Fördjupning Uzbekistan

1 (8)
Datum
2013-08-27
Fördjupning Uzbekistan
Mitt i Centralasien ligger Ferganadalen. Det är en bördig dalgång med stora
bomullsodlingar som bevattnas med vatten från de kringliggande bergen. Den
tio mil breda och 30 mil långa dalen har dock inte utgjort det paradis man kan
föreställa sig.
Dalen som delas mellan Uzbekistan, Kirgizistan och Tadzjikistan har fungerat
som bas för Islamska rörelsen för Uzbekistan (IMU). De olika ländernas
regeringar har genom minering och starkare militär närvaro försökt öka
säkerheten längs gränserna. Förföljelsen av IMU och den övriga oppositionen
har snarare ökat befolkningens stöd för rörelsen och de radikala formerna av
islam, än styrkt ländernas kontroll över området.
IMU:s mål är att skapa en religiös stat som bygger på sharialagstiftning, en lag
som bygger på koranen, i Uzbekistan. Men i uppmaningen till jihad mot
Uzbekistan, som offentliggjordes den 25 augusti 1999, förklarade de också krig
mot Kirgizistan som enligt IMU låtit fängsla tusentals muslimska uzbeker som
hade kommit som flyktingar till Kirgizistan.
Återvunnen självständighet
Det centralasiatiska landet Uzbekistan erövrades av Sovjetunionen på 1800talet och blev en politisk enhet, den femte största sovjetrepubliken, 1924. Den
31 augusti 1991 utropade Uzbekistan sin självständighet. Islam Karimov, som
1989 fungerat som partichef för vad som då var sovjetrepubliken Uzbekistan,
tog makten i landet.
Landet har 27 miljoner invånare varav en fjärdedel bor i Ferganadalen. Idag är
Uzbekistan präglat av en utbredd fattigdom och skyhög arbetslöshet – troligtvis
så hög som 80 procent i Ferganadalen.
Ekonomin är i hög grad statskontrollerad och president Karimov har från
början av självständigheten motsatt sig privatiseringar och ekonomiska
reformer. Trots detta har landet sett en stark ekonomisk tillväxt under senare
år, mycket på grund av höga råvarupriser på världsmarknaden. Uzbekistan är
rikt på naturtillgångar såsom guld och naturgas.
MSB-51.1
Landet lider dock av omfattande miljöproblem. För 40 år sedan var Aralsjön
den fjärde största insjön på jorden, Tolv gånger så stor som Vänern. Under
Sovjetunionens styre satsades det hårt på Uzbekistans bomullsproduktion och
2 (8)
Datum
2013-08-27
stora bevattningskanaler byggdes från floderna Amu-Darja och Syr-Darja som
tidigare hade sina utlopp i Aralsjön.
Avvattningen av sjön har i förlängningen lett till massiv miljöförstörning. Mer
än hälften av sjöns yta och över två tredjedelar av dess vatten har försvunnit
och lämnat kvar uttorkad, saltbemängd sjöbotten.
Val 2007
Islam Karimov har varit Uzbekistans president sedan självständigheten 1991. I
teorin är Uzbekistan en demokrati, men i praktiken tillåts endast
regeringsvänliga partier att registrera sig. Partier som inte är registrerade ses
som illegala och medlemmar i icke-registrerade partier har fängslats.
Det har gjort att oppositionen i Uzbekistan haft svårt att hävda sig. De största
illegala partierna i landet är de sekulära grupperna Birlik och Erk samt de
islamistiska rörelserna Hizb ut-Tahir och den Islamska rörelsen för Uzbekistan,
IMU.
Den 23 december 2007 genomfördes presidentval i landet. Fyra kandidater
tilläts ställa upp, alla var regeringsvänliga. Den sittande presidenten Islam
Karimov vann över 90 procent av rösterna och kommer därmed leda landet i
ytterligare sju år. OSSE förklarade valet orättvist då ingen egentlig opposition
fick delta.
IMU och våldet
Formellt bildades IMU 1998 i Kabul. Gruppen hade sitt ursprung i den
centralasiatiska rörelsen Islamska förnyelsepartiet (IRP). I början av 1990-talet
hade IRP ett starkt stöd i Ferganadalen. 1992 lämnade dock de uzbekiska
ledarna Juma Namangani och Tahir Yuldashev IRP, tillsammans med de mest
militanta delarna av partiet.
Den nya gruppen Adolat krävde en islamisk revolution. Adolat förbjöds i mars
1992 och ledarna flydde till Tadzjikistan där de slogs mot Tadzjikistans
regering tillsammans med oppositionen 1992-1997.
1997 slöt de tadzjikiska parterna fred. Yuldashev flyttade då vidare till
Afghanistan och lierade sig med Talibanregimen. Under sommaren 1998
samrådde Yuldashev med Namangani och tillsammans tillkännagav de
bildandet av IMU. Gruppen, vars mål var att skapa en religiös stat som bygger
på sharialagstiftning, förklarade jihad mot regeringen i Uzbekistan.
Den 16 februari 1999 genomfördes ett bombattentat i Tasjkent mot presidenten
där ett tiotal människor dog. IMU, Erk och Birlik anklagades för att ha utfört
dådet och Uzbekistan skärpte sin förföljelse av oppositionen. Karimov
anklagade sina grannar för att stödja uzbekiska terrorister. IMU som
fortfarande hade ett starkt fäste i Tadzjikistan sattes under press när Karimov
krävde att Namangani skulle utlämnas.
3 (8)
Datum
2013-08-27
För att slippa bli utkastade ur Tadzjikistan lämnade IMU landet via den
kirgiziska Batkenregionen och attackerade de uzbekiska enklaverna Sukh och
Vorukh. Många anklagar IMU för att vara en kriminell rörelse och främst
kämpa för narkotikahandeln i området.
De förklarar attackerna med att gruppen försökte hitta nya handelsvägar för
narkotikan efter att kirgiziska myndigheter lyckats stoppa flera rutter för
drogsmuggling. IMU:s finansiering kommer till stora delar från opiumhandeln.
Konflikten eskalerar
I början av augusti 1999 genomförde IMU ett antal kidnappningar i regionen av
bland annat borgmästaren i Osj, en kirgizisk generalmajor i Batken samt några
japanska geologer. Den 25 augusti proklamerade IMU i en kommuniké att
deras mål var att störta den sekulära och auktoritära regeringen och införa
sharialag i Uzbekistan. Striderna i Ferganadalen eskalerade.
Många av de lokala Adolatceller som byggdes upp i början av 1990-talet väcktes
nu till liv. Den uzbekiska armén svarade med att bomba städer med IMU-baser
inne i Tadzjikistan. Strider mellan den kirgiziska armén och IMU utkämpades
också.
I september 1999 erbjöd IMU att släppa sin gisslan mot en lösensumma, frihet
för uzbekiska fångar och fri lejd till Ferganadalen. Anspråken avslogs men
parallellt med striderna började kirgiziska officierare förhandla med gruppen
och i slutet av oktober släpptes gisslan.
När vintern kom retirerade IMU tillbaka in i Tadzjikistan där de efter
förhandlingar med Tadzjikistans regering flögs vidare in i Afghanistan. I
Afghanistan tilläts IMU att inrätta ett träningsläger och kontakter togs mellan
gruppens ledare och Usama Bin Laden.
I juli 2000 återvände IMU från Afghanistan till Ferganadalen och i augusti
anföll gruppen regionen från flera håll. Flera attacker utfördes också mot
kirgiziska posteringar i Batkenregionen. Den 24 augusti närmade sig rebellerna
huvudstaden Tasjkent och de attackerade soldater norr om staden. Konflikten
intensifierades ytterligare under följande månader med huvuddelen av
attackerna i Ferganadalen. I oktober 2000 retirerade IMU återigen till
Afghanistan.
Regionen påverkas
I IMU finns medlemmar från en rad etniska grupper; uzbeker, kirgiser,
kazaker, uigurer, tjetjener och pakistanier. Hela den centralasiatiska regionen
har påverkats av deras kamp. Delar av rebellgruppen har haft sin bas i
Tadzjikistan och under fem års tid kämpade föregångarna till IMU sida vid sida
med tadzjikiska rebeller i landets inbördeskrig.
Idag leder IMU:s kamp till en spänd relation mellan grannländerna där
Uzbekistan beskyller Tadzjikistan för att härbärgera gruppen.
4 (8)
Datum
2013-08-27
Kirgizistan påverkas också av IMU:s kamp. Genom att fungera som
språngbräda in i Uzbekistan har landet dragits in i konflikten och sommaren
1999 och 2000 förekom strider i den kirgiziska Batkenregionen.
I Batkenregionen, som är landets fattigaste, har IMU funnit en rekryteringsbas
för sina styrkor eftersom gruppen kunnat lova arbetslösa ungdomar en hyfsad
lön om de ansluter sig. IMU har även rekryterat medlemmar i Kazakstan och
2001 fördubblade landet sin militära budget för att kunna möta gerillaattacker
från IMU.
Under de senaste åren har dock händelserna i Afghanistan påverkat regionen
mest. I maj 2001 utsåg den talibanska regimen IMU:s ledare Namangani att
leda en islamsk legion i strider mot Norra Alliansen. IMU:s verksamhet
finansieras också till stor del genom opiumhandel i Afghanistan och av alQaida. En annan källa för finansiering är kidnappningar och stöd från etniska
uzbeker i Saudi-Arabien.
Parallellt med att IMU stred för talibanerna fortsatte deras attacker mot mål i
Uzbekistan och Kirgizistan. Efter al-Qaidas attacker mot USA den 11 september
2001 var Uzbekistan det första centralasiatiska land som tillät amerikanska
styrkor på dess territorium. IMU hamnade på USA:s lista över
terrororganisationer och Uzbekistan fick assistans till sin armé och
amerikanska garantier för säkerheten i landet.
När USA attackerade Afghanistan tvingades IMU avbryta sin sommaroffensiv
och utökade istället sin hjälp till talibanernas styrkor. IMU var framförallt
baserade i den afghanska staden Kandahar och gruppen försvagades kraftigt
när staden bombades under de amerikanska flygattackerna. Deras ledare Juma
Namangani sägs ha dödats i en av attackerna i november 2001. De kvarvarande
styrkorna flydde till Pakistan och Garmdalen i södra Tadzjikistan.
Ny grupp, nytt våld
I mars och april 2004 drabbades Uzbekistan av nya terrorattentat.
Sprängattentat rapporterades från Tasjkent och utanför Bukhara och en ny
rebellgrupp, en utbrytargrupp ur IMU - Jamoat, tog på sig dåden. Jamoat
kallas också för Gruppen för islamisk jihad, eller JIG.
Regeringen anklagade däremot Hizb ut-Tahir för dåden. Enligt den uzbekiske
riksåklagaren har alla som greps i samband med attentaten också erkänt att de
var medlemmar i Hizb ut-Tahir, men detta efter tortyr.
Hizb ut-Tahir själva förnekar att de använder våld som medel i sin kamp för att
upprätta ett islamiskt kalifat i Centralasien. Som svar på attentaten ökade dock
statens förföljelse av landets religiösa och politiska opposition igen.
Hizb ut-Tahir har sitt ursprung i en palestinsk rörelse med samma namn som
bildades i Saudiarabien och Jordanien 1953. Rörelsen dök först upp i
Centralasien 1995 och består av flera små lokala celler där man studerar
Koranen tillsammans.
5 (8)
Datum
2013-08-27
Revolten i Andisjan
I maj 2005 rapporterades det om nya oroligheter i Uzbekistan. Milis hade
stormat ett fängelse i staden Andisjan i Ferganadalen i landets östra delar.
Händelsen föregicks av flera dagars demonstrationer i anslutning till en
rättegång mot 23 akramister.
Akramisterna är en utbrytargrupp av Hizb ut-Tahir som främst är
representerad i Andisjan. Rörelsen har byggt upp småföretag i området och
hjälper invånarna att starta eget. Enligt deras trossatser vill de bygga en
islamsk stat på fredlig väg genom utbildning, penninginsamling, andlig
vägledning, legalisering och slutligen en islamisering av hela samhället.
Händelsen fick slutligen en blodig upplösning. När rättegången mot de 23
akramisterna avslutades med fällande domar stormade milisen det centrala
fängelset och fritog ett hundratal fångar. De beväpnade männen gick också till
attack mot ett regemente och ockuperade stadens administrativa byggnader.
Flera byggnader sattes i brand. Uzbekistans regeringsarmé svarade med att
öppna eld mot de många tusen människor som samlats på ett torg i staden.
Det finns fortfarande många frågetecken kring oroligheterna 2005. Vilken var
milisen som stormade fängelset? Regeringen anklagar återigen Hizb ut-Tahir,
men det finns inga bevis. Hur många dog?
Den officiella siffran 175 dödade ställs mot andra uppskattningar på 800-1500
dödade. Vad hade de för motiv, politiska, ekonomiska eller religiösa? Det är
fortfarande oklart om vi kommer att få svar på någon av frågorna då regeringen
i Uzbekistan inte gått med på att genomföra en oberoende internationell
undersökning av händelserna.
Händelserna i Andisjan fick många av världens länder att fördöma landet. EU
införde sanktioner med visumförbud mot en rad höga ledare i landet och
vapenembargo samtidigt som USA frös inne bistånd.
Förbättrade relationer med väst
Den 15 oktober 2007 beslutade EU att lätta på de sanktioner som infördes efter
oroligheterna i Andisjan. Vapenembargot förlängdes men visumförbudet för
vissa individer upphävdes på prov.
När frågan återigen var uppe för diskussion, den 13 oktober 2008, välkomnade
man det arbete som gjorts för skydd av mänskliga rättigheter och beslutade att
visumförbudet inte skulle förnyas. Ett exempel på förbättrat skydd för
mänskliga rättigheter var att dödsstraffet avskaffades från och med 1 januari
2008.
I oktober 2009 togs även vapenembargot bort. Uzbekistan kritiseras dock
fortfarande för brister i respekten för mänskliga rättigheter. EU har också
återupptagit de politiska relationerna med Uzbekistan och satsar på samarbete
inom bland annat säkerhetssektorreform, utbildning, handel, ekonomisk
reform, energi och klimat.
6 (8)
Datum
2013-08-27
Även relationen mellan Uzbekistan och USA har förbättrats de senaste åren. I
januari 2008 hölls ett möte mellan den uzbekiske presidenten, Islam Karimov,
och befälhavaren för USA:s styrkor i Centralasien.
Detta var det första besöket av en amerikansk officer sedan händelserna i
Andisjan. Resultatet av mötet var att USA i mars 2008 fick tillgång till en
flygbas i Uzbekistan för att kunna transportera förnödenheter till sina trupper i
Afghanistan.
USA hade innan händelserna i Andisjan använt flygbaser i Uzbekistan, men
efter omvärldens fördömande 2005 fick man inte längre Uzbekistans tillåtelse
att använda dem. De förbättrade relationerna öppnar för ett förnyat samarbete
mot terrorism mellan USA och Uzbekistan.
Islamisterna i Pakistan
Efter att Afghanistan bombades 2001 flydde de delar av IMU som var baserade
där till Pakistan och slog sig ner i området Waziristan, nära den afghanska
gränsen. Det har beräknats att det finns omkring 2000 medlemmar av IMU i
Pakistan och de har ofta slagits tillsammans med andra islamistiska grupper
som är baserade där, bland andra al-Qaida.
IMU har också uttalat sig om Pakistan och sagt att de vill införa
sharialagstiftning och byta ut styret i Pakistan. De uzbekiska rebellerna i
Pakistan har gjort sig kända för att vara hänsynslösa och har anklagats för att
ha utsatt civilbefolkningen för övergrepp och dödat många traditionella ledare i
stamsamhällena i västra Pakistan.
Detta har gjort att de hamnat i konflikt med andra grupper knutna till al-Qaida
i området och 2007 bröt blodiga strider ut mellan IMU och en väpnad grupp
från Wazir-stammen. IMU blev bortkörda från en av sina baser och trots
förhandlingar ledda av Talibanerna under 2008 har de inte fått återvända.
Många uzbekiska rebeller har under de senaste åren dödats av den pakistanska
armén i deras kamp mot de islamistiska grupperna i Waziristan. (Läs mer om
konflikten i Pakistan.)
Nya attacker mot Uzbekistan och dess grannländer
Under 2009 ökade oron för nya strider i Ferganadalen i de östra delarna av
Uzbekistan. I maj attackerades polis och säkerhetsstyrkor i två uzbekiska städer
nära gränsen till Kirgizistan.
Jamoat, eller gruppen för islamisk jihad, JIG, tog på sig ansvaret för attackerna
som dödade upp till 16 personer. Uzbekistan och Kirgizistan stängde snabbt sin
gemensamma gräns och Uzbekistan anklagade sitt grannland för att stödja
islamisterna.
I juni spred sig oroligheterna till den kirgiziska delen av Ferganadalen.
Kirgizisk militär rapporterade att de dödat minst nio islamister från IMU eller
JIG.
7 (8)
Datum
2013-08-27
Därefter var det Tadzjikistans tur. En rad attacker genomfördes i
Tavildararegionen. Attackerna leddes av rebeller som kämpat i det Tadzjikiska
inbördeskriget på 1990-talet och som nu sades vara medlemmar i IMU.
Nato har också rapporterat att antalet uzbekiska rebeller som slåss med
talibanerna i Afghanistan ökar. IMU tros stödja de afghanska rebellerna med
vapen, träning och soldater, framförallt i Kunduzprovinsen i norra Afghanistan.
De norra delarna av Afghanistan har tidigare varit relativt lugna. Under de
senaste åren har de dock sett en ökad närvaro av talibaner och andra afghanska
islamister.
Precis som IMU har JIG, sedan de bröt sig ur IMU 2004, varit baserade i
Pakistan. I september 2009 rapporterades deras ledare ha blivit dödad i en
amerikansk attack i de pakistanska gränsområdena.
I oktober kom även rapporter om att IMU:s ledare Tahir Yuldashev hade blivit
dödad i en amerikansk attack i samma område i augusti. IMU förnekade hans
död i nästan ett års tid, men var tillslut tvungna att erkänna att deras ledare
dödats i en drönarattack.
Den nya ledaren för gruppen blev Usman Adil ,men även han tros ha dödats i
ännu en drönarattack i Pakistan den 4 augusti 2012. Osman Ghazi tog då över
ledarskapet i IMU.
Konflikten i Tadzjikistan blossar upp
Under sommaren 2010 genomförde rebeller knutna till IMU flera småskaliga
attacker i Tadzjikistan. I slutet av augusti fritogs minst 25 fängslade rebeller i
en attack mot ett fängelse i huvudstaden Dushanbe.
Enligt den tadzjikiska regeringen flydde de fritagna fångarna till Rashtdalen i
landets centrala delar, ett område som kom att stå i fokus för våldet 2010.
Regeringen sände flera tusen trupper till Rashtdalen för att hitta fångarna.
Tadzjikistan är ett land där det råder brist på oberoende press och det är svårt
att få tillgång till pålitlig information. I september 2010 ägde dock en attack
rum som inte gick att dölja för omvärlden.
En grupp rebeller överföll en konvoj av säkerhetsstyrkor i Rashtdalen. Minst 28
soldater dödades och IMU tog senare på sig attacken. Regeringsstyrkorna
ökade sin insats för att besegra rebellerna och i april 2011 dödades den troliga
ledaren för attackerna, Mullo Abdullo. Arméns förluster blev dock stora och det
är oklart hur stor kontroll de har över Rashtdalen.
Under 2011 och 2012 har hundratals troliga IMU-medlemmar blivit arresterade
och dömts i Tadzjikistan. Bara i april 2012 dömdes 34 personer till mellan 8
och 28 års fängelse för inblandning i attackerna under 2010.
Även i Afghanistan har många IMU-medlemmar och lokala ledare
tillfångatagits eller dödats under 2011 och 2012. Gruppen har läger i bland
8 (8)
Datum
2013-08-27
annat provinserna Samangan, Konduz och Sar-i Pol där de tränar
självmordsbombare och soldater.
Efter en självmordsattack mot en av Nato-styrkornas baser i den annars
fredliga provinsen Pansjshir norr om Kabul, tog IMU på sig ansvaret. Om det
var IMU eller Talibanerna som låg bakom attacken i oktober 2011 är dock
fortfarande oklart. Det är inte heller känt hur mycket de två grupperna
samarbetar i kriget i Afghanistan.
Oroligheter i Sokh
Den 5 januari 2013 utbröt oroligheter i enklaven Sokh när dess invånare
attackerade kirgiziska gränsvakter. Sokh är en Uzbekisk enklav omgiven av
grannlandet Kirgizistan. I enklaven bor mest Tadjiker. Läget mellan de som bor
i Sokh och invånarna i intilliggande byar har varit spänt och lett till konflikter.
Kirgizisk militär hade börjat upprätta en ny gränspost och när de skulle dra el
till gränsposteringen startade oroligheterna. Sokh-invånare attackerade
posteringen som de upplevde inkräktade på deras territorium. Enligt
demonstranterna sköt Kirgisisk militär in i den arga folkmassan som fortsatte
till en Kirgizisk by, Charbak, där de brände bilar och tillfångatog åtminstone 30
Kirgizier.
Den 7 januari blockerade Kirgizer den enda vägen som går mellan enklaven och
fastlandet men de 30 tillfångatagna släpptes efter förhandlingar. Gränsen har
inte öppnats sedan händelsen och Kirgizisk militär har börjat sätta upp
stängsel mellan byar i Sokh och Kirgizistan.
Telia Sonera och Uzbekistan
Uzbekistan förekom mycket i svenska och internationella medier under 2012
och första halvan av 2013 efter att SVTs uppdrag Granskning avslöjat att Telia
Sonera betalat mutor till personer nära presidentfamiljen. Bolaget hade enligt
programmet gjort affärer med ett brevlådeföretag i Gibraltar, Takilant, med
band till diktatorsdottern Gulnara Karimova.
Efter programmet startade överåklagare Gunnar Stetler, chef vid Riksenheten
mot korruption en förundersökning. Vd Lars Nyberg avgick den 1 februari i år
sedan en advokatbyrå som Telia Sonera anlitat i sin utredning visat att
företaget brutit mot sina etiska riktlinjer.
Texten är producerad av Institutionen för freds- och konfliktforskning,
Uppsala universitet.