SOCIALA STRUKTURER
Religion
VAD ÄR RELIGION?
Religion har ett kollektivt drag där man gemensamt delar en uppfattning, och kan
fungera som en organiserad gemenskap
Finns olika slags religioner med olika slags verklighetsuppfattningar i respektive
religion. I varje religion finns det speciella krafter som är kopplade till högtider,
platser eller symboler. Detta blir det som anses vara heligt i religionerna
i alla religioner finns symboler och ritualer som är viktiga - är ett uttryck för det
heliga och blir därför centrala i religionen.
SEKULARISERING
Innebär att religionen får minskad betydelse i samhället. Detta sker bla genom att stater inte
längre baserar sina lagar på religion och att färre människor är religiösa.
En del sociologer anser att världen är inne i en sekulariseringsprocess och att religionen tar
allt mindre plats i människors liv.
Eventuella orsaker: vetenskapens inträde och avmystifiering av världen, protestantismens
inträde
vissa håller inte med utan religion fortfarande är en maktfaktor att räkna med. Poängterar:
1.
Kyrkobesöken i den kristna världen kanske har minskat men i ickevästerländska länder, ser
man inga sådana tecken. Vissa religioner gör framsteg tex islam, renässans med ökad
spridning
2.
Det har tillkommit nya religioner och religiösa rörelser som vunnit popularitet bland
befolkningen. Det är vanligare att människor tror på gud på sitt eget sätt, utan att gå till
kyrkan eller vara medlemmar i en religiös organisation (privatreligiositet)
SVERIGE SEKULARISERAT
I Sverige har religion ett ganska litet inflytande. Kristna traditioner bevaras främst
för att de är traditionella, och inte så mycket för det religiösa innehållets skull.
Sedan 2000 är religion separerat från stat (politik).
Har total religionsfrihet sedan 1951.
Men för bara 100 år sedan var religionen en stark kraft – påverkade våra val,
handlingar och möjligheter. Den var med andra ord ett viktigt inslag i samhällets
struktur.
FUNDAMENTALISM
En reaktion mot det moderna – när samhällen ändras reagerar människor genom att
desperat hålla fast vid det gamla. Det gamla ses som ett ideal.
RELIGIONENS FUNKTION
Religionens som normbärare:
Alla religioner innehåller normer för hur man bör bete sig och grundläggande värderingar som rör
allt som sker från livets början till dess slut och eventuella fortsättning. Sociologer intresserar sig för
olika religionernas normer och värderingar, hur väl de stämmer överens med resten av samhället
och hur de påverkar de troendes livsstil och levnadsvillkor
Religionen som kultur:
Kultur behöver inte ha religiös grund men ett flertal religioner har stark kultur som färgar hela
samhället i allt från mat till musik till kläder och traditioner.
Religionens gemenskapsbildande funktion:
De flesta sociologer är överens om att religionen är en källa till gemenskap och solidaritet i ett
samhälle. Om de flesta i samhället delar samma religiösa uppfattning om vad som är rätt eller fel,
skapas också en känsla av samhörighet och omtanke om varandra. Men samtidigt som man skapar
en vi-känsla kan det uppstå en dom-känsla mot de som inte tillhör religionen. Religiösa
motsättningar kan då ge upphov till konflikter.
KLASSISKA TEORIER OM RELIGION
Ur en sociologisk synvinkel är det intressant hur människor utövar och använder
religion - handlar ej om huruvida religion är rimlig eller ej. Kan handla om vilken
funktion religionen fyller och vad den betyder för människor och samhället och hur
den skapar integration och sammanhållning mellan människor.
Också intressant att förstå samhällets sekularisering, att religionen tappar sitt grepp
om samhället. Allt fler tycks lämna religionen i Sverige och i västvärlden. Varför?
Durkheim, Marx och Weber
DURKHEIM
religion har en funktion i samhället – för att förstå den måste man se till helheten
Religionen har en funktion i både mer primitiva kollektivistiska samhällen och det
moderna individualistiska samhället – en gemenskapsbärande funktion
primitiva kollektivistiska samhällen – religionen skapar integration
moderna individualistiska samhället - Religionen fungerade som en organiserad
gemenskap - dela en verklighetsuppfattning, en gemensam tro - När människor
tillsammans delar en religiös övertygelse blir det ett starkt uttryck för social
gemenskap.
Vetenskapen skulle ersätta religionen, men även efter vetenskapens inträde skulle det
ändå finnas ett behov av att i en kultur dela gemensamma symboler och uttryck. Vi
har fortfarande ett behov av sammanhållning och gemensamma ceremonier,
symboler och värden.
DURKHEIM
Samhället och dess strukturer var det som skapat religionen, det var samhället som
kraft som låg bakom religionen. Människor som tillsammans skapar samhället är
alltså själva den kraft som skapar religionen som människorna själva utövar.
Genom att utföra ritualer förnyas religionen då dessa förs vidare från generation till
generation. Genom att anhängarna känner sig stärkta när de utövar religionens
ritualer innebär det också att religionen bevaras (Socialisering).
När medlemmarna i en religion utövar sina ritualer dyrkar de egentligen inte sina
gudar eller annat heligt – de dyrkar sig själva och samhället – den sociala
gemenskap vi tillsammans skapar
MARX
”Religion är folkets opium” – menade att människor lovas lycka och belöningar i livet
efter detta vilket i sin tur riktar sin fokus bort från samhällets orättvisor.
”religionen är hjärtat i en hjärtlös värld” - såg att religionen kunde också erbjuda
trygghet, gemenskap och mening i livet.
religionen är skapad av människor. Gud är människans skapelse och inte tvärtom.
Två begrepp som beskriver samhället – bas och överbyggnad. I basen ligger alla
ekonomiska och materiella förhållanden och i överbyggnaden ligger politik, religion
och kultur. Marx menade att förhållandena i överbyggnaden bestämdes och
speglades av basen. Samhällsstrukturen var alltså beroende av basen. Religionen var
en spegling av summan av de materiella och samhälleliga förhållandena. Det
religiösa sinnet är en samhällsprodukt och individen ett resultat av en bestämd
samhällsform.
WEBER
religion som struktur – ställde sig frågan varför kapitalismen slog sig fram och blev
framgångsrik i Europa? Svar: religion.
Grogrunden för kapitalismen var den protestantiska etiken. I protestantismen finns
det en syn att en god människa strävar hårt mot framgång – bra för den som vill
tjäna pengar. På så sätt går kapitalismen hand i hand med protestantismens ideal.
Religionens prägel påverkade alltså hur människor handlade och agerade.
”Rationalitetens järnbur” - Människan befinner sig i en järnbur - Vetenskapen
avmystifierade världen och bjöd på andra förklaringar än religionens. Världen blev
mer och mer rationell men det var på bekostnad av att världen blev mer själlös – den
rationella världen ledde till ”guds död”. Weber jämförde rationaliteten med en
järnbur där människan fick bo.
MÖJLIGA ”STRUKTURELLA” VÄGAR
Normer i hur man skall bete sig, Kan påverka kulturen i from av mat, traditioner, kläder,
levnadsregler
Om man behöver besöka någon religiös lokal eller i hemmet
Judendom – tex förintelsen, Sabbat: firas från solnedgång på fredag kväll till solnedgång
lördag kväll. Firas tillsammans med familj och vänner och inget arbete får utföras. Talmud:
levnadsregler
Kristendom – under medeltiden gudsskräck i folk, betala avlatsbrev
Islam – i och med 11/9 har islamofobi uppstått, bönen, slöja
Hinduism – kastsystemet, man föds in i vissa rättigheter.
Buddhism – saknar gud men har riktlinjer för hur man skall leva för att uppnå nirvana vilket är
målet, att tex visa medmänsklighet, vänlighet kärlek, lugn, Girighet, själviskhet och aggression
är sådant som smutsar ner våra sinnen och hindrar oss från att nå nirvana.
