Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 1 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
Ledningssystem för Sjukskrivningsprocessen i
Norrbottens läns landsting
Detta dokument är landstingets riktlinjer för arbetet med sjukskrivning. Riktlinjerna gäller även
för landstingsfinansierad privat vård i enlighet med vägledningen för God vård. Riktlinjerna
ingår i landstingets ledningssystem, dels i den landstingsövergripande beskrivningen av de
samlade uppgifterna och processerna och dels på verksamhetsnivå i dokumenterade rutiner för
det pågående arbetet. Sjukskrivning är en tvärställd process som ska tillämpas lika oavsett
verksamhetsområde. Rutiner för basenhet finns som bilaga för vägledning och ska utformas av
respektive enhet.
Det uttrycker NLL:s tydliga mål för det systematiska kvalitetsarbetet avseende sjukskrivning.
Resultatet ska fortlöpande följas upp och värderas.
Begreppet sjukskrivning har olika innebörd för olika aktörer. Patienter sjukskriver sig själv den
första veckan och därefter krävs ett läkarintyg för sjukskrivning. Sjukskrivning i
sjukvårdssammanhang är att skriva ett medicinskt utlåtande som beskriver en sjukdom och dess
konsekvenser för personen. Sjukpenning från Försäkringskassan förutsätter att personens
funktionsnivå och aktivitetsförmåga är påverkad i sådan grad att arbetsförmågan är nedsatt med
minst 25 %.
Det finns en begränsad evidensbaserad kunskap om optimal längd och omfattning för en
sjukskrivning. Sjukskrivning ingår i begreppet att ge sakkunnig och omsorgsfull hälso- och
sjukvård. Sjukskrivning kan ha en gynnsam effekt på patientens hälsotillstånd och arbetsförmåga, men kan även ge biverkningar och bör därför betraktas som en del i behandlingen.
Sjukskrivning ska uppfylla kravet på god vård och omfattas av bestämmelserna för kvalitet och
patientsäkerhet (SOSFS 2005:12) och utföras i enlighet med intygsföreskriften (SOSFS
2005:29)
Övergripande mål
Vårdgivarens mål för sjukskrivningsarbetet är en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess.
Dialogen patient/läkare ska fungera, de medicinska underlagen ska vara välformulerade och
samarbetet med Försäkringskassan ska fungera. Tidig bedömning av risker med längre
sjukskrivning bör göras.
1. Patientsäker sjukskrivningsprocess
Med en patientsäker sjukskrivningsprocess för både män/kvinnor avses:
kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård – sjukskrivning ska ske enligt
försäkringsmedicinskt beslutsstöd, evidensbaserad kunskap och befintliga nationella
och lokala riktlinjer.
säker vård – kontraindikationer för och bieffekter av sjukskrivning ska beaktas
(uppföljning Synergi)
patientfokuserad vård – sjukskrivning ska ske i dialog med patienten och respekt för
individen (uppföljning patientnämnden)
effektiv vård – sjukskrivning ska ske med kostnadseffektivitet så att befintliga resurser
används på bästa sätt (hälsoekonomisk uppföljning)
jämlik – bedömning av sjukskrivningsbehov ska ske på lika villkor för kvinnor och män
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 2 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
inom en rimlig tid ska läkaren bidra med ett bra läkarintyg av god kvalitet med
beaktande av vårdgaranti och prioriteringsregler.
2. Rättssäker sjukskrivningsprocess
Med en rättssäker sjukskrivningsprocess avses att korrekt tillämpa socialförsäkringen med
tillhörande regelverk.
Ovanstående övergripande mål ska följas upp på verksamhetsnivå och återrapporteras till
vårdgivare.
Ansvar
Vårdgivaren (Landstinget) ska:
Säkerställa att arbetet med sjukskrivningsprocessen är säkert och kostnadseffektivt
Ge direktiv och säkerställa att sjukskrivningsprocessen med tillhörande
intygsutfärdande omfattas av landstingets ledningssystem och är ordnad samt
dokumenterad på divisionsnivå med mål, organisation, rutiner och metoder samt
fungerar verksamhetsöverskridande.
Säkerställa att resurser, kompetens, ansvar och befogenheter finns för att kunna uppfylla
sjukskrivningsuppgiften. Dessutom ansvar för att hälso- och sjukvårdspersonal
genomgår den utbildning och fortbildning som behövs i relation till arbetsuppgifterna.
Etablera former för samverkan med de externa aktörer som sjukskrivning- och
rehabiliteringsprocessen behöver.
Vårdgivaren ska utse en Försäkringsmedicinsk kommitté som stödjer verksamheterna.
Kommitténs roll i sammanhanget beskrivs i bilaga 2
Divisionerna ska:
Inom ramen för ledningssystem och regler arbeta fram, fastställa och dokumentera
rutiner för hur det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet avseende
sjukskrivning ska bedrivas.
Säkerställa att alla verksamhetschefer har kunskapen om föreskrivna riktlinjer i
försäkringsmedicin och det försäkringsmedicinska beslutsstödet – vägledning för
sjukskrivning och diagnosspecifika rekommendationer.
Verksamhetscheferna ska:
Säkerställa att det finns nedskrivna rutiner för sjukskrivningsprocessen
Ansvara för regelbunden uppföljning, analys och förbättring av basenhetens mål i
sjukskrivningsarbetet.
Se Bilaga: Rutin för basenhet 1
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 3 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
Riktlinjer för sjukskrivning
Bemötande av patienter kvinnor/män
Patienter med sjukskrivningsbehov ska bemötas på ett neutralt sätt i alla bedömningssituationer.
Ingen diskriminering p.g.a. kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion/icke
religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder får göras.
En väl avvägd bedömning förutsätter en bra dialog mellan patient och läkare och bedömningen
ska så långt som möjligt göras i samråd. Patientens uppfattning av sina besvär och vad de har
för konsekvenser för hennes/hans förmåga till aktivitet och arbete är viktigt för läkarens slutliga
värdering av behov och rätt till sjukskrivning. Relevant informationsmaterial ska finnas
tillgängligt och patienten ska informeras om var de kan vända sig med synpunkter och ev.
klagomål. Lokala rutiner ska finnas för att uppfylla kraven på ett gott bemötande för
kvinnor/män.
Utifrån ovanstående ska det finnas kända rutiner för:
Personligt bemötande
Hantering av klagomål
Rutiner för uppföljning av sjukskrivning
Kompetens och metoder för diagnostik, vård och behandling
Nätverket Nationell Försäkringsmedicinskt forum har tagit fram en definition av vad
försäkringsmedicin är:
”Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd,
diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada
påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed
relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.”
I sjukskrivningsprocessen ska försäkringsmedicinsk kompetens tillvaratas och kontinuerlig
fortbildning ska säkerställas och evidensbaserad kunskap ska tillämpas korrekt.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd som består av övergripande principer och diagnosspecifika
rekommendationer, är grunden vid varje bedömning av sjukskrivningsbehovet. Bedömningen är
fortsatt individuell men avvikelser från rekommendationerna ska motiveras i det medicinska
underlaget.
Lokala rutiner ska finnas så att befintlig evidensbaserad kunskap används systematiskt, att ny
kunskap tas in och omsätts i praktiskt handlande och att gammal kunskap utmönstras.
Förändrade behov, nya metoder, ny teknologi och resurskrav ska kontinuerligt analyseras. Även
om den vetenskapligt dokumenterade kunskapen om sjukskrivningens konsekvenser fortfarande
är begränsad finns det dock studier som tyder på att långa sjukskrivningar har negativa effekter
på de sjukskrivna. En strävan ska därför vara att handlägga sjukskrivningsärenden så effektivt
som möjligt och att vidta åtgärder i ett tidigt skede i processen.
Basenheten ska ha dokumenterade rutiner för att styra sjukskrivningsprocessen.
Viktigt att kompetensen utvecklas kontinuerligt
God introduktion av ny personal
All personal ska arbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 4 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
I sjukskrivningssammanhang är det huvudsakligen sex utbildningsområden som är aktuella;
Försäkringsmedicin t.ex. socialförsäkringen, aktuella
intyg och försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Intygsföreskrift SOSFS 2005:29
Landstingets riktlinjer för sjukskrivningsprocessen
Diagnos – Funktionsnedsättning – Aktivitetsbegränsning i de medicinska underlagen
God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet, Socialstyrelsen, 2006
Genuskunskap
Samverkan och samarbete
Hälso- och sjukvårdens agerande i sjukskrivningsprocessen ska styras av vad som är bäst för
patientens medicinska tillstånd, samtidigt som det ska finnas en kunskap och förståelse för
Försäkringskassans och andra aktörers skilda roller i processen. Hälso- och sjukvården ska
dokumentera sjukdomen och dess medicinska behandling, beskriva påverkan på funktion och
aktivitet och med detta som grund bedöma patientens arbetsförmåga.
Enligt en av de övergripande principerna Försäkringsmedicinska beslutstödets i Socialstyrelsens
beslutsstöd för sjukskrivningar har Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ett gemensamt
ansvar för att det inte sker en glidning i synen på sjukdomsbegreppet. Läkarens bedömning
innebär ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning. Det medicinska underlaget är ett av flera
dokument som ligger till grund för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Båda parterna
har ett ansvar för att, inom ramarna för gällande regelverk, i samverkan bidra till en process med
individens bästa som mål. Åsiktsskillnader ska hanteras i en konstruktiv dialog.
Landstingets verksamheter ska ha en plan för hur samarbete med olika redaktörer ska
organiseras och genomföras. Utöver deltagande i Försäkringskassans avstämningsmöten kan
andra former av samverkan vara lämpliga.
Riskhantering
Riskhantering handlar om att identifiera, analysera och bedöma risker som kan leda till
vårdskada. I sjukskrivningsprocessen innebär vårdskada att sjukskrivningen vållar problem på
så sätt att sjukdomstillståndet förvärras eller att tillfrisknandet och återgång i arbete försenas.
Kartläggning av potentiella riskfaktorer ska göras och eventuella negativa konsekvenser och
kontraindikationer ska beaktas.
Avvikelsehantering
I sjukskrivningsprocessen handlar inträffade avvikelser om konsekvenser som rör
patientsäkerhet och/eller rättssäkerhet. Det kan t ex handla om förlängda sjukskrivningar med
passivisering som följd på grund av förseningar, brister i samverkan, icke korrekt ifyllda
underlag och/eller information som inte nått fram till rätt mottagare. Vid avvikelser ska
landstingets övergripande rutin för avvikelsehantering följas. Avvikelser ska rapporteras i
landstingets system för avvikelsehantering Synergi.
Stödprocesser
Sjukskrivningsprocessen ska, analogt med läkemedelsprocessen, ha ett kvalificerat processtöd i
form av en Försäkringsmedicinsk kommitté. Denna ska som sin uppgift att stödja att landstinget
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 5 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
ska uppfylla kravet på god vård och beakta skrivningen i ledningssystemet för kvalitet och
patientsäkerhet.
Utvecklingen av stödet för elektronisk överföring till Försäkringskassan kommer att finnas i
VAS+ i oktober 2011. En extern elektronisk överföring av är ett utvecklingsområde som
kommer att effektivisera sjukskrivningsprocessen eftersom det finns en funktion för snabb
dubbelriktad kommunikation med FK.
Spårbarhet
Enligt Patientdatalagen ska bedömningar och vidtagna åtgärder dokumenteras på ett sådant sätt
att processen kan följas i alla led. Rutiner ska finnas för hur sjukskrivningar ska dokumenteras i
journalen för att åtgärderna kring varje enskild patient samt ansvarig för respektive åtgärd ska
kunna identifieras och spåras. Förutom de obligatoriska uppgifterna enligt Patientdatalagen ska
journalen innehålla uppgifter om skäl/indikation för sjukskrivning, kontraindikationer, syfte,
planerade insatser planerad samverkan och avslut. Vid avvikelse från försäkringsmedicinskt
beslutsstöd ska skälen särskilt dokumenteras.
Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring
Uppföljning av mål och förbättring av den interna sjukskrivningsprocessen förutsätter att tid avsätts för detta. Det är en chefsuppgift att egenkontroll görs regelbundet. Den kan t.ex. avse
sjukskrivningsmönster, intygskvalitet och avsatt tid för dialog med Försäkringskassan.
IT-verktyg för uppföljning av sjukskrivningsmönster finns liksom framtida möjlighet att få data
via försäkringskassan eftersom arbetsplatskod finns med på det nya medicinska underlag som
tagits fram som en följd av försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Bilaga
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Sida 6 (10)
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Dok nr-vers:
Dok.typ:
1
Rutin för sjukskrivande basenhet inom Norrbottens läns
landsting gällande Sjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen är viktig eftersom det är många inblandade samverkanspartners som
måste fungera tillsammans. För den enskilde patienten är den också viktig eftersom den
inbegriper både en bättre hälsa och en försörjning. All sjukskrivning skall ske med respekt för
individen samtidigt som Socialstyrelsens allmänna riktlinjer skall följas. Sjukskrivningen är en
del i planen för den medicinska rehabiliteringen.
Mål enhetsnivå
Sjukskrivning sker med
respekt för individen och i
enlighet med Beslutstödets
övergripande principer
Alla avvikelser från
beslutstödets
diagnosbundna
rekommendationer är
motiverade i de medicinska
underlagen
Sjukskrivande läkare är
uppmärksammade på sina
egna sjukskrivningsvanor
Inga medicinska underlag
returneras av
Försäkringskassan för
komplettering
Sjukskrivning är en del av
patientens medicinska
behandling och
arbetslivsinriktade
rehabilitering
Risken för negativa effekter
av lång sjukskrivning
uppmärksammas och
förebyggs
Sjukskrivning sker på lika
villkor och inga omotiverade
könsskillnader i
Medel
Socialstyrelsens beslutsstöd
är känt av alla vårdgivare
och tillämpas av alla
sjukskrivande läkare.
Nya och tillfälliga läkare
introduceras tidigt om
enhetens policy.
Organiserad fortbildning vid
förändringar i beslutsstödet.
Mätning av antal avvikelser
som inte är motiverade
Uppföljning/kontroll
Stickprov via VAS på
basenheten och återföring
Minst 1 ggr/år
Uppföljning av statistik och
upplevelse av
sjukskrivningsprocessens
betydelse för arbetsmiljö
behandlas vid
medarbetarsamtal.
Kan även ske inom ramen
för en audit
Antalet returnerade MU
registreras
Kan ingå som en punkt i
checklista för
medarbetarsamtal.
Läkare och/eller annan
vårdgivaren deltar i av FK
sammankallade
avstämningsmöten
Avstämningsmöten
registreras vid respektive
enhet
Alla sjukskrivna över 5
månader får en tidsplanerad
behandlingsstrategi
utformad i samklang med
sjukförsäkringens
rehabiliteringskedja
Sjukskrivningstal per
kommun, kön och diagnos
följs via statistik från FK
Uppföljning minst 2 ggr/år
Genusaspekt beaktas
Statistik från FK eller egna
stickprov via VAS
Statistik via FK eller Synergi
Redovisas halvårsvis med
enhetens läkare
Diskuteras på läkarmöten
minst 2 ggr/år
Genusaspekt beaktas efter
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
sjukskrivningsmönster
förekommer
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Sida 7 (10)
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Dok nr-vers:
Dok.typ:
uppföljning via datalagret
Instrument för måluppfyllelse
Processen med patienter i sjukskrivningssituationen ska starta tidigt och vara en del av
behandlingen.
Indirekt sjukskrivning bör ske undantagsvis. T.ex. när sjukskrivande läkare har
telefonkontakt med patienten eller om annan vårdgivare haft behandlingskontakt. Detta
ska ske enbart om det framgår i journalen patientens status, hur läkningsprocessen
fortgår och hur uppföljning skall ske
Sjukskrivande läkare skall bedöma funktionsförmågan och aktivitetsförmåga hos
patienten utan att särbehandla för kön, etnicitet eller patientens utbildningsnivå.
Alla som medverkar i sjukskrivningsprocessen skall ha grundläggande och fortlöpande
utbildning i försäkringsmedicin.
Övrig personal ska vara väl förtrogen med sjukskrivningsprocessen och bör erbjudas
regelbunden kortare utbildning i försäkringsmedicin.
Utredning och bedömning i de fall där sjukskrivning riskerar att bli långvarig sker i
team i enlighet med rehabiliteringsgarantins intentioner
Analysera och vid behov vidta åtgärder med anledning av det genusbaserade ohälsotalet
på kommunnivå
Finns koordinatorer ska de med fördel nyttjas för detta arbete.
”Uppföljning”
1. Minst 2 gånger per år tar verksamhetschefen ut statistik på sjukskrivna kvinnor/män mer än
180 dagar de sista 9 månaderna. VAS-ansvarig kan beställa uppgifter från datalagret från 2012.
Respektive läkare har att gå igenom sina fall och ta ställning till hur man kan avsluta fallen
inom den tid som personer kan få sjukpeng för (i princip 364 dagar, även om i vissa fall
förlängd sjukskrivning kan medges).
2. Därefter samlas läkargruppen för gemensam genomgång av sina fall och rådgör med
varandra. Eventuella skillnader i sjukskrivningsmönster mellan kvinnor och män belyses. Om
det finns behov av en diskussion med Försäkringskassan i enskilda fall tar berörd läkare kontakt
med handläggaren som eventuellt föreslår avstämningsmöte. Finns behov av allmän information
eller erfarenhetsutbyte tas kontakt med samverkansansvarig på Försäkringskassan.
3. Minst två gånger per år tar verksamhetschefen ut samtliga sjukintyg utfärdade på enheten
under 1 vecka och genomför själv eller låter läkarna genomföra kontroll på sjukintygen om
rekommenderad sjukskrivningstid enl. Socialstyrelsens specifika riktlinjer har hållits. I de fall
de överskridits kontrolleras om förklaring finns under punkt 9 på sjukintyget.
4. Vid återföring av resultat enligt 1 och 3 frågar verksamhetschefen sjukskrivande läkare:
om de upplever problem vid sjukskrivningar
om läkaren hade handlagt sjukskrivningen på samma sätt om patienten haft annat kön
finns behov av utbildning i försäkringsmedicin
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 8 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
Bilaga 2
Försäkringsmedicinsk kommitté
Bakgrund
Stora förändringar sker och har skett inom sjukskrivningsprocessen. Sättet att arbeta med
sjukskrivning har förändrats till att vara en aktiv insats mot tidigare då det ofta kännetecknades
av passivitet. Det har tillkommit definierade tidsgränser i sjukförsäkringen. Läkaren ska
dokumentera de funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som ligger till grund för
bedömningen av arbetsförmågan. Fler förändringar i försäkringen är att vänta.
Uppgifter
Den försäkringsmedicinska kommittén ska genom rekommendationer till hälso- och
sjukvårdspersonal och på annat sätt verka som en tillförlitlig och god sjukskrivningsprocess.
Rekommendationerna ska vara grundade på en god kännedom i Försäkringsmedicinska frågor.
Kommittén är ett gemensamt forum för försäkringsmedicinska frågor för Försäkringskassan och
Landstinget. Kommittén ska bidra till att den försäkringsmedicinska kompetensen i landstinget
upprätthålls och ökar.
Huvuduppgifterna är:
Initiera och stödja lokala frågor i sjukskrivningsarbetet
Initiera att rekommendationerna revideras när ny kunskap eller nya regler kräver
detta
Tillsammans med linjeorganisationen förankra rekommendationerna hos
förskrivarna och bidra till en fördjupad dialog mellan Landstinget och
Försäkringskassan
Följa utfallet av rekommendationerna och tillsammans med linjeorganisationen
utreda avvikelser och föreslå åtgärder
Ta initiativ till och samordna utbildningsinsatser inom det försäkringsmedicinska
området
Att uppnå en optimal användning av beslutstödet
Att vid behov förändra innehållet i Rutin för basenhet
Stimulera till biverkningsrapportering
Delta i prioriteringsdiskussioner kring sjukskrivningsprocessen
Den försäkringsmedicinska kommitténs arbete ska återredovisas till
landstingsstyrelsen och en årlig plan ska upprättas.
Sammansättning medlemmar:
En ordförande på deltid som gärna är både distriktsläkare och försäkringsmedicinsk
rådgivare. Denne ska ha utse en sekreterare som knyts till arbetet i kommittén. Det ska
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 9 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
finnas en läkarrepresentant från varje sjukskrivande division och en representant från
Försäkringskassan och Norrbottens fyra regioner.
Information
Fortlöpande information om arbetet sker på egen hemsida där även rapportering av
måluppfyllelse ska finnas. Försäkringsmedicinska kommittén skall vid två tillfällen per år sända
statistik på sjukpenningtalet uppdelat på kön och kommun till verksamhetscheferna med
kommentar.
Kvalitetshandbok
för medicintekniska produkter och tjänster
Arbetsplats: Sjukskrivande enheter inom Norrbottens läns landsting
Upprättat av:
Lena Lindgren
Godkänt av:
Landstingsstyrelsen 2010
Giltigt fr o m:
2011-12-01
Sida 10 (10)
Dok nr-vers:
Dok.typ:
Bilaga 3
Följande lagar och styrdokument ligger till grund för arbetet med sjukskrivningar
Grundläggande lagstiftning
Hälso- och sjukvårdslagen - HSL (1982:763)
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
(LYHS 1998:531)
Tandvårdslagen (TL 1985:125)
Sekretesslagen (1980:100)
Patientdatalagen (2008:355)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Föreskrifter och vägledningar
Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och
sjukvården (SOSFS: 2005:12)
God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen, 2006
Socialstyrelsens föreskrifter om informationsbehandling och journalföring i hälso- och
sjukvården (SOSFS 2008:14)
Försäkringsmedicinskt beslutstöd – en vägledning för sjukskrivning
Socialstyrelsen, 2007
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10)
Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdandet av intyg inom hälso- och sjukvården (SOSFS
2005:29)
Övriga nationella riktlinjer som är relevanta.
Landstingets interna dokument om ledningssystem, riktlinjer och rutiner för arbetet med
sjukskrivningar.
