IR: Bör Sverige rusta upp?
Bör Sverige rusta upp?
Internationella relationer: Hur besvaras frågan utifrån olika
teoretiska skolor
Av: Darko Mamkovic, Eric Olofsson, Steven Stenquist
1
IR: Bör Sverige rusta upp?
Innehåll
1. Inledning
1.1. Bakgrund
1.2. Syfte
1.3. Metod
2. Ämne: Historiken
2.1. 1200- till 1900-talet
2.2. Kalla kriget
2.3. WWI och WWII
2.4. Rysk pånyttfödelse och återupprustning
2.5. Tillfällighet, maktdemonstration, förberedelse eller …
3. Resultat: Bör Sverige rusta upp?
3.1. Realismen säger …
3.2. Liberalismen säger …
4. Slutsats och diskussion
5. Noter
2
IR: Bör Sverige rusta upp?
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Det senaste året har medfört stora förändringar inom internationella relationer, inte minst återfödelsen av en spänd svensk – rysk relation. Centrala
aspekter har varit påstådd FRA avlysning, NATO övningar, Ryska övningar
och inte minst påstådd koncentration och förflyttning av ICBM längst norrvästra ryska gränsen.
1.2 Syfte
Beskriva det internationella systemet och samhället ur historisk synvinkel –
med fokus på Sverige - Ryssland – och försöka belysa skillnader som finns i
tolkningen av problematiken mellan de två mest inflytelsefulla teoretiska
skolor inom internationella relationer, nämligen: realism och liberalism.
1.3 Metod
Det finns ett brett utbud av olika teoretiska skolor som försöker besvara
frågorna inom IR. Fokus ligger kanske ändå på två distinkta tillvägagångssätt: realismen och liberalismen. Det är dessa två metoder som vi använder
för att besvara frågan: ”Bör Sverige rusta upp”.
3
IR: Bör Sverige rusta upp?
2 Ämne: Historiken
2.1 Medeltid och Stormaktstid
Sverige har mycket rik konflikthistorik med Ryssland, även om Sverige lyckades hålla sig neutral under två världskrig. Redan i slutet av 1200-talet har vi
ett 30 årigt krig mellan Sverige och Republiken Novgorod (föregångare till
Ryssland). Uppföljaren ”Stora Ryska kriget” under 1500-talet, Sverige under
Gustav Vasas styre och Ryssland under Ivan IV ”den förskräcklige”, ett tre
årigt krig med status quo ante bellum resultat. Nordiska sju åriga kriget,
Nordiska tjugofem åriga kriget. Under den svenska stormaktstiden fortsätter
konflikterna och krigen mellan bland annat, Sverige och Ryssland. Sverige
har stor och övertygande dominans under en lång tid fram till slutet av
1700- talet och hundra år av fred. Mycket kommer att förändras …
2.2 WWI och WWII
Under flera hundra år har finska området varit arena för konflikter och krig.
Sverige tappar dominans och mycket mark, bland annat Finland1. SSSR
växer starkare och invaderar 1939 Finland. Sverige väljer att stå neutral –
men skickar humanitär hjälp.
2.3 Kalla kriget
Bipolärt internationellt samhälle, två stora makter på var sin sida USA och
SSSR. Sverige fortsätter med neutral utrikes politik men med starkt militärt
1
Uppgång och nergång av stormakterna:
- Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 269
- Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 272
4
IR: Bör Sverige rusta upp?
försvar. Även om fokus av kalla kriget låg på USA - SSSR maktbalans och
Berlinmuren med fördelning av Tyskland efter WWII, Koreakriget, hettade
det till - under kalla kriget rejält- även i andra delar av Europa, nämligen
med: ”Håll gränsen![1]” även i Sverige. Neutrala Sverige visar bestämt viljan
att försvara landet. Som tur var avslutades allt med att Sverige överlämnade
ubåten till ryssarna med ord: ”Farväl, och på återseende”. Bara några år senare, i början av 90-talet var kalla kriget över, SSSR upplöstes och USA:s
dominans växer fram2.
2.4 Rysk pånyttfödelse och återupprustning
Många trodde att USA:s dominans är av långvarig karaktär. Kommunismens
fall i Centrala- och Öst Europa, anslutning av forna kommunistiska stater till
EU, enorm ekonomisk kris i Ryssland, konflikter mellan forna SSSR utbrytar
stater med Ryssland pekade på att rysk stormaktstid är över för gott. Dock,
tog det knappast 10-15 år för Ryssland att resa sig ur askan, ordna sin ekonomi och börja rusta upp på nytt. Man kan spendera veckor och tusentals
ord med att beskriva den ryska återupprustningen, men det gör vi inte här.
Vi nöjer oss med att konstatera följande: I slutet av 2012, annonserade president Putin att Ryssland kommer att investera 772 miljarder dollar för militär- uppgradering och utbildning över en tio års period3. Redan under 2011
spenderade Ryssland 72 miljarder dollar4. Omfattande upprustning värd
världens uppmärksamhet.
2
USA:s dominans:
- Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 273
3
4
Rysska gazeta (rysk tidning) 2012-02-20.
Jämförelse tabell:
- Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 277
5
IR: Bör Sverige rusta upp?
2.5 Tillfällighet, maktdemonstration, förberedelse eller …
I media cirkulerar rykten – efter läckta dokument av Edward Snowden – att
Sverige spionerar på Ryssland. 2013 utförde NATO den största militära efter
kalla krigets övning. I Natos krigsspel som tog plats i Östersjönsområdet
(Sverige och Finland) deltog även (neutrala) Sverige?! USA fortsätter att
bygga ut sin nya EU-omfattande robotförsvarssköld i Polen och Rumänien
vilket besvaras av Ryssland med nya ICBM tester och internationella bombplan patruller. Ryssland utför militärövning ”Zapad”[1] runt Östersjön med
cirka 70 000 män. Dessutom utförde Ryssland två flygövningar med mål
djupt i svenska området – 1. Stockholm område och 2. FRA objekt. Det
första bemöts med NATO stridsflygplan[3] och det andra av Svenska Gripen.
Finland varnades av ryska generalen Nikolaj Makarov att inte söka närmare
samarbete med NATO och sist men inte minst - i råden av rysk upptrappad
upprustning – ICBM placering kring Kallingrad.
I slutet av kalla kriget tog svenska regeringen beslut att nedrusta Sverige
avsevärt med motivering att det inte finns något hot eller behov för så stor
militär som bara kostar. Det verkar som om ingen tänkte att internationella
samhället inte är oföränderligt fenomen och att saker och ting kan ändras
fort. Det tar kort tid att nedrusta men mycket längre tid att rusta upp. Var
det smart att nedrusta svenska försvaret? Vad säger två viktiga teoretiska
skolor om ovan presenterade problematik?
6
IR: Bör Sverige rusta upp?
3. Resultat: Bör Sverige rusta upp?
3.1 Realismen säger …
Ur ett perspektiv som förefaller vara aktuellt för just en realist finns det ett
tydligt synsätt vad gäller just rustning. Från den tid då just realism började
bli aktuellt och även välkomnas in i det mer så aktuella rummet för internationell politik till dagens politiska klimat kan en hel del förändringar ses, om
än en tråd av samspel och fundamentala principer fortfarande återstår.
Ett kort och entydigt svar till om en form av rustning är aktuell för just realister kan inte tydligt fås, utan ett perspektiv på hur internationell politik utövas, samt de förändringar som skett under de århundraden som realismens perspektiv har funnits. Sedan realismens avstamp ca 450f.kr fram till
1900-talets första halva, har det funnits ett givet perspektiv, en tradition av
politiska tankar som innefattar en tanke gällande att konflikt är oundvikligt.
Dessa tankar mynnar vidare i det synsätt av att det inte bara är oundvikligt,
utan även nödvändigt. När stater inte kan lösa sina konflikter på ett demokratiskt sätt är den enda rimliga utvecklingen just våld, ofta i form av ett regelrätt krig5.
Ett rimligt synsätt att välja som utgångspunkt i just en fråga gällande om
Sverige bör rusta sitt försvar som gensvar på Rysslands egen rustning den
senaste tiden, skulle med en fåordig respons innefatta ett ”ja” till att rusta
försvaret.
Det är dock viktigt att idag förstå de olika perspektiven som finns gällande
realismen och hur det har förändrats i och med den nukleära tid som just nu
är mer aktuell än tidigare. En tanke i detta är just det att konflikter är nödvändiga och oundvikliga, alltså är det ett rimligt förhållningssätt att före-
5
- Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 36
7
IR: Bör Sverige rusta upp?
språka rustning av det svenska försvaret när Ryssland redan har påbörjat
sin.
Detta skall inte ses som en synonym till att realister förespråkar krigsföring,
utan att de förespråkar bevarande av den egna staten, om än detta ofta leder till just militaristiska förhållanden. Det ska alltså ses att diplomati är den
huvudsakliga lösningen på detta. I dagens rum av internationell politik och
militaristisk konflikt är kemiska vapen fortfarande väldigt aktuellt, och det är
just detta som är det mest relevanta i dagsläget. Att just kontrollera kemiska
vapen världen över, att det rimliga förhållningssättet är att avskaffa kärnvapen världen över, att detta skulle vara det rimliga steget att ta som realist.
En nödvändighet behöver alltså inte vara att trappa upp sitt försvar, utan
istället förespråka en mer kontrollerad form av vapensystem som gör att det
i helhet inte finns ett specifikt behov av att just utöka sin kapacitet för vapen
och dylikt.
Det som kan tyckas vara pudels kärna i detta perspektiv är alltså att ett perspektiv från en realist inte är synonymt med en kapprustning, utan en kontrollerad form av förståelse och diplomati mellan olika stater; trots att detta
möjligen kan ändras och senare med facit i hand tyckas vara en dålig idé,
där just ytterligare rustning hade varit ett rimligt alternativ.
3.2 Liberalismen säger …
Liberalismen är idag den skola som dominerar i första världen, och har gjort
så sedan slutet på det andra världskriget. Denna skola förespråkar tolerans,
frihet, (mänskliga) rättigheter och att det är fullt möjligt att kunna lösa både
8
IR: Bör Sverige rusta upp?
inrikes och internationella problem (trots den rådande anarkin) med hjälp av
diplomati och förnuftiga diskussioner.6
FN är ett ganska tydligt exempel på detta, det första internationella samarbetsorgan där länder kunde samlas för att tillsammans försöka göra vår
värld till en fredligare och bättre plats att bo på. FN skapades runt tiden för
andra världskrigets slut och är idag ett av dem största internationella samarbetsorgan i världen med 193 olika länder, vars gemensamma uppgift är
att tillsammans försöka att skapa stabilitet i oroliga regioner i världen,7 var
det än kan tyckas behövas, och inte genom offensiv militärkraft utan på ett
så fredligt och diplomatiskt vis som möjligt hjälpa till att nå en lösning på
konflikten och även hjälpa befolkningen i det konflikt drabbade landet med
mediciner, mat eller vatten ifall det skulle krävas. Om FN ska skickas till en
region/land eller inte, det är en demokratisk fråga som dess medlemsländer
är med och får rösta på beroende på hur de tycker och känner.8
I frågan om Sverige (EU) bör rusta upp som svar på den ökade försvarsbudgeten som Ryssland införskaffat så är svaret nej och förklarningen är ”säkerhets dilemma”, det är en del av den anarki som råder i de internationella
relationerna idag. Vad detta innebär är att när ett land väljer att öka sin försvarsbudget med syftet att känna sig tryggare, så leder detta istället till att
andra länder svarar med samma mynt, det slutar med att alla länder ökar
sina försvarsbudgetar och i slutändan leder till motsatt önskad effekt, det
ökar osäkerheten och ingjuter mer rädsla.9
Till skillnad från realismens skola som anser att det som balanserar de internationella relationer är en ren och skär maktbalans, den skolan ser atombomben som anledningen till att det inte har varit några krig mellan dem
6
Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 49
Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 297
8
Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 298
9
Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 4
7
9
IR: Bör Sverige rusta upp?
västeuropeiska länderna sedan andra världskriget, liberalismens skola hävdar att denna långvariga fred beror på det är demokratiska länder och att
demokratier inte går i krig med varandra.
10
IR: Bör Sverige rusta upp?
4 Slutsats och diskussion
Det bör inte ses som att dessa skilda skolor ifrågasätter eller förnekar det
faktum att det råder en form av anarki, utan en version av högre makt. En
skildring som finns mellan dessa, kan spåras till bl.a. Hobbes och Locke, en
mer bister och mörk syn kan följas genom realismen, kontra hur liberalismen anser att det anarkiska system som existerar kan hållas i schack genom ett ömsesidigt beroende, internationella institutioner och andra typ av
samarbete istället för enbart rustning och maktbalans metodiken.
Försmak på en annan teori skola inom IR - konstruktivism:
Vi spenderar så mycket tid med att demonisera den andra sidan, behandlar
våra motståndare som hotande främlingar med vilka vi inte delar något
gemensamt … att vi - kanske – förlorat synen av den stora bilden. Det finns
mycket mer som förenar européerna än som skiljer dem ... och ryssar är
ändå – européer med kristen tradition …
11
IR: Bör Sverige rusta upp?
5 Noter
[1] Thorbjörn Fälldin - "Håll gränsen". SSSR:s ubåt gick på grund i svenskt
militärt skyddat område utanför Karlskrona. Hela händelsen (incident) präglades i första skedet av styrkedemonstration – mestadels från svensk sida,
för att ersättas i andra fasen med diplomati på högsta nivå. Ryssarna krävde
att få komma och hämta ubåten själva vilket nekades bestämt. Svensk ubåt
cirkulerade med strålkastarna i undervattensläge runt rysk bärgningsflotta
för att visa ryssarnas sårbarhet nära svenskt vatten. Till slut bärgade svenska
flottan den ryska ubåten utanför svenskt vatten och överlämnade den till
ryska flottan.
[2] Zapad betyder Väst.
[3] Sverige hade varken stridsflygplan eller piloter tillgängliga, och NATO
skickade två danska stridsflygplan från NATO basen i Litauen.
12
