Bygg- och miljönämndens protokoll 2012-02-06

SKELLEFTEÅ KOMMUN
PROTOKOLL
Bygg- och miljönämnden
2012-02-06
Plats och tid
1 (106)
Kontorshuset Hjorten, kl 09.30 - 17.00 Ajournering 12.00 - 12.45
Beslutande
Övriga deltagande
Lorents Burman, ordförande
Jan-Erik Engman, vice ordförande
Carl-Göran Lundmark
Evelina Fahlesson, ej §8
Börje Lindström
Agneta Burman-Ljungblad
Ann-Christin Westerlund
Stig Axelsson
Anders Fransson
Göran Åström, förvaltningschef
Catrin Sandström, byggchef
Harriet Wistemar, planchef
Ulrica Morén, sekreterare
Agneta Gustavsson, handläggare miljöavdelningen, §2
Helena Byström, handläggare miljöavdelningen, §2
Anna Bodén, handläggare miljöavdelningen, §3
Gabriella Andersson, handläggare miljöavdelningen, §3
Carl-Henrik Barnekow, handläggare planavdelningen, §8
Enar Nordvik, handläggare planavdelningen, §§7, 13
Jenny Sundkvist, handläggare byggavdelningen, §13
Elisabet Berggren, handläggare miljöavdelningen, §§14-18
Johanna Engström, handläggare miljöavdelningen, §§19-22
Pär Hellgren, ekonom, §35
Björn Holmgren, handläggare lantmäteriavdelningen, §35
Mikael Borell, Boliden Mineral, §39
Tjänstgörande ersättare
Kjell Bergmark (för Anders Östlund)
Stig Granlund (för David Lindgren)
Raija Melender (för Evelina Fahlesson), §8
Ersättare
Raija Melender
Joakim Wallström
Utses att justera
Paragrafer 1 - 42
Jan-Erik Engman
Underskrifter
……………………………………………..
/Lorents Burman, ordförande/
…………………………………………………
/Ulrica Morén, sekreterare/
……………………………………………..
/Jan-Erik Engman, protokollsjusterare/
BEVIS OM ANSLAG
Justering av bygg- och miljönämndens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla
Sammanträdesdatum
2012-02-06
Anslaget har satts upp
2012-02-10
Förvaringsplats för protokollet
Bygg- och miljökontoret, Trädgårdsgatan 7
Underskrift
…………………………………….
Ulrica Morén
Utdragsbestyrkande
Anslaget tas ner efter
2012-03-02
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§1
Fastställande av dagordning
Punkt 9b
Punkt 23
Justering (sign)
Utgår – Vitberget S:5
Utgår – Boviken 3:5, dnr 2009.3531
Utdragsbestyrkande
2
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§2
PROTOKOLL
2012-02-06
3
Dnr 2008.3186
Yttrande över ansökan om omprövning av Rönnskärsverken
och nytt djupförvar av avfall mål M 1012-09
Sammanfattning
Boliden Mineral AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad
verksamhet vid Rönnskärsverken i Skellefteå kommun. Sedan tidigare finns ett antal
tillstånd för verksamheten inklusive gällande grundtillstånd som är mer än 10 år
gammalt och meddelat med stöd av miljöskyddslagen. Tillståndansökan omfattar
fortsatt och utökad produktion av koppar-, bly- och zinkprodukter samt ett nytt
djupförvar för farligt avfall och kvicksilveravfall.
I ansökan har Boliden översiktligt beskrivit Rönnskärsverkens påverkan på miljön:
Utsläpp till luft: Från olika processenheter och reningsutrustningar avgår främst
metallhaltigt stoft, svaveldioxid och koldioxid.
Utsläpp till vatten: Via kylvatten och renat processvatten släpps metaller och COD ut
till havet. Även diffusa metallutsläpp sker.
Buller: Buller uppstår från ventilation, materialhantering, trafik och mejsling av
skänkar.
Damm: Diffus damning uppstår främst vid materialhantering (transporter, lastning,
lossning, slaggkrossning).
Avfall: I verksamheten uppkommer avfall som kan delas in i två huvudgrupper: icke
branschspecifikt avfall som huvudsakligen tas omhand externt och branschspecifikt
avfall som lagras på Rönnskärs industriområde.
Energi: Energi åtgår i varierade grad vid de olika processerna.
Elenergi utnyttjas för smältning i kopparhyttan, kopparraffinering i elektrolysverket,
motordrift för fläktar och transportanordningar. Olja och gasol används i varierande
grad för smältning och varmhållning. Kol förbrukas som reduktionsmedel vid
fumingverket.
Transporter:
Dieselolja och bensin förbrukas vid de interna transporterna på industriområdet. För
transporter till och från Rönnskär förbrukas dieselolja till lastbilar, elenergi till
tågtransporter och olja till fartygstransporter.
Råvaror: Råvaror som utnyttjas är mineralkoncentrat från gruvor, kol, sand, olja och
syrgas. Övriga råvaror är återvinningsmaterial av olika slag.
Mark: Rönnskärsverken etablerades 1928 på en halvö i Bottenviken som under årens
lopp har utökats genom utfyllningar av restprodukter, så att ytan är ca tre gånger större
idag än vid driftstarten.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
4
Förorenad mark: Rönnskär är till stor del uppbyggt av metallhaltiga restprodukter som
slagg och anrikningssand.
Vattenanvändning: Havsvatten används till indirekt kylning av ugnar, sötvatten
förbrukas i tillämpningar där havsvatten inte kan användas.
Vibrationer: Inga sprängningar som medför störande vibrationer förekommer.
Lukt: Svavellukt kan tillfälligtvis förekomma vid vissa vädersituationer
Påverkan på recipienter: Föroreningsbelastningen på Rönnskärs omgivningar har
historiskt varit hög. De senaste decenniernas kraftigt minskade utsläpp har lett till
avsevärda förbättringar. Utsläppen från Rönnskär bidrar även idag till en förhöjd
metall- och svavelbelastning i närområdet. Belastningen har dock nått ner till en nivå
där det är svårt att påvisa några tydliga samband mellan dagens utsläpp och negativa
effekter i omgivningen.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att lämna följande synpunkter med bedömning och
motivering som yttrande till mark- och miljödomstolen.
Justering (sign)

Bygg- och miljönämnden anser att den maximala utsläppsmängden
svaveldioxid bör sättas till 5000 ton, vilket är 400 ton mindre än förväntat
utsläpp.

Bygg- och miljönämnden anser att mängden utsläppta kväveoxider bör hållas
så låg som möjligt och att villkoret läggs närmare den förväntade
utsläppsmängden och att andra sätt att minska kväveoxiderna istället får
undersökas.

Bygg- och miljönämnden anser att marginalen mellan de förväntade
utsläppsmängderna och de föreslagna villkoren för luft är alltför stor för både
stoft och metaller. När det gäller utsläppen av dioxiner och furaner är det ytterst
viktigt att utsläppen inte tillåts öka med ökad produktion.

Bygg- och miljönämnden anser att frågan om järnsand är ett avfall eller en
biprodukt behöver tas med i prövningen av verksamheten.

Bygg- och miljönämnden anser att eftersom bedömningen av järnsand kan vara
av nationell betydelse bör Mark- och miljödomstolen ta in ett yttrande om
bedömning från Naturvårdsverket om hur de ställer sig till frågan om järnsand
är en biprodukt eller ett avfall och om det är lämpligt att använda
biprodukten/avfallet i anläggningsändamål.

Bygg- och miljönämnden delar bolagets uppfattning att kylvattnets innehåll av
metaller bör avräknas vid beräkning av utsläppen av metaller till havet. Men
det är då också rimligt att en motsvarande reducering görs av de villkorade
begränsningsvärdena.

Bolaget anger att utsläppet av kadmium kommer att öka efter utbyggnad vilket
är otillfredsställande. Bygg- och miljönämnden anser att bolaget behöver
prioritera åtgärder för att minska kadmiumutsläppen från verksamheten.
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
5

Bygg- och miljönämnden anser att det är viktigt att regelbunden provtagning av
metaller/miljögifter i vattenområdet kring Rönnskärsverket läggs till i
egenkontrollprogrammet samt att det är viktigt att bolagets kontroll av
metallhalter i småabborre fortsätter men att egenkontrollprogrammet bör
kompletteras med undersökningar av konsumtionsfisk, främst gädda, abborre,
och sik.

Bygg- och miljönämnden anser att det är lämpligt att samma villkor för buller
som funnits tidigare ska gälla för verksamheten. Detta innebär att bullret från
verksamheten inte får överskrida 50 dBA dagtid, 45 dBA kväll, 40 dBA natt
och den momentana ljudnivån 60dBA nattetid.

Bygg- och miljönämnden anser att bolaget bör redovisa en strategi för hur
koldioxidutsläppen som kommer från verksamheten på Rönnskärsverken ska
kunna minska fram till 2030. Bygg- och miljönämnden anser också att
Rönnskärsverken bör redovisa hur den lågvärdiga spillvärmen som kommer
från Rönnskärsverken kan tas tillvara.

Bygg- och miljönämnden anser att planen för hantering av material med
innehåll av bromerade flamskyddsmedel bör kunna lämnas in samtidigt som
planen för begränsning av diffus damning från verksamheten. Det vill säga
senast ett år efter att domen vunnit laga kraft.

Bygg- och miljönämnden anser att när det gäller de bromerade
flamskyddsmedlen är det viktigt att bolaget gör kontinuerliga mätningar av
nedfallet, sedimentundersökningar och undersökningar i djur och växter för att
kunna se trender och om utsläppen ökar eller minskar. Provtagningar av
bromerade flamskyddsmedel i dagvattnet från området bör också ingå.

Utifrån det underlag som Boliden redovisat anser bygg- och miljönämnden att
placeringen av ett slutförvar för farligt avfall under Rönnskär är ett godtagbart
alternativ. Eftersom mycket av avfallet har hög lakbarhet av flera miljöfarliga
metaller är det viktigt att Boliden prioriterar arbetet med att långsiktigt kemiskt
stabilisera avfallet.
Bygg- och miljönämndens bedömning och motivering till beslut
Utsläpp till luft
Mängden utsläppt svaveldioxid har minskat kraftigt från 40-talet fram till 1996.
Därefter kan en svag ökning av utsläppt mängd noteras. Bolaget betonar att mängden
utsläppt svavel i förhållande till producerad mängd koppar fortsatt kommer att minska
men bidraget till haltnivåerna i omgivningarna kommer ändå att öka med 33 % vid
maximal produktion och den återhämtning som setts i omgivningarna till följd av
minskat nedfall kommer då att börja motverkas åtminstone i närområdet. Bygg- och
miljönämnden anser därför att den maximala utsläppsmängden svaveldioxid bör sättas
till 5000 ton, vilket är 400 ton mindre än förväntat utsläpp.
När det gäller kväveoxider bedöms utsläppen inte leda till att några
miljökvalitetsnormer överskrids i Rönnskärs närområde och bidraget till halterna i
centrala Skellefteå väntas bara vara något enstaka mikrogram. Rönnskärs samlade
bidrag till kvävedepositionen i omgivningarna bedöms öka med 25 % men det
framhålls att det relativa bidraget ändå inte utgör mer än ca 2 % av det totala
kvävenedfallet.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
6
Tillåtna utsläppsmängder för stoft- respektive metaller från punktkällor föreslås av
bolaget att sänkas, utom för arsenik, där den tillåtna utsläppsmängden föreslås vara
oförändrad. Trots detta anser bygg- och miljönämnden att marginalen mellan de
förväntade utsläppsmängderna och de föreslagna villkoren är alltför stor för både stoft
och metaller.
När det gäller utsläppen av dioxiner och furaner anser bygg- och miljönämnden att det
är ytterst viktigt att utsläppen inte tillåts öka med ökad produktion.
Järnsand
Enligt bolaget är järnsand en biprodukt till kopparframställning och alltså inget avfall.
Naturvårdsverket hade efterfrågat en redovisning av en alternativ hantering av
järnsanden om materialet inte kan utnyttjas som anläggningsmaterial utan behöver
omhändertas på annat sätt och på det svarar bolaget att förutom en extern marknad
finns avsättning för järnsand internt i bolaget.
Bygg- och miljönämnden vet att järnsanden geotekniskt har bra egenskaper t ex mot
tjälskador men anser att den inte är ett helt okomplicerat material ur miljösynpunkt.
Enligt artikel 5 i det nya ramdirektivet för avfall (2008/98/EG) kan en restprodukt
betraktas som biprodukt istället för avfall om fyra villkor är uppfyllda. Villkoren är
enligt bolaget uppfyllda vilket enligt bolaget innebär att järnsand inte är ett avfall.
Bestämmelsen är införd i miljöbalkens 15 kapitel men bestämmelsen har nu tre
punkter med ungefär samma innehåll.
Bygg- och miljönämnden anser dock att det är ej klarlagt om alla kriterier är uppfyllda.
Bland annat handlar kriterierna om att ämnet ska kunna användas direkt utan någon
annan bearbetning än normal industriell praxis och att den fortsatta användningen ska
vara laglig, dvs. ämnet ska uppfylla alla relevanta produkt-, miljö- och
hälsoskyddskrav för den specifika användningen och inte leda till allmänt negativa
följder för miljön eller människors hälsa.
Bygg- och miljönämnden anser att det är ej klarlagt om kriterierna är uppfyllda
eftersom det behövs en användaranvisning med vissa restriktioner för att använda
materialet t ex att järnsand bör användas över grundvattenytan, och inte bör användas
nära brunnar. Bolaget kan inte garantera att järnsanden används enligt deras
anvisningar och att anvisningarna verkligen når användarna. Bygg- och miljökontoret
har vid flera tillsynsbesök på företag där de använt sanden kunnat konstatera att
anvisningarna inte är kända och därför inte heller följs. Frågan är också om
processteget som av Boliden bedöms göra att järnsanden blir en produkt inte lika gärna
kan ses som en behandling av ett avfall för att minska farligheten.
Bygg- och miljönämnden har i tidigare komplettering efterfrågat en redovisning av hur
Boliden avser att hantera järnsanden i förhållande till handboken ”Användning av
avfall för anläggningsändamål” som gavs ut 2010. Bolaget har då svarat att materialet
inte ska ses som ett avfall och att riktvärdena i handboken inte är tillämpliga. Om man
ändå gör en jämförelse med de riktvärden som finns i Naturvårdsverkets handbok,
eftersom materialet trots allt används till samma ändamål som handboken reglerar, så
överskrider både totalinnehållet och utlakningen av metaller både nivån för fri
användning och nivån för användning som täckmaterial på deponier.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
7
Boliden betonar att man endast ska se till utlakningen och att den procentuellt är liten
men eftersom totalinnehållet av metaller är högt blir mängden metaller som lakas ut
ändå relativt stor. Enligt Naturvårdsverket räcker det att man antingen överskrider
totalinnehållet eller lakningsnivåerna för att man totalt sett ska bedöma att respektive
nivå i handboken inte klaras.
Bygg- och miljönämnden har även konstaterat att riktvärdena för förorenad mark,
kategorin mindre känslig markanvändning överskrids för antimon, arsenik, kobolt,
koppar, krom, molybden, nickel och zink, samt att nivån känslig markanvändning
överskrids för bly. För koppar, molybden och zink är innehållet i sanden mellan 20 och
25 gånger högre än riktvärdet.
Då det blir fler och fler platser där inventeringar av förorenade områden utförs tas
också fler markprover där dessa extremt höga metallhalter konstateras. Den logiska
bedömningen blir då att järnsanden borde saneras bort. Genom att använda sanden i
samhället skapas hela tiden nya platser med förorenad mark.
Bolaget poängterar också i sin ansökan att järnsand kommer att registreras som en
produkt enligt Reach. Bygg- och miljönämnden vill betona att det vid
Reachregistrering av ett ämne inte görs någon bedömning av om ämnet är ett avfall
eller inte. Registreringen är därför inte synonymt med att det då blir en produkt.
Bygg- och miljönämnden ifrågasätter lämpligheten att sprida järnsand i samhället utan
egentlig kontroll.
Bygg- och miljönämnden anser att det är nödvändigt att först och främst få klarhet i
om man ska bedöma järnsand som en biprodukt eller ett avfall och därför vill vi att
frågan får ingå i prövningen av Rönnskärsverken och att en bedömning får göras av
mark- och miljödomstolen och Naturvårdsverket eftersom frågan kan vara av nationellt
intresse. I samband med detta finner vi det angeläget att man även bedömer om
materialet bör återanvändas eller om det bör deponeras.
Utsläpp till och påverkan på vattenmiljön
Försurning
Länsstyrelsens preliminära beräkningar (kalkningsplanen för 2010-2015) visar att i
Skellefteå kommun är ca 20 % av sjöarna och ca 60 % av vattendragen försurade.
Detta har inneburit att det regionala miljömålet om att andelen försurade sjöar inte får
överstiga 5 % till 2010 inte blev uppfyllt. Nya regionala miljömål kommer att tas fram
under 2012 (naturvårdsverket).
I vissa sjöar inom Rönnskärsverkets påverkansområde har kalkning pågått i över 30 år.
Successivt minskad försurning har lett till lägre kalkgivor. Ökade utsläpp av
svaveldioxid kan, som bolaget påpekar, dock motverka den positiva återhämtningen
vad gäller försurning i sjöar och vattendrag. Kalkning kan inte heller helt kompensera
det sura nedfallet eftersom inte alla försurade vatten kalkas idag och inga nya
kalkningsprojekt tillåts.
Bygg- och miljönämnden anser att det är av mycket stor betydelse att Boliden
fortsätter att intensivt arbeta för att reducera utsläppen av svaveldioxid.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
8
Metaller
Utsläppet av kylvatten bidrar med mest metaller, ca 95 % av det
villkorsreglerade utsläppet. Den största andelen av utsläppen av metallerna koppar, bly
och zink kommer från de diffusa utsläppen som idag inte kontrolleras kontinuerligt.
Kylvattenintaget sker från Kallholmsfjärden som redan innehåller förhöjda halter.
Detta medför att av Rönnskärsverkens utsläpp av metaller till havet kommer ca 30-70
% (2007) in via kylvattnet. Dessa metaller räknas idag in i de samlade utsläppen som
villkoras.
Bygg- och miljönämnden delar bolagets uppfattning om att kylvattnets innehåll av
metaller bör avräknas vid beräkning av utsläppen av metaller till havet. Men det är då
också rimligt att en motsvarande reducering görs av de villkorade
begränsningsvärdena.
Rönnskärsverkets metallutsläpp till havet har successivt minskat under de senaste
decennierna. Förutom bolagets kontroll av kylvattnet är det relativt få metallanalyser
gjorda på vatten utanför Rönnskär under senare år. Boliden har själva gjort mätningar
2007 och 2008 och Länsstyrelsen 2006. De högsta halterna återfinns i
Kallholmsfjärden för koppar, bly, zink, kadmium och nickel. Det är bara halten av
kadmium som vid något tillfälle legat i nivå med vattendirektivets gränsvärden. Även
zink som inte är ett av vattendirektivet prioriterat ämne har tidvis uppmätts i mycket
höga halter. Bolaget anger som en förklaring att fartyg som passerat hamninloppet kan
ha virvlat upp metallhaltigt bottensediment och metaller kan därefter ha frigjorts till
vattnet.
Bygg- och miljönämnden anser att det är viktigt att regelbunden provtagning av
metaller i vattenområdet kring Rönnskärsverket läggs till i egenkontrollprogrammet.
Kadmium är ett av vattendirektivets prioriterade ämnen och är giftigt för vattenlevande
organismer. Bolaget anger att utsläppet av kadmium kommer att öka efter utbyggnad
vilket är otillfredsställande. Bygg- och miljönämnden anser att bolaget bör prioritera
åtgärder för att minska kadmiumutsläppen från verksamheten.
Undersökningar av metaller i gädda visar att halterna är ca 2-5 gånger högre i gädda
från Skelleftehamnsfjärden än från andra undersökta fjärdar i Västerbotten. Halterna i
havsgäddan ligger dock inte över de halter man finner i gäddor från sjöar i området.
Analys av metallhalter i abborre ingår i Rönnskärs egenkontrollprogram. Det är främst
metallerna bly och kvicksilver som avviker med förhöjda halter jämfört med
referensstationer i området.
I en undersökning från Naturhistoriska riksmuseet 2010 som analyserat abborre från
hela norrlandskusten görs en jämförelse av halter i abborre och gränsvärden (i vissa
fall beräknade gränsvärden). I abborre från Kallholmsfjärden och Sörfjärden
överskrids gränsvärdet för kvicksilver.
Bygg- och miljönämnden anser att det är viktigt att Rönnskärsverkets kontroll av
metallhalter/miljögifter i småabborre fortsätter men att egenkontrollprogrammet bör
kompletteras med undersökningar av konsumtionsfisk, främst gädda, abborre, och sik.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
9
Djupförvar
Utifrån det underlag som bolaget redovisat så bedömer bygg- och miljönämnden att
placeringen av ett slutförvar under Rönnskär är det bästa alternativet. Eftersom mycket
av avfallet har hög lakbarhet av flera miljöfarliga metaller är det viktigt att bolaget
prioriterar arbetet med att långsiktigt kemiskt stabilisera avfallet.
Buller
Resultaten av bullerutredningen 2010 visar att bolaget beräkningsmässigt håller
gällande bullervillkor i samtliga kontrollpunkter som ligger vid omgivande bebyggelse
kring verksamheten.
Bygg- och miljönämnden anser att det är lämpligt att samma villkor för buller som
funnits tidigare ska gälla för verksamheten. Detta innebär att bullret från verksamheten
inte får överskrida 50 dBA dagtid, 45 dBA kväll, 40 dBA natt och den momentana
ljudnivån 60dBA nattetid.
Energi
Den stora satsningen på smältning av elektronikskrot som nu görs där det frigörs stora
mängder värme från ingående plaster ger överskottsenergi. Energiförlusterna kommer
nu att öka i form av varmt kylvatten. Redan idag är det otillfredsställande att en stor
del av spillvärmen från Rönnskärsverken inte tas tillvara då den anses lågvärdig.
I miljömålen för Västerbotten angavs att år 2010 ska de sammanlagda utsläppen av
koldioxid från fossila bränslen i länet har minskat med åtta procent jämfört med
utsläppt mängd 1990. I de lokala miljömålen för Skellefteå kommun anges att
koldioxidutsläppen ska minska för hela Skellefteå kommun med 8 % till 2012. För
Västerbottens län ansågs målet vara uppfyllt 2010 och även för Skellefteå kommun är
utsikterna goda till utgången av 2012.
Bygg- och miljönämnden anser att bolaget bör redovisa en strategi för hur
koldioxidutsläppen som kommer från verksamheten på Rönnskärsverken ska kunna
minska fram till 2030.
Bygg- och miljönämnden anser också att bolaget bör redovisa hur den lågvärdiga
spillvärmen som kommer från Rönnskärsverken kan tas tillvara.
Bromerade flamskyddsmedel
Kunskapen om hur bromerade flamskyddsmedel påverkar människa och miljö är
begränsad men flertalet bromerade flamskyddsmedel ackumuleras i fettvävnad och
stannar kvar lång tid i kroppen.
Även om kunskapen om de bromerade flamskyddsmedlen är begränsad så finns det all
anledning att misstänka att ämnena kan ge allvarliga problem, inte minst med tanke på
den omfattande spridningen och svårnedbrytbarheten i miljön samt det faktum att
ämnena har strukturella likheter med mer välkända miljögifter som t ex PCB. Att
ämnena är persistenta, ansamlas i vävnader och anrikas i näringskedjor kan innebära
stora problem på längre sikt.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
10
Den undersökning av bottensediment utmed Bottenviken som SGU (Statens
geologiska undersökningar) gjorde 2003-2004 visar på tydligt förhöjda halter av
bromerade flamskyddsmedel, polybromerade difenyletrar (PBDE) i Skelleftehamn i
förhållande till Östersjön och Bottenviken i övrigt. I en rapport från Naturhistoriska
riksmuseet (Rapport nr 9:2010), ”Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust” kan
man också se att halten av polybromerade difenyletrar som analyserats ligger klart
högst i Kallholmsfjärden och i Yttre fjärden i Piteå. I en undersökning på abborre som
länsstyrelsen utförde 2007 var halterna av bromerade flamskyddmedel 25 gånger högre
i Kallholmfjärden än i Österfjärden i Umeå.
De förhöjda halterna i Rönnskärsområdet kommer mest troligt från den hantering av
elektronikskrot som sedan lång tid tillbaka pågår i området.
Bygg- och miljönämnden menar att det är viktigt att hanteringen och lagringen av
elektronikskrot i så stor utsträckning som möjligt sker under tak, vilket också är vad
bolaget beskriver i sin komplettering att de tänker göra. Det är också viktigt att man
gör kontinuerliga mätningar av nedfallet samt sedimentundersökningar och
undersökningar i biota för att kunna se trender och om utsläppen/halterna ökar eller
minskar mm. Provtagningarna bör också omfatta dagvattnet från området.
Bygg- och miljönämnden bedömer att bolagets pågående arbete med att minska
damningen från hanteringen av elektronikskrot är bra och kan innebära att utsläppen av
bromerade flamskyddsmedel minskar.
Bolaget föreslår ett villkor där de åtar sig att upprätta en plan för hantering av material
som innehåller eller har behandlats med bromerade flamskyddsmedel. Planen ska
enligt deras förslag lämnas in två år efter att domen vunnit laga kraft.
Bygg- och miljönämnden anser att planen för hantering av material med innehåll av
bromerade flamskyddsmedel bör kunna lämnas in samtidigt som planen för
begränsning av diffus damning från verksamheten. Det vill säga senast ett år efter att
domen vunnit laga kraft.
Det finns två företag i Skelleftehamn, däribland Boliden AB, som båda hanterar stora
mängder elektronikskrot. Provtagningar visar att de högsta halterna bromerade
flamskyddsmedel i sediment och fisk jämfört med kusten i övrigt finns just i området
runt Skelleftehamn.
Det vore därför önskvärt om något av de två företagen tog initiativ till en gemensam
undersökning av föroreningssituationen (kanske tillsammans med Umeå universitet)
när det gäller bromerade flamskyddsmedel. Det vore lämpligt att Boliden som det
större företaget som också funnits i området under lång tid tog det initiativet.
Kemikalier
Bolaget beskriver sin kemikaliehantering och sitt arbete med kemikalier i ansökan.
Bolaget beskriver att det finns några produkter som används i stor mängd med så
kallade utfasningsämnen. Men det är också viktigt att Rönnskärsverken har kontroll på
produkter som används i mängder under 1000 kg och att man dokumenterar produkter
med utfasningsämnen men även riskminskningsämnen (ämnen med egenskaper som
bör ges särskild uppmärksamhet) och vattendirektivsämnen (33 prioriterade ämnen i
vattendirektivet som utgör en risk för vattenmiljön).
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
11
Farliga ämnen kommer på sikt att få en starkt begränsad användning och det är viktigt
att bolaget i god tid vet vilka kemikalier som berörs.
Bygg- och miljönämnden anser att produkter med innehåll av särskilt farliga ämnen
bör finnas dokumenterade i egenkontrollen och om de kan nå vatten. Det är också
lämpligt att med jämna intervall ta prover i utsläpp till vatten på de i vattendirektivet
prioriterade ämnen som återfinns i de kemiska produkter som bolaget använder.
Beskrivning av ärendet
Ansökan gäller dels omprövning enligt miljöbalken av den samlade miljöfarliga
verksamheten vid Rönnskärsverken med utökning av produktionen dels ett nytt
djupförvar för farligt avfall och kvicksilveravfall.

Produktionsökningen avser i första hand koppar-, bly- och zinkprodukter. För
verksamhetens huvudprodukt koppar är ökningen i produktion 500 000 ton/år
jämfört med dagens nivå, enligt tillstånd 300 000 ton/år.

Hamnverksamhet

Avveckling av befintliga lagerplatser för farligt processavfall

Nytt djupförvar för farligt avfall och kvicksilveravfall
Verksamhet
Rönnskärsverken är en av världens största anläggningar för återvinning av metaller.
Rönnskär är ett smältverk för produktion av koppar, bly, guld, silver och zinkprodukter
samt ytterligare metaller och metallföreningar som biprodukter. Andra biprodukter är
svavelsyra och flytande svaveldioxid. Rönnskärsverken består idag av ett tiotal
produktionsenheter som tillsammans gör det möjligt att utvinna metaller ur de flesta
typer av metallhaltiga råvaror.
Som råvaror utnyttjas anrikade metallkoncentrat från framförallt svenska gruvor
liksom återvinningsmaterial i form av skrot och restprodukter av olika slag bland annat
elektronikavfall. Till verksamheten hör en hamn över vilka egna råvaror och produkter
skeppas. Hamnen fungerar också som transithamn för metallkoncentrat från gruvor i
regionen.
Djupförvar
Som ett tillägg till den tidigare inlämnade ansökan om fortsatt och utökad produktion
söker företaget tillstånd enligt miljöbalken för deponering av farligt avfall, som har
genererats och kommer att genereras från verksamheten vid Rönnskärsverken.
Deponeringen planeras ske genom underjordsförvar i en serie bergrum, som anläggs på
300-400 meters djup under industriområdet. Bergrummen kommer att slutgiltigt
förseglas i samband med att verksamheten vid Rönnskärsverken upphör.
Sedan Rönnskärsverkens tillkomst vid slutet av 1920-talet har betydande kvantiteter
restprodukter genererats från verksamheten och lagrats i avvaktan på en eventuell
upparbetning. Mycket av detta material har också förts tillbaka till processen och vissa
kvantiteter har använts för utfyllnad på industriområdet, medan andra har förädlats till
produkter och biprodukter.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
12
Trots detta har en stor mängd restprodukter inte kunnat avsättas eller omsättas och de
utgör idag ett avfall som måste tas om hand slutligt. En del av detta avfall är
kvicksilverkontaminerat farligt avfall som mellanlagrats på industriområdet i avvaktan
på beslut om slutligt omhändertagande. Enligt svensk lagstiftning ska detta
kvicksilverhaltiga avfall senast 1 januari 2015 bortskaffas till en anläggning för
permanent lagring i djupt bergförvar. Efter flera års utredningar i denna fråga har
Boliden funnit att den bästa lokaliseringen för ett sådant underjordsförvar är i berget
under Rönnskär.
Utsläpp till luft
Vid Rönnskärsverken släpps flera olika ämnen ut till luft. En sammanställning av de
gränsvärden som gäller i dagsläget, de utsläppsmängder som förekommit på senare år,
väntad utsläppsmängd vid ökad produktion samt vilket gränsvärde som Boliden AB
föreslår ska gälla för det nya tillståndet redovisas i tabellform i bilaga.
Svaveldioxid
Rönnskärsverken har sedan starten på 1930-talet varit en av de mest betydande
utsläppskällorna i landet för svaveldioxid. På 40-talet var utsläppen som högst med
över 100 000 ton SO2 (svaveldioxid) per år. Dagens utsläppsnivå ligger på ca 4000 ton
SO2 trots mångdubblad produktion och utsläppsminskningen bara sen 80-talet uppgår
till ca 70 %. Svavelutsläppen är till övervägande del processrelaterade och kommer
från svavlet i sligen. Svaveldioxid släpps också ut genom transporter knutna till
Rönnskärsverken. Utsläppen från transporter uppskattas till ca 7 ton i dagsläget men
väntas minska till ca 3 ton om föreslagna hårdare regler för svavelhalten i
fartygsbränsle träder ikraft.
Den största källan inom Rönnskärsområdet är kopparsmältverket där sligen smälts och
där en stor del av svaveldioxiden avgår genom konverterventilationen och
centralskorstenen. Kopparsmältverket står för
65-70 % av de totala SO2-utsläppen. En annan stor källa är fumingverket därifrån ca 25
% av de totala SO2-utsläppen sker. Svavelproduktverket står endast för ca 5 % av
totalutsläppen.
I dagsläget släpps 19,5 kg SO2 ut per producerat ton koppar vilket innebär att man med
dagens anläggning inte kan producera den tillståndsgivna mängden på 300 000 ton
koppar utan att överskrida den tillåtna utsläppsmängden av SO2 utan att investera i
ytterligare svavelreningsteknik. Trots att mängden SO2 som släpps ut kommer att öka
med ökad produktion betonar bolaget att utsläppet av SO2 per ton producerad koppar
ändå kommer att minska med de föreslagna villkoren, från 15 kg SO2 vid en
produktion på 300 000 ton koppar till 12,6 kg SO2 vid en maxproduktion på 500 000
ton.
Bolaget har kartlagt möjligheterna till ytterligare rening i anläggningens olika delar
och på många ställen är det komplicerat pga. låga svavelhalter i kombination med höga
gasflöden. Ytterligare rening övervägs i dagsläget främst vid kopparverket och
slaggfumingverket där svavlet avgår med tappgaser, ventilationsgaser och
processgaser. Rening vid fler emissionspunkter, utöver nämnda, medför enligt bolaget
en omotiverat hög driftskostnad.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
13
De två metoder som bedöms tänkbara för svavelrening innebär att man tillsätter
antingen kalk eller lut (i detta fall natriumhydroxid), för att binda svavlet. Vid
användning av kalk uppkommer en avfallskostnad och metoden bedöms dyrare än
rening med lut och därför är lut förstahandsalternativet.
Ytterligare en teknik som är bedömd som BAT (Best Available Technology) för
svavelrening är skrubbning i sjövatten. Denna metod bedöms som den mest
kostnadseffektiva lösningen men orsakar troligen alltför höga utsläpp av metaller till
vattenrecipienten.
Bolaget har i ansökan angivit att en rimlig ambitionsnivå, mot bakgrund av nyttan med
verksamheten och den miljöpåverkan som kan förutses pga. SO2-utsläppen är att
åtgärder för att minska utsläppen ska vidtas till en specifik reningskostnad av 60 kr/kg
svavel. Tvingas bolaget rena mera blir det inte ekonomiskt att genomföra
produktionsökningen. Bolaget framhåller att belastningen på miljön är godtagbar och
att förslaget till villkor uppfyller hänsynsreglerna i miljöbalken.
Vid Rönnskärsverken övervakas SO2-utsläppen sker genom kontinuerlig mätning vid
sju större utsläppspunkter som tillsammans står för ca 97 % av det totala SO2utsläppet. Vid övriga utsläppspunkter sker mätningar periodvis.
Svaveldioxid i omgivningen
Miljökvalitetsnormen för SO2 är 200 µg/m3 som timmedelvärde och 100 µg/m3 som
dygnsmedelvärde. Timmedelvärdet får överskridas 175 timmar per år förutsatt att
halten 350 µg/m3 inte överskrids mer än 24 gånger under ett kalenderår. Normen för
dygn får överskridas 7 dygn per år förutsatt att halten 125 µg/m3 inte överskrids under
mer än 3 dygn under ett kalenderår. Bolagets bedömning är att miljökvalitetsnormerna
inte överskrids.
Det nationella och regionala miljömålet för svaveldioxid säger att halten
5 µg/m3 som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Från
WHO finns också sen tidigare ett 10-minutersmedelvärde på 500 µg/m3 och ett
dygnsmedelvärde på 20 µg/m3. Mätningar av svaveldioxid i omgivningarna kring
Rönnskärsverken (Skelleftehamn, Örviken, Yttre Ursviken och Bureå) genomfördes i
stort sett ett kvartal varje år under åren 1998-2003. Halterna var genomgående låga och
medelvärdena låg oftast runt 5 µg/m3 eller något högre.
Bolaget har förutom mätningar låtit utföra spridningsberäkningar för svaveldioxid,
kväveoxider och partiklar (PM10), depositionsberäkningar av svavel och kväve samt
uppskattning av haltnivån i luft av bly, kadmium och arsenik baserade på
emissionsförhållanden mellan dessa parametrar och partiklar (metallerna mäts i
partikelfraktionen PM10). Beräkningarna har utförts separat för
produktionsanläggningen och för transporterna (hamnen och interna transporter på
land). Beräkningar har även gjorts för en 33 % högre emission, som ska spegla
utsläppen vid sökt kopparproduktion (emission av ca 6000 ton SO2). Utöver detta har
en specialberäkning gjorts för att studera risken att WHO:s 10-minutersmedelvärde ska
överskridas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
14
Spridningsberäkningarna visar på relativt låga halter av SO2 i omgivningarna.
Mätningarna i närmaste omgivningarna har som nämnts visat på halter som ligger
kring, och strax över 5 µg/m3. Beräkningarna visar att produktionsökningen kan
medföra att årsmedelvärdet kommer att överskrida det nationella och regionala
miljömålet åtminstone i ett begränsat område norr om, och möjligen även sydväst om
Rönnskärsverken.
I övrigt i Skelleftehamn visar beräkningarna på ett haltbidrag av SO2 för
årsmedelvärdet på som mest 3 µg/m3 i nuläget och ett tillskott av 1 µg/m3 vid ökad
produktion. 98-percentilen för timme ligger i dagsläget på 15-20 µg/m3 och väntas öka
med ca 10 µg/m3.
Korta perioder med höga halter förekommer under sommaren vid sjöbris när
landmassan är uppvärmd och vertikala luftrörelser blandar ner utsläppsplymen mot
marken. Beräkningarna av de högsta 10-minutersmedelvärdena visar på halter på 300350 µg/m3 och med framtida produktion kommer de att ligga i spannet 400-450 µg/m3.
WHO:s rekommenderade 10-minutersmedelvärde kommer således inte att överskridas.
Bidragen till nedfall av svavel kommer att öka från ca 200 till 270 mg/m2 och år inom
en mils radie.
Kväveoxider
Utsläppen av kväveoxider är i högsta grad processberoende. Hälften av det totala
utsläppet genereras vid injicering av kol och syreanrikad luft i fumingverket.
Resterande hälft är relativt jämnt fördelad på övriga enheter (undantaget
ädelmetallverket), där de uppkommer genom förbränning. Vid en ökad produktion
bedöms utsläppen öka med ca 25 % till ca 250 ton/år.
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i centrala Skellefteå. Tillskotten till
årsmedelvärdet och 98-percentilen för timme för kvävedioxid blir som mest 1 µg/m3 i
centrala Skellefteå. Bidraget från processerna på Rönnskärsverken bedöms bidra med
maximalt 1-2 % av de totala halterna. De tunga fordon som transportera material till
och från Rönnskärsverken och som passerar genom Skellefteå centrum utgör ca 1 % av
totala fordonsantalet och
ca 14 % av de tunga transporterna på väg 372 mot E4. När det gäller närområdet till
Rönnskär så finns inga mätdata för kvävedioxid men risken av någon
miljökvalitetsnorm ska överträdas bedöms av bolaget som försumbar.
Kvävenedfallet från Rönnskär utgör som mest 1-2% av totala nedfallet och
transporterna bedöms bidra med ungefär samma mängd. Rönnskärs bidrag till
kvävenedfall är i dagsläget 2-3 mg/m2 och bedöms öka med 1 mg/m2 inom en mils
radie. Rönnskärs bidrag till kvävenedfallet i området är således litet i förhållande till
den totala depositionen.
Stoft (partiklar) och metaller
Utsläppen av stoft sker från många olika punkter med relativt små utsläpp vid varje
punkt. Det största enskilda utsläppet kommer från granuleringen av fumad slagg i
kopparverket (ca 20 %). De metaller som släpps ut i störst mängd är zink, bly och
koppar (1-10 ton/år). Kopparsmältverket står för största delen (70-80 %) och härifrån
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
15
kommer också största mängderna av kadmium och arsenik. Kvicksilver däremot,
kommer till största delen från svavelproduktverket.
Vid smältverket finns idag mer än 30 större filteranläggningar och driftstörningar i
anläggningarna eller incidenter i processerna kan orsaka tillfälligt högre stoftutsläpp.
Gränsvärden för stoft har gällt sen 1994 men har aldrig överskridits hittills. 2007
inträffade driftsproblem vid två av reningsanläggningarna vilket ledde till något högre
utsläpp av stoft och metaller.
Utsläppen av stoft och metaller till luft väntas vid fullt utbyggd verksamhet kunna
hållas på ungefär samma nivå som idag eftersom den utbyggda produktionskapaciteten
kan bära kostnaden för ytterligare rening. De tillgängliga systemen för avskiljning av
stoft som finns på marknaden idag har en hög avskiljningsgrad Stoftutsläppen väntas
kunna begränsas till ca 35-40 ton/år och metallutsläppen väntas också kunna ligga kvar
på ungefär samma nivåer som i dagsläget.
Mätningar av partiklar i Kurjovikens småbåtshamn har visat att stofthalterna är låga
och ligger endast något över de halter som uppmätts i regional bakgrundsluft (station i
Vindeln). Halterna ligger betydligt under miljökvalitetsnormen för PM10.
Bolaget har också bedömt risken att den relativt nya miljökvalitetsnormen för PM2,5,
som inte får överskridas efter 1 jan 2015 ska överskridas, men dragit slutsatsen att
normen inte bör innebära något problem för luftkvalitén kring Rönnskärsverken under
nuvarande förhållanden. Studier av partikelhalterna tillsammans med vindriktningar
visar att Rönnskärsverken bara bidrar med en mindre del av de partiklar som uppmäts
där. De regionalt spridda luftföroreningarna bedöms ge största bidraget. När det gäller
metaller ligger halterna av bly, kadmium, arsenik och nickel klart under
miljökvalitetsnormen.
Kvicksilver finns som en orenhet i många metallfyndigheter och vid smältning av
malmerna avgår nästan 100 % av kvicksilvret som elementärt kvicksilver i gasform.
Elementärt kvicksilver är förhållandevis stabilt i atmosfären och har låg benägenhet för
våt- och torrdeposition. Detta göra att kvicksilver uppehåller sig i atmosfären mycket
längre än övriga metaller och därför sker en i det närmaste global spridning i
jämförelse med andra metaller som mest ger lokal och regional påverkan.
Inga mätningar av kvicksilver har gjorts kring Rönnskärsverken på senare tid men på
andra orter med lokala kvicksilverkällor är bidraget från dessa oftast litet.
Kvicksilverutsläppen har inom det närmaste området (Skelleftehamn) beräknats ge ett
haltbidrag som är mindre än 0,1 ng/m3. Ingen miljökvalitetsnorm som ska övervakas
av kommuner finns för kvicksilver, däremot finns en skyldighet för Naturvårdsverket
att mäta halten gasformigt totalkvicksilver och nedfallet av kvicksilver i regional
bakgrundsluft.
När det gäller metallnedfall i omgivningen så har det även undersökts genom att
analysera vegetabilier från trädgårdar i Rönnskärs omgivning. En minskning av både
bly och kadmium har kunnat ses sen 1985, med undantag av bly som vid senaste
undersökningen 2006 åter igen hade ökat något. Enligt Livsmedelsverkets bedömning
så är det numera sällsynt att metallhalterna är förhöjda men på några av provplatserna
noteras fortfarande förhöjda halter.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
16
Eftersom sköljning av vegetabilierna har en positiv effekt så rekommenderas det
fortfarande att frukt, bär och grönsaker från området sköljs innan man äter dem.
Dioxiner och furaner
Dioxiner och furaner kan uppkomma vid Rönnskärsverkens processer och
efterföljande gaskylning ur organiska ämnen och klor/klorider i det material som
smälts ner. Bildningen kan motverkas genom processtyrning, bl a genom
efterförbränning av processgas och rätt temperatur. Utsläppen minimeras genom
uppfångning i filteranläggningar med aktivt kol.
Utsläppen av dioxiner och furaner beror på att materialet som smälts ner innehåller
organiskt material och klor/klorider. Bildningen av dessa ämnen har begränsats genom
processtyrning och rening. 2007 uppmättes utsläppen till 0,6-0,7 g I-TEQ
(International Toxic Equivalent). Vid ökad produktion kommer processinterna åtgärder
att vidtas för att begränsa dioxinutsläppet och kompletterande rening kommer att
införas om det blir nödvändigt.
Mätningar av dioxinnedfall har gjorts på några platser inom industriområdet under två
mätkampanjer, en screeningomgång hösten 2002 samt en andra mätning våren 2008.
Vid den andra mätningen processades elektronikskrot kontinuerligt samtidigt som
normalt ogynnsamma förhållanden råder ur dammsynpunkt. Mätningarna visade att
nedfallet var störst i sydöstra delen av Rönnskär (18 pg TEQ/m2 och dag). Nedfallet
vid industriområdets västra gräns har varit betydligt lägre.
Järnsand
Järnsand är ett material som uppstår som en restprodukt vid framställningen av koppar.
Vid kopparframställningen tillsätts kvartssand till kopparsligen, som slaggbildare.
Kvartsen förenar sig med järnet i sligen och bildar kopparslagg som avskiljs som
råkoppar (s.k. skärsten) i smält form. Slaggen renas genom slaggfuming och tappas sen
till en sättningsugn där slaggen renas ytterligare från koppar. Den kvarvarande slaggen
i sättningsugnen granuleras genom att den snabbkyls i en vattenstråle. Slaggen pumpas
därefter med kylvattnet till bassänger för avvattning. Därefter läggs slaggen på upplag.
Järnsanden består till största delen av järnoxid och kiseldioxid men flera andra
metaller, däribland tungmetaller ingår också, dock i mindre mängder. Vid dagens
kopparproduktion bildas ca 250 000 ton slagg per år och mängden kommer enligt
bolaget att öka väsentligt vid sökt produktionsnivå.
Järnsanden används bl a som tjälisolerande material vid väg- och husbyggnad och har
använts i Skellefteå kommun sen början av 70-talet. En mindre mängd (ca 5 % av
årsvolymen dvs. 12 500 ton) har sålts som blästermedlet Fayalit, men denna
försäljning kan komma att upphöra.
Bolaget har låtit IVL (Svenska miljöinstitutet) göra en livscykelanalys av järnsanden
med tre olika delar, användning av järnsand i väg, deponering av järnsand och
användning av bergkross i vägbygget istället för järnsanden. Analysen visar på en
något lägre miljöpåverkan då järnsand används i en väg jämfört om den läggs på
deponi. Detta förklaras av att en mindre arbetsinsats krävs för vägalternativet jämfört
med deponering. I samma studie ingick även en undersökning av utlakningen av fyra
metaller, arsenik, kadmium, kvicksilver och bly i jämförelse med bergkross.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
17
En jämförelse av totalinnehållet av nämnda metaller fick återspegla en oändlig
tidsrymd då samtliga metaller skulle lakas ur. Vid den jämförelsen blev den totala
utlakningen högre för alternativet att deponera järnsanden eftersom utlakningen av
metallerna från bergkrosset då också tillkommer.
Vid en jämförelse av endast utlakningen av metallerna vid lakning med 10 l lakvätska
per kg material var utlakningen högre från järnsanden än den från bergkrosset.
Bolaget klassificerar järnsanden som en restprodukt som vidareförädlats till biprodukt.
En förutsättning för att man inte ska tvingas deponera järnsanden är dels en fortsatt
efterfrågan i samhället samt att myndigheterna tillåter en ökad användning av järnsand
som ersättning för andra fyllnings- och isoleringsmaterial. Förutom den externa
marknaden finns avsättning för järnsand internt inom verksamheten därför behövs
enligt bolaget inte något tillstånd att deponera järnsand eller annars att hantera den på
annat sätt.
Bolaget framhåller att trots att materialet innehåller stora mängden metaller så är den
procentuella utlakningen liten pga. den glasartade struktur som man får fram vid
tillsatsen av ren kvartssand i processen. Det framhålls också att användningen sparar
på naturliga berg- och grusmaterial. Bolaget har också registrerat järnsanden som en
produkt enligt Reach.
Sedan många år tillbaka finns även en användaranvisning för järnsanden som bl a
säger att järnsanden bör användas ovan grundvattenytan, inte i närheten av vattentäkter
och att den ska täckas över för att minska lakvattenbildningen och syretillgången.
Järnsanden bör heller inte blandas med andra material eftersom den då förlorar sin
isolerande förmåga, annars riskerar den att spridas och användas på ett okontrollerat
sätt.
Utsläpp till och påverkan på vattenmiljön
Processvatten, regn- och spolvatten, avdrivarvatten från svaveldioxidverket och
lakvatten från lagringsplatser går till centralt reningsverk före utsläpp till havet.
Sanitärt spillvatten går till sanitärt reningsverk före utsläpp till havet.
Från havet tas kylvatten som indirekt används till kylning av processer och till
slaggranulering. Inget kylvatten förutom det som används vid slaggranuleringen har
direktkontakt med smältmaterial eller processgas.
Använt kylvatten leds tillbaka till havet utan rening. Kylvatten som använts till
granulering går via en avvattnings- och sedimenteringsbassäng till havet.
Det finns sex utsläppspunkter från Rönnskärsverken varav det finns villkor för fem.
Det finns idag inga villkor för utsläpp av granuleringsvattnet. Men bolaget föreslår att
en reningsanläggning för rening av granuleringsvatten ska tas i drift.
I Rönnskärs närområde förekommer förhöjda metallhalter i såväl ytligt grundvatten,
bäck- och sjövatten som i sjösediment. Likaså finns indikationer på haltförhöjningar
för vissa metaller i fisk, bl.a. kvicksilver. Bolaget anser att tidigare utsläpp är den helt
avgörande orsaken till dessa förhållanden, vilket märks inte minst av de minskade
halterna som uppmätts i ytliga sediment jämfört med underliggande, historiska lagren.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
18
I likhet med vad som gäller för mark bedömer bolaget betydelsen av Rönnskärsverkens
pågående verksamhet på förhållandena i grund och ytvatten som liten eller obetydlig.
Metalldepåerna i mark och sjösediment i omgivningarna till Rönnskär är så stora, att
de ytterligare metalltillskott som dagens utsläpp till luft orsakar ter sig marginella i
sammanhanget.
Försurningsläget i länets sjöar och vattendrag uppvisar en positiv trend. Inom
Rönnskärsverkens kontrollprogram specialundersöks Burötjärnen 3,5 km SV Rönnskär
där vattnets pH idag är neutralt och har nått en ökad motståndskraft mot försurning,
vilket har registrerats sedan slutet av 1990-talet. Detta förmodas vara en konsekvens av
ett minskat surt nedfall.
I det angränsande havsområdet har gradienter med minskande halter med ökat avstånd
från Rönnskär uppmätts för flertalet analyserade metaller i sediment och snäckor.
Störst förhöjda halter nära smältverket har registrerats för bly, koppar, zink och
kvicksilver medan skillnaden varit mindre för kadmium och arsenik. I fisk uppvisar
framför allt kvicksilver förhöjda halter nära Rönnskär.
Den pågående verksamhetens betydelse för den aktuella metalltillförseln till
angränsande havsområde har uppskattats i enlighet med Tabell 6-19. Sett enbart till
villkorsreglerade utsläpp utgör Rönnskärsverken idag en underordnad källa för
metalltillförsel till havsområdet för koppar, bly, zink och arsenik (<10 %), medan
andelen är större för kadmium och kvicksilver.
Om hänsyn även tas till det totala utsläppet från Rönnskärsverket d.v.s. även indirekta
och diffusa källor t. ex granuleringsvatten och grundvatten från ej hårdgjorda
markområden ökar Rönnskärsverkens andel, särskilt för kvicksilver och bly som då
utgör 71 respektive 57 % av metalltillförseln till Skellefteåbukten.
Tabellen visar uppskattad tillförsel av metaller till Skelleftebukten från olika källor
Metallutsläpp (ton/år)
Cu
Pb
Zn
Cd
As
Rönnskär 2006-2007
Villkorsreglerade utsläpp
0,2
0,1
0,7
17
0,3
Övrig tillförsel
1,4
0,7
7,0
13
0,1
TOTALT
1,6
0,8
7,7
30
0,4
Övriga källor
2,7
37
16
0,5
3,3
Skellefte älv
0,02
0,5
0,01 0,2
0,05
Kommunalt reningsverk
0,01
7
1,0
0,1
0,2
Bakgrundsdeposition
SUMMA utsläpp + övrigt
5,2
1,4
25
75
3,1
Rönnskärs andel (%)
Villkorsreglerade utsläpp till vatten
4
7
3
23
10
Totala utsläpp till vatten
31
57
31
40
13
Hg
10
10
20
5,4
1,6
1,3
28
36
71
En central källa som inte räknats med i sammanhanget är havssedimenten. Eftersom
sedimenten i havsområdet kring Rönnskär innehåller höga koncentrationer av metaller
från framför allt tidigare utsläpp kan dessa eventuellt utgöra en betydande metallkälla
för ekosystemets samlade metallexponering. Samtidigt har en påtaglig
koncentrationsminskning registrerats i havssedimenten för flera metaller under den
senaste 15-årsperioden.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
19
Koncentrationsminskningen i sedimenten är dock betydligt mindre än
utsläppsminskningen från verksamheten under senare decennier. Anledningen till
denna skillnad är att flertalet bottnar längs kusten utgör s.k. transportbottnar från vilka
metallkontaminerat bottensediment inte fastläggs utan material tidvis kan erodera ner
mot djupare bottnar.
En ämnesgrupp som förekommer i förhöjda koncentrationer i både fisk och sediment,
och som inte kan hänföras till tidigare utsläpp, är bromerade flamskyddsmedel som
idag processas i stora mängder vid såväl Rönnskärsverken som en närliggande
återvinningsindustri.
Likaså är dioxinhalten något förhöjd i havssedimenten intill Rönnskär, med ett
dioxinmönster som överensstämmer med det som registrerats i utgående vatten från
den centrala reningsanläggningen.
Framtida påverkan vid sökt produktion
Ekosystemen i kringliggande sjöar och vattensystem förväntas komma att exponeras
för allt mindre metaller i takt med den positiva försurningsutvecklingen och att
sedimenten efterhand överlagras med metallfattigare material. Liksom för mark måste
dock en reservation göras för verksamhetens bidrag till depositionen av svavel. Det går
nämligen inte att helt bortse ifrån risken för att detta bidrag på sikt kan medverka till
att lösgöra del av de närliggande markernas metallpool, med ett ökat tillskott till
grund- och ytvatten som följd. Detta kan i så fall motverka den positiva
återhämtningen.
Den allmänna försurningstendensen är dock positiv och pekar åt motsatt håll i form av
bl.a. stigande pH i ytligt grundvatten under senare år och en sjunkande sulfathalt.
Eventuellt kan utvecklingen komma att bromsas upp i Rönnskärs närområde till följd
av den förväntade ökningen av verksamhetens svaveldioxidutsläpp vid sökt
produktion.
Bolaget anger att Rönnskärsverkens samlade utsläpp av zink i relation till den totala
metalltillförseln till havsområdet förväntas minska från nuvarande ca
30 % till knappt 20 %, medan kadmiumandelen ökar från 40 % till drygt 50 %. Detta
dock under förutsättning att metalltillförseln med älven och från andra källor förblir
ungefär oförändrade. För övriga metaller blir förändringen mindre eller ingen alls. För
kadmium gäller att relativt måttliga haltförhöjningar registrerats i såväl angränsande
bottensediment som snäckor och fisk i Rönnskärs närområde jämfört med flera andra
metaller.
Däremot har vid några mättillfällen påtagliga haltförhöjningar uppmätts i vatten nära
smärtverket. En ökad kadmiumtillförsel kan eventuellt komma att påverka denna bild
negativt.
Om man endast betraktar de metallutsläpp från Rönnskärsverken som kommer att
registreras inom ramen för utsläppskontrollen, kommer dessa vid sökt produktion att
svara för mindre än 10 % av den totala tillförseln till havsområdet för koppar och zink.
För övriga metaller är denna andel tills vidare osäker eftersom utredning pågår om
deras framtida avskiljningsgrad vid rening av granuleringsvattnet.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
20
De angivna andelarna ovan för zink och kadmium innebär en överskattning av
Rönnskärsverkens reella betydelse eftersom ingen hänsyn kunnat tas till
metallavgången från de förorenade havssedimenten. Dessa kommer under lång tid
framöver att avge metaller till det ovanliggande havsvattnet.
Sedimentens betydelse som metallkälla för havsområdets ekosystem kommer
efterhand att minska i takt med att metallkontaminerat material överlagras av mindre
metallhaltigt material till följd av de minskade utsläppen. Denna tillfriskningsprocess
kommer dock att motverkas av att nya bottenområden efterhand exponeras för vågoch isverkan genom landhöjningen. På så sätt återförs sedimentpartiklar med
associerade metaller till ytsedimenten, vilket kommer att fortgå under lång tid
framöver.
Belastningen på havsområdet med stabila organiska ämnen förväntas inte öka i sökt
alternativ, och därmed inte heller risken för ökat upptag och negativ påverkan på
havsområdets fauna.
Djupförvar
Under tiden då underjordsförvaret anläggs och avfall behandlas och lagras i förvaret
kommer lakvatten, länshållningsvatten m.m. att fortlöpande kontrolleras och vid behov
renas i bl.a. smältverkets centrala reningsverk.
Bolaget menar att inga nämnvärda ökade utsläpp bedöms ske till vattenmiljön vid
avfallens förvaring under jord fram till förvarets stängning. Snarare kommer grundoch ytvattenmiljön i Rönnskärs närhet att förbättras genom den avlastning av metaller
som sker när de temporära avfallsupplagen på industriområdet avvecklas.
På mycket lång sikt kan den grundvattenström som passerat genom underjordsförvaret
föra med sig urlakade metaller till en ytvattenrecipient. Bolaget har försökt beräkna
dessa utsläpp och för de vanliga metallerna utom kadmium kommer utsläppen av
lakvatten utgöra mindre än 1 % jämfört med den nuvarande metalltransporten från
Skellefteälven.
Om allt kadmium hamnar i Skellefteälven så leder detta till en 20-25 procentig ökning
av årstransporten i älven.
Men bolaget menar att eftersom kadmiumhalten är så låg i älven så kommer man ändå
inte upp i några halter som kan utgöra några miljöproblem. Man bedömer också att
kadmiumhalten hamnar under den nuvarande miljökvalitetsnormen för prioriterade
ämnen.
Genombrottstiden för lakvattnet från förvaret till ytvattenrecipient har beräknats till
mellan 1 000 och 15 000 år. Lakvattnet kommer med största sannolikhet att tränga
upp, antingen i Skellefteälvens framtida mynningsfåra, eller i angränsande del av
Bottenviken, som efter ca 3 000 år genom landhöjningen blivit en sjö. Utspädningen
kommer därmed att vara stor och risken för negativa konsekvenser bedöms som ringa
eller negligerbara.
Om emellertid en inte obetydlig andel av lakvattnet tränger upp i en eller flera mindre
vattenförekomster i förvarets närområde finns det risk för en lokal negativ påverkan på
känsliga organismer av framför allt höga kadmiumhalter. Denna bedömning är
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
21
konservativ på så sätt att ingen hänsyn tagits till eventuell metallfastläggning längs
grundvattnets väg från underjordsförvaret till markytan. Om så sker, vilket är
sannolikt, reduceras risken för konsekvenser.
Bolaget betonar att möjligheten att förutsäga vad som kommer att hända om flera tusen
år är ytterst begränsad, varför prognosen är mycket osäker och i vissa delar spekulativ.
Under alla förhållanden kommer risken för framtida negativa effekter att bli betydligt
mindre från ett djupt liggande avfallsförvar under Rönnskär jämfört med alternativet
att långtidsförvara avfallen i en på markytan liggande deponi för farligt avfall.
Buller
Avståndet till närmaste bostäder nordväst om Rönnskärsverken är cirka 2 km.
Fritidsbebyggelse finns norr och söder om industriområdet 1,5 respektive 2,5 km från
Rönnskärsverken. Den verksamhet som alstrar buller är i drift dygnet runt. Vanligtvis
är bullret ett monotont och konstant ljud. Störande ljud kommer främst från
blåsmaskiner och fläktar och momentana ljud som utsläpp av överskottsånga, lossning,
lastning.
Utförda mätningar 2008 indikerar att ljudnivån ligger 4-5 dBA högre än aktuellt
myndighetskrav vilket är 40 dBA för natt vid bostäder.
Företaget har gjort en intern kartläggning av bullerkällor på Rönnskär. 187 individuella
bullerkällor ingår i beräkningen. Utifrån den utredningen har ett flertal åtgärder gjorts
och är planerade. Genom att dämpa och skärma av bulleralstrande utrustning räknar
företaget med att bullret från verksamheten inte ska öka vid sökt produktion.
Resultaten av utredningen 2010 visar att bolaget beräkningsmässigt håller gällande
bullervillkor i samtliga kontrollpunkter som ligger vid omgivande bebyggelse kring
verksamheten.
Bolaget rekommenderas att införa rutiner för systematiskt hantering av externbuller
samt för att hantera nytillkommande potentiella bullerkällor t ex genom att ställa krav
vid upphandling av utrustning, fordon mm i syfte att förbättra eller som minst behålla
aktuell externbullersituation.
Energi
Rönnskärsverken använder sig av inköpt energi i form av elkraft, eldningsolja,
drivmedel och gasol. Dessutom innehåller flera smältråvaror och tillsatsmaterial energi
som utnyttjas i processerna. Exempel på energi i smältråvaror är svavlet i sligerna och
plasten i elektronikskrotet samt energin i reduktionsmedlen kol och koks. Den värme
som avgår från smältprocesser och andra delar i anläggningen används i ångpannor
och värmeväxlare. En del av ångan kan användas för drift av turbin för att generera el.
Övriga ånga används i processer och för beredning av fjärrvärme för internt bruk och
till fjärrvärmekunder.
Den planerade produktionsökningen leder till en ökning av det totala energibehovet.
Den nya smältenheten för elektronikskrot ger också upphov till mycket restvärme från
processer. Företaget uppger att genom energieffektivisering och val av
produktionsteknik kan den specifika energiåtgången per ton metall minskas med upp
till 40 %.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
22
Cirka 30 000 ton koldioxid per år som är direkt energirelaterade ingår i handeln med
utsläppsrätter, övriga utsläpp är processrelaterade.
Cirka 130 000 ton koldioxid släpps ut årligen genom att kol tillsammans med
syreanrikad luft injiceras till smältan för att reducera zink och blyföreningar till metall.
Ungefär 1 700 ton koldioxid avgår genom de tillsatser av kalk som sker till
blykaldoverket.
Ett ytterligare koldioxidutsläpp på ca 28 000 ton per år sker vid återvinningen av
elektronikskrot. Skrotet innehåller plast, vars innehåll av kol oxideras till koldioxid vid
återvinningsprocessen. Plasten står samtidigt för ett energitillskott till processen.
Bromerade flamskyddsmedel
En stor del av det elektronikskrot som hanteras på Rönnskärsverkens område
innehåller bromerade flamskyddsmedel. Flamskyddsmedel används av
brandsäkerhetsskäl i många produkter bland annat i elektronik. Sedan flera medel visat
sig vara skadliga för miljö och hälsa har tillverkning och användning av dessa
förbjudits i Sverige och Europa men finns fortfarande i det elektronikavfall som bland
annat hamnar på Rönnskär.
Spridning av de bromerade flamskyddsmedlen till luft och vatten sker framför allt vid
hantering och lagring av elektronikskrotet. Det sprids främst via diffus damning och
med dagvatten från området. Idag försöker man minimera damningen från
elektronikskrothanteringen genom att bland annat minska antalet omlastningar av
materialet.
Bolaget kommer med den sökta utökningen att ta emot betydligt större mängder
elektronikskrot men de menar att utsläppen av bromerade flamskyddsmedel inte
kommer att öka. Det nya kaldoverket kommer att möjliggöra en snabbare
genomströmning av materialet och därmed kortare lagringstider. Elektronikskrotet
kommer också att i möjligaste mån förvaras under tak eller i slutna enheter vilket
begränsar det diffusa utsläppet.
För att minska spridningen av bromerade flamskyddsmedel ytterligare har bolaget
föreslagit ett villkor som säger att en plan ska upprättas för hanteringen av material
som innehåller bromerade flamskyddsmedel. Boliden har föreslagit att planen ska
redovisas för tillsynsmyndigheten senast två år efter att tillståndet vunnit laga kraft.
Kemikalier
Kemikalieförbrukningen är i huvudsak proportionell till materialflödet vilket innebär
att om produktionen ökar så ökar även förbrukningen av kemikalier. Inom
verksamheten används idag cirka 1000 kemiska produkter. Kemikaliefrågor hanteras
av speciella grupper på företaget som utvärderar pågående användning, utbyte och
provar nya kemiska produkter.
Bolaget redovisar årligen användningsområde och förbrukning av kemikalier som
förbrukas i större mängder än 1000 kg. I ansökan finns redovisat kemikalieförbrukning
för 38 kemiska produkter (2007). Fyra av kemikalierna, blyoxid, blyfluss,
kopparpulver och elektrodmassa är så kallade utfasningsämnen (ämnen med så
allvarliga egenskaper att de bör fasas ut). Det finns fler produkter som innehåller
sådana ämnen men produkterna används i mängder under 1000 kg.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
23
Förorenade områden
Verksamheten på Rönnskär har bedrivits sedan 1930. Själva verksamhetsområdet har
under den tiden expanderat från att ursprungligen ha omfattat en area av ca 50 ha till ca
153 ha idag. Utökningen av området har skett genom utfyllnad med olika slagger och
restprodukter inom och utanför de ursprungliga öarna Hamnskär och Rönnskär.
Utfyllnaden har medfört att material med höga föroreningshalter finns inom dagens
verksamhetsområde. Utfyllnaden har skett i omgångar med olika material och
dokumentationen av utfyllnaden är inte fullständig, vilket i sin tur medför osäkerheter
vid beskrivning av föroreningsnivåer. Överlag innehåller dock de utfyllda massorna
höga halter metaller och halvmetaller. Exempel på utfyllnadsmaterial är kopparslagg,
fumingslagg och anrikningssand.
Återställningen av industriområdet planeras i två steg, dels genom en plan för partiell
återställning dels en plan för slutlig återställning då verksamheten avslutas eller när
stora delar av området inte längre behövs för produktionen.
Den partiella återställningen gäller de områden som är förorenade och inte längre
används i produktionen. Dessa områden är framför allt de lagringsplatser/dammar som
innehåller farligt avfall och som ska avvecklas genom att avfallet överförs till det
planerade djupförvaret där det ska slutförvaras.
Den partiella återställningsplanen innefattar bland annat kartläggning av
föroreningarna, riskanalys, fastställande av saneringsbehov, åtgärdsmål, åtgärdsplan
och eventuell sanering av markområden. På grund av den intensiva användningen av
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
24
marken på Rönnskär kommer inte återställningsarbetena att bli särskilt omfattande
innan den slutliga avvecklingen av Rönnskärsverkens verksamhet.
Bolaget menar att vilka slutliga efterbehandlingsåtgärder som kan bli aktuella när
verksamheten läggs ned bör avgöras av tillståndsmyndigheten utifrån det
efterbehandlingsbehov som då finns.
Bolaget har beskrivit två huvudprinciper för återställning av de förorenade områdena
på Rönnskär, upparbetning respektive inkapsling.
Bolaget bedömer att upparbetning innebär mycket höga kostnader och är inte enligt
företaget aktuellt som återställningsåtgärd. Alternativet med inkapsling bygger på
principen att fyllnadsmassorna täcks för att skyddas mot erosion och för att minska
inträngning av vatten och syre som medför metallutlakning.
Egenkontroll
I ansökan beskrivs inte egenkontrollen så detaljerat förutom att bolaget skriver att en
omfattande provtagning görs. Bolaget följer ett kontrollprogram som är upprättat 1999
och kompletterat 2007. Provtagning görs på utsläpp till luft och vatten, metallanalyser
på vattenprover, grundvattenprover och prov på lakvatten från lagerplatser mm.
Boliden AB blev miljöcertifierade 2007. När det gäller djupförvaret för farligt avfall
kommer ett egenkontrollprogram att upprättas. I det kommer bland annat kontroll av
grundvattenstånd, metaller i grundvatten och lakvatten, tillståndet i ytvattenrecipienten
samt kontroll av kylvatten, regn- och spolavloppsvatten i de områden som berörs av
utlastning och transport av avfallet att ingå.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-23
_____
Sänds till:
Mark- och miljödomstolen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§3
PROTOKOLL
2012-02-06
25
Dnr 2011.3642
Bygg- och miljönämndens riktlinjer för oljeavskiljare i
Skellefteå kommun
Sammanfattning
Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvar över miljöfarliga verksamheter, till
exempel fordonstvättar och verkstäder, där oljeutsläpp kan förekomma. Dessa riktlinjer
har tagits fram för att vanligt förekommande verksamheter ska få en enhetlig
bedömning med likartade krav. Riktlinjerna är också till för att det ska vara lättare för
verksamhetsutövare att ta reda på vad som gäller. Ett annat syfte med riktlinjerna är att
kommunens kunder ska få samma information oavsett om de vänder sig till
miljöavdelningen, byggavdelningen, tekniska kontoret eller till kundtjänst.
Olja och metaller orsakar både akuta gifteffekter och långsiktiga effekter i
vattenmiljöer. Dricksvattentäkter skadas redan vid små utsläpp. För
avloppsreningsverken kan förekomsten av olja leda till störningar i reningsprocessen,
vilket i sin tur kan resultera i ett sämre reningsresultat. Utsläpp av metaller till
spillvattennätet leder till försämrad slamkvalitet vid reningsverket. Detta i sin tur
minskar möjligheterna att leva upp till riksdagens mål om återförande av avloppsslam
till produktiv mark. För att det ska vara möjligt att klara dessa krav och kunna återföra
näringsämnena i slammet till jord och skogsbruk är det viktigt att avloppsvattnet inte
innehåller höga halter av tungmetaller och andra föroreningar.
En väl fungerande slam- och oljeavskiljaranläggning fångar upp olja och metaller i
vattnet, vilket i sin tur minskar den negativa påverkan på miljön. Även behandlat
avloppsvatten och slam blir renare.
Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Skellefteå kommun,
tekniska nämnden. Tekniska nämnden har tagit fram utsläppskrav som anger vad som
får släppas ut till spillvattennätet och dessa riktlinjer är framtagna som ett stöd för att
utsläppskraven ska kunna uppfyllas.
Riktlinjerna anger att verksamheter där utsläpp av oljeprodukter kan förekomma i mer
än obetydliga mängder ska ha oljeavskiljare och hur dessa ska utformas. Riktlinjerna
anger även krav på larm, provtagning, skötsel, besiktningar och avfallshantering.
Riktlinjerna omfattar i huvudsak inte utsläpp till dagvattennätet eftersom utsläppskrav
ännu saknas för dagvatten. Skötselråden för oljeavskiljarna är dock detsamma.
Riktlinjerna är framtagna i samarbete mellan bygg- och miljökontoret och tekniska
kontoret.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden fastställer Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
26
Miljömål
Detta förslag till beslut bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen Giftfri miljö
och Levande sjöar och vattendrag.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-23
Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun, 2012-01-23
_____
Sänds till:
Tekniska kontoret
Bygg- och miljökontoret
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§4
PROTOKOLL
2012-02-06
27
Dnr 2012.86
Bygg- och miljönämndens kontrollplan för livsmedel 2012
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har arbetat fram en kontrollplan för livsmedel för 2012.
Kontrollplanen för 2011 har utgjort underlag. Kontrollplanen beskriver bland annat
bygg- och miljönämndens mål med livsmedelskontrollen och vilka kontroller som
prioriteras under 2012.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden antar kontrollplan för livsmedel 2012.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-12
Bygg- och miljönämndens kontrollplan livsmedel 2012
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§5
PROTOKOLL
2012-02-06
28
Dnr 2003.2026
Yttrande över Kuusakoskis utredning om slutliga villkor för
utsläpp av renat dagvatten från Kuusakoskis anläggning i
Skelleftehamn
Sammanfattning
Länsstyrelsen har begärt yttrande av miljönämnden över Kuusakoskis utredning i
prövotidsfrågan om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från Kuusakoski
Sverige AB:s anläggning i Skelleftehamn.
Länsstyrelsen lämnade Kuusakoski tillstånd för sin verksamhet i Skelleftehamn 200409-24. I beslutet uppsköts frågan om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från
verksamheten. Länsstyrelsen har därefter beslutat om förlängd prövotid vid tre
tillfällen, senast genom Länsstyrelsens beslut 2010-04-16.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att lämna följande synpunkter med bedömning och
motivering som yttrande.

Bygg och miljönämnden föreslår Länsstyrelsen att tillstyrka Kuusakoski AB:s
yrkande att få förlängd prövotid med ett år till 2012-12-31.
Bygg- och miljökontorets bedömning och skäl för beslutet
Kuusakoski har under 2010 – 2011 genomfört försök med olika typer av filter och
hittat några alternativ som visat goda resultat. Företaget vill köra vissa försök i full
skala och med ombyggda dammar under en säsong för att veta säkert om metoden
reducerar föroreningshalterna i tillräcklig grad. De yrkar därför om förlängd
utredningstid.
Bygg- och miljökontoret anser att företaget vid det här laget borde ha hittat ett bra
reningsalternativ, men med de skäl som Kuusakoski beskriver i sin utredning bedömer
Bygg och miljökontoret att det kan vara rimligt att företaget får förlängd utredningstid
med ytterligare ett år. Bygg och miljökontoret vill återigen poängtera att det är viktigt
att nu komma fram till en fungerande åtgärd som minskar föroreningshalterna.
Kuusakoski har tidigare åtagit sig att även vidta andra åtgärder för att minska
spridningen av föroreningar från området, bland annat förbättrad städteknik. Företaget
har också sagt att de avser att fortsätta utreda förekomsten av och möjligheten att
minska spridningen av bromerade flamskyddsmedel och dioxin.
I den utredning som företaget lämnat in har man inte redovisat något om vilka åtgärder
som genomförts för att minska spridningen av föroreningar. Man har inte heller
redovisat något om hur man redan har eller hur man planerar att utreda förekomsten av
bromerade flamskyddsmedel och dioxin samt möjligheten att minska spridningen av
ämnena.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
29
Det är viktigt att dessa åtaganden genomförs och redovisas i den slutliga
utredningsrapporten.
När det gäller de slutliga villkoren har företaget i sin utredning föreslagit riktvärden för
halterna precis som tidigare. De förslag till slutliga villkor som Kuusakoski ska
redovisa tillsammans med utredningen bör vara formulerade som begränsningsvärden,
och inte som tidigare, riktvärde och gränsvärde. Förslaget bör också visa hur villkoren
ska kontrolleras.
Recipient till Kuusakoski är Kallholmsfjärden (Skelleftehamnsfjärden).
Vattenmyndigheten har i beslut 2009 fastlagt status och miljökvalitetsnormer för
fjärden. Normen för den kemiska statusen är ”god kemisk status” senast 2021 och
normen för ekologisk status är ”god ekologisk potential” senast 2021. Idag uppnås inte
normerna enligt Vattenmyndigheten.
Kuusakoski AB har i sin utredning inte kommenterat eller bedömt om utsläppen från
anläggningen kan komma att påverka miljökvalitetsnormen för Kallholmsfjärden. En
sådan bedömning bör också finnas med i utredningen.
Bakgrund
Länsstyrelsen har begärt yttrande av bygg- och miljönämnden över Kuusakoskis
utredning i prövotidsfrågan om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från
Kuusakoski Sverige AB:s anläggning i Skelleftehamn. Länsstyrelsen lämnade
Kuusakoski tillstånd för verksamheten 2004-09-24 och i beslutet uppsköts frågan om
slutliga villkor för utsläpp av dagvatten från verksamheten. I tillståndet anges
provisoriska riktvärden för föroreningsinnehållet i dagvattnet. Utredningstiden har
tidigare förlängts tre gånger, senast genom Länsstyrelsens beslut 2010-04-16.
Utredningskravet innebär att föroreningsinnehållet i det dagvatten som avleds från
reningsanläggningen till recipienten ska undersökas och de totala utsläppsmängderna
av metaller och andra miljöstörande ämnen ska kartläggas. Möjligheterna till att
återanvända vattnet i anläggningen ska undersökas liksom möjligheten att, om det
visar sig vara motiverat, förbättra reningsanläggningen avseende kapacitet och teknik.
Dagvatten från verksamhetsområdet samlas upp i ett antal dagvattenbrunnar och avleds
via en pumpstation till två sedimenteringsdammar. Från dammarna leds vattnet till en
oljeavskiljare, en provtagningsbrunn och vidare ut till recipienten Kallholmsfjärden.
Kuusakoski har tidigare genomfört åtgärder för att minska föroreningshalterna i vattnet
bland annat genom utbyggnad av sedimenteringsdammarna och försök med
flockningsmedel. Åtgärderna har dock inte gett tillräckligt bra och säkra resultat.
Kuusakoski har under 2010 – 2011 genomfört försök med olika typer av textilfilter i
kombination med kolfilter. Försöken har visat goda resultat men för att garantera att
systemet klarar alla varianter av dagvatten och årstidsförändringar menar bolaget att
det krävs ytterligare studier.
Parallellt med försöken med textilfilter har Kuusakoski också gjort försök med en typ
av torvfilter. Kuusakoski har ett liknande filter på företagets skrotgård i Umeå som de
menar har visat goda reningsresultat. Fördelen med torvfiltren är att de kräver mindre
skötsel och underhåll samt att torvfiltret klarar större variationer i flöden.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
30
Kuusakoski beskriver olika alternativ för fortsatta försök med filterlösningar och
ombyggnationer av dammarna. Företaget vill bland annat utreda torvfilteralternativet i
full skala, eventuellt i kombination med ett textilfilter samt se effekterna av en
ombyggnad av dammarna.
Kuusakoski yrkar därför på en förlängd prövotid till 2012-12-31.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-26
_____
Sänds till:
Länsstyrelsen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§6
PROTOKOLL
2012-02-06
31
Dnr 2012.478
Anskaffningsbeslut för omkalkning av sjöar och vattendrag
2012-2014
Sammanfattning
Bygg- och miljönämnden driver 20 kalkningsprojekt inom kommunen. Tidigare har
upphandling av omkalkning skett årligen. Nu kommer en treårsupphandling att
genomföras för åren 2012, 2013 och 2014.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beviljar anskaffningsbeslut för omkalkningar för åren 2012,
2013 och 2014 till ett belopp på högst 3 Mkr per år.
Skäl för beslutet
Bygg- och miljönämnden är huvudman för kommunens kalkningsprojekt. Kommunens
inköpsavdelning ansvarar för upphandling. Ett anskaffningsbeslut behövs för att kunna
slutföra upphandlingsprocessen.
Beskrivning av ärendet
Bygg- och miljönämnden driver 20 kalkningsprojekt inom kommunen, se
nedanstående tabell. I projekten ingår ofta flera sjöar och vattendrag som kalkas
årligen med helikopter eller båt. Arbetet utförs av entreprenörer och upphandling av
arbetena görs varje år. Kostnaderna täcks av årliga statsbidrag och till en mindre del av
egna budgeterade medel.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Flodområdesnamn
Åtgärds omr
Namn
Åby älv
Åby älv/Byske älv
Åby älv/Byske älv
Åby älv/Byske älv
Byske älv
Byske älv
Byske älv
Byske älv
Byske älv
Byske älv
Byske älv
Byske älv
Kåge älv
Skellefteå älv
Bure älv
Bure älv
Bure älv
Bure älv
Bure älv
Bure älv/Mångbyälven
Bure älv/Mångbyälven
Mångbyälven
Mångbyälven
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Rickleån
Malbäcken (Åby älv)
Björntjärnen
Finnträsket
Vitsjön
Kyrkbäcken
Tvärån
Tvärån
Tvärån
Tvärån
Tvärån
Tvärån
Tvärån
Norra Bastuträsket
Svart-Röjnoret
Holmsvattnet
Holmsvattnet
Stor-Blåbergsträsket
Stor-Örutjärnen
Tvärträsket
Degerträsket
Degerträsket
Stavvattnet
Stavvattnet
Bjursjön/Mjötjärnbäcken
Bjursjön/Mjötjärnbäcken
Bjursjön/Mjötjärnbäcken
Bjursjön/Mjötjärnbäcken
Holmbäcken
Korvbäcken
Korvbäcken
Korvbäcken
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Tallån
Rickleån
Tallån
Våtmarker, Malbäcken
Björntjärnen
Finnträsket
Vitsjön
Våtmarker, Kyrkbäcken
Stor-Bälltjärnen
Hundtjärnen
Inre-Småvattnet
Mellan-Småvattnet
Yttre Småvattnet
Lidträsket
Våtmarker, Svartån
Norra Bastuträsket
Svart-Röjnoret
Holmsvattnet
Svarttjärnen
Stor-Blåbergsträsket
Stor-Örutjärnen
Tvärträsket
Kårängessjön
Degerträsket
Stavvattnet
Stor-Lövvattnet
Mjötjärnen
Konjakstjärnen
Ljustjärnen
Våtmarker, Mjötjärnbäcken
Våtmarker, Holmb.
Innersjön
Lidsjön
Våtmarker, Hundsjöbäcken
Brännträsket
Lubboträsket
Ljusvattnet
Långträsket
Lill-Krokvattnet
Stor-Örträsket
Myrträsket
Vittjärnen
Mörtträsket
Rotsjön
Gorkuträsket
Tavträsket
Järvträsket
Ilvädersträsket
Våtmarker, Rotbäcken
Våtmarker,
Holktjärnbäcken
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
32
Antal
ton
Metod
225
3
60
5
90
14
9
2
2
2
27
85
12
1
25
20
4
1
2
15
30
25
45
7
1
0,5
19
43
50
30
54
10
10
3
15
0
10
5
0,5
10
3
8
5
5
10
25
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
46
FLYG
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-27
_____
Sänds till:
Kommunledningskontoret, inköpsavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
33
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§7
PROTOKOLL
2012-02-06
34
Dnr 2008.1453
Antagande - Detaljplan för Polaris 35 m.fl. inom stadsdelen
Centrala stan, Skellefteå kommun
Sammanfattning
Syftet med planen är att Detaljplanen syftar till att möjliggöra att skolverksamhet kan
bedrivas inom del av Polaris 35, upphäva möjligheten till en gemensamhetsanläggning
för genomfart i kvarteret, samt medge en flexibel markanvändning som harmoniserar
med övriga delar av kvarteret Polaris. Samtidigt bekräftar den nya detaljplanen den
tidigare gällande detaljplanen för fastigheten Polaris 37.
Samtliga synpunkter som kommit in på planförslaget har blivit tillgodosedda.
Bygg- och miljönämndens beslut
1. Bygg- och miljönämnden godkänner detaljplanen.
2. Bygg- och miljönämnden föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplanen.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse: 2011-12-08
Utlåtande: 2011-12-08
Plan- och genomförandebeskrivning: december 2011
Plankarta: december 2011
Upplysningar
Den som framfört synpunkter under samråds- och utställningstiden, som helt eller
delvis inte tillgodosetts, har rätt att överklaga detta beslut.
_____
Sänds till:
Kommunstyrelsen
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§8
Dnr 2010.3520
Utställning – Detaljplan för Karlshem 1 m.fl. inom
stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun
Sammanfattning
Syftet med planen är att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av 10 radhus.
Av de synpunkter på planförslaget som kommit in har följande inte blivit
tillgodosedda:




Lundberg, Årtullen 9
Hällström, Årtullen 5
Karlsson, Årtullen 10
Hedman, Årtullen 12
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden godkänner detaljplanen för utställning.
Bygg- och miljönämndens behandling av ärendet
På grund av jäv deltog inte Evelina Fahlesson (s) i handläggningen och beslut i
ärendet.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-20
Samrådsredogörelse 2012-01-20
Plan- och genomförandebeskrivning 2012-01-20
Plankarta 2012-01-20
_____
Sänds till:
Kommunstyrelsen
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
35
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§9
PROTOKOLL
2012-02-06
36
Dnr 2012.180
Uppdrag – detaljplan för Ringduvan 9
Bygg- och miljönämndens beslut:
Bygg- och miljökontoret får i uppdrag att upprätta ny detaljplan för det aktuella
området.
Beskrivning av ärendet
Skelleftebostäder AB har köpt fastigheten Ringduvan 9 och önskar bebygga den. Det
tänkta huset håller sig inom gällande plans (från 1960) bestämmelser för ändamål
(bostad, tre våningar) och byggnadshöjd (10,4 m) med mera, men medger inte flyglar
eller underjordiskt garage. Av den anledningen har Skelleftebostäder AB inkommit
med önskemål om ny detaljplan för området.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-18
______
Sänds till:
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 10
PROTOKOLL
2012-02-06
37
Dnr 2012.48
Uppdrag - detaljplan för Länspumpen 1
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljökontoret får i uppdrag att upprätta ändring av detaljplan för det
aktuella området.
Beskrivning av ärendet
Fastighets AB Polaris äger fastigheten Länspumpen 1 i Ursviken och har ansökt om
tillägg till detaljplanen för bostadsändamål. Gällande detaljplan från 1997 medger
småindustri och kontor (JK) i fyra respektive två våningar.
Tanken är att göra det möjligt att även fortsatt nyttja alla hus för kontorsändamål, men
i det höga huset lägga till bostadsändamål och ta bort möjligheten att bedriva
småindustri, samt att i det lägre huset behålla småindustri men även lägga till
bostadsändamål (dock ej samtidigt). Det fortsatta planarbetet får hantera detta.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-27
_____
Sänds till:
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 11
PROTOKOLL
2012-02-06
38
Dnr 2010.2880
Antagande – detaljplan för Strömfors 1:151 samt del av
Bjurliden 1:298 inom kommundelen Boliden
Sammanfattning
Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av garagebyggnad på Bjurliden 1:298 i
enlighet med upprättat servitutsavtal. Samtidigt ges en möjlighet att utöka Strömfors
1:151 genom fastighetsreglering.
Planen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan.
Samtliga synpunkter som kommit in på planförslaget har blivit tillgodosedda.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden antar detaljplanen.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse
Särskilt utlåtande
Plan- och genomförandebeskrivning
Plankarta
2011-12-12
2011-12-12
2011-12-12
2011-12-12
Upplysningar
Den som framfört synpunkter under samrådstiden, som helt eller delvis inte
tillgodosetts, har rätt att överklaga detta beslut.
Beslutet gäller under förutsättning att kommunstyrelsens arbetsutskott ger bygg- och
miljönämnden rätt att anta detaljplanen.
_____
Sänds till:
Kommunstyrelsen
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 12
PROTOKOLL
2012-02-06
39
Dnr 2010.3750
Antagande - detaljplan för Degerbyn 21:1. inom stadsdelen
Degerbyn (Mobacken), Skellefteå kommun
Sammanfattning
Syftet med detaljplanen är att säkerställa socialkontorets (Solkrafts) verksamhet i
Rosengård. Detta görs genom att ersätta redan ianspråktagen allmän platsmark (parkeller plantering) med kvartersmark, användning småindustri.
Detaljplanen har upprättats med normalt planförfarande och har varit ute på samråd 11
augusti – 2 september 2011. Förslaget har därefter justerats efter inkomna synpunkter
(stängselkrav utgår, redaktionella synpunkter m.m.) Detaljplanen var utställd 21
november – 5 december 2011 på Bygg- och miljökontoret och på kommunens
webbplats.
Samtliga synpunkter från samrådet har tillgodosetts. Utifrån inkomna
utställningshandlingar har länsstyrelsen ingen erinran. Under utställningen har
trafikverket inkommit med synpunkter som inte tillgodosetts. Se vidare
samrådsredogörelse och utlåtande.
Följande synpunkter har helt eller delvis inte kunnat tillgodoses:
 Införande av stängselkrav längs planområdets norra gräns mot järnvägen
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden antar detaljplanen.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse: 2011-12-20
Utlåtande: 2011-12-20
Plan- och genomförandebeskrivning: 2011-12-20
Plankarta: december 2011
Upplysningar
Den som framfört synpunkter under samråds- och utställningstiden, som helt eller
delvis inte tillgodosetts, har rätt att överklaga detta beslut.
Beslutet gäller under förutsättning att kommunstyrelsens arbetsutskott ger bygg- och
miljönämnden rätt att anta detaljplanen.
_____
Sänds till:
Kommunstyrelsen
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 13
40
Dnr 2009.1858
Riktlinjer/policy för hållbart stadsbyggande och boende
Sammanfattning av ärendet
Allt som planeras och byggs i Skellefteå ska bidra till att vår stad blir attraktiv och
hållbar att leva och bo i. Därför har vi tagit fram riktlinjer för vad vi i Skellefteå
kommun menar med hållbart byggande. Riktlinjerna ska vägleda byggherrar att göra
hållbara val. Utöver att följa gällande byggregler har varje byggherre ett ansvar för att
alla byggprojekt är en del av en hållbar utveckling.
Med varje byggprojekt, stort eller litet, tas resurser i anspråk och en hållbarhetsskuld
uppstår. Vårt mål med riktlinjerna är att reglera den skulden och att de erfarenheter
görs återförs som kunskap till kommande byggprojekt. Allt för att bli mer medvetna i
hanteringen av resurser och inverkan på våra livsmiljöer (resurseffektiva, miljövänliga,
attraktiva). De resurser vi tar i anspråk ger vi också tillbaka.
Byggherren får tillsammans med avsiktsförklaringen en checklista med förslag på
olika sätt att uppfylla det som krävs för att uppnå ett hållbart byggande. Kriterierna är
indelade i tre olika hållbarheter: social, ekologisk och ekonomisk. Alla tre delar är
ömsesidigt beroende av varandra för en hållbar utveckling. Ett byggprojekt ska alltid
följa gällande lagar och regler, även om vissa kriterier innebär ett hårdare krav än vad
som ställs av samhället.
Riktlinjerna gäller i första hand för byggherrar som vill bygga på kommunal mark
samt i de fall där kommunen väljer att sälja mark. Riktlinjerna ska tillämpas på
nybyggnation av samtliga byggnadsverk, såväl bostäder och kontor som offentliga
lokaler, industrihallar och broar mm.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden ställer sig bakom förslag till Riktlinjer för hållbart byggande
i Skellefteå.
Bygg- och miljönämnden beslutar även att skicka Riktlinjer för hållbart byggande i
Skellefteå på samråd/remiss.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-20
Riktlinjer för hållbart byggande i Skellefteå 2012-01-20
_____
Sänds till:
Bygg- och miljökontoret, planavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 14
PROTOKOLL
2012-02-06
41
Dnr 2011.3250
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Östanbäck 3:11,
utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå kommun
fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten
Östanbäck 3:11 utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen, som ägs av NN.
Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och
därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Östanbäck
3:11, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om
rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Östanbäck 3:11 utanför
Östanbäck 3:12, Oxholmen. Återställningen av området ska ske på följande sätt:
Justering (sign)

Alla delar av bryggan som tillkommit efter 1997 ska tas bort (karta och foton).

Alla delar av underliggande pir som tillkommit efter 1997 ska tas bort.

Övrig privatisering mellan strandlinjen och tomtgräns till Östanbäck 3:12,
såsom gräsmatta, stock/stenförstärkning av strandlinjen ska tas bort. Gräsytan
ska fasas av så att en mer naturlig strandlinje skapas. Den får inte skötas som
gräsmatta, men kan slås ett fåtal gånger per år och därmed tillåts en mer
naturlig växtlighet över tid. Tomtägaren kan med fördel sätta upp tydlig
tomtplatsavgränsning (t ex häck eller staket).

Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes.
Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en
naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas.

Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.

Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.

Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012.

När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast
14 september 2012.
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
42
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har Byggoch miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har Bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Motivering
Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon
strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Östanbäck 3:11, utanför
Östanbäck 3:12, Oxholmen Skellefteå kommun.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort delar av bryggan och
underliggande pir, gräsmatta och stock/stenförstärkning, återställa strandlinjen samt
den privatisering som utförts på stranden för att detta inte ska hindra eller avhålla
allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna
återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv.
Piren och bryggan förstör miljöer på havsbotten och påverkar vattenförhållandena, så
som strömningsmönster och vågexponering.
De förändrade vattenströmmarna resulterar i att finsediment deponeras på läsidan
medan lovartssidan eroderas, vilket bl.a. kan skapa en sandstrand som inte borde
finnas.
Karta och foton
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
43
Karta och flygfoton tagna 1997 och 2007 som visar bryggan och piren som ska
åtgärdas.
Flygbild från 2010 som visar brygga, pir, gräsmatta och förändring av strandlinjen
som ska åtgärdas
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
Justering (sign)
PROTOKOLL
2012-02-06
Utdragsbestyrkande
44
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
45
Foton som visar brygga, pir, gräsmatta och sten/kantläggning i strandlinjen som ska
åtgärdas.
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett
inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och
miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet,
och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om
rättelse. Även åtgärden som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Under
hösten 2011 har kompletteringar till inventeringen gjorts med besök på ett antal
fastigheter belägna på öar.
Fastigheten Östanbäck 3:11, utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen besöktes 2011-09-26.
Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007
och 2010.
Bryggan och underliggande pir är enligt protokoll fört vid besöket ca 23 m lång och ca
4,9 m bred. Piren inramas av stora stenar och betongfundament. På bryggan finns
belysning. Området mellan tomten Östanbäck 2:12 och strandlinjen (nedanför stugan)
är privatiserad med gräsmatta och strandlinjen är rätad med stockar och stora stenar är
lagda utanför stockarna som förstärkning.
Ovan nämnda område ger ett starkt intryck av privatisering.
Ägaren till fastigheten Östanbäck 3:12 inkom 2011-11-22 med synpunkter i ärendet. I
samband med det lämnade han också in en ansökan om strandskyddsdispens för att få
den prövad av Bygg- och miljönämnden. Fastigheten 3:12 är belägen på en ö och
behov av en båtplats finns. Ansökan om strandskyddsdispens hanteras separat
(diarienummer 2011-3833).
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
46
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett
område där den annars skulle ha fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7
kap. 15 § miljöbalken.)
Vattenverksamhet
I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt
11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa
mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en
anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är
tillsynsmyndighet.
Tillsyn
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Upplysningar
Möjlighet att söka strandskyddsdispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Övriga upplysningar
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-18
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Östanbäck 3:11, utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen.
Fastighetsägare av Östanbäck 3:12
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 15
PROTOKOLL
2012-02-06
47
Dnr 2011.3256
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Furuskogen 2:41,
Egennyttan
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå kommun
fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten
Furuskogen 2:41, Egennyttan, som ägs av NN.
Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och
därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Furuskogen
2:41, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om
rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan.
Återställningen av området ska ske på följande sätt:







Alla delar av bryggorna ska tas bort (karta och foton).
Bägge pirarna/utfyllnaderna ska tas bort.
Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes.
Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en
naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas.
Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.
Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.
Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012.
När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14
september 2012.
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har Byggoch miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har Bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
48
Motivering
Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon
strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Furuskogen 2:41,
Egennyttan, Skellefteå kommun.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort bryggorna och pirarna samt
återställa strandlinjen så att detta inte hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda
strandområdet.
Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt
växt- och djurliv. Pirar förstör miljöer på havsbotten och påverkar vattenförhållandena,
så som strömningsmönster och vågexponering. De förändrade vattenströmmarna
resulterar i att finsediment deponeras på läsidan medan lovartssidan eroderas, vilket
bl.a. skapar en sandstrand som inte borde finnas.
Karta och foton
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
49
Karta och flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar pirar som ska åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
Justering (sign)
PROTOKOLL
2012-02-06
Utdragsbestyrkande
50
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
51
Foto som visar bryggan och pirarna som ska åtgärdas.
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett
inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och
miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet,
och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om
rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Under
hösten 2011 har kompletteringar till inventeringen gjorts med besök på ett antal
fastigheter belägna på öar.
Fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan besöktes 2011-09-21. Bygg- och
miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010.
Bryggan är enligt protokoll fört vid besöket ca 5 m lång och ca 1 m bred. En
friliggande flytbrygga ca 4 m x 2,5 m är förankrad öster om ön. En pir är ca 10 m lång
och 5 m bred och är fylld med finare sten och grus. Den är också förstärkt runt om med
större stenar. Den andra piren är ca 6 m x 2,5 m. En mindre brygga ligger uppdragen
på land. Området ger intryck av privatisering.
Fastighetsägaren inkom med synpunkter i ärendet 2011-12-06. Fastighetsägaren är
ensam ägare till Egennyttan och ingen annan stuga/tomtplats finns på ön. Han har för
avsikt att söka strandskyddsdispens för en båtplats i efterhand och få den prövad av
Bygg- och miljönämnden.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
52
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda
ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
(7 kap. 15 § miljöbalken.)
Vattenverksamhet
I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt
11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa
mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en
anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är
tillsynsmyndighet.
Tillsyn
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Upplysningar
Möjlighet att söka strandskyddsdispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Övriga upplysningar
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-18
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Furuskogen 2:41, Egennyttan.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 16
PROTOKOLL
2012-02-06
53
Dnr 2011.3260
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Romelsön 1:1,
Björnudden, Bastuviken
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå kommun
fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten
Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken, som ägs av NN.
Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och
därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Romelsön
1:1, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om
rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden,
Bastuviken. Återställningen av området ska ske på följande sätt:







Piren ska tas bort.
Bastu, badtunna och grillplats som inte står inom den i situationsplanen
avgränsade tomtplatsen ska tas bort.
Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes.
Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en
naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas.
Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.
Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.
Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012.
När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14
september 2012.
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har Byggoch miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har Bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
54
Motivering
Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon
strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Romelsön 1:1,
Björnudden, Bastuviken, Skellefteå kommun.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort piren, bastun, badtunnan och
grillplatsen som inte står inom den i situationsplanen avgränsade tomtplatsen.
Strandlinjen ska återställas för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från
att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av
ett för området naturligt växt- och djurliv.
Karta och foton
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
55
Karta och flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar badtunna, grillplats (röda
pilar) och bastun (markerad som vit ellips) som ska åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Foton som visar mindre pir, badtunna och bastu som ska åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
56
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
57
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett
inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och
miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet,
och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om
rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Under
hösten 2011 har kompletteringar till inventeringen gjorts med besök på ett antal
fastigheter belägna på öar.
Fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken besöktes 2011-09-21. Bygg- och
miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010.
Piren är ca 3m x 3 m. I området närmast strandlinjen finns grillplats, bastu och
badtunna. Bastun har tillkommit under 2011. Hela området ger ett starkt intryck av
privatisering.
Stugägaren inkom med synpunkter i ärendet 2011-12-20. I synpunkterna uppger
stugägaren att bryggan funnits på plasten före 1975 och därmed omfattas den inte av
detta föreläggande. Om stugägaren önskar flytta bryggan till annan plats krävs
strandskyddsdispens.
Ett bygglov med strandskyddsdispens beviljades av byggnadsnämnden 2005-05-04.
Strandskyddsdispensen gäller det arrenderade markområdet vars begränsningslinjer
framgår av situationsplanen.
Bygg- och miljönämnden bedömer att grillplats, bastu, badtunna står utanför ovan
nämnda begränsning i situationsplanen och blir därför föremål för rättelse.
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett
område där den annars skulle ha fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7
kap. 15 § miljöbalken.)
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
58
Vattenverksamhet
I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt
11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa
mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en
anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är
tillsynsmyndighet.
Tillsyn
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Upplysningar
Möjlighet att söka strandskyddsdispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Övriga upplysningar
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-17
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken
Stugägaren på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 17
PROTOKOLL
2012-02-06
59
Dnr 2009.3801
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Östanbäck 1:12
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering, genomförd 2009, av stränderna i
Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet
på fastigheten Östanbäck 1:12, som ägs av NN.
Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och
därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Östanbäck
1:12, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 16 § miljöbalken, om
rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Östanbäck 1:12.
Återställningen av området ska ske på följande sätt:





Privatiseringen på den yttre delen av bryggan (soldäcket) dvs. möbler och
staket ska tas bort (karta och foton).
Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.
Arbetsmetod och eventuella arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.
Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012.
När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14
september 2012.
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg
och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som byggnadsnämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Motivering
Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon
strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Östanbäck 1:12 Skellefteå
kommun.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort privatiseringen på den yttre
delen av bryggan för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda
strandområdet.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Karta och foton
Karta och flygfoton tagna 2007 och 1997 som visar bryggan som ska åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
60
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Flygbild från 2010 som visar de tillkomna delar av bryggan som ska åtgärdas
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
61
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
62
Foton som visar bryggan som ska åtgärdas.
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett
inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och
miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet,
och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om
rättelse. Även åtgärden som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats.
Fastigheten Östanbäck 1:12 besöktes 2009-10-05. Bygg- och miljökontoret har också
jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar
att bryggan då fortfarande fanns kvar på platsen.
Bryggan är enligt protokoll fört vid besöket ca 17 m lång och 7 m bred. Den har en
gjuten infästning och större stenar är upplagda runt infästningen. Bryggan har ett 7 m
brett soldäck med möbler på och ger ett starkt intryck av privatisering.
Fastighetsägaren inkom med synpunkter i ärendet 2012-01-12. Han uppger att han
också är markägare på Oxholmen och att bryggan behövs för bruk av denna mark
(transport av maskiner mm). Han avser att söka dispens i efterhand om så krävs.
Bygg- och miljönämnden gör bedömningen att den yttre delen av bryggan, i den
utformning den har idag med möbler och staket, inte är anpassad för transport av
maskiner över till Oxholmen. Landgången har inte heller den bredd som rimligtvis
borde krävas för maskintransport. Eftersom det är en jordbruksfastighet skulle ingen
strandskyddsdispens behövas om bryggans utformning tydligt visar att dess
användning är anpassad till jord- och skogsbruket på Oxholmen.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
63
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett
område där den annars skulle ha fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7
kap. 15 § miljöbalken.)
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Upplysningar
Möjlighet att söka strandskyddsdispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Övriga upplysningar
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-18
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Östanbäck 1:12
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 18
PROTOKOLL
2012-02-06
64
Dnr 2009.3813
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Östanbäck 13:16,
utanför Östanbäck 13:23
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå Kommun
fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheterna
Östanbäck 13:16, som ägs av NN, (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck
S:10, som ägs av NN.
Inventeringen genomfördes 2009.
Detta föreläggande skickas till två berörda fastighetsägare.
Fastighetsägare är ansvarig för den del av verksamheten som bedrivits på din fastighet.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och
därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga, NN, ägare av fastigheten Östanbäck
13:16, och NN, ägare av fastigheten Östanbäck S:10, med stöd av 26 kap 9 § och med
hänvisning till 7 kap 16 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på
fastigheterna Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck
S:10. Återställningen av området ska ske på följande sätt:










Justering (sign)
Alla delar av bryggorna ska tas bort (se karta och foton).
Piren ska tas bort.
Byggnad (bastu) ska tas bort.
Gräsmatta utanför tomtplats ska återställas. Alternativt kan tydlig
tomtplatsavgränsning vid fastighetsgränsen (t ex häck eller staket) sättas upp.
Gräsytan utanför fastighetsgränsen får inte skötas som gräsmatta men kan slås
ett fåtal gånger per år och därmed tillåts en mer naturlig växtlighet över tid.
Belysning och annat som skapar intryck av privatisering ska tas bort.
Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes.
Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en
naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas.
Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.
Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.
Åtgärden ska vara genomförd innan 1 december 2012.
När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast
14 december 2012.
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
65
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg
och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 1 timme.
Den avgift som byggnadsnämnden kommer att debitera er är 890 kronor.
Motivering
Ingen strandskyddsdispens har beviljats för åtgärder som utförts på fastigheterna
Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck S:10, Skellefteå
kommun.
Gällande detaljplan för området medger ej de åtgärder som utförts på fastigheten.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort alla delar av bryggorna, piren
och återställa strandlinjen samt den privatisering som utförts på stranden för att detta
inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet
har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
66
Karta och foton
Karta och flygfoton tagna 2007 (till vänster) och 1997 (till höger) som visar piren och
bryggorna som ska åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
67
Flygbild från 2010 som visar pir, bryggor, gräsmatta och byggnad (bastu) som ska
åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
68
Foton som visar piren och bryggorna som ska åtgärdas.
Redogörelse för ärendet
Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun genomförde sommaren/hösten 2009 en
inventering av eventuell otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet längs kusten.
Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet inom
strandskyddsområdet som tillkommit efter 1997 blir föremål för föreläggande om
rättelse.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
69
Fastigheterna Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck
S:10 besöktes 2009-10-06. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över
området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar att piren och bryggorna
då fortfarande fanns kvar på platsen.
Piren är enligt protokoll fört vid besöket ca 21 m lång och 2,2 m bred. Bryggan utanför
piren är 7,9 m lång och 2,4 m bred. Vid sidan av piren finns en gjuten infästning för
mindre brygga. Den tillhörande bryggan är vid besöket upptagen liggandes på land och
är 6,2 m lång, varav den bredare delen är 2,5 m bred. Området mellan strandlinjen och
tomtgräns till Östanbäck 13:23 ger ett starkt intryck av privatisering med bland annat
gräsmatta, byggnad (bastu), mindre trapp, belysning mm.
En otillåten muddring är också genomförd. Det muddrade området är ca 3 x 8 m.
Bygg- och miljökontoret har gjort bedömningen att en återställning av muddringen
skulle innebära stora risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta.
Därför omfattas inte muddringen av detta föreläggande.
Ägaren till fastigheten Östanbäck 13:23 och ägaren till fastigheten 13:16 har inkommit
med synpunkter i ärendet 2011-12-09.
Östanbäck samfällighetsförening inkom med synpunkter i ärendet 2012-01-11.
Bygg- och miljönämnden bedömer att synpunkterna inte förändrar innehållet i
föreläggandet.
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett
område där den annars skulle ha fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7
kap. 15 § miljöbalken.)
Vattenverksamhet
I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt
11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa
mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en
anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är
tillsynsmyndighet.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
70
Tillsyn
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Detaljplan
För området gäller detaljplan för del av Östanbäck 13:16 m fl vid Rösnäsfjärden,
Skellefteå kommun, 1998-06-16. För vattenområdet utanför fastigheten Östanbäck
13:16 gäller beteckningen W (öppet vattenområde) och för aktuellt landområde
beteckningen Natur (naturområde). Ett öppet vattenområde får ej överbyggas. I planen
finns två områden för gemensamma småbåtshamnar angivna.
Upplysningar
Möjlighet att söka strandskyddsdispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Övriga upplysningar
Om byggnad ska uppföras utanför tomtplatsavgränsning krävs bygglov.
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-17
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36)
Fastighetsägare av Östanbäck S:10
Fastighetsägare av Östanbäck 13:23
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 19
PROTOKOLL
2012-02-06
71
Dnr 2009.3521
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Boviken 2:10
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering (genomfördes 2009) av stränderna i
Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet
på fastigheten Boviken 2:10, som ägs av NN.
Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området bryter mot
strandskyddsbestämmelserna och är därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Boviken
2:10, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om
rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Boviken 2:10. Återställningen
av området ska ske på följande sätt:





Den stenskodda strandlinjen ska tas bort och utfyllnadsmassorna som utgör
gräsmattan ska fasas av för att återskapa en naturlig strandmiljö. Strandlinjen
ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes. Återetablering av
naturlig växtlighet ska tillåtas.
Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.
Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.
Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012.
När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14
september 2012.
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg
och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
72
Motivering
Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det beviljats någon strandskyddsdispens
för åtgärder som utförts på fastigheten Boviken 2:10 Skellefteå kommun.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort den stenskodda strandlinjen
samt fasa av utfyllnadsmassorna som använts för att anlägga gräsmattan. Stenar och
block från stenskoningen samt överblivna massor efter avfasningen ska fraktas ifrån
platsen. Strandlinjen ska avfasas så att den liknar en opåverkad, naturligt sluttande
strand som finns i omgivningen. Återställandet har även till syfte att gynna
återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv.
Karta och foton
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
73
Karta och flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar området (röd pil) som ska
åtgärdas.
Foto som visar den stenskodda strandlinjen samt utfyllnaden.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
74
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett
inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och
miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcks inom projektet
och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om
rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats.
Fastigheten Boviken 2:10 besöktes 2009-09-30. Bygg- och miljökontoret har också
jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar
att bryggan, stenskoningen och utfyllnaden fortfarande finns kvar på platsen.
Strandlinjen har kraftigt förändrats genom att utfyllnadsmassor och en stenskoning har
anlagts. Den nya strandlinjen är rak och ligger högre än omgivande stränder.
Stenskoningen utgöras av stenar, mest troligen sprängsten eftersom området naturligt
saknar stora mängder sten.
En otillåten muddring är också genomförd. Det muddrade området är ca 35 m långt
och 13 m brett. Bygg- och miljökontoret har gjort bedömningen att i detta fall skulle en
återställning av muddringen innebära stora risker för grumling av vattnet och riskera
större skada än nytta.
Fastighetsägaren till Boviken 2:10 inkom med synpunkter på ärendet den 8 december
2011 samt förtydliganden av synpunkterna och foto den 21 december 2011. I
fastighetsägarens synpunkter framkom att den brygga som var en del av ärendet, har
funnits i liknande skick sedan tidigt 50-tal. Bryggan är därför inte längre en del av
ärendet eftersom den funnits på platsen innan strandskyddslagstiftningen infördes. En
förändring av bryggan har dock skett under årens lopp. Bryggan utgjordes tidigare av
bockar i vattnet med ovanliggande trätrall och i dagsläget utgörs bryggan av en
flytbrygga i två sektioner fästa i botten med kedjor. Bygg- och miljökontoret vill
upplysa om att det finns möjlighet att söka strandskyddsdispens för bryggan, vilken
prövas separat. Övriga inkomna synpunkter förändrar inte ärendet.
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda
ett område där den annars skulle fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för växt- och djurarter (7
kap. 15 § miljöbalken).
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
75
Vattenverksamhet
I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt
11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa
mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en
anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är
tillsynsmyndighet.
Tillsyn
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Upplysning
Möjlighet att söka dispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Övriga upplysningar
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndigheten. Om en otillåten muddring är
utförd (oavsett om den omfattas av föreläggandet eller ej) kommer den också att
skickas till polis- och åklagarmyndigheten.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-12
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Boviken 2:10
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 20
PROTOKOLL
2012-02-06
76
Dnr 2009.3524
Beslut beträffande otillåten verksamhet inom
strandskyddsområdet på fastigheten Boviken 2:33
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, ett inventeringsprojekt
av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har
beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcks inom projektet och som tillkommit
under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärder
som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall beaktas.
Fastigheten Boviken 2:33, som ägs av NN, besöktes 2009-09-30. Bygg- och
miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010.
En otillåten muddring och dumpning av muddermassor är genomförd. Det muddrade
området är vid besöket protokollfört som ca 20 m långt och 5,5 m brett och sträcker sig
längs piren. Muddermassorna är dumpade på andra sidan av samma pir och ligger i
dagsläget helt exponerade och i kontakt med vattnet. Dumpningsområdet är vid
besöket protokollfört som ca 9,5 m långt och 3 m brett. Bygg- och miljökontoret har
gjort bedömningen att i detta fall skulle en återställning av muddringen innebära stora
risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta.
Fastighetsägaren, NN, inkom med synpunkter och fotografier angående ärendet den 17
november 2011. I synpunkterna och framförallt i fotografierna framgick det att de
muddermassor som vi förelade fastighetsägaren att ta bort i dagsläget är beväxta.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att NN, ägare av Boviken 2:33, ska betala
handläggningsavgift för otillåten verksamhet inom strandskyddsområde.
Skäl för beslutet
Eftersom muddermassorna är beväxta i dagsläget så medför det att ingen urlakning av
sediment längre sker. Muddermassorna ska därför inte avlägsnas eftersom det medför
större skada än nytta.
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg
och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Upplysning
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndigheten.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-12
_____
Sänds till:
Fastighetsägaren av Boviken 2:33
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
77
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 21
PROTOKOLL
2012-02-06
78
Dnr 2009.3525
Beslut beträffande otillåten verksamhet inom
strandskyddsområde på fastigheten Boviken 2:34
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering (genomförd 2009) av stränderna i
Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet
på fastigheten Boviken 2:34, som ägs av NN.
Nuvarande fastighetsägare inkom med synpunkter i ärendet den 6 december 2011. I
synpunkterna framgick att nuvarande fastighetsägare inte ägde fastigheten när
muddringen utfördes. Nuvarande fastighetsägare förvärvade fastigheten den 30 juni
2010. Innan köpet av fastigheten kontaktade de Skellefteå kommun för att få en
fullständig bild kring vilka tillstånd som fanns på fastigheten. Skellefteå kommun
informerade då nuvarande fastighetsägare att en av byggnaderna saknade bygglov,
men i övrigt informerades det inte om någon annan otillåten verksamhet som berörde
fastigheten.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att avskriva ärendet.
Skäl för beslutet
Bygg- och miljökontoret bedömer att nuvarande fastighetsägare har fullgjort sin
undersökningsplikt och att Skellefteå kommun har begått ett fel.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-20
_____
Sänds till:
Fastighetsägaren av Boviken 2:34
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 22
PROTOKOLL
2012-02-06
79
Dnr 2009.3526
Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet
inom strandskyddsområde på fastigheten Boviken 2:19,
utanför Boviken 2:92
Sammanfattning
Bygg- och miljökontoret har genom en inventering (genomförd 2009) av stränderna i
Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet
på fastigheten Boviken 2:19, som ägs av NN, utanför fastigheten 2:92, som ägs av NN.
Inventeringen genomfördes 2009.
Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten.
Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och
därmed föremål för föreläggande om rättelse.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av Boviken 2:92, med stöd
av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om rättelse angående
ändring av strandlinjen på fastigheten Boviken 2:19. Återställningen av området ska
ske på följande sätt:





Plattsättningen med möbler mellan strandlinjen och fastigheten Boviken 2:92
ska tas bort.
Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön
störs så lite som möjligt.
Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador,
föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår.
Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012.
När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier
som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14
september 2012.
Avgift för handläggning av otillåten verksamhet
Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg
och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att
ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme
(KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar.
Den avgift som bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
80
Motivering
Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det beviljats någon strandskyddsdispens
för åtgärder som utförts på fastigheten Boviken 2:19 Skellefteå kommun.
Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort plattsättningen samt möbler på
området mellan strandlinjen och fastigheten Boviken 2:92, för att detta inte ska hindra
eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till
syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv.
Karta och foton
Karta som visar fastigheten Boviken 2:19 som berörs.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
Flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar området som ska åtgärdas.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
81
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
82
Foto som visar området som muddrats.
Redogörelse för ärendet
Sommaren/hösten 2009 genomförde bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett
inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och
miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcks inom projektet
och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om
rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall beaktas.
Fastigheten Boviken 2:19 besöktes 2009-09-30. Bygg- och miljökontoret har också
jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar
att muddringen och privatiseringen fortfarande finns kvar.
Gräsmattan sträcker sig från fastigheten Boviken 2:92 hela vägen ner till strandlinjen,
nere vid vattnet finns en plattsättning med utemöbler. Hela detta område ger ett starkt
intryck av att vara privatiserat. En otillåten muddring är också genomförd. Vid besöket
kunde bara en bit av muddringen undersökas, muddringen är därför protokollförd som
ca 19,4 m lång och 10,4 m bred och sträcker sig längs piren. Mätningar i flygfotot
visar att det muddrade området egentligen är ca 55 m långt. Bygg- och miljökontoret
har gjort bedömningen att i detta fall skulle en återställning av muddringen innebära
stora risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta.
Fastighetsägaren har överlämnat ärendet till ägaren av Boviken 2:92, som nyttjar det
berörda området. Fastighetsägaren till Boviken 2:92, NN, har också tagit på sig ärendet
och vill att all fortsatt kommunikation i ärendet ska ske med honom. NN inkom med
synpunkter i ärendet den 1 december 2011. I dessa framgår att den stig som är plattsatt
hela vägen från fastigheten Boviken 2:92 ner till vattnet funnits där sedan tidigt 70-tal,
alltså innan strandskyddslagstiftningen tillkom.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
83
Den plattsatta stigen omfattas därför inte längre av föreläggandet. I synpunkterna
framgår även att gräsmattan mellan Boviken 2:92 och vattnet inte är insådd utan
självsådd och att den har bildats eftersom annan vegetation hållits undan med
gräsklippare. Eftersom att området med gräsmattan inte omfattar NNs tomt uppmanar
vi honom att inte sköta den som en gräsmatta, utan låta den anta ett mer naturligt
utseende. Vegetationen får hållas undan för att upprätthålla utsikten, men områdets
djur- och växtliv skulle gynnas av att den sköttes som en äng och att man slår den en
eller ett fåtal gånger varje sommar. Övriga inkomna synpunkter förändrar inte ärendet.
Aktuella bestämmelser
Strandskydd
Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella
strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom
strandskyddsområdet får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller
anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda
ett område där den annars skulle fått färdas fritt,
3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader,
anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för växt- och djurarter (7
kap. 15 § miljöbalken).
Vattenverksamhet
I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt
11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa
mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en
anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är
tillsynsmyndighet.
Tillsyn
Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom
Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller
föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas.
Upplysning
Möjlighet att söka dispens
Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om
strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen.
Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på
www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och
fastighetsfrågor”.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
84
Övriga upplysningar
Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta
strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndigheten. Om en otillåten muddring är
utförd (oavsett om den omfattas av föreläggandet eller ej) kommer den också att
skickas till polis- och åklagarmyndigheten.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-12
_____
Sänds till:
Fastighetsägare av Boviken 2:92
Fastighetsägare av Boviken 2:19
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 23
85
Dnr 2011.1832
Strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus
Fastighet:
BÄCK S:5
Sammanfattning av ärendet
Tomtplatsen ligger på Brönsnäsgrunden i Bäckfjärden ca 15 km sydost om Bureå.
Dispensen avser uppförande av ett nytt fritidshus som ersätter befintligt fritidshus.
Bygglov har sökts för projektet. Se separat bygglovsärende 2011-1786.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beviljar dispens från strandskyddsbestämmelserna.
Villkor
Dispensen från strandskyddsbestämmelserna gäller endast för området som är markerat
på tomtplatskartan, det vill säga tomtplatsen. Tomtplatsens area är ca 1020 m².
Upplysning
Länsstyrelsen har rätt att överpröva bygg- och miljönämndens beslut om
strandskyddsdispens. Du ska därför inte påbörja de beviljade projekten innan tiden för
överklagande har gått ut. Tiden omfattar tre veckor och räknas från den dag då ärendet
kommer in till länsstyrelsen.
Skäl för beslutet
Beslutet om dispens från strandskyddsbestämmelserna är fattat med stöd av 7 kap. 18 b
§ miljöbalken och med hänvisning till 7 kap. 18c § första stycket 1 miljöbalken.
Särskilda skäl för strandskyddsdispens bedöms finnas, med hänvisning till att
tomtplatsen redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för
strandskyddets syfte.
Konsekvenserna för natur och friluftsvärdena förändras inte.
Projektet bedöms vara förenligt med strandskyddets syfte.
Giltighetstid för strandskyddsdispens
Dispensen från strandskyddsbestämmelserna upphör att gälla om arbetet inte påbörjas
inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet började gälla.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 24
86
Dnr 2011.1786
Bygglov för nybyggnad av fritidshus
Fastighet:
BÄCK S:5
Sammanfattning av ärendet
Tomtplatsen ligger på Brönsnäsgrunden i Bäckfjärden ca 15 km sydost om Bureå.
Bygglovet avser uppförande av ett nytt fritidshus som ersätter befintligt fritidshus.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden ger byggchefen i uppdrag att besluta i ärendet för att bygga
ett fritidshus. Beslut kan tas under förutsättning att kompletta handlingar har kommit
in, granskats och godkänts.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 25
87
Dnr 2011.3328
Bygglov för 6 st vindkraftverk och teknikbodar,
Aldermyrbergets vindpart
Fastighet:
STORKLINTEN 3:1
Sammanfattning av ärendet
På västra delen av fastigheten Storklinten 3:1 vill man sätta upp en vindkraftspark
bestående av 6 vindkraftverk med en total effekt på 24 MW. Fem av vindkraftverken
med tillhörande teknikbodar placeras på Aldermyberget och ett vindkraftverk med
tillhörande teknikbod placeras på Långberget. Avståndet från vindkraftverken till
närmaste bostads/fritidhus är ca 1,6 km och avståndet till skidanläggningen i Storklinta
är ca 2,4 km och ca 1,7 km till Storklintas topp. Anläggningen är placerad ca 9 km norr
om Jörn och ca 58 km nordväst om Skellefteå. Vindkraftverkens totala höjd
understiger 150 meter vilket innebär att hinderbelysningen ska kan vara ett fast rött
sken som är avskärmat mot mark.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden ger bygglov för att bygga 6 st vindkraftverk och
teknikbodar.
Peter Hjelmze är kontrollansvarig för projektet.
Upplysning
Berörda grannar och fastighetsägare har fått uttala sig. Ingen hade någon synpunkt.
Skäl för beslutet
Aldermyrbergets vindpark finns i ett område av skogsbruk. Intill vindparken ligger
naturområde Storklinta med mycket högt naturvärde. Naturobjektet består av två stora
berg, Storklinen och Granberget och en djup mellanliggande dalgång där den lilla
Dalbäcken rinner upp. Vindkraft är också ett starkt riksintresse som här kan finnas i
anslutning till naturområdet. Områdets karaktär i landskapet är resultatet av samspelet
mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Vindkraftverkens siluetter kommer att
påverka landskapsbilden men påverkan anses acceptabel. Projektet stämmer överens
med översiktsplanen och kravet på god hushållning med mark- och vattenresurser.
Giltighetstid för bygglovet
Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem
år från den dag då beslutet vunnit laga kraft.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 26
88
Dnr 2010.2605
Förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus
Fastighet:
ÖSTANBÄCK 4:53
Sammanfattning av ärendet
Den tänkta tomtplatsen ligger vid Bodudden, ca 4,7 km söder om Ostvik, vid
Kågefjärden, mittemot Kåge såg. Ansökan avser en nyetablering av fritidshus.
En kraftledning passerar den tänkta tomtplatsen och Skellefteå Kraft har getts
möjlighet att yttra sig.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden lämnar ett positivt förhandsbesked för att bygga ett
fritidshus.
Villkor
Innan arbetet påbörjas ska du ansöka om bygglov. Bygglovet ska sedan bedömas av
bygg- och miljönämnden. Om det blir beviljat får du påbörja arbetet.
Upplysning
Berörda grannar och fastighetsägare har fått uttala sig. Ingen hade någon synpunkt. En
kraftledning passerar strax intill den föreslagna tomtplatsen. Skellefteå Kraft har
meddelat ett krav på minsta skyddsavstånd på 6 meter från kraftledningens mitt.
Skäl för beslutet
Byggprojektet stämmer överens med översiktsplanen och kravet på god hushållning
med mark- och vattenresurser.
Giltighetstid för bygglovet
Förhandsbeskedet upphör att gälla om du inte sökt bygglov inom två år från den dag
då beslutet togs.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 27
89
Dnr 2011.3425
Bygglov för nybyggnad av mast och 2 teknikbodar
Fastighet:
SVANFORS 1:40
Sammanfattning av ärendet
Fastigheten ligger i Svanfors, ca 25km väster om Skellefteå. Ansökan avser
nybyggnad av mast och två teknikbodar. Berörda grannar har fått tillfälle att yttra sig.
Några av dessa har framfört viss oro över eventuell strålningsrisk.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beviljar bygglov med följande upplysningar.
Lennart Lundmark är kontrollansvarig för projektet.
Upplysning
Länsstyrelsen samt försvarsmakten har inget att erinra.
Det förutsätts att luftfartsverket inte har något att invända mot mastens placering och
höjd.
För att undvika att nya master sätts upp i närområdet bör andra operatörer ges
möjlighet att utnyttja masten.
Skäl för beslutet
Länsstyrelsen har bedömt att masten, med tillhörande teknikbodar, är planerad till en
plats som inte berörs av några utpekade naturvärden och att uppförandet därför inte
väsentligt kommer att påverka naturmiljön.
Åtgärden är förenlig med kravet på god hushållning med mark- och vattenresurser.
Aktuella bestämmelser
Av kommunens översiktsplan framgår att platsen ligger inom utpekat intresse för
naturvården, samt inom R1område.
Giltighetstid för bygglovet
Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem
år från den dag då beslutet vunnit laga kraft.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 28
90
Dnr 2011.3926
Strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus,
ersättningsbyggnad
Fastighet:
STORKÅGE 16:65
Sammanfattning av ärendet
Fastigheten ligger i Brännäset vid Lillåfjärdens norra strand, ca 2,5 km från Kåge.
Ansökan avser strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus (ersättningsbyggnad).
Bygglov har sökts för projektet. Se separat bygglovsärende 2011-3925.
Bygg- och miljökontorets förslag till beslut
Bygg- och miljönämnden beviljar dispens från strandskyddsbestämmelserna med
nedanstående villkor.
Villkor
Dispensen från strandskyddsbestämmelserna ska endast gälla för området som är
markerat på bilaga 1 i tjänsteskrivelsen, det vill säga tomtplatsen. Tomtplatsens area är
1800m².
Upplysning
Länsstyrelsen har rätt att överpröva bygg- och miljönämndens beslut om
strandskyddsdispens. Du/ni ska därför inte påbörja de beviljade projekten innan tiden
för överklagande har gått ut. Tiden omfattar tre veckor och räknas från den dag då
ärendet kommer in till länsstyrelsen.
Skäl för beslutet
Beslutet om dispens från strandskyddsbestämmelserna är fattat med stöd av 7 kap. 18 b
§ miljöbalken och med hänvisning till 7 kap. 18c § första stycket 1 miljöbalken.
Särskilda skäl för strandskyddsdispens bedöms finnas, med hänvisning till att
tomtplatsen redan tagits i anspråk.
Konsekvenserna för natur och friluftsvärdena bedöms bli små. Den privata zonen
utvidgas inte och det sker inte någon påverkan av de biologiska värdena utanför det
redan ianspråktagna området. Projektet bedöms vara förenligt med strandskyddets
syfte.
Giltighetstid för strandskyddsdispens
Dispensen från strandskyddsbestämmelserna upphör att gälla om arbetet inte påbörjas
inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet började gälla.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 29
91
Dnr 2011.3925
Bygglov för nybyggnad av fritidshus
Fastighet:
STORKÅGE 16:65
Sammanfattning av ärendet
Fastigheten ligger i Brännäset vid Lillåfjärdens norra strand, ca 2,5km från Kåge.
Ansökan avser bygglov för nybyggnad av fritidshus. På fastigheten finns sedan
tidigare ett fritidshus som rivs och ersätts med ett nytt.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden ger bygglov för att bygga ett fritidshus.
Vi har godkänt Mattias Jakobsson som kontrollansvarig.
Upplysning
Området omfattas av strandskydd. Frågan om strandskyddsdispens behandlas i ett
separat ärende dnr 2011-3926. Platsen är redan ianspråktagen.
Aktuella bestämmelser
Av kommunens översiktsplan framgår att platsen ligger i ett R1område. Tomtplatsen
ligger inom ett område med högt naturvärde.
Skäl för beslutet
Projektet stämmer överens med kravet på god hushållning med mark- och
vattenresurser.
Giltighetstid för bygglovet
Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem
år från den dag då beslutet vunnit laga kraft.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 30
92
Dnr 2011.4223
Bygglov för nybyggnad av kallager och fasadändring
Fastighet:
MUFFEN 2
Sammanfattning av ärendet
Fastigheten är registrerad som industrienhet/lager och ligger i området Degerbyn.
Ansökan avser tillbyggnad av kallager samt fasadändring. Förslaget avviker från
detaljplanens bestämmelser eftersom byggrätten överskrids.
Fastighetsarean är 23 457m² och byggrätten är en tredjedel av den. Åtgärden medför en
avvikelse på 737 m², vilket tillsammans med tidigare avvikelse medför en total
avvikelse på 1 090m². Detaljplanarbete för utökad byggrätt är påbörjat.
Berörda grannar/fastighetsägare har fått tillfälle att yttra sig. Ingen har framfört någon
erinran.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beviljar bygglov för tillbyggnad av kallager och
fasadändring (ny port och dörr i befintlig del).
Lennart Lundmark är kontrollansvarig för projektet.
Upplysning
Bygglovet lämnas med avvikelse från befintlig detaljplan och i enlighet med det
pågående planarbetet.
Skäl för beslutet
Tillbyggnaden kommer inte att påverka omgivningen nämnvärt. Förslaget stämmer
överens med den pågående detaljplanens bestämmelser.
Aktuella bestämmelser
För området gäller detaljplan.
Giltighetstid för bygglovet
Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem
år från den dag då beslutet vunnit laga kraft.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 31
PROTOKOLL
2012-02-06
93
Dnr 2011.3856
Folkhälsopolitiska programmet för uppföljning2011,
planering 2012 och förslag till prioriteringar 2013
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden godkänner skrivelsen som yttrande till folkhälsorådet.
Bakgrund
Folkhälsorådet har utifrån folkhälsoprogrammet 11 målområden beslutat att för 2011
prioritera följande:

Delaktighet och inflytande i samhället (1)

Ekonomisk och social trygghet ( 2)

Trygga och goda uppväxtvillkor (3)

Ökad fysisk aktivitet (9)

Goda matvanor och säkra livsmedel (10)

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (11)
Folkhälsorådet vill ha svar på följande frågor från Bygg- och miljönämnden:
1. Hur har bygg- och miljönämnden lyft de prioriterade områdena under 2011?
2. På vilket sätt spelar de folkhälsofrågorna en roll i ert arbete med styrkorten och
budget 2012?
3. Förslag på områden som bygg- och miljönämnden vill prioritera 2013?
Allmänt om Bygg- och miljönämndens roll
Bygg- och miljönämnden är en viktig del i kommunens arbete för hållbar utveckling
där den ekonomiska, sociala och den ekologiska dimensionen ingår. Folkhälsofrågor
finns också med i de lokala miljömålen som är antagna av KF år 2006. De områden
som tydligt berör folkhälsan är Leva och Bo samt Frisk luft. Planeringsfrågorna är av
särskild betydelse för en omställning till ett hållbart samhälle. Tillsyn har samma mål
eftersom det i miljöbalkens portalparagraf framgår att lagen ska tillförsäkra nuvarande
och kommande generationer en hälsosam och god miljö.
Bygg- och miljönämnden har genom sitt ansvar främst bedrivit aktiviteter inom de
aktuella folkhälsomålen ökad fysisk aktivitet ( 9) samt Goda matvanor och säkra
livsmedel (10)
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
94
Svar på fråga 1: Några aktiviteter som nämnden har bedrivit med koppling både till
miljö och folkhälsomålen under 2011
-
Hållbart byggande. Nya riktlinjer och policy för hållbart byggande har tagits fram.
Nämnder och bolag inom kommunkoncernen har ställts inför frågan vad social
hållbarhet innebär för dem.
-
Åtgärdsprogram Luft. Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormer i centrala
Skellefteå. I programmet renare luft finns flera aktiviteter som ska förändra
beteende och därigenom förändringar av resvanor.
-
Klimatseminarier i samarbete med fastighetskontoret och inköp på
kommunledningskontoret med fokus på klimatsmart och ekologisk mat
-
Samarbete med Tekniska kontoret och Framtidsvägen för att få fler att kombinera
motion och resande till jobbet
-
Tillsynsprojekt för offentliga lokaler bland annat förskolor
-
Samordnare för allergikommittén för Skellefteå kommun med grund i
handlingsprogrammet för det allergiförebyggande arbetet. Under året har frågan
om kommunens arbetssätt kring ”Friska hus” frågan belysts.
Svar på fråga 2. Folkhälsomålen har varit ett av underlagen i samband med
framtagande av nytt styrkort för 2012.
Den viktigaste prioriteringen från styrkortet är;
-
kring planering och byggande under Utveckling/Tillväxt och långsiktig hållbar
utveckling i styrkortet.
Mått: Policy för hållbart boende förankrad internt och externt
Svar på fråga 3. Bygg- och miljönämndens folkhälsoarbete för 2013
Bygg- och miljönämnden kommer förutom policy för hållbart byggande att driva:
-
arbetet med klimatsmart och ekologisk mat
-
vara sammankallande för Skellefteå kommuns allergikommitté.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-02-03
_____
Sänds till:
Folkhälsorådet, Harriet Classon
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 32
95
Dnr 2012.273
Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige under
perioden september 2011 – januari 2012
Sammanfattning av ärendet
Under aktuell period har inga uppdrag från kommunfullmäktige inkommit.
För övrigt finns det inte några äldre uppdrag från kommunfullmäktige som inte är
besvarade, med undantag för planuppdrag som redovisas i särskild ordning.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämndens godkänner redovisningen.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontoret tjänsteskrivelse, 2012-01-24
_____
Sänds till:
Kommunfullmäktige
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 33
Delegationsbeslut
Delegationsbeslut under perioden 2011-11-29 – 2012-01-23, 628 handlingar.
Delegationsbeslut ordförande, 3 handlingar.
Bygg- och miljönämndens beslut
Godkänner redovisningen av delegationsbeslut.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
96
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 34
Övriga meddelanden
Övriga meddelanden under perioden 2011-11-29 – 2012-01-23, 104 handlingar.
Bygg- och miljönämndens beslut
Godkänner redovisningen av övriga meddelanden.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
97
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 35
98
Dnr 2012.362
Årsbokslut 2011 tillika verksamhetsberättelse för bygg- och
miljönämnden
Sammanfattning av ärendet
Bygg- och miljönämndens årsbokslut tillika verksamhetsberättelse redovisar
måluppfyllelsen för de av nämnden fastställda mål för 2011, samt det ekonomiska
utfallet.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden godkänner årsbokslutet tillika verksamhetsberättelse för
2011
Bygg- och miljönämnden beslutar att överskottet i driftsbudget 2011 på 1,4 mkr äska
överföring till driftsbudget 2012 för följande ändamål:
1. 540 tkr diverse projekt och satsningar
2. 300 tkr för systematisk fastighetsbildning
3. 250 tkr för kompetensförsörjning
4. 200 tkr för implementering av policyn för hållbart byggande
5. 150 tkr för 3D satsning
Bygg- och miljönämnden beslutar att inte äska överföring av överskottet på 409 tkr av
investeringsbudgeten 2011.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse förslag till årsbokslut tillika
verksamhetsberättelse, 2012-01-24
_____
Sänds till:
Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 36
PROTOKOLL
2012-02-06
99
Dnr 2012.329
Delegation av arbetsuppgifter med åtföljande
arbetsmiljöansvar
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att till bygg- och miljökontorets förvaltningschef
delegera arbetsuppgifter och arbetsmiljöansvar i enlighet med de fastställda
riktlinjerna.
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige har fastställt kommunens arbetsmiljömål. Arbetsmiljöansvaret
vilar enligt kommunallagen på kommunens nämnder. Enligt tidigare beslut i
kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har kommunstyrelsen fastställt
förvaltningschefernas arbetsmiljöansvar. Fullmäktige uppdrog även åt facknämnderna
att göra en skriftlig delegation till förvaltningscheferna.
År 2007 upprättade dåvarande byggnadsnämnd en delegation till förvaltningschef. Då
nämnden sedan 2011 har en ny sammansättning bör delegationsbeslutet också förnyas.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-20
Bygg- och miljönämndens delegation av arbetsuppgifter med åtföljande
arbetsmiljöansvar, 2012-01-23
_____
Sänds till:
Kommunledningskontoret
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
§ 37
PROTOKOLL
2012-02-06
100
Dnr 2011.3701
Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan 2012
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden fastställer bygg- och miljökontorets
förvaltningsövergripande arbetsmiljö- och likabehandlingsplan för 2012.
Beskrivning av ärendet
Enligt arbetsmiljölagen, AML, har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet.
Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt
uppnå en god arbetsmiljö. Lagen om diskriminering har till ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
I Skellefteå kommun har kommunfullmäktige upprättat en arbetsmiljöpolicy samt en
policy för lika behandling.
Bygg- och miljökontorets uppgift är att årligen upprätta en förvaltningsövergripande
plan för arbetsmiljöarbetet, kopplad till arbetsmiljöpolicyns mål. En plan för lika
behandling ska också upprättas.
Utifrån detta har förvaltningen, i samråd med samverkansgruppen, tagit fram ett
förslag till arbetsmiljö- och likabehandlingsplan.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-18
_____
Sänds till:
Kommunledningskontoret
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 38
101
Dnr 2012.361
Organisationsförändringar på bygg- och miljökontoret flyttning av bostadsanpassningen till konsument- och
överförmyndaravdelningen samt namnändring på
byggavdelningen.
Sammanfattning av ärendet
Förslaget innebär en förändring av bygg- och miljökontorets organisation så att
verksamheten bostadsanpassning flyttas från byggavdelningen till konsument- och
överförmyndaravdelningen från och med 1 mars 2012. Ytterligare ett förslag är att byta
namn på byggavdelningen till bygglovsavdelningen för att undvika missförstånd och
sammanblandning med de exploaterande verksamheterna i kommunen.
Bygg- och miljönämndens beslut
Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna bygg- och miljökontorets förslag till
organisationsförändring innebärande att verksamheten bostadsanpassning flyttas från
byggavdelningen till konsument- och överförmyndaravdelningen från och med 1 mars
2012.
Bygg- och miljönämnden beslutar även om ett namnbyte på byggavdelningen till
bygglovsavdelningen från och med 1 mars 2012.
Beskrivning av ärendet
Byggavdelningens chef kommer under våren att övergå till arbete hos annan
arbetsgivare och processen för att rekrytera efterträdare kommer inledas. I samband
med detta föreslås en organisationsförändring som innebär att verksamheten
bostadsanpassning flyttas från byggavdelningen till konsument- och
överförmyndaravdelningen fr. o m 1 mars 2012. Motivet till förändringen är att skapa
en jämnare belastning mellan förvaltningens avdelningschefer. Byggavdelningen har
vuxit under senare år, dels när den administrativa avdelningen fördelades ut på övriga
avdelningar och dels med anledning av viss förstärkning. Byggavdelningen består idag
av 18 personer exklusive chef. Ytterligare ett motiv till förändringen är att
byggavdelningen nu blir renodlad för bygglovsverksamheten vilket underlättar
möjligheten att rekrytera ny chef. Bygglovsverksamheten, som periodvis är utsatt för
högt ärendetryck, är nu också inne i en utvecklingsarbete vilket kommer att bli en del
av den nya chefens ansvar.
Bostadsanpassningsgruppen består av 5 personer och är en väl fungerande arbetsgrupp.
Gruppen bedöms kunna överföras till konsument- och överförmyndaravdelningen som
idag består av 10 personer exklusive chef.
I samband med organisationsförändringen föreslås även ett namnbyte på
byggavdelningen till bygglovsavdelningen. Detta för att undvika missförstånd och
sammanblandning med de exploaterande verksamheterna i kommunen. Därmed
kommer även chefstjänsten att benämnas som bygglovschef.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
102
Information och samråd har hållits med berörda personalgrupper. Förslaget har också
samverkats med berörda fackliga organisationer.
Beslutsunderlag
Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-24
_____
Sänds till:
Kommunledningskontoret
Konsumentnämnden
Överförmyndarnämnden
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
103
§ 39
Information – Djupförvar av avfall
Mikael Borell, chef miljölabb på Rönnskärsverken, informerar nämnden om det tänkta
djupförvaret av avfall.
Utredningen om djupförvar av avfall startade redan på 1980-talet och har pågått sedan
dess. År 2006 påbörjades utredningen om lokalisering av djupförvaret och ett 20-tal
gruvor i Skellefteåfältet har utvärderats. Endast 2 alternativ, Åkullagruvan och
Rönnskär, blev aktuella för djupförvaret.
Undersökningar av berget och jordskorpan har gjorts ute på Rönnskär och det visar att
Rönnskär är en lämplig plats för djupförvaret. Man har även jämfört ett antal punkter
mellan Åkullagruvan och Rönnskär, som bl a transporter och övervakning, och då är
Rönnskär bättre plats för djupförvaret eftersom transporterna blir kortare, inga
transporter kommer att ske genom tätbebyggda områden och att övervakningen är
bättre.
Det som nu kommer att påbörjas är förprojekteringen för en ramp och byggandet av
djupförvaret kommer att påbörjas under år 2013.
Bygg- och miljönämnden tackar för informationen.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
104
§ 40
Förvaltningschefen informerar
Studiebesök med inspektör
Det har tidigare nämnts att ledamöterna i nämnden ska få möjligheten att följa med
inspektörer ut på besök. Bygg- och miljökontoret återkommer med förslag på ett
schema för detta.
Handlingsplanen för bättre företagsklimat
I handlingsplanen finns förslaget att nämndernas ledamöter ska göra besök ute på
företag i kommunen, 3 besök per år. Planering för detta kommer att göras närmare
sommaren.
Lokaler
Nordea vill expandera och behöver större lokaler. Det är lantmäteriavdelningen som
berörs men ännu är det inte klart om hur stor yta det handlar om.
Personal
Carl-Henrik Barnekow på planavdelningen går vidare till nytt jobb. Han slutar sin
tjänst i maj.
Digitala nämndssammanträden
Nu är det bestämt att vad det blir för digital lösning till nämndernas handlingar, det blir
iPad:s. Först ut att testa dessa blir socialnämnden. De ska börja använda iPad:s på sina
sammanträden från och med mars 2012 och ska under maj 2012 göra en utvärdering.
Så efter sommaren kan nog även bygg- och miljönämnden ha iPad:s på sina
sammanträden.
Bygg- och miljönämnden tackar för informationen.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
§ 41
105
Dnr 2012.6
Kurser/konferenser
Följande inbjudningar finns:
1)
Tid:
Plats:
Pris:
Arrangör:
”Presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder”
22-23 mars, 29-30 mars och 9-10 maj
Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm
3 300 kr (exkl. moms), logi bokas och betalas av deltagarna själva
Sverige Kommun och Landsting
2)
Tid:
Plats:
Pris:
Arrangör:
”FAH:s vårmöte 2012”
27-28 mars
Stockholm
FAH
3)
Tid:
Plats:
Pris:
Arrangör:
”Kommunalrättsdagen 2012”
26 april
Ansia, Lycksele
1 950 kr (exkl. moms)
Region Gävleborg och Region Västerbotten
Arbetsutskottet beslutade
Anmäla Lorents Burman, Jan-Erik Engman och Stig Axelsson till ”Presidiedagar för
miljö-, plan- och byggnämnder” den 22-23 mars 2012.
Noterar inbjudan till FAH:s vårmöte, men avstår från deltagande.
Bygg- och miljönämndens beslut
Arbetsutskottets beslut noteras.
Den i nämnden som är intresserade av att delta på kursen ”Kommunalrättsdagen” den
26 april i Lycksele anmäler sitt intresse till nämndssekreteraren.
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Bygg- och miljönämnden
PROTOKOLL
2012-02-06
106
§ 42
Byggchefen önskas lycka till
Ordförande Lorents Burman och hela nämnden önskar byggchef Catrin Sandström
lycka till på sin nya tjänst i Umeå.
_____
Justering (sign)
Utdragsbestyrkande