Genom att föra ut arkitekturen i samhället infördes denna struktur i människans medvetande och påverkades således av dem. Enligt den förda genusdiskussionen visas kvinnan som underordnad strukturerna och samhället. Det kan leda till att kvinnans låga position i samhället stärktes då folkhemstankarna fördes ut i samhället genom den funktionalistiska arkitekturen. 3.2 Metodiska överväganden I följande kapitel redogörs för det tillvägagångssätt som valts för att besvara uppsatsens frågeställningar. Valet av källmaterial, som ligger till grund för studien i uppsatsen, samt metod kommer därför att presenteras. Inom detta kapitel kommer även källkritik att diskuteras. Scott Joan Wallach, “Gender a Useful category of historical analysis”. 1996 s.153ff. Scott 1996, s.156f. 52 Scott 1996, s.156f. 50 51 24 Folkhem, funkis och fruntimmer 3.2.1 Källmaterialet För att besvara en uppsats frågeställningar är det viktigt att välja vilket material man kan tänkas finna svar på sina frågor. Det källmaterial som denna uppsats baseras på är artiklar ur tre dagstidningar från Stockholm. Tidningarna som får representera materialet är Svenska Dagbladet, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter53. Anledningen till att just de tidningarna valdes är att den forskning som tidigare berörts funnit underlag i de tidningarna, vilket kan medföra att analysen blir djupare. Dessutom finner jag det lämpligt att använda de tidningar som är lokala för Stockholmsområdet och därmed kan ge en mer täckande och vidsträckt debatt. Detta kan kritiseras genom det begränsade området, men i övriga tidningar i Sverige fanns inte det materialomfång som är nödvändig för att få en bredd i analysen. 3.2.2 Vetenskaplig metod Metod eller metodik definierar hur den empiriska undersökningen av ett problem utförs, alltså studiens tekniska utformning. Metoden avgör hur man samlar in information och data, där man ofta åtskiljer en kvalitativ och kvantitativ metod.54 Uppsatsen kommer att utgå ifrån en kvalitativ metod då de insamlade artiklarna ligger till grund för en tolkning av texten. Där dokumentet, som i detta fall är artiklar, ses som en berättande kvarleva. Tolkningen av texten är en viktig del av förståelsen, då man tillägnar sig den ökar självförståelsen och därmed förståelse för texten.55 Det metodiska tillvägagångssätt som uppsatsen bygger på är argumentations och åsiktsanalys av artiklarna utifrån teori och tidigare forskning. De artiklar56 som ligger till grund för resultatet är erhållna ur Svenska Dagbladet, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Samtliga artiklar under den avgränsade tiden för undersökningen som berörde Stockholmsutställningen 1930 och motsvarade frågeställningarna, valdes därför ut. Artiklarna delades in i olika kategorier som motsvarade frågeställningarna, efter att de lästs noggrant. Kategorierna utgjordes dels av de artiklar som berörde begreppet funktionalism eller den diskussion som fanns under tiden för utställningen, dels de artiklar som behandlade bostadsavdelningen eller bostadsdebatten, samt de artiklar som omnämnde kvinnan. 53 Tidningarna kommer i fortsättningen att i fotnoterna benämnas med förkortningarna, Svenska Dagbladet SvD, Stockholms Dagblad StD samt Dagens Nyheter DN. 54 Wigblad Rune, Karta över vetenskapliga samband. Orientering i den samhällsvetenskapliga metoddjungeln. 1997 s.74. 55 Dahlgren Stellan, Florén Anders, Fråga det förflutna. 1996 s.192ff. 56 Antal artiklar som valdes i tidningarna var 88 stycken, varav 6 inte kunde inordnas under någon frågeställning och därför inte användes i resultatet. 50 artiklar ligger till grund för den första frågeställningen, 21 för den andra och 11 för den tredje. Indelningen syftar till att motsvara de tre kategorierna som presenteras närmare i texten. 25 Folkhem, funkis och fruntimmer Kategoriseringen var komplicerad att genomföra då det var svårt att avgöra om de representerade den frågeställning som avsågs. Det bör tilläggas att samtliga artiklar som jag fann inte användes eftersom de inte kunde verka som underlag för att besvara frågeställningarna. De utvalda artiklarna granskades noggrant och tolkades utifrån den presenterade forskningen och de teoretiska utgångspunkterna. Det är således artiklarna som används som underlag för besvarandet av frågeställningarna. Den metod som valts syftar till att ge en djupare förståelse och därmed bidrar till en mer komplex analys av textens innebörd. Det är då viktigt att påtala att analysen kommer att grunda sig på citat ur artiklarna samt fördjupas genom diskussion kring artiklar med liknande innehåll. Källkritisk hållning Inom historieforskning används ofta en källkritisk hållning till det material som används i studien, för att värdera materialets användbarhet. Denna kvalitativa metod har utvecklats sedan 1800-talet för att undvika missvisande fakta samt öka vetenskapligheten i historieforskningen. Det är även viktigt att diskutera detta i historiska undersökningar då man som forskare ställs inför källkritiska ställningstaganden i framställningen. Dess huvudsakliga innebörd är att besvara en källas användbarhet utifrån äkthet och syfte. 57 I denna diskussion är främst bedömningen av källans användbarhet och relevans för studien, vad som är i fokus. Uppsatsens syfte är att studera folkhemsidealens uttryck i Stockholmsutställningen 1930. Det har medfört att antagande angående funktionalismens sociala dimension, som en del av folkhemmets ideal genom bostadsprogrammets ekonomiska, tekniska och hygieniska omfattning. Detta är således vad som är i fokus för artikelinnehållet då relevansen av dem ska avgöras. Det är viktigt att som forskare inneha en förståelse för källkritiken snarare än att avgöra artiklarnas äkthet. För att kunna genomföra studien har därför källorna med reservation sett som användbara utifrån äkthetskravet. Däremot kan artiklarnas relevans diskuteras med kritiska ögon. Eftersom jag som forskare utgår ifrån mina bakomliggande tankar och syften med artiklarna när jag läser dem, kan detta spegla de tolkningar som jag gör av artiklarna. Men då jag medvetandegjorts om detta faktum är det enklare att förbehålla mig kritisk till materialet. Vid inläsningen av artiklarna har jag även varit medveten om att artikelförfattarnas egna åsikter och politiska ståndpunkter ofta tenderar att speglas i dem. 57 Dahlgren, Florén 1996, s.184ff. 26 Folkhem, funkis och fruntimmer 4 Funkis - ett hem för folket Inom följande kapitel kommer de artiklar som ligger till grund för uppsatsens frågeställningar att presenteras. I enlighet med uppdelningen av frågeställningar så kommer även kapitelindelningen att följa dem. Varje kapitel kommer även att följas av en analys i enlighet med den presenterade forskning och de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsens utformning. 4.1 Funktionalismen under Stockholmsutställningen Stockholmsutställningen 1930 var tidpunkten för en brytning mellan gamla och nya ideal, vilket var en följd av modernismens intåg. Genom funktionalismen utvecklades tankar om funktionella hem och produkter, som allmänheten skulle få ta del av. Men hur framställdes funktionalismen under Stockholmsutställningen? För att kunna ge ett svar på denna fråga studeras den debatt som förekom under tiden för Stockholmsutställningen. Utställningen presenteras enligt följande av direktör Gregor Paulsson; Stockholmsutställningen 1930 har tagit som en av sina största uppgifter att försöka förvandla teorierna till verklighet. Bruksföremålen bli de centrala på utställningen, lyxföremålen de efemära. Slår utställningen väl ut så betyder detta att utställarna bli belåtna och ekonomiskt tillfredsställda, och följden därav återigen bör bli ett litet jordskred beträffande tillverkningen. 58 Paulsson har enligt uttalandet stora förhoppningar gällande utställningens ekonomiska vinster och dess tilltalning hos besökarna. Utställningen menas vara ett genomförande av de funktionalistiska teorierna och därmed en brytning med gamla ideal. Den fokuserar på funktionella produkter, så kallade vackrare vardagsvaror. De teoretiska funktionalistiska ideal kan då sammankopplas med ett demokratiskt perspektiv då syftet är att nå ut till allmänheten. Liknande antydningar framgår i utdraget ur följande artikel där utställningen framställs som en medveten brytning med det traditionella, där det handlar om att följa idéerna i tiden och därför slå ett slag för nya ideal och en ny stil. Om man i några få drag skulle fixera det som är betecknande för årets utställning och som tilltvingar sig respekt, så är det väl i främsta rummet viljan att genomföra ett program. Det gäller särskilt den yttre ramen, där förespråkarna för den nya smakriktningen haft mest att säga. Deras strävan har varit att bereda plats för en arkitektur, till anda och formgivning inspirerad av den moderna tekniken. De ha därvid sökt tillgodose olika behov. /…/ Ett annat uttryck för denna tankegång är att man verkligen lagt sig vinn om att få till stånd en vackrare vardagsvara som kunde 58 DN Bilaga 16.5.1930 ”Utställningspremiär är teaterpremiär. Man får rampfeber”. Gregor Paulsson s.3. 27 Folkhem, funkis och fruntimmer göra skäl för namnet. Lyxprodukterna skola, åtminstone enligt programmet, intaga en mera undanskymd plats. Dagens problem är att utveckla hemslöjden till en näring och låta konstindustrin tjäna vidare intressen. /…/ Det har förekommit små diskussioner, vilka närmast kvarlämnat det intrycket att striden om olika stilarter fått spela en alltför stor roll i jämförelse med syftet och saken. De tvisterna ha emellertid bilagts - man vill hoppas för lång tid framåt.59 Artikeln antyder debatten som tidigare förekommit mellan traditionalister och modernister, som avslutad tillsvidare. Denna debatt menas ta fokus ifrån det verkliga målet med utställningen. Den funktionalistiska avsikten, att skapa produkter för allmänheten som dessutom är vackra, menas bli en framgång i utställningen. Det hantverk samt den nya motvikt som anses finnas i det funktionalistiska formspråket, borde finna ett samarbete genom denna utställning och inte ses som oförsonliga motsatser. ”De framgångsrika försök, som gjorts, att under senare åren förena tradition med modern smak ha lyckligt genomförts.” 60 Denna positiva ställning till en blandning av gammal och ny stil beskrivs i flertalet artiklar. I en ledare i Stockholms Dagblad dryftas utländska röster om utställningen som även de visar en positiv syn; /…/ - Vad vi beundrar här är den rationella arkitekturen, säger red. Hansen. Det är nutidens arkitektur, den nya andan - det kan man inte ta miste på. /…/ - På det hela taget ger hela utställningen, formulerar redaktör Hansen ett slutomdöme, ett synnerligt starkt uttryck för Sveriges läge kulturellt, ekonomiskt och industriellt - och det läget måste vara mycket gott.61 I artikeln uttrycks en beundran för den funktionalistiska arkitekturens rationella sida. Blandningen av ny och gammal stil ses dock som något osammanhängande. Vidare anses utställningen inge en inblick i det svenska kulturella, ekonomiska och industriella läge, som beskrivs vara bra. Den kritik som uppkommer i tidningarna vid tiden för utställningen beskriver bland annat funktionalismen som själlös och ett hot mot individualismen, genom den uppkomna maskinkulturen. Industrialiseringen anses hota med total ödeläggelse av den traditionalistiska stilen, som är stark upprätthållare av hantverk och personlighetskultur. ”- Det är otäckt, det finns en inre tomhet i alltsammans.”62, uttrycker en redaktör till skribenten Gustav Näsström, angående Stockholmsutställningen. Vidare i artikeln tas avstånd, då Näsström själv istället lovordar de ansvariga för utställningen, Gregor Paulsson och Gunnar Asplund. SvD 16.5.1930 ”1930 års idéer”. s.3. StD 10.5.1930 ”Tradition och modernism i hemslöjd och konstindustri” s.20f. 61 StD 16.5.1930 ”Nytt - Roligt - Imposant! Dansk-norsk-finska röster kring utställ-ningen” s.3. 62 StD 16.5.1930 ”Första ronden” av Gustav Näsström s.6. Citatet beskriver en kollegas, kallad Eskilstuna, åsikter om Stockholmsutställningen. 59 60 28 Folkhem, funkis och fruntimmer Det kan inte nog kraftigt understrykas, att hans utställningsarkitektur är en skapelse av en genial arkitekt. Det måste t. o. m. Eskilstuna erkänna./…/ må man kalla till jämförelse sentimentalt åkalla Stockholm 1909, Malmö 1914, Göteborg 1923 - detta är dock vår egen tids utställning. Man hade måhända kunnat göra den annorlunda men icke bättre. Utvändigt. Asplund, den rationalist och lyriker han är, har skapat en utställning, som både är praktisk och fantasifull. Här finns ingen tyngd - allt är lätthet. Här finns ingen stelhet - allt är gratie.63 Funktionalismen förefaller som intressant och annorlunda, men även praktisk och fantasifull. Vidare beskrivs även produkterna utifrån syftet med utställningen, att locka fram billiga och ”formgoda” produkter för allmänheten, som ett lyckat mål. Den maskinella kulturen ses då inte som utav ondo utan som en fördelaktig samhällelig utveckling, genom de ekonomiska och estetiska förmånerna. Utställningen menas visa prov på detta inom glas-, keramik-, textiloch seriemöbelhallarna. Men kritiken som genomsyrar artikeln är att utställningen visar prov på en experimentell enkelhet, vilket inte anses motsvara verkligheten.64 Den hittillsvarande produktionen har varit och är en smakbit för det lilla fåtalet - folkets stora massa står fortfarande oberörd. Så låt oss slippa den vackrare vardagsvaran och ge oss rätt och slätt en billig och praktisk vara istället. Så länge det sköna måste vara ”konstnärligt”, så länge det vackra måste vara utsökt, uppstår ingen kontakt mellan producenterna och den stora massan av konsumenter. Utställningen är ingalunda - som man först befarade - alltför radikal (tvärtom), men den är trots allt för exklusiv.65 Stockholmsutställningen syftade att tilltala den breda allmänheten genom sin nyvunna funktionalistiska stil där bruksvarorna var det centrala. Utställningen visade sig dock fortfarande vara för exklusiv och främst för borgerlighet och aristokrati. Detta var inte den enda kritiken som utställningen nådde i media. ” Men nej, allt skars över en kam. Allt. Utom möjligen hemslöjden, var dåligt, emedan den uppgivits vara funktionalistiskt, och det kunde ju icke rimligtvis vara annat i en s. k. arkitektur av packlårar och glaslådor.”66 Den främsta kritiken som funktionalismen erhåller gäller dess formspråk, då den bland annat anses vara stillös genom sitt stela uttryck. Den konstruerade och stela formen, som funktionalismen sammanhör med, kritiseras även genom att stilen anses avsiktligt utestänga den personliga stilen.67 Funktionalismens formspråk är främmande för flertalet skribenter och stilen ses inte som verkligt genomförbar. Vidare uttrycker kritikerna ett missnöje då funktionalismen StD 16.5.1930 ”Första ronden” Näsström s.6. StD 16.5.1930 ”Första ronden” Näsström s.6. 65 StD 16.5.1930 ”Första ronden” Näsström s.6. 66 StD 30.9.1930 ”Stockholmsutställningens bokslut.” Näsström s.26. 67 DN 30.5.1930 ”Funkis - Frusen negermusik. Målbrott, uthemsk okultur.” s.1. Jämför med artikel DN 31.5.1930 ”Palatsen äro i fara då funktionalismen får rycka in i dem! ” I.G Clason s.1. 63 64 29 Folkhem, funkis och fruntimmer frångår individualismen, genom den industriella massproduktion, och inte längre utgår ifrån naturliga material och konsthantverk. Det antyds således en avsaknad av det traditionalisterna så länge varit förespråkare för. Den debatt som uppkom mellan traditionalister och modernister i samband utställningens genomförande och planeringen inför den, tas även upp i Dagens Nyheters ledare vid tiden före utställningens slut. Striden inom Svenska slöjdföreningen är icke en strid mellan gammalt och nytt, mellan efterblivna traditionalister och framtidens härolder. Den är helt enkelt en strid om konstens frihet och det personliga konstverkets existensberättigande. Av missriktad socialt nit, gränsande till utrotningskrig och fanatism, vill den döda det individuella hantverket till fromma för en maskinell och standardiserad smak.68 En tydligt riktad kritik visas mot funktionalismens framträdande inom konstkretsar. Funktionalismen menas utgöra ett stort hot mot konsthantverket genom dess utrotning av individualismen och konstens frihet. Den massproducerande stilen beskrivs som ett försök att stöpa alla i samma form, en smaklös stil. Detta ifrågasätts i artikeln som istället ser att funktionalisternas motståndare och deras exklusiva hantverk kan finnas sida vid sida med det allmänåtkomliga. Men samtidigt slås ett slag för det vackra svenska konsthantverket som anses vara landets stolthet och kan göra sig hörd på världsmarknaden, därför är det viktigt att det inte dör ut.69 4.1.1 Rationalisering, standardisering och massproduktion I det presenterade materialet går det att skönja en tudelad mening angående hur de funktionalistiska idealen framställdes under Stockholmsutställningen. Den positiva responsen gäller främst ekonomiska och tillgänglighets aspekter, vilket samtidigt är vad som kritiseras då stilen anses bli själlös. Själlösheten menas uppkomma genom massproduktionen och dess förtagande av det individualistiska hantverket. Även rationaliseringen och standardiseringen som massproduktionen innebär, anmärks av kritiker till Stockholmsutställningen 1930. Stockholmsutställningen syftade att tilltala den breda allmänheten genom sin nyvunna funktionalistiska stil där bruksvarorna var det centrala. Bruksvarorna skulle motsvara billiga och bra produkter för allmänheten, vilket beskrivs som ett lyckat mål i flertalet artiklar. Den maskinella kulturen ses då medföra en fördelaktig samhällelig utveckling, utifrån ett 68 69 DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2. DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f. 30 Folkhem, funkis och fruntimmer ekonomiskt och socialt perspektiv.70 Enligt forskaren Per-Göran Råberg kan de funktionalistiska idealen sammankopplas med ett demokratiskt perspektiv, då syftet är att nå ut till allmänheten.71 Forskaren Mirjam Gefler-Jørgensen anser därför att den svenska funktionalismens grunder indirekt reflekterar folkhemsidealen. De svenska socialdemokraterna förespråkade att allmänheten skulle ha tillgång till vackra vardagssaker och bra hem, vilket Gefler-Jørgensen menar bidrog till funktionalismens framväxt.72 Enligt denna syn ses funktionalismen och folkhemmet som två sammanhängande begrepp. Folkhemsideologin var tydligt inriktad på en kollektivisering av samhället. Forskaren Jan Larsson menar att demokratiseringen var en viktig del av den bild som folkhemmet ingav, där det gemensamma målet var viktigt.73 Demokratisering var ett viktigt begrepp för den socialdemokratiska politiken. Socialdemokraternas politik präglades av tankar om ett välfärdssamhälle, som utgick ifrån folkhemskonceptet.74 Funktionalismen kan då ses som en metod att nå folkhemsidealen, genom den demokratiska prägling som funkisstilen innehade. Den allmänåtkomlighet som funktionalismen eftersträvade ställde krav på framställningsmetoderna. Att tillverka bra och billiga produkter medförde standardisering och rationalisering av dem, vilket i sin tur gjorde att massproduktionen kunde utvecklas.75 Denna sida av den funktionalistiska arkitekturen kritiseras i flertalet artiklar, då den ansågs utgöra ett stort hot mot konsthantverket genom dess utrotning av den individuella och personliga prägeln. Den massproducerande stilen beskrivs även som smaklös.76 Den funktionalistiska arkitekturen visades främst under utställningens bostadsavdelning, där standardiseringen och rationaliseringen särskilt kom till uttryck.77 Funktionalismens ideal visas således tydligast i form av bostäder, men även som bruksföremål. Bruksföremålen innehar en betoning på allmänhetens tillgång, vilket i analysen visar kopplingar till demokrati och socialdemokraternas folkhemsideal och strävan efter ett välfärdssamhälle. Detta tas stöd i forskaren Eva Rudberg, som särskilt betonar Stockholmsutställningen som viktig del av strävan mot ett välfärdssamhälle. Enligt Rudberg var det utställningen som förde fram socialdemokraternas budskap om ett folkhemskoncept. 78 Detta motsägs av Råberg som menar att de funktionalistiska ideal redan fanns i det svenska samhället och därför bör inte se exempelvis StD 1930.05.16 ”Första ronden” Näsström s.6. Råberg 1997, s.90f. 72 Gefler- Jørgensen 2003, s.21. 73 Larsson 1994, s.242ff. 74 Rudberg 1999, s.32f. 75 Spark 1986, s.3ff. 76 se exempelvis DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f. 77 Råberg 1972, s.114f. 78 Rudberg 1999, s.32f. 70 71 31 Folkhem, funkis och fruntimmer Stockholmsutställningen ses som en brytpunkt för de nya idealen.79 Stockholmsutställningen visade upp funktionalistisk arkitektur vilket speglade idealen om allmänhetens tillgång till bra och billiga bostäder samt vackra bruksföremål. Den ekonomiska prägeln på utställningen kan därför anses vara tydlig. Vidare visar forskningen att den socialdemokratiska strävan mot ett välfärdssamhälle även innehar de ideal som speglar funktionalismen, av kollektiv och demokratisk kultur, och därmed också en social prägel. Oavsett om Stockholmsutställningen i sig var brytpunkten för funktionalismen kan den anses som en tidpunkt för de funktionalistiska idealen att nå ut till allmänheten. 4.2 Bostadsavdelningen som bärare av funktionalismens ideal Stockholmsutställningen 1930 väckte en debatt i media om funktionalismens inträdande på designområdet och dess hot mot de tidigare konstidealen. Men det var inte bara den nya stilen som gav upphov till skriverier i media, utan även utställningens fokus på allmänhetens tillgång till funktionella produkter. I en artikel i Dagens Nyheter redovisas i en intervju med professor Olle Hjortzberg, att möbelutställningen anses vara en del av en social utredning. Funktionalismen anses bli mer tilltalande genom att den motsvarar ett verkligt behov. Stilen beskrivs vara till nytta för Sveriges utveckling, då även bostadsavdelningen som föregåtts av en utredning, avsåg att anpassas efter inkomsterna hos hyresgästerna.80 Som man förstår är det många olika lösningar av bostadsproblemet, som arkitekterna här presentera. Men - framhålles det från vederbörligt håll - man får icke betrakta dessa problemlösningar såsom definitiva utan såsom uppslag till stoff för en diskussion, som i sin tur kan föda nya idéer. Miljön är icke färdigkomponerad, utan man har velat finna nya friska initiativ undan det gamla och slentrianmässiga på byggnadsgebitet. 81 Bostadsutställningen blev omskriven och dess utformning beskrivs som en föregångare till nya idéer gällande en lösning av bostadsproblemet. Genom rundvandringar med olika tidningsreportrar får läsarna utställningens typiska utseende och bostädernas planlösningar beskrivna för sig. Bostädernas utföranden visas i två hus på utställningsplatsen och där redogjordes även för konstruktionen, kostnaden samt den ekonomiska planeringen. Planlösningen beskrivs i artikeln ”Vardagsrum växer och stiger i höjden i utställningshus.” i Dagens Nyheter, som rationaliserad där vardagsrummets yta ökar på sovrummens bekostnad. Differentieringen av de gemensamma ytorna anses medföra att arbetet inom bostaden 79 Råberg 1972, s.310f. DN 18.3.1930 ”Kökshygienen flyttar in i våningen” s.1, s.32. 81 SvD Bilaga 30.3.1930 ”Funktionalistisk skulptur” s.19. 80 32 Folkhem, funkis och fruntimmer underlättas. Den standardisering som köken genomgick menades underlätta köksarbetet samt minska produktionskostnaderna. Bostadsutställningen beskrivs därför som ett försök att lösa bostadsproblemen i Sveriges städer.82 Bostadsavdelningen på Stockholmsutställningen var det främsta föremålet för den funktionalistiska arkitekturen. I de artiklar som diskuterat utställningens bostadsavdelning visas genomgående att den speglade sociala frågor. En eftertrycklig dementi på talet om att funktionalismens profeter skulle hemfallit åt någon formens och färgens asketism! Men vill man se dem från en annan sida som mindre vädjar till fantasin än till sinnet för det nyttiga och nödvändiga, så äro standardbostäderna det rätta studiefältet. Det avlägger en bekännelse till demokratin till arbetet på att utjämna motsatserna inom samhället. De unga arkitekterna ha ofta betygat sitt intresse för det sociala: det har stämt med deras allmänna åskådning att de icke förbigått det som hör till livets nödtorft, utan lagt sin verksamhet med hänsyn till de samhällsskikt hos vilka behovet av en förbättring i fråga om yttre villkor är störst. /.../ Utställningen framträder som ett led i arbetet på att ge mera sol och luft och bekvämlighet åt folkets breda lager.83 I artikeln förespråkas funktionalismen då den anses tjäna ett syfte, som menas vara att utjämna olikheterna i samhället. Den demokratiska prägeln på funktionalismen menades vara arbetet att nå ut till allmänheten, vilket benämns som ”folkets breda lager”, samt eftersträva jämlikhet. Den sociala funktionen och verkligheten blev att skapa förbättrade villkor för dem som var i störst behov av det, vilket standardbostäderna menas tjäna sitt syfte som. Arkitekten Sven Markelius bostäder som visades under utställningen byggdes i gjuten betong, vilket lyftes i artikeln ”Betonghus åt modern arkitekt” i Dagens Nyheter. Den nya metoden var framförallt mycket billigare än tidigare metoder, vilket var av intresse för samtida sociala utredningar. Inspirationen för betonghus kom ifrån Norge där det visat sig framgångsrikt genom att arbetet förenklades. Funktionen, alltså husens disposition, angav den yttre formgivningen eller formen. Detta uteslöt även dekorationer på husen vilket är specifikt funktionalistiskt.84 Betonghusen var särskilt billiga att framställa och de var även föremål för funktionalismens rationaliserings, standardiserings och effektiviserings krav. Det som ofta uppkommer i de inlästa artiklarna är en positiv inställning till bostadsplaneringen vilken menades skapa ljus, rymd och smidighet i lägenheterna. Detta svarade mot de krav som fanns gällande hygien, vilket främst fick genomslag då badrum blev DN 20.3.1930 ”Vardagsrum växer och stiger i höjden i utställningshus.” s.1, s.28. SvD 16.5.1930 ”1930 års idéer” s.3. 84 DN 9.5.1930 ”Betonghus åt modern arkitekt. Gjutna bostadshus färdiga i betong billigt och bra.” s.1, s.30. 82 83 33 Folkhem, funkis och fruntimmer stående inslag i de nya lägenheterna.85 Uno Åhrén har karaktäriserat Stockholmsutställningens bostadsavdelning såsom en undersökning av problemet ”att ge alla människor de bostäder de behöva till de pris som passa dem”. Detta är ett förträffligt program, i synnerhet i ett land som vårt, där människor vilja ha mer magnifika bostäder än de behöva till ett pris, som är för högt för deras inkomster. /…/ Så nog är det något osvenskt över bostäderna på utställningen, trots att de flesta av dem visat sig bli dyrare än programmet föreskrev, vadan den under förberedelserna grundligt studerande proportionen mellan årsinkomst och årshyra betänkligt rubbats. /…/ Om golvytan i allmänhet icke är avsevärt större, är däremot dispositionen bättre, belysningen mer rationell och dessutom bjudas några nyheter av stort socialt och hygiensikt värde, framför allt de högst upp i varje byggnadskomplex belägna lekrummen, vilkas ljusa och glada utrymmen bli dubbelt tilldragande, när man iakttar den nativitetsfientliga planlösningen i flertalet övriga villor och våningar. 86 Bostäderna på utställningen var ursprungligen ett krav från samhället genom att tillgodose det ökade bostadsbehovet. De billiga hyrorna skulle motsvara en lösning av de bostadsproblem som fanns i städerna, särskilt utmärkande i Stockholm. Trots den höjda standarden i lägenheterna samt utvecklad hygienisk och teknisk utrustning, kvarstod kritiken mot höga hyror och bostadsbrist. Det faktum att utställningens bostadsavdelning grundades på ekonomiska beräkningar verkar inte vinna stöd, då den realiserade verkligheten visar på andra fakta. I artikeln av Gotthard Johansson ses bostadsförhållandena som allvarliga problem som kräver lösning, där han menar att två vägar till en lösning finns. Den ena och radikala är en sänkning av hyrorna, så att bostadsutrymmet kan avpassas efter det verkliga behovet, den andra och mera provisoriska är ett bättre utnyttjande av det befintliga utrymmet. Att hyrorna för eller senare måste bringas i ett förnuftigare förhållande till den allmänna prisnivån, är väl ofrånkomligt, antingen det kommer att ske på den fria prisbildningens väg, d. v. s. antagligen genom en bostadskrasch, eller genom en aktivare kommunal bostadspolitik, men det är ett problem, som icke kan lösas med en utställning. 87 Johansson fortsätter och menar att utställningen utgick ifrån rådande hyresnivåer och därefter sökte minska fortsatta kostnader genom den rationella planlösningen och inredningen. Detta menades vara anpassat efter det verkliga behovet. Det bostadsprogram som skapades av Åhrén och Sundbärg till Stockholmsutställningen 1930, var ett förberedande utredningsarbete, som Johansson menar lyfte det bostadsbehov som fanns i Stockholm samt berörde Se exempelvis SvD bilaga 17.4.1930 ”Litet bo jag sätta vill. Med ljus, luft, glas, järn och andra moderna bekvämligheter.” s.16ff. 86 StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11. 87 SvD 16.8.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet” Johansson s.8. 85 34 Folkhem, funkis och fruntimmer bostadstekniska problem. Den kritik som dock utredningen fick var att den inte kunde genomföras utifrån de i förhand fastställda ekonomiska kalkyler. Utställningen menades då bli mer av en illusion än en verklighet.88 Även Gustaf Näsström diskuterade bostäderna och de ekonomiska beräkningarna i en artikel. Bostadsprogrammet kritiseras även här då det menas vara för dyrt och att det, liksom Johansson tidigare lyft, är praktiskt och ekonomiskt omöjligt genomförbart. Problemens olösbarhet grundar Näsström på det faktum att tomtpriserna var höga, dyra materialkostnader samt låga arbetarlöner.89 Bostadsutställningen kritiserades även i sitt faktiska utformande, då den ansågs fördärva städerna genom den formlöshet som den maskinella kulturen menades medföra. Det inkom en motion till Stockholms stadsfullmäktige angående funktionalismens formlöshet, vilken omnämndes i artikeln ”Stadens skönhet bör skyddas mot tidskulturens många faror”. I motionen, som var skriven av hr. Lindhagen, föreslogs tydliga föreskrifter i byggnadsstadgan för svenska städer där bebyggelsen ska skyddas mot formlöshet som riskerar att ”äventyra en stads skönhet.”90 Det faktum att funktionalismen innebar massproduktion nådde även kritik genom att den sågs som ett försök att stöpa alla i samma form. Den smaklösa stilen menades endast vara betydande för de fattiga, då funktionalismens kontenta menades vara att utrota fattigdom. Vidare debatteras även i artikeln ”Hantverk och fabrikation”, det faktum att den svenska konstindustrin är nödgad till att följa med i utvecklingen för att vara konkurrenskraftig på marknaden. Därmed ansågs det vara viktig med ett stabilt förhållningssätt till den internationella konstmarknaden, så att man inte ”förfaller i internationellt aperi, tysk socialdemokrati och amerikansk ekonomisk standardiseringslust.”91 Det antyds ett tveksamt förhållningssätt till funktionalismens standardiseringsprinciper, trots att det liksom i flertalet artiklar visas en positiv inställning till utställningens försök att komma till rätta med de samtida bostadsproblemen. Bostadsavdelningen ses som en viktig del av Stockholmsutställningen då den menas väcka en diskussion i bostadsdebatten. En debatt som grundar sig i höjda tomtpriser och höjda hyror, samt låga löner och brist på lägenheter. ”Utställningen rullar på denna punkt upp intressanta problem, som dock kräva ett grundligare studium än som förliker sig med vernissagedagens ljusa och leende feststämning.”92 Utställningen bidrar enligt artikeln till att SvD 16.8.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet” Johansson s.6ff. StD 6.7.1930 ”Utställningen: Egna hem” Näsström s.5. 90 StD 24.4.1930 ”Stadens skönhet bör skyddas mot tidskulturens många faror.” s.1. 91 DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f. 92 se exempelvis artikel i SvD 16.5.1930 ”Funktionalistisk vernissage - Det första intrycket av utställningen som 88 89 35 Folkhem, funkis och fruntimmer lyfta bostadsfrågorna snarare än att lösa dem. Bostadsavdelningen under Stockholmsutställningen 1930 kan således ses som ett riktmärke för den funktionalistiska arkitekturen. Den sociala dimensionen av funktionalismen vilar på det faktum att arkitekturen lyfte bostadsproblemen och sökte lösa dem. 4.2.1 Bostaden - ett folkhem Den funktionalistiska stilen visade sig under Stockholmsutställningen 1930 främst på bostadsutställningen och var föremål för en omfattande debatt i media, vilket den ovan förda diskussionen kan visa på. Utställningens bostadsavdelning beskrivs i flertalet artiklar som uppvisade av funktionalismens användbarhet genom den standardiserade inredningen samt rationalisering av köken och planlösning och de ökade kraven på hygien.93 Bostadsavdelningen föregicks av en utredning som var anknuten till ett socialt program där bostadsfrågan var central, vilket även lyfts i artiklarna. Utredningen studerade bostäderna utifrån de krav som fanns i samhället för att kunna framställa bra och billiga lägenheter som var anpassade efter inkomsterna hos hyresgästerna. Bostadsutställningen beskrivs därför som ett försök att lösa bostadsproblemen i Sveriges städer. Funktionalismen menades följaktligen kunna utnyttja begränsade ekonomiska tillgångar till att framställa bostäder för allmänheten.94 Funktionalismen ansågs vara ett svar på bostadsproblemen. Men bostadsprogrammet, som präglade Stockholmsutställningens bostadsavdelning, kritiserades dock i media av bland annat skribenten Gustaf Näsström. Bostäderna menades vara praktiskt och ekonomiskt omöjligt genomförbara.95 Trots att utställningens bostadsavdelning grundades på ekonomiska kalkyler vann det föga stöd i media, då den ansågs orealiserbar. Detta ges stöd av forskaren Per-Göran Råberg som även i sin forskning visar att de fastställda belopp och beräkningar i samband med utställningen överskreds i ett senare skede då byggnationerna skulle verkställas.96 Den kritik som uppkom i samband med bostadsavdelningen ges belägg av forskning som genomfördes i ett senare skede. Den funktionalistiska bostadsarkitekturens ekonomiska kalkyler motsvarade inte de verkliga kostnaderna, vilket visar att programmet kan anses som mindre lyckat i det avseende att försöka tillverka bra och billiga lägenheter. Det demokratiska syftet med funktionalismen, där målet var att nå ut till allmänheten genom att skapa bra bruksvaror samt billiga lägenheter, kan därför delvis ses som ouppnått. Målet helhet” Gotthard Johansson s.16. 93 se exempelvis artikel i DN 20.3.1930 ”Vardagsrum växer och stiger i höjden i utställningshus.” s.1, 28. 94 Råberg 1997, s.90ff. 95 StD 6.7.1930 ”Utställningen: Egna hem” Näsström s.5. 96 Råberg 1972, s.153. 36 Folkhem, funkis och fruntimmer som eftersträvades som en del av det socialdemokratiska folkhemsidealet där det kollektivistiska tänkandet och inordnandet av människor under statens makt, skulle ske genom en funktionalistisk bostadspolitik, ges stöd i Hirdmans forskning.97 Per-Göran Råberg ställer sig dock tveksam till att det finns ett samband mellan politisk demokratisk bostadspolitik och den funktionalistiska estetiken.98 Forskningen visar att den funktionalistiska arkitekturen trots allt försökte komma med en lösning till de rådande bostadsproblemen. Den sociala dimensionen av funktionalismen kan anses vara dess uttryck i bostadsavdelningen, där den var objekt för en social utredning. Denna utredning anses enligt forskaren Eva Rudberg vara ett kännetecken för funktionalismen och därmed satte prägel på utställningen. Rudberg menar att den sociala dimensionen inom funktionalismen kan härledas till den socialdemokratiska folkhemsutopin. Funktionalismen förespråkas i forskningen då den anses tjäna ett syfte, som menas vara att utjämna olikheterna i samhället. 99 Stilen beskrivs vara till nytta för Sveriges utveckling. Den sociala funktionen och verkligheten blir att skapa förbättrade villkor för de som är i störst behov av det, vilket standardbostäderna menas tjäna sitt syfte som.100 4.3 Kvinnligt perspektiv på funktionalismen Stockholmsutställningens bostadsavdelning väckte debatt i media som tidigare kapitel visat. Bostadsavdelningen var det främsta föremålet för de funktionalistiska idealen gällande bland annat standardisering, rationalisering samt teknisk utveckling. Detta fick konsekvenser för bostädernas planlösning och inredning vilka demonstrerades under utställningen. Rubriken för detta kapitel kan spegla en syn av att kvinnan var en skild del inom funktionalismen, men syftet är att anlägga ett kvinnligt perspektiv på den. I följande artikel diskuteras bostadsavdelningen och dess utformning, samt vilka konsekvenser det medförde för utrymmet. Det finns på utställningen mer än ett exempel på att en mindre lycklig möblering förstört verkan av en god planlösning. Men framför allt är det oriktigt, därför att utställningens syfte ingalunda varit att visa en serie vackra heminteriörer, vilkas utformning väl f. ö. alltid blir en fråga om personlig smak, utan ligger på ett helt annat, av praktiska, tekniska och ekonomiska betingelser begränsat plan. /…/ Jag träffade för någon tid sedan framför hyresvåningarna en framstående svensk 97 Hirdman 2000, s.104. Råberg 1972, s.310. 99 Rudberg 1999, s.32f. 100 DN 18.3.1930 ”Kökshygienen flyttar in i våningen” s.1, 32. 98 37 Folkhem, funkis och fruntimmer konsthistoriker, som förmenade sig ha funnit något sammanhang mellan dessas ungkarlsmässiga utrustning med diminutiva kokvrår och sovalkover och de moderna äktenskapets flyktighet. Samma dag mötte jag en annan kulturpersonlighet, som klagade över att rummen voro för futtigt små och i stället prisade de gamla 80-talsvåningarnas rumsfiler, och man behöver blott lyssna till husmödrars kritik av de okunniga arkitekterna för att höra samma klagan upprepas, att allt är för smått.101 Det framgår kritik i artikeln gentemot den rationalisering som funktionalismens bostadsprogram präglas av, genom att utrymmen anses minska och därmed ses som för små. Planlösningen menas vara begränsad av praktiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Den differentiering som lägenheterna genomgått medförde att rummen blivit mindre samt fler, vilket kritiseras och likställs med ungkarlslägenheter. Vidare beskrivs detta faktum vara sammanhörande med äktenskapets flyktighet. Enligt artikeln kan antydas att familjelivet anses bli begränsat i den funktionalistiska bostaden. ”Om därvid särskilt en del sekundärutrymmen och inte minst köken blivit små, och otvivelaktigt i många fall alltför små…”102 Likaså utgår artikeln ifrån att även husmödrar, alltså kvinnor, instämmer i denna kritik, som även riktas gentemot de arkitekter som utformat bostäderna.103 Den rationalisering som bostäderna genomgått har sin utgångspunkt ur funktionalismens grundtankar. Dess konsekvenser menas påverka familjen och äktenskapet genom de minskade utrymmena. I artikeln ges kritik mot detta av husmödrarna, vilket kan visa en bild av kvinnan som ansvarig för hemmet. Vidare ironiseras den kvinnliga prägeln på funktionalisthemmet i en insändare; Claras nutida jämlike - kvinnlig eller manlig - växlar månadsvis plats med alla sina ägodelar instuvade i en unikabox, och den ”galanta” damen av i dag fordrar framför allt hygien, bad, luft och ett minimum av renhållningsbestyr i hemmet. Dagens lösen är förenkling och saklighet, och denna strävan utsträcker sig över alla områden. Så har också utövarna av såväl husbyggnads- som möbel-konsten blivit ställda inför nya problem, och icke ens en så i hög grad personlig möbel som damernas toalettbord har därvid kunnat skonas.104 Utifrån denna insändare kan antydas att funktionalismen anses förespråka jämlikhet mellan man och kvinna, vilket kan ses i uttrycket ”Claras nutida jämlike”. Genom att funkishemmet hålls med enkla möbler samt differentiering av utrymmen, har kvinnan detta till sin fördel då deras hushållsbestyr minskas. Det hygienkrav som funktionalismens bostäder föreskriver anses förenkla städning. Utifrån förd diskussion kan en bild av kvinnan tydas där hon ses som SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.8. SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.8. 103 SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.8. 104 DN Bilaga 23.3.1930 ”Det moderna toalettbordet.” H.T s.9. 101 102 38 Folkhem, funkis och fruntimmer ansvarig för hushållet. Denna bild visas även i en intervju med två kvinnor som var besökare på Stockholmsutställningen. I intervjun uttrycks ”Funkis-möbler äro lätta att damma”105. Funktionalismen förespråkas i intervjun av kvinnorna då den anses förenkla städningen. Kvinnorna ställer sig dock tveksamma till de små och rationaliserade köken, då de anses försvåra matlagningen. I intervjun tillfrågas även en man som uttrycker sig positivt om små kök. Den intervjuade fru Åman kontrar; ”Herrar ska inte yttra sig om små kök, för de har ingenting där att göra.”106 De praktiska köken förespråkas då de menas vara lätta att hålla rent, men funktionalismen anses bör bli bättre på att konfrontera det praktiska livet.107 De intervjuer som presenterats kan inte verka generaliserande för samtliga besökare, men de kan ändå visa på folkets kritik gentemot den nya stilen och arkitekturen, utifrån ett kvinnligt perspektiv. Samtidigt kan bilden av kvinnan som ansvarig för hemmet ges belägg i artiklarna. Det är då viktigt att ha i åtanke det faktum att det är kvinnorna själva som bär den föreliggande tanken om kvinnan som husmoder och dess innebörd. Fler inslag av kvinnliga aspekter på funktionalismen och bostadsprogrammet lyder enligt följande; I sin strävan att ”lära folk att bo” visar H. S. B. inga radikala tendenser utan moderniserar varligt traditionella drag i svensk borgerlig hemtrevnad. Köket är reducerat till en kokvrå, antingen kvadratisk och sekundärbelyst genom en glasvägg mot den närmast fasaden belägna matvrån eller också framdragen till ytterväggen och avskild från matrummet genom skjutdörrar. Den senare typen får en ogynnsamt smal fri golvyta, men husmoderns arbetsutrymme kan anses soulagerat genom den breda kommunikationen med matrummet. 108 Kvinnans roll i hemmet visas ovan som objekt för de rationaliserings- och standardiseringskrav som funktionalismen medförde, genom att köksutrymmet minskar och därmed även husmoderns arbetsutrymme. Liksom ovan förda diskussion föreligger starka föreställningar om kvinnan som ansvarig i hemmet. Vidare utläses i samma artikel; I de övriga typerna har man med ganska moderata medel strävat efter en bostadsutformning, som på det närmaste anpassar sig efter nutidens faktiska livsföring i spec. de större städerna, där det husmoderliga arbetet är reducerat till ett minimum och där bägge makarna ofta äro självförsörjande (och underkunniga om metoderna för rationell födelsekontroll!) följaktägen dominerar den sekundärbelysta kokvrån i skepnad av en liten matlagnings- eller DN 13.6.1930 ”Folket om Funkisen” s.8. DN 13.6.1930 ”Folket om Funkisen” s.8. 107 DN 13.6.1930 ”Folket om Funkisen” s.1, 8. 108 StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11. 105 106 39 Folkhem, funkis och fruntimmer matuppvärmningsmaskin109 Det som antyds i artikeln ger en bild av att samhället och den utvecklade tekniska utrustningen i hemmet påverkar husmoderns hemuppgifter, såsom matlagning. Samtidigt visas den moderna synen av båda makarna som självförsörjande, genom att även kvinnan kommit in på arbetsmarknaden. Därför menas det reducerade hemarbetet vara till fördel i de fall där både mannen och kvinnan arbetar. Nerskärningen menas då vara till gagn för kvinnan. I artikeln tas även den låga nativiteten upp då den anspelar på att makarna varr bekanta med födelsekontrollmetoder. Direktör Paulsson anses i artikeln ”Dr. Paulsson har lista på instämmare till Malmsten” mena att funktionalismen kan bidra till att öka nativitetssiffrorna genom att bostäderna förbättrades. Det som främst åsyftades var den faktor att lägenheterna avskilde föräldrarnas sovplats från barnens.110 Den funktionalistiska arkitekturen har tidigare beskrivits innehålla en social dimension genom dess försök att lösa bostadsproblemen. Utifrån detta uttalande kan därför antydas en social dimension som en del av att lösa de låga födelsetal som Sverige föregåtts av. Den låga nativiteten kom sedan att redogöras för i utredningen och den följande publikationen Kris i befolkningsfrågan av makarna Myrdal.111 Den differentieringen av utrymmet i bostäderna som den funktionalistiska arkitekturen medförde tas upp i artikeln ”Funktionalistisk skulptur”, där den anses falla inom ramen för vad som påverkar husmoderns arbete. Istället för att sträva efter att skapa flertalet likvärdiga rum har utrymmet delats upp, så att varje rum motsvaras av ändamålet. Kökets minskade utrymme anses i artikeln som mer ekonomiskt och lättarbetat. Det anses även tilltala kvinnor genom att nyheter såsom diskbänksbeklädnader i rostfritt stål, samt standardiseringskommissionens inredningar presenteras.112 De krav som förbättrade standarden gällde främst den ökade tekniska och hygieniska utrustningen. Sverige anses ha hållit jämna steg med övriga Europa i utvecklingen gällande utrustning, men där komforten i Sverige betraktas som högre.113 Den syn som presenterats i artiklarna anspelar på kvinnan som husmoder. Det som menas falla i kvinnans intresse är de nya dammfria möblerna, de lättstädade ytorna samt kökens disposition och den utvecklade tekniken. Arbetet i hemmet menas underlättas genom den funktionalistiska arkitekturens påverkan på bostädernas utformning. StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11. StD 20.7.1930 ”Dr. Paulsson har lista på instämmare till Malmsten” Yarl s.1, 22. 111 Svedberg 1980, s.42ff. 112 SvD Bilaga 30.3.1930 ”Funktionalistisk skulptur” s.19f. 113 SvD 16.5.1930 ”Utställningen och bostadsproblemet.” Johansson s.7. 109 110 40 Folkhem, funkis och fruntimmer 4.3.1 Kvinnans plats i funkishemmet Den funktionalistiska arkitekturen som visades under Stockholmsutställningen 1930 var föremål för standardisering, rationalisering och teknisk samt hygienisk utveckling av bostäderna. Det var då bostadsutställningen som var det främsta föremålet för de nya krav som ställdes av funktionalismen. Genom att bostäderna byggdes utifrån kraven medförde det konsekvenser för planlösningen. Det kan i sin tur anses påverka dem som lever i den funktionalistiska bostaden, då de blir objekt för moderniseringen. Detta leder oss in på frågeställningen, vilken plats fick kvinnan i folkhemmet och hur tog sig det uttryck i Stockholmsutställningens bostadsavdelning? Enligt de artiklar som visats ges en tydlig bild av att husmodern påverkades av detta. Husmoderbegreppet sammanhör särskilt med städning och matlagning i artiklarna. Det anses att funkishemmet är till kvinnans fördel då hushållsbestyren minskar genom att utrymmena i lägenheterna differentieras och är sparsamt möblerade. Det hygienkrav som funktionalismens bostäder föreskriver menas därför förenkla städningen.114 Funktionalismen förespråkas även av kvinnorna själva, vilket visas i en intervju med två kvinnor under utställningen genom uttrycket ”Funkis-möbler äro lätta att damma” 115 . De menar dock att köksutrymmets minskning kan försvåra matlagningen.116 I Yvonne Hirdmans forskning om folkhemmet och den funktionalistiska arkitekturen ligger fokus främst på bostadsplaneringen och kökens standardisering. Bostadsytorna och köken skulle minskas och effektiviseras så att familjelivet kunde tillbringas i vardagsrummet. Det moderna livet var en konkretisering av den politiska demokratin, menar Hirdman.117 Bilden av kvinnan som ansvarig för hemmet ges belägg för och samtidigt visas det i artikeln att kvinnorna själva ser sin naturliga roll som husmödrar och därmed ansvariga för hemmet. Kvinnans roll i hemmet visas som objekt för de rationaliserings- och standardiseringskrav som funktionalismen medförde, genom att köksutrymmet minskar och därmed även husmoderns arbetsutrymme. Enligt forskaren Hirdman medförde avsikten om att skapa ett välfärdssamhälle och ett modernare liv för kvinnorna, konsekvenser för den könskonflikt som menas finns i samhället. Hirdman menar att hemmet blev en mindre betydelsefull arbetsplats genom moderniseringen och att den kvinnliga arenan därmed inskränktes. Detta menades i sin tur stärka den hierarki som existerar mellan könen och att kvinnans lägre ställning i samhället befästes. Det sociala reformprogram som infördes av se exempelvis artikel i DN Bilaga 23.3.1930 ”Det moderna toalettbordet.” H.T s.9. DN 13.6.1930 ”Folket om funkisen” s.8. 116 DN 13.6.1930 ”Folket om funkisen” s.8. 117 Hirdman 2000, s.104. 114 115 41 Folkhem, funkis och fruntimmer socialdemokraterna var underbyggt av normer, och därmed ansvariga för att befästa kvinnans underordning. Hirdman betonar därför att folkhemmet och det svenska välfärdssamhället genomfördes på kvinnornas bekostnad.118 Även forskaren Lars Trägårdh instämmer med Hirdman och menar att även familjen drabbades negativt av det socialdemokratiska välfärdsprogrammets genomförande.119 Liksom Hirdman anser forskaren Lisa Brunnström att kvinnorna stod i fokus genom den demokratiseringsprocess och jämlikhetssträvan som det socialdemokratiska folkhemmet eftersträvade. Men Brunnström menar att trots att kvinnornas samhällsdeltagande ökade minskade inte deras ansvar för hem och hushåll samt barnuppfostran. 120 I en artikel av Näsström, antyds denna moderna synen av båda makarna som självförsörjande. Det menas att då även kvinnan kommit in på arbetsmarknaden, anses det reducerade hemarbetet vara till fördel i de fall där både mannen och kvinnan arbetar. Reduceringen menas främst vara till gagn för kvinnan, enligt artikeln.121 Den jämlikhet som funktionalismen anses förestå kan härledas till det politiska och samhälleliga faktum att båda makarna gavs möjlighet att bli försörjande och att hushållsarbetet därför skulle underlättas för kvinnan. Utifrån detta förhållande kan det anses finnas en koppling mellan den funktionalistiska arkitekturen och det socialdemokratiska folkhemsideal, där jämlikhetsstävan var en realitet. Under 1930-talet hamnade hemmet i politikens synfält, menar Hirdman, vilket även medförde att kvinnan blev det. Detta var en följd av viljan att skapa ett välfärdssamhälle och därmed öka välfärden för befolkningen genom bland annat bättre hem och utbildning. Det faktum att kvinnan sågs som en del av den politiska sfären gjorde att kvinnans liv blev föremål för samhällsreformer. Det välfärdsamhälle som kom att uppstå menades dock uppkomma på kvinnans bekostnad genom att deras underordning stärktes.122 Att kvinnan fanns med i den politiska sfären påtalar författaren Ellen Key var viktigt för att samhällets utveckling. Kvinnorna ska då, enligt Key, inneha samma uppgifter som i hemmets sfär och kallas därför samhällsmödrar.123 Det Key ser som kvinnans plats i samhället är tydligt kopplad till hemmet. Synen av kvinnan som samhällsmoder eller husmoder verkar vila i såväl forskning som kvinnans egen uppfattning. Denna syn visas även i intervjun med de två kvinnorna som besökte utställningen. Kvinnans uppgift beskrivs som ansvarig för hushållet och den funktionalistiska arkitekturen strävar efter att underlätta det arbetet. Enligt Hirdman 118 Hirdman 2000, s.11ff, 218f. Trägårdh 1992, s.19f. 120 Brunnström 2004, s.235. 121 StD 4.7.1930 ”Utställningen: lägenheter” Näsström s.11. 122 Hirdman 2000, s.90-97. 123 Lagergren 1999, s.56ff, 74. 119 42 Folkhem, funkis och fruntimmer ger detta att kvinnans underordning i samhället förstärks. Funktionalismen menas även kunna bidra till att öka nativitetssiffrorna enligt Gregor Paulsson, genom att bostäderna förbättrades, då föräldrarnas sovplats avskildes från barnens.124 Den funktionalistiska arkitekturen kan därför ses inneha en social dimension genom dess försök att skapa förutsättningar till att lösa de låga födelsetal som Sverige föregåtts av. Den låga nativiteten redogjordes för i Kris i befolkningsfrågan skriven av makarna Myrdal.125 I skriften eftersöks ökat antal födslar samt införande av ekonomiskt stöd till familjen. Forskaren Lars Trägårdh menar att skriften, som var en del av den socialdemokratiska välfärdsstatens uppbyggnad, kan ses som ett försök till ökad kontroll av medborgarna. Enligt Trägårdh genomfördes det på familjens bekostnad och forskaren ifrågasätter därför folkhemsidealen.126 Det går att se en betydande diskussion angående de socialdemokratiska folkhemsideal och dess uttryck genom den funktionalistiska arkitekturen. Dess konsekvenser menas påverka familjen och kvinnan genom de minskade utrymmena samt den ökade kontrollen av befolkningen. 5 Folkhemsideal i funkishus Uppsatsen tog sin början i Stockholmsutställningen 1930 och den funktionalistiska arkitekturen som då visades. Den funktionalistiska arkitekturen har sina grunder i modernismen, som utvecklades under tidigt 1900-tal. Sverige var först att utveckla det modernistiska formspråket till en funktionell och kollektiv konstform, med inspiration ur bostadsarkitekturen skapad av de tyska modernisterna från Bauhausskolan. Funktionalismen inriktades främst på bostäder, vilket även var det som kännetecknade Stockholmsutställningen 1930 och dess bostadsavdelning.127 Funktionalismens betoning av funktionella och billiga produkter samt allmänhetens tillgång visades under utställningen i form av bruksvaror och bostäder, vilket även speglade den debatt som förekom i media under denna tidpunkt. Det inledande syftet med uppsatsen var att studera på vilket sätt Stockholmsutställningen 1930 var betydande för folkhemsidealen, samt skapa en förbindelse mellan konsthistoria och politisk historia. För att uppnå syftet ställdes frågor som tog sin utgångspunkt i den forskning som tidigare genomförts angående funktionalismens sociala StD 20.7.1930 ”Dr. Paulsson har lista på instämmare till Malmsten” Yarl s.1, 22. Svedberg 1980, s.42ff. 126 Trägårdh 1992, s.20f. 127 Rudberg 1999, s.25ff. 124 125 43 Folkhem, funkis och fruntimmer dimension och folkhemmet. Frågorna var enligt följande; Hur framställdes funktionalismen på Stockholmsutställningen? Hur speglas funktionalismens sociala dimension under Stockholmsutställningen? Vilken plats fick kvinnan i folkhemmet och hur tog sig det uttryck i Stockholmsutställningens bostadsavdelning? Frågorna syftar till att underbygga syftet och ge en djupare analys av det insamlade materialet. I de utvalda och presenterade artiklarna framställdes de funktionalistiska idealen främst under ett gemensamt begrepp; demokrati. Det som åsyftas med demokratibegreppet är funktionalismens betoning på allmänåtkomligheten. Forskaren Per-Göran Råberg motsätter sig den demokratiska betoningen i arkitekturen som då menar att steget är långt mellan estetik och politik.128 Detta instämmer jag inte med då en antydan av den politiska anknytningen i debatten visas i media vid tiden för utställningen. Även den ansvarige Gregor Paulsson uttalade själv en demokratisk föreliggande tanke med utställningen, då Stockholmsutställningen 1930 viktigaste uppgift menades vara att förvandla teorier till verklighet.129 I grunden till uttalandet finns uttrycket ”vackrare vardagsvara” som anspelar på att även allmänheten skulle ha tillgång till vackra och funktionella bruksvaror. Detta anser jag visar en tydlig koppling mellan politiska begrepp såsom demokrati och estetik. Den demokratiska prägeln fanns i avsikten att allmänheten skulle kunna ta del av utställningen och dess arkitektur. Den funktionalistiska arkitekturen hade möjlighet att uppnå strävan mot att tillverka bra och billiga produkter genom den mekanisering, effektivisering och standardisering som industrialiseringen möjliggjorde. Funktionalismen kan därför anses som tillvaratagande av den modernisering som samhället genomgick. I debatten som fördes i media ses kritiken som funktionalismen och utställningen fick främst gälla massproduktionen. Den kollektivisering och standardisering som funktionalismen förespråkade menades vara smaklös, själlös och opersonlig. Vidare ansågs stilen hota det individualistiska konsthantverket.130 Denna kritik anser jag främst gäller ett missförstånd gällande utvecklingen av konstarterna. Funktionalismens formspråk var nytt och annorlunda för denna tid, men bör inte anses som ett hot mot konsthantverket. Det bör anses som självklart att de motstridiga konst- och fromideal bör finnas sida vid sida inom konstvärlden. Det hot som funktionalismen anses utgöra anser jag därför är mindre allvarlig. Dock är det viktigt att se till det faktum att funktionalismen genom sin massproduktion kunde nå ut till en större skara och därmed hota det traditionella 128 Råberg 1972, s.310. DN Bilaga 16.5.1930 ”Utställningen är teaterpremiär. Man får rampfeber” Paulsson s.3. 130 DN 21.9.1930 ”Hantverk och fabrikation” s.2f. 129 44 Folkhem, funkis och fruntimmer hantverket. De funktionella bruksvarorna skulle tillstå allmänhetens behov och efterfrågan och därmed vara billiga. Produkterna som tillverkades av hantverkare kan därför ha varit dyrare och därmed var mer exklusiva. Det visas enligt den ovan förda diskussionen att det är främst två begrepp som kan förknippas med funktionalismen, demokrati och kollektivisering. Vidare ställdes frågan gällande hur funktionalismens sociala dimension speglades under Stockholmsutställningen. De artiklar som presenterades i resultatet var anknutna till utställningens bostadsavdelning, då den avdelning främst uppvisade den funktionalistiska arkitekturen. För att besvara denna fråga går vi tillbaka i den historiska bakgrunden där en skiftning mellan ett svenskt jordbrukssamhälle och industrisamhälle ses vid 1900-talets början. Detta fick konsekvenser för människorna och det svenska landskapet i och med den urbaniseringsprocess som inleddes. Det medförde en växande glesbygd och en ökad inflyttning till städerna, som i sin tur ställde förhöjda krav på bostadsbyggandet. Samtidigt ses det svenska samhället få en utplaning av befolkningstillväxten vilket gav upphov till en politisk debatt som tog sig uttryck i Kris i befolkningsfrågan. 131 Det innebar att vid 1930-talet var den politiska huvudfrågan att komma till en lösning med den låga befolkningstillväxten. Detta var en del av strävan mot det svenska välfärdssamhället som var en viktig del av den socialdemokratiska politiken.132 Som en del av problemen i 1930-talets Sverige fanns de ökande bostadsproblemen. Problemen gällde framförallt de dyra hyrorna samt bostadsbristen i bland annat Stockholm, vilka även varit påfallande under tidigare år. Det ställde ökade krav på att kunna framställa billiga och bra lägenheter, som menades falla i linje med den funktionalistiska arkitekturen. Enligt forskningen gällande funktionalismen främst förespråkad av Eva Rudberg, uppvisas en tydlig syn av den funktionalistiska arkitekturen som ett svar på den tidens bostadsproblem. Samtidigt förhåller sig en diskussion inom denna forskning som å ena sidan ser funkisstilen som en viktig del av den politiska arenan genom dess sociala dimension, där arkitekturen förestod demokrati, solidaritet och kollektivism. Utifrån den synen menas funktionalismen leva upp till en social ingenjörskonst som kunde lösa den tidens bostadsproblem.133 Detta speglas även i den mediala debatten vid tiden för utställningen. Bostadsavdelningen föregicks av ekonomiska kalkyler för att kunna fastställa bostädernas kostnader vilket skulle motsvara de boendes inkomster. Det ses tydligt att de funktionalistiska bostäderna avsåg att verka som en lösning på de bostadsproblem som fanns i samhället vid denna tid. Det ekonomiska 131 Andersson 2003, s.21ff. Svedberg 1980, s.42ff. 133 se exempelvis Rudberg 1999, s.25ff. 132 45 Folkhem, funkis och fruntimmer reformprogram som låg till grund för Stockholmsutställningens bostadsavdelning kan ses som en konkretisering av välfärdsprogrammets folkhemsideal, genom strävan att nå ut till allmänheten samt den kollektiviserande eftersträvan. Den forskare som motsatte sig det var Per-Göran Råberg, som istället menade att trots denna avsikt gick det inte att genomföra i verkligheten, då kostnaderna för bostäderna blev dyrare än beräknat. 134 Det sociala budskapet inom modernismen fann gensvar i det svenska folkhemsidealet. Den forskning som presenterades inledningsvis visar på en tudelning gällande folkhemsidealets ursprung. Forskarna är oense om de bakomliggande ideal, men det bör betonas att socialdemokraterna och deras välfärdsprogram ligger till grund för genomförandet av det svenska folkhemmet.135 Utifrån den presenterade forskningen går att skönja en tydlig sammankoppling mellan det eftersträvade folkhemmet och funktionalismens intåg i bostadsarkitekturen. Utställningens sociala dimension kan utifrån ovan stående resonemang anses vara den demokratiska och kollektivistiska tanken bakom arkitekturen, vilket visades genom bruksvarorna och bostäderna. Den viktigaste tillförseln som Stockholmsutställningen 1930 gav kan anses vara bostadsavdelningen eftersom det var där som funktionalismens sociala dimension främst visades. Slutligen lyfts den tredje frågeställningen, där kvinnans plats i folkhemmet och hur det visades i Stockholmsutställningens bostadsavdelning diskuteras. Genom att närmare studera den funktionalistiska bostaden visas att den var objekt för de åliggande standardiseringar, rationalisering och effektiviseringskrav. I de redan analyserade artiklarna visas genomgående en syn av kvinnan som husmoder och därmed ansvarig för hemmet. Hemmet menades bli mer lättstädat då ytorna blev mer luftiga samt var sparsamt möblerade. Bilden av kvinnan som ansvarig för hemmet ges belägg för och samtidigt visas det i artiklarna att kvinnorna själva ser sin naturliga roll som husmödrar och därmed ansvariga för hemmet.136 Enligt forskaren Yvonne Hirdman blev det socialdemokratiska målet, att skapa ett välfärdssamhälle och ett modernare liv för kvinnan, grund för att förstärka den könskonflikt som menas finnas i samhället. Hirdman menar att kvinnans lägre ställning i samhället befästes genom att hushållsarbetet, den kvinnliga arenan, inskränktes.137 I debatten visas att den funktionalistiska arkitekturen avser genom sin rationalisering av bostadsytorna, underlätta arbetet för kvinnan. Detta kan ses som förtjänstfullt då avsikten kan vara att förenkla kvinnans intåg på arbetsmarknaden, genom att minska hemarbetet. Detta blev således inte fallet, enligt forskaren 134 Råberg 1972, s.310. Larsson 1994, s.127f. 136 se exempelvis DN 13.6.1930 ”Folket om funkisen”s.1, 8. 137 Hirdman 2000, s.11f. 135 46 Folkhem, funkis och fruntimmer Lisa Brunnström, som menar att trots att kvinnan stod i fokus i demokratiseringsprocessen och jämlikhetssträvan hade de fortfarande ansvar för hem, hushåll och barnuppfostran.138 Enligt ovan förda diskussion kan den funktionalistiska arkitekturen anses ha medfört konsekvenser för kvinnan i samhällets strävan mot ett välfärdssamhälle. Dock är det viktigt att se till den avsikt som menades föreligga med funkisstilen, att faktiskt underlätta hemarbetet. Den diskussion som förts visar en tydlig koppling mellan politik och arkitektur, genom att folkhemsidealen kan anses ta sig uttryck i den funktionalistiska arkitekturen. Funktionalismen motsvarade således folkhemsidealen då den fokuserade starkt på den så kallade sociala ingenjörskonsten, men även avsikten att nå ut till allmänheten vilket berör demokratibegreppet. Funkishuset kan därför även ses som bärare av folkhemsidealen och ett sätt att inordna medborgarna inom den kollektivistiska välfärdsstaten. Även kollektiviseringen var ett folkhemsbegrepp, vilket kan ses motsvara den standardisering som genomfördes av lägenheterna. På detta sätt fick allmänheten tillgång till liknande lägenheter som uppfyllde folkhemsidealen och var därmed en väg till det svenska välfärdssamhället. Även kvinnan blev objekt för det svenska samhällets välfärdsprogram. Kvinnans ställning i samhället menades försvagas gentemot männen genom att deras primära ansvarsområde, hushållet, begränsades. Enligt ett strukturalistiskt perspektiv som tidigare presenterades i uppsatsen kan den förda diskussionen kring hur folkhemsidealen speglades under Stockholmsutställningen, analyseras. Ett strukturalistiskt synsätt ser människan som styrd av strukturer och bärare av dem. Teoretikern Godwins syn betonar även den föreliggande ideologi och de maktstrukturer i samhället som är dominerande.139 Enligt denna teori skulle därför det folkhemsideal som socialdemokraterna förespråkade vid 1930-talet, kunna ses som en samhällsstruktur att uppnå. Medborgaren styrs således av de politiska mål och syften som vilar i samhället och för dem vidare. Den välfärdsstat och det folkhem som var målet i den svenska 1930-tals politiken kan utifrån den teoretiska syn se den funktionalistiska arkitekturen som ett medel för att uppnå målet. Genom att funktionalismen innehade en social dimension där demokratibegreppet och den kollektivistiska synen vilade förstärks sambandet med folkhemsidealet, eftersom demokrati och kollektivism var viktiga begrepp även där inom. Det kan då även ses som att det förelåg en tanke i samhället och i den politiska makten om att medborgarna var styrda av strukturer i samhället. Den struktur som då avses är folkhemmet och genom den funktionalistiska arkitekturen kom idealen närmre medborgarna och utgjorde strukturer för 138 139 Brunnström 2004, s.235. Kälvemark 1980, s.20f. 47 Folkhem, funkis och fruntimmer dem. Funktionalismen kan därmed anses vara som bärare av folkhemsidealen. Genom att föra ut arkitekturen i samhället infördes denna struktur i människans medvetande och påverkades således av dem. Enligt den förda genusdiskussionen anses kvinnan som underordnad strukturerna och samhället. Utifrån den syn kan kvinnans låga position i samhället förstärkts då folkhemstankarna fördes ut i samhället genom den funktionalistiska arkitekturen. Med utgångspunkt i denna uppsats kan vidare forskning inom området ses som intressant att genomföra, då ämnet är relativt outforskat. Uppsatsens huvudämnen funktionalism och folkhem är två relativt teoretiserade begrepp, vilka skulle vara intressant att fördjupa sig i. Det vore även intressant att studera de efterföljande åren för att se hur funktionalismen vann genomslag i det svenska samhället. Vid H55, en utställning i Helsingborg 1955, genomfördes ytterligare en för eftervärlden erkänd konstutställning där funktionalismen uppvisades. Därför skulle det även vara intressant att genomföra en komparativ studie mellan Stockholmsutställningen 1930 och H55, med fokus på hur den funktionalistiska stilen uttrycks. 48 Folkhem, funkis och fruntimmer Referenser Källmaterial: Dagens Nyheter 1930.03.01-1930.10.01. Stockholms Dagblad 1930.03.01-1930.10.01. Svenska Dagbladet 1930.03.01-1930.10.01. Litteratur: Andersson Lars I, 2003: Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Liber, Stockholm. Aronsson m.fl, 1988: ”Vem skapar historia? Om struktur och subjekt som historieteoretiskt problem.” s.133-181. Scandia. Tidsskrift för historisk forskning. red. Bengt Ankarloo, Bokförlaget Natur och kultur, Lund. Scandia, Stockholm. Bladh Mats, 1995: Ekonomisk historia. Europa och Amerika 1500-1990. Studentlitteratur, Lund. Brunnström Lisa, 2004: Det svenska folkhemsbygget. Om Kooperativa Förbundets arkitektkontor. Arkitektur Förlag AB, Stockholm. Dahlgren Stellan, Florén Anders, 1996: Fråga det förflutna. En introduktion till modern historieforskning. Studentlitteratur, Lund. Eriksson Eva, 2001: Den moderna staden tar form. Ordfront Förlag, Stockholm. Gefler- Jørgensen Mirjam, 2003: ”Scandinavianism- a cultural brand” i antologin Scandinavian design beyond the myth: fifty years of design from the Nordic countries. Red. Widar Halén och Kerstin Wickman. Arvinius förlag, Stockholm. Hirdman Yvonne, 2000: Att lägga livet till rätta - En studie i svensk folkhemspolitik. Andra uppl. Carlsson, Stockholm. Kälvemark Ann-Sofie, 1980: More Children of Better Quality? Aspects on Swedish Population Policy in the 1930´s. Almqvist & Wiksell, Uppsala. Lagergren Fredrika, 1999: På andra sidan välfärdsstaten. En studie i politiska idéers betydelse. B. Östlings bokförlag Symposion, Eslöv. Larsson Jan, 1994: Hemmet vi ärvde. Om folkhemmet, identiteten och den gemensamma framtiden. Bokförlaget Arena, Stockholm. Lind Ingela, 1997: ”Ett nytt hem för arbetarklassen” s.58-70. Form genom tiden. 100 år av designhistoria. red. Kerstin Wickman, Fören. Svensk Form, Stockholm. Rosén Ulla, 2004: Gamla plikter och nya krav. En studie om egendom, kvinnosyn och 49 Folkhem, funkis och fruntimmer äldreomsorg i det svenska agrarsamhället 1815-1939. Växjö University Press, Växjö. Rudberg Eva, 1999: Stockholmsutställningen 1930 -modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholmia, Stockholm. Råberg Per-Göran, 1972: Funktionalistiskt genombrott. Radikal miljö och miljödebatt i Sverige 1925-1931. Andra omarb. uppl. Sveriges Arkitekturmuseum, Norstedt, Stockholm. Råberg Per-Göran, 1997: ”Nya bostadsideal och nytt bohag” s.90-102. Form genom tiden. 100 år av designhistoria. red. Kerstin Wickman, Fören. Svensk Form, Stockholm 1997. Scott Joan Wallach, 1996: “Gender a Useful category of historical analysis.” s.152-182. Feminism and history. red. Scott Joan Wallach, Oxford University Press, New York. Spark Penny, 1986: An introduction to Design and Culture in the Twentieth Century. Routledge, London. Stavensson Åke, 1997: ”Svensk designhistoria, en brokig början.” s.4-22. Form genom tiden. 100 år av designhistoria. red. Kerstin Wickman, Fören. Svensk Form, Stockholm 1997. Svedberg Olle, 1980: ”Funktionalismens bostadsprogram - en bakgrundsskiss” i Funktionalismens genombrott och kris: svenskt bostadsbyggande 1930-80. Sveriges Arkitekturmuseum, Prisma, Stockholm. Trägårdh Lars, 1992: ”Svensk modell eller svensk kultur?” s.12-21. Tvärsnitt. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. red. Kjell Jonsson, Ord & Form AB, Årgång 14, Uppsala. Wigblad Rune, 1997: Karta över vetenskapliga samband. Orientering i den samhällsvetenskapliga metoddjungeln. Andra uppl. Studentlitteratur, Lund. 50