UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för didaktik
Johnny Häger
2017-07-14
Historisk teknik
Många av de saker vi omger oss med har funnits i människans tjänst länge, i flera hundra ja
ibland flera tusen år. Det är redskap, artefakter, som gett människan en bättre chans att
överleva, som förenklat tillvaron och gjort den enklare att klara av. Nöden är inte
uppfinningarnas moder så heller ej lättjan, men i gränslandet mellan dessa två finns
människans drivkraft och energi för att få till saker. Sen är det ju kanske framför allt roligt!!
Vissa saker ser likadana ut som när de först framställdes men har genom åren förfinats och
förädlats. Exempel skulle kunna vara:
Kniven (först i sten och ben, vidare i brons och järn, idag i speciallegeringar av stål med
plasthandtag), utseendet lika med blad och skaft.
Metspöt (förr en kvist, vidare över bambu och idag lättviktspön av kolfiber), utseendet
lika med den tjocka änden i handen.
Lerkärl (först torkad lera, vidare över bränd lera och glasyr), utseendet lika i tredje
världen, dock mest ett prydnadsföremål i västvärlden.
Köksredskap (sleven t.ex. först en träpinne, senare som vad vi menar med slev i trä,
vidare över till metall och plast), utseendet lika, materialet kan vara modernt.
Pilbåge (från träkvist, vidare över noga utvalda och sammansatta träsorter och idag av
komposit/kolfiber material), funktionen är densamma så även utseendet, materialet och
tillverkningsmetoder har ändrats.
Pennor (förr ritkol, avtryck i lera, vidare över gåsfjädrar och bläckhorn samt grafitstift,
idag kulspetspennor och 0,7 mm blyertsstift), utseendet ganska lika men materialet har
ändrats. Dessutom är det skillnad på att bära med sig utrustningen.
Frågan man kan ställa sig är om man skulle veta vad det är om man fick se
ursprungsvarianten.
Vissa saker har ingen likhet med det nu existerande även om nyttan av dem är densamma.
Exempel skulle kunna vara:
Kaffebryggare (förr en kaffekvarn och kittel över öppen eld, idag eldriven
hushållsmaskin), funktionen den samma hela vägen men sättet, energikällan och utseendet
har helt bytts ut. Dock, vilket skall påpekas, det gamla sättet fungerar idag också.
Göra eld (förr bära med sig glöd, vidare över eldborr, eldstål och flinta med fnöske till,
idag tändstickor eller tändare av olika slag), omaket att få till värme har sannerligen blivit
lättare.
Informationslagring (förr människans minne via nedskrivna saker, senare hålkort och
magnetremsor, idag CD-ROM och DVD), allt fortfarande användbart idag men ex hålkort
och även magnetremsor är inte så aktuella idag som förr. Dessa lagringstyper försvinner
bort för nya sätt, dock består det äldsta.
Frågan man kan ställa sig är om man skulle förstå kopplingen mellan sakerna från förr och
av idag om man inte visste redan innan.
Detta är bara exempel på saker som vi använder idag men som har en lång historia.
Johnny Häger
Institutionen för didaktik, Box 2136, 750 02 UPPSALA
Tel: 018 – 471 24 12, Vx: 018 – 471 00 00, Fax: 018 – 471 24 00
e-post: johnny.hager @did.uu.se
UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för didaktik
Johnny Häger
2017-07-14
Tittar vi mera på tekniska system så finns även här många saker som görs på ungefär liknande
sätt idag som det gjordes förr. Skillnaden är ofta antalet människor, syftet och
energianvändningen.
Exempel skulle kunna vara:
Höbärgning (från skära, lie, höräfsa och höhässja, vidare via hästdrivna hövändare till
traktordrivna rundbalsmaskiner och höfläktar), volymerna är större, mer energi går åt och
framförallt i annan form, maskinerna förenklar och färre människor behövs.
Trådtillverkning (från senor och rötter vidare via ull, lin och sländor till spinnrocken och
”spinning Jenny”, idag eldrivna maskinella spinnerier), förr var det muskelkraft och en
serie saker att göra för en person. Detta gick över mekaniska vävstolar drivna av vatten
hjul eller ångmaskiner. Som en direkt följd av mekaniseringen blev transporter
nödvändiga samt att lönsamheten var drivande. Det var inte bara tillverkning för behovets
skull utan för profitens.
Nedan några saker som är roliga att göra med barn.
Konst. Hällmålningar i Sverige och norden hör i hop med grottmålningar från Spanien och Frankrike m.fl.
ställen. I Sverige är målningarna ofta målade med röd ockra (järnoxider) utblandat med djur fett, urin, blod eller
ägg. Dessa bildar en mycket hållfast yta som kan bestå länge.
Pröva: Blanda jordockra (järnoxid), krossad krita eller kol med äggvita och ev. lite linolja. Ta en pinne
(tändsticka) tugga till en pensel och bli stenåldersmålare.
Färg: Består av pigment, bindemedel och lösningsmedel. I ägget är proteinerna bindemedlet och vattnet
lösningsmedel.
Rep: Innan rep fanns senor och bark som fyllde samma funktion. I och med rep och snöre kunde vävkonsten ta
sin början, samt att fånga mat med nät. Utan rep skulle heller inte saker kunna bindas samman, segelfartyg inte
segla, saker inte kunna dras eller hissas etc.
Pröva: Gör ett rep. Instruktioner finns på sid.19 i PULS Teknik.
Knopar: En del knopar kan vara trevligt att kunna. Det brukar vara uppskattat av barn. Eftersom det finns
många olika knopar så är det lätt att hitta en eller flera som är tillräckligt lätta.
Pröva: Gör några av de knopar som det finns medtagna. (Råbandsknop, Pålstek, Dubbelt halvslag,
Smugglarstek, Dubbelt lärkhuvud.)
Fisknät: Ett fisknät är inte svårt att göra trots att det ser ganska komplicerat ut. Det nät du kan göra här är ett så
kallat bäcknät.
Pröva: Spänn ett lite grövre rep mellan någonting. (exempelvis mellan handtagen på ett skåp eller två stolar)
Denna del på nätet kallas teln. Skaffa sedan några stycken ca. en meter långa snören av en tunnare sort (ju fler
och längre du tar desto större nät) förslagsvis 6-8 snören. Vik dessa snören på mitten och fäst dem på din teln
med jämna mellanrum enligt bilden (knopen kallas enkelt lärkhuvud). Knyt sedan med en vanlig kärringknut
(överhandsknop) ett fisknät. ”Jag går och fiskar…a,a,a…och tar en tyst minut…”
Johnny Häger
Institutionen för didaktik, Box 2136, 750 02 UPPSALA
Tel: 018 – 471 24 12, Vx: 018 – 471 00 00, Fax: 018 – 471 24 00
e-post: johnny.hager @did.uu.se
