Måltidsplanering
Lakto-ovo-vegetarian
Vi lagade en måltid för en Lakto-ovo-vegetarian. En
Lakto-ovo-vegetarian är en person som äter mat
från växtriket, ägg och mjölk. Det man ska tänka
på när man är vegetarian är att få i sig protein
även om man inte äter kött. Om man äter
bönor eller linser är det viktigt att äta något
C-vitaminberikat till för att kunna ta till vara
på proteinet i baljväxterna.
Kolhydrater
•Pirogbröd
Kostfiber,
vitaminer och
mineralämnen
•Vitkål
•Apelsin
•Purjolök
Protein
Vår måltid innehåller protein i form av ost och
ägg. Ägg innehåller E-vitamin som skyddar
fleromättade fettsyror mot nedbrytning i
vävnaderna. Ost innehåller kalcium som behövs för
att bilda skelett och tänder, för att blodet ska
koagulera och för nervfunktioner och kolhydraternas
nedbrytning. Protein behövs för att bygga upp och ersätta
vävnader.
Protein
•Ost
•Ägg
Kostfiber
I form av kostfiber, vitaminer och mineralämnen har vi vitkål och apelsin som är rika på Cvitamin. C-vitamin behövs för att bilda kroppsvävnader, för blodkärlens hållfasthet och
som motståndskraft mot infektionssjukdomar. Vi har även spenat som också är rikt på
kalcium. Kostfiber är bra för tarmens arbete och motverkar förstoppning. Kostfiber ger en
mättande känsla och är man mätt är det mindre risk för att man går och småäter. Kostfiber
minskar även risken för karies. Mineralämnen bygger upp och ersätter vävnader och
reglerar och kontrollerar delvis kroppens funktioner. Vitaminer behövs för att reglera och
kontrollera kroppens funktioner.
Kolhydrater
Kolhydrater finns i pirogdegen. Degen innehåller olja som är rikt på K-vitamin och ägget i
degen är rikt på E-vitamin. Kolhydrater ger energi och finns i form av stärkelse i pirogerna.
Stärkelse bryts ner långsamt och det gör att blodsockerhalten hålls på en jämn nivå.
Säsongsanpassat
Måltiden kostade 32 kr och räckte då till två personer. Vi valde att inte köpa ekologiska
varor och istället säsongsanpassa grönsakerna. Det är säsong för spenat, vitkål och purjolök.
Eftersom vi inte valde ekologiska varor blev måltiden billigare och kan ätas av de flesta till
vardags. Vi hade apelsin i salladen även om det inte är säsong för det men den gjorde att
salladen smakade fräscht. Om man inte hade haft i någon apelsin hade vitkålen smakat lika
gott. Om man säsongsanpassar den största delen av måltiden går det bra att göra något
undantag för att förbättra smaken.
För hälsan
Måltiden är anpassad efter tallriksmodellen för en normalenergiförbrukare. Om en
lågenergiförbrukare skulle ätit den hade man fått öka mängden grönsaker och minska
mängden kolhydrater. En högenergiförbrukare hade behövt äta mer kolhydrater eftersom de
behöver mer energi. Vi valde lättmjölk för att den innehåller mindre fett än mellanmjölk och
standarmjölk. Vi valde rapsolja som innehåller mycket fleromättde och enkelomättade
fettsyror och inte så mycket mättade fettsyror. Kroppen behöver inte så mycket mättade
fettsyror eftersom den kan tillverka dem själv. För hög halt av mättade fettsyror ökar halten
av LDL kolestrolet som ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar.
Köttfri
Måltiden är också bra eftersom
den inte innehåller något kött.
Det är dåligt att äta för mycket
kött eftersom kor och grisar
släpper ut mycket metangas.
Människor behöver heller inte äta
så mycket kött som man gör i
dagens samhälle i västvärlden.
Ofta huggs många regnskogar ner
för att istället bli betesmarker.
Detta bidrar till växthuseffekten
eftersom regnskogarna
omvandlar koldioxid till syre.
När man hugger ner
regnskogarna dör också många
djur som lever i dem. Om man i
stället äter vegetarisk mat bidrar
man inte till något av detta.
Spara energi
Vi använde en liten kastrull och
ställde den på en liten platta när vi värmde mjölken och matfettet för att spara energi.
Äggulan som blev över när vi använt äggvita i degen sparade vi till penslingen. Detta gjorde
att vi inte kastade livsmedel i onödan. Till grönsakerna använde vi samma kniv så att vi inte
behövde diska i onödan. Vi diskade allting på en gång i upptappat vatten för att spara
energi och tog inte för mycket diskmedel.
Planera för effektivitetens skull
För att spara tid delade vi på arbetet och följde arbetsplaneringen. Först gjorde vi degen och
när den jäste gjorde vi fyllningen. När degen jäste för andra gången satte vi på ugnen och
gjorde salladen. När pirogerna var i ugnen diskade och dukade vi. Vår arbetsplaneringen
stämde och vi behövde inte stå och vänta eller stressa.
Slutresultat
Pirogerna blev stora, gyllenbruna och mycket goda. Brödet på pirogerna hade en frasig yta
och var luftiga under den. Fyllningen smakade bra men det hade varit godare om det var
mer fyllning och mindre bröd. Apelsinen gjorde att vitkålssalladen smakade fräscht och såg
mer färgglad ut.
Källor
•Säsongsmat.nu, Datum: 15/5 - 2012
•Prishäftet
•Hem- och konsumentkunskap, Astrid Hedin, Margaretha Olofsson, Eva Sjöholm,
Kenneth Arvidsson. Datum: juni 2010
•Flickr, http://www.flickr.com/photos/31031835@N08/4375095063/, John Tann.
Datum: 15/5 - 2012
•Flickr, http://www.flickr.com/photos/the_ewan/3958779607/, The Ewan. Datum: 15/5
-2012
•Flickr, http://www.flickr.com/photos/fruitnet/2883356498/, Eurofruit, Asiafruit &
Americafruit. Datum: 15/5 - 2012
•Flickr, http://www.flickr.com/photos/matupplevelser/4644484638/, SkÃ￥nska
Matupplevelser. Datum: 15/5 - 2012
•Flickr, http://www.flickr.com/photos/lollyknit/461531533/, LollyKnit. Datum: 15/5 2012
