pernå fiskeområde

/
PLAN FÖR NYTTJANDE- OCH VÅRD
STRÖMFORS FISKEOMRÅDE
LOVISA FISKEOMRÅDE
PERNÅ FISKEOMRÅDE
April 2006
Förslag, utskrivet 14.7.2017
1
FÖRORD............................................................................................................................................. 1
2
GRUNDDEL ....................................................................................................................................... 2
2.1
ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FISKEOMRÅDENA .............................................................................. 2
2.1.1
Strömfors fiskeområde .......................................................................................................... 2
2.1.2
Lovisa fiskeområde ............................................................................................................... 2
2.1.3
Pernå fiskeområde ................................................................................................................ 3
2.2
VATTENKVALITET ........................................................................................................................ 7
2.3
YRKESFISKE.................................................................................................................................. 8
2.4
FISKODLINGAR ............................................................................................................................. 9
2.4.1
Fiskodling inom Strömfors fiskeområde ............................................................................... 9
2.4.2
Fiskodling inom Lovisa och Pernå fiskeområde .................................................................. 9
2.5
RÄTTEN ATT FISKA, FISKETILLSTÅND OCH FISKETURISM .......................................................... 10
2.5.1
Fisketillståndssystemet och avgifter ................................................................................... 11
2.5.2
Lokala fisketillstånd ........................................................................................................... 11
2.5.3
Fisketuristföretag ............................................................................................................... 12
2.6
FRITIDFISKE ................................................................................................................................ 12
2.6.1
Fritidsfiskeföreningar ......................................................................................................... 12
2.6.2
Antalet fiskare, fångster och redskap ................................................................................. 12
2.7
FISKBESTÅNDETS TILLSTÅND OCH LEKOMRÅDEN ..................................................................... 14
2.7.1.
Gös ..................................................................................................................................... 14
2.7.2.
Abborre............................................................................................................................... 15
2.7.3.
Gädda ................................................................................................................................. 15
2.7.4.
Sik ....................................................................................................................................... 16
2.7.5.
Lake .................................................................................................................................... 17
2.7.6.
Ål ........................................................................................................................................ 17
2.7.7.
Havsöring ........................................................................................................................... 17
2.7.8.
Strömming .......................................................................................................................... 18
2.7.9.
Lax ...................................................................................................................................... 19
2.7.10 Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek ............................................................ 19
2.8
OLIKA BESTÄMMELSER SOM INVERKAR PÅ FISKET .................................................................... 19
2.8.1.
Spinnfiskeförbudsområden ................................................................................................. 19
2.8.2.
Lax- och sikförande vattendrag .......................................................................................... 19
2.8.3.
Allmänt vattenområde ........................................................................................................ 20
2.8.4.
Fiskled ................................................................................................................................ 20
2.8.5.
Strömfors fiskeområde har gjort följande beslut ................................................................ 22
2.8.6.
Lovisa fiskeområde har gjort följande beslut ..................................................................... 22
2.8.7.
Pernå fiskeområde har gjort följande beslut ...................................................................... 22
2.8.8.
Lovisa stads beslut.............................................................................................................. 22
2.8.9.
Fortums beslut (Kärnkraftverket) ....................................................................................... 23
2.8.10. Naturskyddsområden .......................................................................................................... 23
2.8.11. Fiskebestämmelser i grannfiskeområdena ......................................................................... 24
2.9
UTPLANTERINGAR ...................................................................................................................... 24
2.10 FISKEÖVERVAKNING .................................................................................................................. 24
2.11 ANNAT SOM PÅVERKAR FISKET .................................................................................................. 25
2.11.1. Gråsäl ................................................................................................................................. 25
2.11.2. Skarv ................................................................................................................................... 25
2.12 FISKEFÖRFRÅGANS RESULTAT ................................................................................................... 25
2.12.1. Strömfors fiskeområde ........................................................................................................ 26
2.12.2. Lovisa fiskeområde ............................................................................................................. 26
2.12.3. Pernå fiskeområde .............................................................................................................. 27
2.12.4. Övriga svar ......................................................................................................................... 28
2.12.5. Sammandrag av fiskeförfrågningen ................................................................................... 29
3.
FISKEOMRÅDENAS MÅL ........................................................................................................... 30
3.1
3.2
3.3
MÅNGSIDIGT FISKE OCH NYTTJANDE AV VATTENOMRÅDEN ..................................................... 30
FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN ......................................................................................................... 30
SKYDD AV VIKTIGA LEK- OCH YNGELOMRÅDEN ........................................................................ 30
Förslag, utskrivet 14.7.2017
3.4
3.5
3.6
4.
SKYDD AV VATTENKVALITET OCH LIVSMILJÖER ....................................................................... 30
SAMARBETE ................................................................................................................................ 30
STÖDA UTVECKLINGEN AV FISKET OCH NÄRINGAR SOM STÖDER SIG PÅ FISKE ......................... 31
ÅTGÄRDER ..................................................................................................................................... 32
4.1
ADMINISTRATION ....................................................................................................................... 32
4.2
SAMARBETE ................................................................................................................................ 32
4.3
INFORMATION ............................................................................................................................. 33
4.4
UTPLANTERINGAR ...................................................................................................................... 33
4.4.1
Riktlinjer ............................................................................................................................. 34
4.4.2
Strömfors fiskeområde ........................................................................................................ 34
4.4.3
Lovisa fiskeområde ............................................................................................................. 35
4.4.4.
Pernå fiskeområde .............................................................................................................. 35
4.4.5
Råd till utplanterare ........................................................................................................... 35
4.5
BESTÄMMELSER OM FISKET ....................................................................................................... 35
4.5.1
Åtgärder som fiskeområdet kan vidta ................................................................................. 35
4.5.2
Riktlinjer för samtliga tre fiskeområden............................................................................. 36
4.5.3
Riktlinjer för Strömfors och Pernå fiskeområde................................................................. 36
4.5.4.
Riktlinjer för Lovisa fiskeområde och stad ......................................................................... 37
4.6
FISKEOMRÅDENAS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA ANDRAS BESLUT ................................................ 39
4.7
ANDRA FISKEVÅRDSÅTGÄRDER ................................................................................................. 40
4.8
REGLER OCH RÅD TILL FISKARE ................................................................................................. 40
4.9
FISKEÖVERVAKNING .................................................................................................................. 41
4.10 DELÄGARLAG ............................................................................................................................. 42
4.11 FISKETILLSTÅND OCH FISKEGUIDEVERKSAMHET ...................................................................... 42
4.12 SÄL OCH SKARV .......................................................................................................................... 42
5
EKONOMI ........................................................................................................................................ 43
5.1
VERKSAMHETSBIDRAG ............................................................................................................... 43
5.2
ERSÄTTNINGAR TILL VATTENÄGARE ......................................................................................... 44
5.2.1
Pilkfiskemedel ..................................................................................................................... 45
5.2.2
Fiskekortsmedel .................................................................................................................. 45
5.2.3
Spinnfiskemedel .................................................................................................................. 45
6.
UPPFÖLJNING................................................................................................................................ 46
7.
KONTAKTUPPGIFTER ................................................................................................................ 47
8.
BILAGOR ......................................................................................................................................... 49
8.1
DEN ALLMÄNNA KLASSIFICERINGENS KRITERIER ...................................................................... 49
8.2
UTPLANTERINGAR ...................................................................................................................... 50
8.2.1
Strömfors Fiskeområde ...................................................................................................... 50
8.2.2
Inom Strömfors Fiskeområde ............................................................................................. 51
8.2.4
Lovisa Fiskeområde ........................................................................................................... 52
8.2.5
Inom Lovisa Fiskeområde .................................................................................................. 53
8.2.6
Pernå Fiskeområde ............................................................................................................ 54
FIGURFÖRTECKNING
FIGUR 1.
KARTA STRÖMFORS ...................................................................................................... 4
FIGUR 2.
KARTA LOVISA ............................................................................................................. 5
FIGUR 3.
KARTA PERNÅ .............................................................................................................. 6
FIGUR 4.
VATTENKVALITETEN I ÖSTRA NYLAND ....................................................................... 7
FIGUR 5.
FÅNGSTEN I KG ÅREN 2001-2003 I FÅNGSTRUTORNA 54 OCH 55 ................................ 8
FIGUR 6.
LAX FÅNGSTER, ENLIGT LAX-MEDDELANDE ................................................................ 8
FIGUR 7.
FISKETILLSTÅNDSSYSTEMET ....................................................................................... 11
FIGUR 8.
FÅNGST I KG, FÖRDELAD PÅ OLIKA FISKETILLSTÅND ................................................. 13
FIGUR 9.
FRITIDSFISKETS VANLIGASTE FÅNGSTARTER ÅR 1997 OCH 2001, MÄNGDERNA
ANGES I KILO ............................................................................................................... 13
FIGUR 10.UPPGIFTER OM ANTALET FRITIDSFISKARE OCH FISKEDYGN ÅR 1988,
1997 OCH 2001 ......................................................................................................... 13
FIGUR 11. FISKEDYGN/HEKTAR .................................................................................................. 14
FIGUR 12. ÖRING ......................................................................................................................... 18
FIGUR 13. KNUTAVSTÅNDETS INVERKAN PÅ BYTESFISKARNAS STORLEK .................................. 19
FIGUR 14. FISKLEDEN PÅ ABBORFORSFJÄRDEN .......................................................................... 21
FIGUR 15. STRÖMFORS FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER ....................................... 26
FIGUR 16. LOVISA FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER ............................................... 27
FIGUR 17. PERNÅ FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER (18 SVAR) ............................... 27
FIGUR 18. ÖVRIGA SVAR, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER ............................................................ 28
FIGUR 19. UTPLANTERING REKOMMENDATIONER ..................................................................... 34
FIGUR 20. VERKSAMHETSBIDRAG 1994-2005 ............................................................................. 44
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Sida 1/55
1
FÖRORD
I enlighet med lagen om fiske (286/82) är Finland indelat i fiskeområden.
Fiskeområdena skall utgöra ett fiskeriekonomiskt enhetligt område, där det vid
ordnandet av fisket är ändamålsenligt att vidtaga enhetliga åtgärder. Fiskeområdets
styrelse är skyldig att göra upp ett förslag till plan för nyttjande och vård av
fiskeområdet, och planen skall godkännas av fiskeområdets stämma. Planen för
nyttjande och vård utgör en anvisning för vården av fiskbeståndet och ordnandet av
fisket inom området. Medlem i fiskeområdes stämma eller styrelse får inte utan
grundad orsak genom åtgärd eller försummelse försvåra förverkligandet av planen.
Likaså skall myndigheter samt delägarlagen inom fiskeområdet eller ägarna av skiftat
vattenområde efter behov ta i betraktande de i nyttjande och vårdplanen fastställda
allmänna riktlinjerna för vården av fisktillgångarna.
Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområden beslöt att anhålla om medel av
fiskerienheten för att göra en gemensam plan för nyttjande och vård, då fiskeområdena
till stor del omfattar samma havsområde i Östnyland. Understödet beviljades 2.4.2003,
Dnr 598/3172/03.
Fiskeområdena har sedan länge haft samarbete beträffande disponenttjänsten och
fiskeövervakningen. I den mån det är ändamålsenligt att införa fiskebestämmelser, som
är lika för alla tre områden, finns ännu arbete att göra. Den här planen är ett steg i den
riktningen. Det finns vilja till ett ännu närmare samarbete, men det är inte aktuellt att
besluta om en eventuell sammanslagning av områdena.
Då ordet vattenägare nämns längre fram i planen avses alla slag av vattenägare om inte
annat sägs, alltså både enskilda vattenägare, delägarlag (f.d. fiskelag), kommuner,
städer, företag och andra organisationer. Delägarlagen kan vara konstituerade med
stadgar, eller icke konstituerade delägarlag. Delägarlagens administration sköts från
1.1.2001 enligt lag om samfälligheter.
Då ordet fiskerienhet nämns, avses fiskerienheten vid Nylands Arbetskrafts- och
näringscentral, om inte annat sägs. Nylands Arbetskrafts- och näringscentral omfattar
landskapen Östra Nyland och Nyland och 24 fiskeområden.
Planen är skriven av iktyonom Gabi Lindholm, som är disponent för samtliga tre
fiskeområden. Planen består av en grunddel, där nuläget presenteras, ett avsnitt där
fiskeområdenas mål är uppställda, ett avsnitt där åtgärder presenteras, följd av avsnitt
med ekonomi, uppföljning och kontaktuppgifter. Uppdelningen av planen är utformad
av professor Mikael Hildén, som är ordförande för Pernå fiskeområde.
Fiskeområdena har från förut skilda planer som alla tre blev färdiga år 1992. I de gamla
planerna är planerings- och nyttjandedelen rätt omfattande och delvis aktuell ännu
idag, varför grunddelen i denna nya plan inte är så omfattande.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
2
2.1
GRUNDDEL
Allmänna uppgifter om fiskeområdena
Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområden finns i Södra Finlands län, närmare bestämt i
Östnyland. Fiskeområdenas sammanlagda vattenareal är c 47 000 hektar.
2.1.1
Strömfors fiskeområde
Strömfors fiskeområde är beläget inom Strömfors kommun. Fiskeområdets totala
vattenareal är c. 9 200 hektar (fiskeområdets vattenägarregister 2005) och består av
havsområdet inom Strömfors kommun, några sjöar, den västligaste delen av Kymmene
älvs västra huvudfåra med sjöarna Tammijärvi och Teutjärvi samt södra delen av Tessjö
å.
Nästan samtliga forsar i Kymmene älvs västra huvudfåra har rensats eller dämts upp,
och i stort sett har hela den västliga huvudfårans fallhöjd byggts ut.
Tessjö å har sin början söder om Salpausselkä-åsen och utmynnar i Kullafjärden inom
Strömfors fiskeområde. Huvudfåran är cirka 80 km lång, avrinningsområdet 519 km2
och sjöprocenten endast 0,5 %. I samband med att Nylands miljöcentral åren 1990-1997
utförde arbeten i ån för att förhindra översvämningar restaurerades också strömdrag
och forsar med tanke på fiskens och kräftans trivsel.
Inom fiskeområdet finns 37 delägarlag, det största med arealen c. 710 ha, och det mista
med arealen c. 0,2 ha, samanlagt c. 3 160 ha. De skiftade vattnena är drygt 60 st., det
största med arealen c. 1 400 ha och det mista med arealen 0,002 ha, sammanlagt c. 6 000
ha.
2.1.2
Lovisa fiskeområde
Lovisa fiskeområde är beläget inom Lovisa stad. Fiskeområdets totala vattenareal är c.
4 700 hektar (fiskeområdets vattenägarregister 2004), och består av havsområdet inom
Lovisa stad och södra delen av Lovisa å. Lovisa stad äger 78 % av vattenområdet.
Inom området finns 7 delägarlag. Det största c. 234 ha och det minsta c. 1 ha,
sammanlagt omfattar delägarlagen c. 560 ha. De skiftade vattnena är c. 70 stycken, det
största med arealen c. 1 925 ha och det mista med arealen 0,022 ha, sammanlagt c. 4 120
ha.
Sida 3/55
2.1.3
Pernå fiskeområde
Pernå fiskeområde är beläget inom Pernå kommuns södra delar. Fiskeområdets totala
vattenareal är ca 33 100 ha (fiskeområdets vattenägarregister 2005), och omfattar de
södra delarna av havsområdet i Pernå kommun, gränsen till Forsby ås fiskeområde går
i Pernå viken via Hirvsalö norra strand, Sarvlax träsket, Lillträsket och Labby träsket.
Inom området finns c 115 delägarlag, det största med arealen c. 1 780 ha, och det mista
med arealen. 0,22 ha, sammanlagt c. 11 200 ha. De skiftade vattnena är c. 300 st., det
största med arealen c. 4 350 ha och det mista med arealen 0,001 ha, sammanlagt
c. 22 200 ha. Av dessa skiftade vattenområden är c. 150 samägda fastigheter, d.v.s. de
ägs av flera personer, t.ex. dödsbon, men är inte samfällda områden för flera fastigheter.
De samägda fastigheternas areal är c. 11 500 ha.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Figur 1. Karta Strömfors
Sida 5/55
Figur 2. Karta Lovisa
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Figur 3. Karta Pernå
Sida 7/55
2.2
Vattenkvalitet
Enligt Nylands Miljöcentrals allmänna vattenkvalitetsbedömningsskala för åren 20002003 är vattenkvaliteten inom fiskeområdenas havsområden i huvudsak nöjaktig.
Vattnet i ytterskärgården har tidigare hört till klassen god, men p.g.a. förhöjda
närsaltshalter, återkommande blomningar av blågröna alger och stora arealer med död
botten, klassificeras området numera som nöjaktigt.
Vattenkvaliteten är klassad som försvarlig, i Fasarby viken (Pernå), i Pernå viken till
Hirsalö, de innersta delarna av Lovisa viken, Kulla fjärden (Strömfors) och Abborfors
fjärden (Strömfors). Dålig är vattenkvaliteten i en bäck som rinner ut i Fasarbyviken. I
Strömfors är vattenkvaliteten i Teutjärvi försvarlig, och i Särkjärvi utomordentlig.
Vattenkvaliteten i Lappträsket (Lappträsk fiskeområde) är dålig, vilket inverkar på
Lovisa å, Lovisa viken, Tessjö å och Kulla fjärden.
Figur 4. Vattenkvaliteten i Östra Nyland
Nylands Miljöcentral, http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=15575&lan=sv
Förslag, utskrivet 14.7.2017
2.3
Yrkesfiske
Inom fiskeområdena verkar Strömfors och Pernå fiskargille samt närliggande Pellinge
fiskargille.
Det finns inte uppgifter att tillgå om yrkesfiskets fångstmängder inom fiskeområdena,
men nog uppgifter om fångsterna i Östersjöns fångstrutor 54 och 55. Fångstruta 54
omfattar i stort sett havsområdet mellan Helsingfors och Lovisa och fångstruta 55
havsområdet mellan Lovisa och Kotka. Uppgifterna är från Jord- och
skogsbruksministeriet, beslut 19.5.2004 Dnr 958/083/2004.
Figur 5. Fångsten i kg åren 2001-2003 i fångstrutorna 54 och 55
Fångstruta 54
Fångstruta 55
2001
2002
2003
2001
2002
Gös
Havsöring
Sik
Strömming
Abborre
Vassbuk
Gädda
Lake
Braxen
Nors
Mört
Id
Flundra
Piggvar
Torsk
Regnbåge
Siklöja
25 500
5 700
6 300
163 200
9 700
120 700
3 700
1 200
900
300
1 000
300
500
0
4
200
0
45 700
2 900
7 800
1 077 000
11 600
332 600
5 300
800
1 400
500
1 400
400
700
9
2
50
0
43 800
2 100
4 800
29 500
8 500
3 100
7 200
900
2 100
300
1 700
200
600
2
0
10
1
25 100
400
800
830 600
9 200
424 400
6 900
1 000
200
3
70
200
0
0
0
30
0
2003
26 000
300
600
1 340 000
6 200
230 400
6 700
1 500
200
1
50
100
4
0
0
30
0
22 000
200
2 100
166 600
5 400
52 7000
6 200
1 000
200
1
20
20
9
0
0
10
0
Fångst i kilo, meddelad genom kustblankett och fiskedagbok, talen är avrundade
Figur 6. Lax fångster, enligt lax-meddelande
Fångstruta 54
Fångstruta 55
kilo
stycken
medelvikt kilo
stycken
2001
2002
2003
16 765
4 842
8 337
2 938
882
1 613
5,7
5,5
5,2
2 618
1 276
3 031
medelvikt
457
235
536
5,7
5,4
5,7
Enligt Figur 5, fångades 6 661 laxar. Av dessa fångades 6 365 st. med laxfälla.
Dessutom har lax fångster rapporterats med fiskedagbok; år 2001 fångades 364 st. inom
fångstruta 54 och 27 st. inom fångstruta 55, år 2002 fångades 476 st. inom fångstruta 54
och 0 st. inom fångstruta 55, och år 2003 fångades 28 st. inom fångstruta 54 och 0 st.
inom fångstruta 55.
Yrkesfiskare delas in i tre grupper, beroende av hur stor del av personens totala
inkomst som härrör sig till fiske och förädling av den egna fångsten.
Till grupp I räknas fiskare som får minst 30 % av sina inkomster av fiske, till grupp II
Sida 9/55
räknas fiskare vars inkomster av fiske är mellan 15 % och 30 % och till grupp III de
fiskare vars totala inkomster av fiske är mindre än 15 %. Fiskerienheten administrerar
registret.
I Nyland bedrivs yrkesfiske endast i havsområdet av totalt c. 140 personer. (Nylands
TE-central aug. 2005:http://www.te-keskus.fi/web/teuus.nsf/FrameSetFIN?Open
FrameSet) År 2003 bodde det inom Strömfors fiskeområde en fiskare tillhörande grupp
I, inom Lovisa fiskeområde 14 fiskare tillhörande grupp I och 16 fiskare tillhörande
grupp III och inom Pernå fiskeområde 3 fiskare tillhörande grupp I och tre fiskare
tillhörande grupp III. Fiskeområdena har inte uppgifter om hur många av dessa
personer fiskar inom fiskeområdena och inte heller om personer från andra orter som
eventuellt bedriver yrkesfiske inom området. En del torde dock vara trålfiskare som i
huvudsak fiskar utanför planeringsområdet.
2.4
Fiskodlingar
Enligt miljöskyddsförordning 18.2.2000/169 krävs miljötillstånd för fiskodlingar, där
minst 2 000 kilogram torrfoder eller den mängd annat foder som har motsvarande
näringsvärde används årligen eller där den sammanlagda tillväxten är minst 2 000
kilogram per år, eller som omfattar en minst 20 hektar stor damm eller grupp av
dammar med naturligt foder.
I vissa fall behövs tillstånd fastän mängderna är mindre. Handledning ges av med
kommunens/stadens miljöbyrå.
2.4.1
Fiskodling inom Strömfors fiskeområde
Inom Strömfors fiskeområde finns inte för närvarande fiskodlingar.
2.4.2
Fiskodling inom Lovisa och Pernå fiskeområde
Inom Lovisa fiskeområde finns fiskodlingen Oy Loviisan Smoltti Ab på Hästholmen.
Fiskodlingen utnyttjar kärnkraftverkets spillvärme och enligt tillståndet får 50 000 kg
odlas (Hevy 12.12.1991.). Vid anläggningen odlas regnbågslax samt öring, lax och sik
för utplantering.
Uppgifterna är givna av företaget.
GUY GRANBERG
Föregående tillstånd: (Hevy 4.6.1991 förhandsutlåtande): 22 000 kg per år, regnbågslax
Under de senaste åren odlats c. 6 000 kg i en nätkasse.
Västra Finlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: Fodret som används får innehålla
högst 260 kg fosfor och högst 1 800 kg kväve per år. Som foder får användas torrfoder
och hela strömmingar.
Fisken rensas i Valkom trålhamn.
Uppgifterna givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
BÄSTÖ FORELL (=Helge Holmströms havsodling, fusionerat till Bästö Forell Ab år
2000)
Föregående tillstånd (vattendomstolen 30.8.1996): 80 000 kg per år
Under de senaste åren odlats c. 70 000 kg, kassar på två olika ställen samt vinter
förvaringsplats
Västra Finnlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: När strömming och används
som en del av fodret, får det foder som används innehålla högst 1 000 kg fosfor och
högst 7 200 kg kväve per år. När enbart torrfoder används får det foder som används
innehålla högst 930 kg fosfor och högst 6 700 kg kväve per år.
Fisken rensas i Valkom trålhamn.
Uppgifterna givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk.
HANDELSBOLAGET ALTARSKÄR FORELL (= Handelsbolaget Helgoland.
Föregående tillstånd (vattendomstolen 7.12.1995): 110 000 kg per år
Västra Finnlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: Fodret som används får
innehålla högst 930 kg fosfor och högst 6 700 kg kväve per år.
under de senaste åren odlats c. 35 000 kg, på tre olika platser + vinter förvaringsplats
fisken rensas i Valkom trålhamn
Tillståndsansökan inne hos Västra Finlands miljötillståndsverk om odling av
110 000 kg
Uppgifterna givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk
Inom Pernå kommun finns dessutom en naturnäringsdamm där gös försträcks.
Dammen ägs av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och sköts av Tmi Outi Jalli.
Uppgifterna givna av företaget.
2.5
Rätten att fiska, fisketillstånd och fisketurism
Rätten att bedriva fiske och att bestämma om fisket tillkommer vattenområdets ägare,
om den inte överlåtits till annan eller det i lagen om fiske annat stadgas.
Personer mellan 18 och 64 år har genom att betala spöfiskeavgift för fiske i ett län rätt
att bedriva handredskapsfiske med ett spö, en rulle och ett bete, trollingfiske dock med
ytterligare ett viktdrag eller en paravan.
Ovannämnda fiskesätt är dock förbjudna i:
forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag
sådana vattenområden inom vilka fiske med stöd av något annat stadgande är
förbjudet.
För tävlingar i mete, pilkfiske och handredskapsfiske eller andra motsvarande
anordnade tillställningar skall också tillstånd av fiskerättsinnehavaren inhämtas.
Den som inte endast tillfälligt är bosatt i kommunen, får bedriva fångst av strömming,
vassbuk, nors och siklöja, med nät i havet också inom ett sådant vattenområde i
kommunen som inte hör till ett allmänt vattenområde och som ligger i yttre skärgården
eller gränsar mot en öppen fjärd. Ligger ett sådant vattenområde inom byarågång får
Sida 11/55
den som inte endast tillfälligt är bosatt i byn också bedriva krokfiske där (inte med
långrev).
Inom allmänt vattenområde i havet har varje person som en är varaktigt bosatt
medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, rätt att
fiska. Medborgare i Norden har oberoende av hemort rätt till husbehovs- och
fritidsfiske inom allmänt område i havet.
2.5.1
Fisketillståndssystemet och avgifter
Figur 7. Fisketillståndssystemet
Under 18 år och
65 år fyllda
18–64 år
METE OCH
PILKFISKE 1) 2)
Avgiftsfri, allmän
fiskerätt
Avgiftsfri, allmän fiskerätt
SPÖFISKE
Kast- eller trollingfiske
med 1 (ett) spö 1), 3)
Inte statens
fiskevårdsavgift.
Inte den länsbaserade
spöfiskeavgiften
Statens fiskevårdsavgift samt
därtill antingen den
länsbaserade spöfiskeavgiften
eller vattenägarens lov
ANNAT FISKE
Trollingfiske med mera Inte statens
Statens fiskevårdsavgift samt
än ett spö.
fiskevårdsavgift.
Alltid vattenägarens lov
Annat fiske och fångst Alltid vattenägarens lov
av kräftor
1) Rätten att fiska är dock begränsad sålunda att fiske är förbjudet i forsar och
strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag samt på sådana vattenområden där
fiske med stöd av någon annan författning eller något beslut är förbjudet.
2) Spö med rulle som inte lämpar sig för kastfiske får användas.
3) Med stöd av skilda beslut kan fiske som baserar sig på den länsspöfiskeavgiften vara förbjudet på vissa vattenområden.
Statens fiskevårdsavgift betalas till Jord- och skogsbruksministeriets konto i Nordea
banken: 166030–101496.
Fiskevårdsavgiften är år 2006: 20 €/kalenderår eller 6 €/sju dagar. Avgiften är personlig
och gäller också den som fiskar på eget vattenområde.
Länsspöfiskeavgiften betalas till Jord- och skogsbruksministeriets konto i Nordea
banken. Avgiften för Södra Finlands län betalas till kontot 166030-106594.
Spöfiskeavgiften är år 2006: 27 €/kalenderår eller 6 €/sju dagar. Avgiften är personlig.
2.5.2
Lokala fisketillstånd
Fiskeområdena känner till följande lokala fisketillstånd:
Pernå fiskeområde: Torbjörn Bergström, tfn. 040-5340 411, sköter om försäljningen av
dagslov på Forsby Gårds och Pernå kommuns vattenområden. Christian Hildén tfn.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
050-571 8115 kan kontaktas för fisketillstånd på Strömslands Gård vattenområden och
Risto Volanen tfn. 0500-490 489 kan kontaktas för försäljning av tillstånd i Rösund.
Lovisa och Strömfors fiskeområde: Lovisa stads vattenområden: Drätselbyrån, tfn
5551, Motorest Ankkurituuli tfn. 535 787, Kahvila Ravintola Safcafe tfn. 517 100.
Strömfors fiskeområde: Fisketillstånd till Näsby fiskelags vattenområde fås från
Andelsbanken i Kungsböle. Bybor och sommargäster kan kontakta Nils Neuvonen tfn.
0500 207 761 för tillstånd till Bockholmens fiskelags vattenområde, sommargäster kan
kontakta Gerhard Björkman tfn. 040 718 9950 för fiske på Björkmans vattenområde i
Vahterpää.
2.5.3
Fisketuristföretag
Följande fisketuristföretagare har verksamhet inom åtminstone Pernå och Lovisa
fiskeområden: Agur Kalastuspalvelu Ab – fiskeguide Erik Herlevi, Fma Fishing Lady –
Riitta Ruuskanen, Itä –Uudenmaan kalastuspalvelu – Juho Heikkinen och Fishing
Lords.
2.6
2.6.1
Fritidfiske
Fritidsfiskeföreningar
Fiskeområdet känner till fem fritidsfiskeorganisationer inom området. De är:
Strömfors fiskeområde: Ruotsinpyhtään kalaveikkot med c. 205 medlemmar av vilka
70 st. fiskar aktivt. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är ytnät, pilkspö och
bottennät.
Lovisa fiskeområde: Loviisan seudun eränkävijät med c. 100 medlemmar av vilka 30-40
är aktiva. Meriuistelijat ry med 48 medlemmar av vilka 34 är aktiva. Medlemmarnas tre
populäraste fångstredskap är trollning, kastspö och bottennät.
Pernå fiskeområde: Askolinin metsästys-kalastus kerho ry med c. 30 medlemmar, av
vilka 5-10 är aktiva. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är bottennät, kastoch pilkspö.
Mäntsälän kalakerho med c. 513 medlemmar av vilka c. 100 är aktiva. Klubben finns i
Mäntsälä men medlemmarna fiskar på olika ställen i Nyland, i Pernå har klubben hyrt
vatten av Forsby Gård. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är pilkspö
kastspö och trollning .
2.6.2
Antalet fiskare, fångster och redskap
Uppgifterna om fritidsfiskare och fritidsfiskefångster baserar sig på statistik från
publikationerna Kuinka Suomi kalastaa, Kala- ja riistaraporteja 121/1998 osaraportti 1,
Kuinka Suomi kalastaa, Kala- ja riistaraporteja 131/1998 osaraportti 2 och Suomi kalastaa
2001, Kala- ja riistaraportteja nro 266, Korhonen 1990
Sida 13/55
Figur 8. Fångst i kg, fördelad på olika fisketillstånd
Spinnfiske
Spinnfiske
med
med vattenägar
”länskort”
ens
tillstånd
Annat
fiske,
Mete
vatten
och
ägarens pilkfiske
tillstånd
Total
fångst år
1997
Total
fångst
år 2001
Strömfors
112 000
75 000
6 000
3 000
24 000
42 000
0
Lovisa
110 000
274 000
6 000
2 000
247 000
19 000
0
Pernå
270 000
180 000
43 000
2 000
65 000
46 000
24 000
*Olagligt/
olovligt fiske
Uppgifter om fritidsfiskets totalfångst år 1997 och år 2001 i respektive fiskeområde, mängderna
anges i kilo
*Fiske utan formellt fisketillstånd och utan att betala statligt fiskevårdsavgift. Avser fiske som
skett utan att lösa in statlig fiskevårdskort trots att fiskets natur enligt lag om fiske skulle
förutsätta betalning av fiskevårdsavgiften. I Pernå bedrivs en stor del av detta fiske troligen på
egna skiftade vatten.
Figur 9. Fritidsfiskets vanligaste fångstarter år 1997 och 2001, mängderna anges i kilo
Pernå
Art
Strömfors
Lovisa
1997
1997
2001
1997
2001
Abborre
44 000
43 000
33 000
Gädda
24 000
9 000
18 000
Gös
2 000
?
9 000
Braxen
8 000
?
6 000
Sik
7 000
?
1 000
Mört och faren*
18 000
3 000
12 000
* År 2001 mört och faren, år 1997 mört
? Uppgifterna saknas i utredningen, p.g.a. osäkerhetsfaktor
Figur 10.
30 000
?
?
?
?
?
2001
73 000
97 000
24 000
23 000
3 000
19 000
47 000
58 000
20 000
4 000
2 000
15 000
Uppgifter om antalet fritidsfiskare och fiskedygn år 1988, 1997 och 2001
Strömfors
Lovisa
Pernå
År
Fiskare, st./år
Fiskedygn totalt
Spinnfiske med
”länskort”, dygn
Spinnfiske med
vattenägarens
tillstånd, dygn
Mete och pilkfiske,
dygn
Annat fiske med
vatten ägarens
tillstånd, dygn
1988
1997
2001 1988
2 500 5 849 5 900 9 000
20 000 70 000 51 000 70 000
1997
2001
1997
2001
5 650 10 600 6 500 12 889
45 000 92 000 40 000 163 000
9 800
85 000
9 323
8 000
3 570 10 000
9 677
4 000
4 430
1988
42 545
18 000
2 000
7 455
4 000
24 000 32 000
23 000 29 000
48 000
33 000
27 000
14 000 51 000
65 000
30 000
7 000
Inom hela planeringsområdet har sedan 1997 sammanlagt 24 000 – 26 000 fritidsfiskare
fiskat årligen. Medelfångsten är c. 20 kg/person/år.
För hela landet gäller att abborren är den viktigastefångsarten vid mete och pilkfiske.
Båda fiskesätten är selektiva, men med pilkfiske är artsammansättningen något bredare.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Gäddan är den viktigaste fångstarten för kastspö- och dragfiske (trolling).
Artsammansättningen är mångsidigare vid trolling. Elva procent av totalfångsten
fångades med svirvel och sju procent vid trolling. Mete- och kastspöfiske idkas oftare
från stranden än från båt.
De största fångsterna fås med nät, nätfisket ger hela 48 procent av fritidsfiskarnas
totalfångst.
Enligt olika undersökningar har det samanlagda fritidsfisketrycket inom de tre
fiskeområdena varierat mellan c. 7 % och 9,5 % under åren 1988-2001. Enligt den
senaste undersökningen är fisketrycket c. 9 %. Procenterna är en jämförelse mellan
fiskeområdena som finns inom Nylands Arbetskrafts- och näringscentrals område. Det
totala fisketrycket inom centralens område är 100 %. Räknat per yta är fisketrycket
störst i Lovisa fiskeområde och lägst i Pernå fiskeområde.
Figur 11.
Fiskedygn/hektar
21
18
15
Strömfors
Lovisa
Pernå
12
dygn
9
6
3
0
1988
2.7
1997
2001
Fiskbeståndets tillstånd och lekområden
Fiskeområdena har inte specifika uppgifter om fiskbestånden inom området, utan
presenterar uppgifter som gäller hela Finska viken, om annat inte nämns. Uppgifterna
är tagna från Fiskeresurser 2003 och 2004 utgiven av jord- och skogsbruksministeriet
samt fiske 2003:61, Bättre fiskevatten, utgiven av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och
Iso kalakirja ahvenesta vimpaan skriven av Hannu Lehtonen. Uppgifterna om
lekområden är från planerna 1992 samt från fiskeområdenas fiskeförfågan hösten 2003.
2.7.1.
Gös
Gösen leker i maj-juni då vattentemperaturen är c. 12 grader vanligen i grunda vikar på
hårda sten- grus eller lerbottnar. Rommen kan också läggas bland vegetationen. Starka
årsklasser uppkommer då sommaren är varm, den optimala tillväxttemperaturen är
hela 29 grader.
Gösens viktigaste lekområden inom Strömfors fiskeområde är Klobbfjärden och
Abborforsfjärden, inom Lovisa fiskeområde Lovisaviken norr om Linjen Siksala-Monäs
och inom Pernå fiskeområde Stor Pernå Vikens mynningsområde (NVP 1992).
Sida 15/55
Av yrkesfiskarnas gösfångster i havsområdet tas 95 % med nät och fyra % med ryssja.
Hälften av yrkesfiskarnas fångster i Finska viken fångas med 46-50 mm nät, 46 procent
med 45 mm nät och fyra procent med 51-60 mm nät. Enligt yrkesfiskarna har
sälstammens negativa inverkan på gösfisket ökat.
Fritidsfiskarna fångar gös med nät och trolling.
Över 80 % av antalet fångade gösar i Finska viken bestod år 2003 av årsklassen 1997 och
de övriga i huvudsak från årsklass 1999 och 1998. Enligt fiskeresurser 2004 är det troligt
att fångstmängden kommer att minska, årsklassen 2000 var rätt dålig. Årsklasserna
2001-2003 verkar vara bättre.
En ökning av gösfångsterna kan på längre sikt åstadkommas genom att höja både på
fiskens minimimått och minsta tillåtna knutavstånd. Viktigt är också att garnet i nätet är
tillräckligt tjockt. Knutavståndet i nät bör vara mins 50 mm för att så många honor som
möjligt skall kunna leka minst en gång. Gösfisket kan regleras genom en tidsmässig
eller regional begränsning av fisket.
Gösens tillväxthastighet och fiskedödlighet (andelen fisk i ett bestånd som fiskas bort)
har enligt en underökning, gjord av Mallinnius i Skärgårdshavet, väsentlig betydelse
för hur en höjning av nätens knutavstånd inverkar på yrkesfiskets lönsamhet.
Förutsättningen för att en höjning av knutavståndet är lönsam för yrkesfisket är större i
Finska viken än i Skärgårdshavet.
2.7.2.
Abborre
Abborrens viktiga lekområden inom Strömfors fiskeområde är bl.a. Gäddbergsö och
Vahterpää nordöstra stränder, området mellan Gäddbergsö och Kampus, Vahterpää
södra strand samt Abborforsfjärdens västra strand. (NVP 1992). I Pernå fiskeområden
leker abborren längs de flesta stränder i de inre skärgårdsvattnen.
Abborrens förökning är beroende av temperaturen, ju varmare våren och sommaren är
desto flera fiskar föds och blir vid liv. En måttlig eutrofiering torde också gynna
abborren.
Yrkesfiskarna fångar i förstahand abborre med nät och ryssja. Fritidsfiskarna fångar
abborre med pilkspö, nät, katsa, metspö och andra spön och drag.
2.7.3.
Gädda
Gäddan är i Östersjön i allmänhet en mycket lokal art, och inte heller lekvandringarna
sträcker sig i regel längre än till närmaste lämpliga lekområde, d.v.s. grunda
vegetationsrika stränder. Inom områden där det finns gott om lämpliga lekplatser sker
leken därför på stora områden. Gäddans viktiga lekområden inom Strömfors
fiskeområde är bl.a. Gäddbergsös och Vahterpääs nordöstra stränder, området mellan
Gäddbergsö och Kampus, Vahterpää södra strand samt Abborforsfjärdens västra
strand. (NVP 1992). Inom Pernå fiskeområde leker gäddan allmänt vid grunda
vegetationsrika stränder.
Yrkesfiskarna fångar vanligen gädda med nät, huggkrok samt ryssja och fritidsfiskarna
med nät och svirvelspö. I Finland har gäddan allmänt minskat i yttre skärgården,
Förslag, utskrivet 14.7.2017
orsaken är inte fastslagen, men man antar att miljöförändringar ligger bakom. I inre
skärgården är stammen fortfarande bra och fångsterna har vuxit.
Gäddor under 50 cm växer snabbt. Det här gäller speciellt honorna. Om man vill
tillvarata gäddstammen så bra som möjligt skulle det löna sig att inte fånga de här
fiskarna. Ett knutavstånd på mellan 50 och 60 mm är lämpligt för gäddan. Med det här
knutavståndet är 95 % av gäddorna över 50 cm.
2.7.4.
Sik
Fiskeområdena har följande uppgifter om sikleken inom området; Abborfjärden,
Vårdholmsfjärden och vattenområdet söder om Sondarö.
Vandringssiken stiger upp för lek i Forsby å.
Siken har flera ekologiska former. Inom området finns i första hand den storvuxna
vandringssiken som stiger upp i rinnande vatten och leker och den s.k. skärgårdssiken
som leker i havet. Vandringssiken i finska viken kan väga 1 kg redan som fyraåring.
Vandringssiken leker på relativt grunt vatten på grus- och sandbotten, oftast i
september-oktober. Skärgårdssiken leker på grynnor.
Följande stycke är taget från publikationen: Sikarna vid den nyländska kusten.
Forskningsresultat från åren 1995-2003; Kala- ja riistaraportteja 339: Att märka är att
undersökningen gäller Hangö, Esbo och Vanda å´s mynning.
”Huvuddelen av Finska vikens sikfångst härrör sig från utsättningar, men ställvis är
stammarna av havslekande natursik betydelsefulla. Utplanteringarna av ensomriga
yngel av vandringssik startade vid Vanda å och på andra ställen i Nyland på 1980-talet.
Skärgårdssik från Hangö har utplanterats sedan 1990-talet. Tack vare utplanteringarna
har yrkesfiskarnas sikfångst ökat från 1980-talet fram till sekelskiftet och de största
årsfångsterna har varit 50 000 kg. Fritidsfiskarnas sikfångst har varit flerfaldigt större än
yrkesfiskarnas. Största delen av sikarna tas med nät i samband med gösfiske.
Sikfångster har åter minskat sedan början av 2000-talet trots att utplanteringarna har
fortsatt i samma takt som tidigare. Vidare har fisket också försvårats på grund av den
ökande sälstammen, och den minskade fiskeansträngningen har för sin del också
minskat fångsten.
Sikens tillväxt uppvisar stor variation. Skärgårdssiken växer i snitt något långsammare
än vandringssiken. I fångsten kan man inte särskilja dessa två former av sik. Sikens
tillväxt verkar ha blivit sämre under undersökningsperioden, vilket kan bero på ett
starkt selektivt fiske, inslaget av skärgårdssik i fångsten eller förändringar i sikens
levnadsvillkor i Finska viken.
Sikutplanteringarnas resultat per 1000 utsatta yngel uppskattas vara 120-140 kg för
vandringssiken och
100-200 kg för skärgårdssiken. Siffrorna gäller utplanteringsresultaten för Finska vikens
östra delar. Utplanteringarna beräknas vara lönsamma redan om enbart fångstens
producentvärde beaktas.
Sikfisket är effektivt vid den nyländska kusten. Vandringssikens årsdödlighet är 60–70
% och skärgårdssikens 50-60 %. Största delen av sikens nätfångst tas med 45 och 50 mm
knutavstånd. På stora områden vid den nyländska kusten ökas nu nätens minsta
tillåtna maskvidd till 50 mm. Som följd av den ökade maskvidden beräknas fångsten av
vandringssik öka med ca 10 %. Fångsten av skärgårdssik kommer inte att påverkas i
nämnvärd grad. Den andel av sikarna som har den allra långsammaste tillväxten
Sida 17/55
kommer helt att falla bort från nätfångsten vid fiske med 50 mm:s maskvidd, men den
delen av stammen kan utnyttjas med spöredskapen.”
Enligt Fiskeresurser 2004 fångar yrkesfiskarna i Finska viken 60 % av siken med nät och
40 % med ryssja och kroknät. Fritidsfiskarna fångar i huvudsak sik med nät men
användningen av olika spöredskap har ökat.
Sikfångsterna är också beroende av hur sälstammarna utvecklas. Då sälstammen har
vuxit har fisket försvårats och sikfångsterna minskat.
På Abborfjärden fångas sik för rommens skull. Enligt Teemu Tast, verksamhetsledare
för Etelä-Suomen Merikalastajain liitto, planteras en del av sikarna ut som nykläckta, en
del som försträckta och en del går till matfiskodlingar. Fisken som planteras sätts ut på
Abborfjärden och längre österut.
2.7.5.
Lake
Laklek förekommer vid ett flertal av inner- och mellanskärgårdens grynnor. Viktiga
lekområden i Strömfors fiskeområde är bl.a. Jomalsund, sundet mellan Gäddbergsö och
Kampus samt området kring Rönnskär och Kolholmen på Abborforsfjärden och inom
Pernå fiskeområde vattenområdet mellan Sarvsalö och Kärpe (NVP 1992).
Laken är en kallvattenfisk som kräver god tillgång på syre. Leken inträffar under
vintern, vanligtvis januari-februari. Under senare år har man också planterat ut lake.
Det är ännu okänt hur utplanteringarna lyckats, men en naturlig förökning är inte att
vänta i övergödda vatten.
2.7.6.
Ål
Ålen leker i Atlanten i Sargassohavet.
Ålen förekommer naturligt i våra kustvatten, men de ekonomiskt produktiva
ålbestånden är helt beroende av utsättningar. Från och med år 1989 har ålyngel
importerats från England. Fisken hålls i karantän i Sverige. Under goda förhållanden
utvecklas flera honor, vars tillväxt är betydligt bättre än hanarnas. I Finland utvecklas
mindre än 10 % av de utsatta ålarna till hanar. Ålutsättningarna är lönsamma,
nyttoeffekten är beroende av hur fisket organiseras. Ålen fångas främst med långrev,
katsa maskmete och ryssjor.
2.7.7.
Havsöring
Havsöringen har tidigare förökat sig i nästan alla åar i Finland som har sitt utlopp i
Finska viken men fram till 1970-talet hade största delen av de naturliga stammarna dött
ut. Havsfångsten av havsöring är i praktiken helt beroende av utplanteringar. Största
delen av öringen i Finska viken fångas som bifångst i samband med fiske efter gös med
nät.
Under de tio senaste åren har utplanteringarna producerat allt mindre fångster, trots
att utplanteringar i stort sätt bibehållits och trots att man strävat till att utveckla
Förslag, utskrivet 14.7.2017
odlingarna. En viktig orsak till nedgången har varit förändringen i fiskesättet som lett
till att de fångade öringarnas storlek i medeltal minskat. Efter mitten av 1990-talet har
de utplanterade fiskarna överlevt sämre än tidigare. Pernå fiskeområde planterade år
2001 ut 1 000 t märkta öringar. Av dessa har endast 21 märken returnerats, vilket
betyder att utplanteringen varit klart olönsam. Av de returnerade märkena har
dessutom 11 stycken upphittats i fågelbon. Förutom att restaurera lek- och yngelplatser
kan öringsstammarna återupplivas genom att använda nät med glesare maskor, vilket
skulle föra med sig att den fångade fiskens medelstorlek skulle öka. Samtidigt skulle en
större del av moderfisken som härstammar från naturiga stammar kunna återvända till
hemälvarna för att leka. En effektiv höjning av minimimåttet från 40 cm till 50 cm
skulle också klart förbättra utplanteringarnas produktivitet.
Figur 12.
Öring
16
Avkastning kg/1000 st.
14
Återfångst %
12
10
8
6
Återfångst %
18
4
2
0
1983
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Avkastning (kg/1000 st.)
Finska viken
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Utsättningsårsklass
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Ari Saura
2.7.8.
Strömming
Strömmingen leker från vår till höst och tidpunkten för leken regleras bl.a. av
miljöfaktorer och de enskilda fiskarnas kondition. Huvudleken inom området inträffar
under våren, medan höstleken är obetydlig. Inom Lovisa fiskeområde finns
strömmingens viktigaste lekplatser väster om Monäs, öster och söder om Vårdö, vid
yttre Täktaren och på Hästholmsfjärden. Inom Pernå fiskeområde finns lekområden
väster om Påsalö, nordost om Käldö, öster om Hudö, öster och sydost om Bästö, norr
om Hamnholmen samt sydost om Hästön. (NVP 1992)
Strömmingsbeståndet överfiskas på området som Finska viken tillhör. Fiskedödligheten
ökade kraftigt under 1990-talet men minskade från år 2000 till år 2002 med 20 %. Ännu
år 2002 var fiskedödligheten två gånger större än vad försiktighetsprincipen
rekommenderar. Lekpopulationens biomassa har minskat ända sedan 1970-talet, år
Sida 19/55
2001 var det sämsta året. Antalet lekande strömmingar var rätt konstant fram till år
1996, men har därefter kraftigt minskat. Tillväxten har märkbart försämrats från medlet
av 1980-talet. Den försämrade tillväxten beror på att näringssituationen varit dålig.
Åren 1989, 1994 och 2002 lyckades strömmingens lek bra i Finska Viken.
2.7.9.
Lax
Det närmaste lekområdet för lax finns i Kymmene älv. Utsättningar av Nevalax har
bidragit till fisket i Finska viken. En stor del av laxfångsten i Östersjön kommer från
utplanteringar. År 2002 planterades i Östersjön ut totalt 7 milj. smolt.
Sälen förorsakade skada för laxfisket längs med hela den Finska kusten. Det uppskattas
att yrkesfiskarna under år 2003 kastat bort 61 000 kg lax som rivits av säl. Den verkliga
mängden kan vara nästan dubbelt så stor. I Finska viken har en fjärdedel av
yrkesfiskarnas laxfångster förstörts av säl.
2.7.10
Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek
Figur 13.
Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
A
25
30
33
34
35
37
42
47
52
64
Havsöring
B
32
40
47
49
55
59
64
67
69
75
A
30
34
37
41
44
45
45
46
Gös
B
33
36
41
45
48
50
52
53
A
34
37
41
44
47
51
54
Sik
B
38
42
46
49
53
57
61
Siffrorna på rad A anger vilken längd (cm) arten börjar kunna tas i nät med nämnt
knutavstånd. Siffrorna på rad B är den storlek (cm) där redskapet är mest effektivt
Garnets tjocklek och mjukhet samt hur spänt nätet är fäst på nätet inverkar också på hur
fisken fastnar i nätet.
2.8
2.8.1.
Olika bestämmelser som inverkar på fisket
Spinnfiskeförbudsområden
Inom fiskeområdena finns inte områden undantagna från met-, pilk- och pilkspinnfiske
(lagen om fiske 8 och 11 §).
2.8.2.
Lax- och sikförande vattendrag
Kymmene älv, inom Strömfors fiskeområde, hör till lax- och sikförande vattendrag. Det
betyder att spöfiske med det s.k. länskortet inte är tillåtet i forsar och strömdrag.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
2.8.3.
Allmänt vattenområde
På allmänt vattenområde har Nylands och Sydöstra Finlands TE-centraler beslutat att
öringens minimimått är 50 cm och att minsta tillåtna knutavstånd vid fiske efter
havsöring med bottennät är 65 mm. Beslutet är i kraft 1.8.2004-31.12.2012. Nät med
knutavstånd mellan 51 mm och 65 mm och som skaffats innan detta beslut träder i kraft
kan användas fram till 31.7.2007. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd har förkastat
de besvär som inlämnades över beslutet. Enligt muntliga uppgifter (augusti 2005) går
ärendet vidare till Högsta Förvaltningsdomstolen.
2.8.4.
Fiskled
Enligt lagen om fiske (286/82) 24 § skall i älv samt i sund eller trängre led, som avses i
vattenlagens 1 kap. 13 §, kungsådra hållas öppen för fiskens vandring. Där älv förenas
med havet eller insjö, övergår kungsådra i fiskled som omfattar en tredjedel av
vattenområdets bredd på det djupaste stället och som sträcker sig så långt ut i öppna
sjön att fiskens gång är tryggad. Miljötillståndverket kan på ansökan förordna något
annat. Enligt lagens 25 § skall kungsådra och fiskled, med undantag av långrev och
annat krokredskap som inte hindrar samfärdsel, hållas fria från stående redskap.
Högsta domstolen har den 11.3.1991 fastställt fiskleden på Abborforsfjärden och i
sundet nordost om Svartholmen, och fiske med nät och laxfällor är således förbjudet i
detta område (se kartbilaga). Östra Finlands vattendomstol har år 1998 beslutat att
Abborfors kraftverk årligen skall erlägga en fiskerihushållningsavgift*.
Undantagstillstånd: Fiskerienheten har genom beslut 8.10.2001, förnyat19.12.2003 (Dnr
2857/5713/2003) gett rätt till Merikylä delägarlag att fiska med 20 nät med längden 30
meter i fiskleden. Minsta tillåtna knutavstånd är 55 mm och garnets tjocklek får vara
högst 0,20 mm. Tillståndet är i kraft fram till utgången av 2008.
Bestämmelserna för fiskled och kungsådra gäller fastän gränser inte är utredda genom
lantmäteriförrättning. Vilket betyder att det finns fiskled bl.a. i havet där Tessjö å och
Lovisa å rinner ut i havet, dessutom finns det otaliga sund där bestämmelsen gäller.
Eftersom gränserna inte är utredda för Tessjö å och Lovisa å finns det ingen karta att
hänvisa till.
* Med fiskerihushållningsavgift avses den avgift som den som får miljötillstånd påläggs
att betala för att lindra de men som uppstår. Berörda fiskerienhet gör en plan över hur
den årliga avgiften skall användas och ser till att planen förverkligas. Fiskeområdet kan
ge utlåtande om planen.
Sida 21/55
Figur 14.
Fiskleden på Abborforsfjärden
Förslag, utskrivet 14.7.2017
2.8.5. Strömfors fiskeområde har gjort följande beslut
 Minsta tillåtna knutavstånd vid gösfiske är 50 mm under åren 2001-2005. Nät med
tätare maskor får användas vid stränder och grynnor.
 Det är förbjudet att fånga kräftor i Tessjö å under tiden 21.7.2001-20.7.2007.
2.8.6. Lovisa fiskeområde har gjort följande beslut
För att uppnå målen i 1 § Lag om Fiske har Lovisa fiskeområde fattat följande beslut:
 Under juni månad är allt sådant fiske till vilket det behövs vattenägarens tillstånd på
Lovisavikens område norr om linjen Vårdö udde – Hattom förbjudet. Förbudet
gäller: nät, svirvel, trolling, långrev, krok och ryssja. Förbudet är i kraft till och med
år 2006.
 Minsta tillåtna knutavstånd vid fiske med nät är 45 mm under åren 2001–2007 och
50 mm under tiden 1.1.2008-31.12.2012. Undantag är fiske efter strömming, vassbuk
och nors.
 Gösens minimimått är 40 cm
 Havsöringens minimimått är 50 cm.
2.8.7. Pernå fiskeområde har gjort följande beslut
 Rekommendation om att gösfiske undviks inom hela fiskeområdet under tiden 1.630.6.2005
2.8.8.
Lovisa stads beslut
Bottennät: högst 3 st./matlag (Lovisabor),
i inre skärgården nätstorleken: max 30 m x 1,8 m och
i yttre skärgården 30 m x 3,0 m, minimiknutavstånd 42 mm.
Ytnät: högst 3 st./matlag (Lovisabor), nätstorleken: max:
30 m x 3,0 m,
minimiknutavstånd 80 mm, frånsett fångst av strömming, vassbuk, siklöja, nors och
betesfisk.
Om vardera nättypen används samtidigt, skall avgift betalas för vardera. I övrigt
tillämpas följande regel: betalad avgift för ett ytnät ger rätt till fiske med alternativt två
bottennät och på motsvarande sätt får ett ytnät användas om avgift betalats för två
bottennät.
Trollning, vid trollning är antalet drag per båt obegränsat. Det förbjudet att använda
spännare eller motsvarande anordningar på Lovisaviken från Svartholm norrut samt på
Hästholmsfjärden från Mössholmen norrut.
Långrev, högst 100 krokar/matlag
Katsa, inga begränsningar
Krok, högst 10 st./matlag
Ryssja, högst 3 st./matlag
Allt sådant fiske för vilket fiskaren är skyldig att betala fiskeredskapsavgift åt Lovisa
stad är förbjudet 15.4-15.6 inom följande områden:
Sida 23/55
1. Lovisa å och Lovisaviken, med stadens rå som nordgräns och linjen Tullbron Harudd
som sydgräns.
2. Området kring Kungsstenen inom en radie av 50 meter
3. Området mellan Kråkholmen och Siksala
4. Marbäcksområdet från Långholmens norra udde västerut
5. Björnviken, och till viken ledande sund
6. Den innersta delen av Keitalaviken från Svartholmsudde norrut
Nätfiske i hamnbassängen är förbjudet året runt eftersom ordningsreglerna för
hamnen stadgar att fiske som medför olägenhet och störning på hamnområdet är
förbjudet.
2.8.9. Fortums beslut (Kärnkraftverket)
Fiske är förbjudet vid Fortums kylvattenutlopp. Landstigning är förbjuden på
Hästholmen.
2.8.10.
Naturskyddsområden
Inom Pernå fiskeområde finns åtminstone följande naturskyddsområden med
bestämmelser som berör fisket:
Hamnholmen m.fl. små öar samt vattenområde i Sarvlax by:
Förbjudet att färdas med båt eller bedriva fiske under tiden 1.4-15.8. Vattenområdet är
c. 295 hektar. Bestämmelsen gäller inte ägaren. (Länsstyrelsen i Nylands län 4620/F
833/49 Lem och 6102/E. 833/65 Änd)
Kuggen samt vattenområde, öst på Hudö Sarvlax by:
Obehörig landstigning, allt slags skytte och annat ofredande av sjö- och skogsfågel samt
annat vilt är förbjudet året om. Vattenområdet är c. 12 hektar. Vattenområdets ägare
och innehavare har rätt att bedriva fiske. (Länsstyrelsen i Nylands län 4159/F.833/50
For).
Mössholmen och Nätiholm samt vattenområde i Rösundby:
Förbjudet är jakt och störande av djur. Vattenområdet runt Mössholmen är c. 29 ha och
runt Nätiholmen c. 23 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län,(senaste ändring: 7396/33/81 Fa
Gyl.
Aspskärs ögrupp, västra Båklandet och Haverörn samt vattenområde i Sarvlax by:
Från den 15.4 till och med den 15.8 är det förbjudet att på området färdas i båt eller
bedriva fiske. Det är året runt förbjudet att fånga eller ofreda djur av vad slag de må.
Vattenområdet är c. 710 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län, N:o 2949 och 12585/33/74
And.)
Furusundet i Rösund by.
Två skär nordväst om sundet, den ena benämnd Storkobben: Fredningen gäller hela
året och det är förbjudet att fiska på eller från området.
Ett område nord väst om Påsalö, omfattande bl.a. Klovholmarna samt vattenområde:
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Förbjudet att under tiden 15.4-15.8 färdas i båt eller bedriva fiske, också landstigning
förbjudet. Vattenområdet är c 190 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län 7992/L 833/43.)
2.8.11.
Fiskebestämmelser i grannfiskeområdena
Borgå nejdens fiskeområde Styrelsen konstaterat att övergångsperioden om 5 år gått ut
och förbudet, mot att användandet av nät 1,8 m och djupare med knutavstånd mindre
än 50 mm gäller för alla fiskarkategorier, förutom yrkesfiskare som ingår i
yrkesfiskarregistret. Bestämmelsen trädde i kraft 01.01.2004.
Rekommenderade minimimått inom Borgånejdens fiskeområde: 40 cm för gös och 50
cm för havsöring.
Uppgifterna är givna av Tom Åberg
Pyttis fiskeområde
Beslutet är ikraft 01.03.2003-01.03.2010.
1. Från och med 1.1.2005 är vid nätfiske efter gös och vandringssik, nät med
knutavstånd under 50 mm förbjudet. Förbudet är i kraft under fem år.
2. Från och med 1.1.2005 är, vid nätfiske efter lax och öring, nät med knutavstånd under
60 mm förbjudet. Förbudet är i kraft under fem år.
3. Att stöta är ett förbjudet fiskesätt med början från 1.1.2003. Förbudet är i kraft under
fem år.
4. Gösens minimimått är 40 cm och havsöringens 50 cm med början från 1.1.2003.
Förbudet är i kraft under fem år.
Uppgifterna från Pyttis fiskeområdes hemsida under adressen www.ahven.net
Forsby ås fiskeområde
Enligt uppgifter av fiskeområdes ordförande är minsta tillåtna knutavstånd vid nätfiske
50 mm fram till och med år 2007.
2.9
Utplanteringar
Fiskeområdena har under många år utplanterat olika fiskarter och signalkräfta.
Utplanteringarna presenteras i bilaga.
Utplanteringar görs också av många andra, t.ex. av delägarlag och Lovisa stad. Inom
området är kraftverken i Kymmene älv, Fortum (kärnkraftverket på Hästholmen) och
Lovisa stad ålagda att betala en fiskerihushållningsavgift som ersättningen för den
skada deras verksamheten medför på fiskbeståndet och fisket.
2.10
Fiskeövervakning
Till fiskeområdenas uppgifter hör att sörja för tillsynen över fisket inom sitt område. Av
fiskeområdet utsedda övervakare skall särkilt fästa sig vid att gällande bestämmelser
angående fredningsområden samt övriga inom fiskeområdet gällande föreskrifter
efterföljs. Fiskeområdets övervakare arbetar under tjänstemannaansvar.
Sida 25/55
Fiskeområdena har utsett fiskeövervakare, som efter att ha svurit eden eller gett en
motsvarande försäkran, har skrivit arbetsavtal med fiskeområdet. Strömfors, Lovisa och
Pernå har två gemensamma fiskeövervakare som arbetar tillsammans. Strömfors och
Pernå fiskeområde har dessutom varsin en egen övervakare . T.ex. år 2004 övervakade
fiskeområdenas övervakare fiske c. 210 timmar. Strömfors och Lovisa fiskeområde har
gått inför att göra avtal med vattenägarna om övervakningen. Övervakarna har då
större befogenheter att ingripa, t.ex. vid olovligt nätfiske.
Delägarlagen kan ha egna övervakare, men fiskeområdena känner inte i någon större
utsträckning till dessa.
2.11
2.11.1.
Annat som påverkar fisket
Gråsäl
Enligt vilt- och fiskeriforskningen fortsätter antalet gråsälar att öka inom det finska
havsområdet. Den största ökningen är på Åland och i Skärgårdshavet. I en inventering i
början av sommaren år 2005 räknades 260 gråsälar i Finska viken. Forskningsinstitutet
anser att det verkliga antalet är 390 st. . I Finska viken finns mest gråsälar i öster, där
gråsäl huvudsakligen påträffas inom sälskyddsområden
2.11.2.
Skarv
Skarven häckade första gången i Finland år 1996 (Jussarö, Ekenäs). Sedan dess har
stammen i medeltal fördubblats varje år. C. 90 % av ökningen grundar sig på inflyttning
från andra regioner i Östersjön. År 1996 häckade 10 par i Finska viken, år 2000 häckade
304 par, år 2002 var de häckande paren 1 157 stycken och sommaren 2005 häckade 2 200
i den finländska delen av Finska viken. Den största kolonin finns vid Aspskär i Pernå
(825 par år 2005).
Dessutom finns det kolonier på ett avstånd på 0,5-12 km från Finska gränsen.
Skarven blir könsmogen tidigast som 2 årig, i medeltal häckar den första gången som
tre-årig.
Skarven lever enbart av fisk. Det uppskattas att en vuxen skarv äter 500 g/dag.
Uppgifterna är hämtade från publikationen: Merimetson kannanhoitosuunnitelma,
Ympäristöministeriön moniste 161. Uppgifterna som gäller år 2005 är muntligen givna av
Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral i november 2005
2.12
Fiskeförfrågans resultat
Fiskeområdena skickade i månadsskiftet september/oktober 2003 ut en fiskeförfrågan
till vattenägare, fiskodlare, fiskargillen och fritidsfiskeföreningar.
Huvudsyftet med förfrågan var att ta reda på hur svararen ser på frågor om
fiskbestånden och miljön, en möjlighet att få uppgifter om utplanteringar,
fisketillståndsförsäljning, intresset att arrendera vatten till olika ändamål och få en
uppfattning om vad vattenägare och olika grupper av fiskare anser att fiskeområdenas
verksamhet skall vara.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
2.12.1.
Strömfors fiskeområde
Strömfors fiskeområde skickade förfrågan till 32 vattenägare, varav 13 svarade, vilket
ger en svarsprocent på ca 41 % Nio av svaren gällde endast havsområdet, två både
havsområdet och inlandsvatten och två svar inlandsvatten.
Lekområden – Två vattenägare berättade, att det på deras område finns lekområden.
Fiskarter - Följande arter har vattenägarna träffat på: gös, abborre, lake, braxen, id,
gädda, sik, havsöring, ål, mört, sutare, strömming, flundra, ruda, asp och lax. Alla som
svarat på den här frågan, nämnde abborre, gös och gädda.
Figur 15.
Strömfors fiskeområde, förekomst av olika arter
fiskart
oförändrad ökat
minskat
kräfta
2 st.
skärgårdssik
2 st.
2 st.
vandringssik
2 st.
4 st.
havsöring
2 st.
4 st.
ål
3 st.
1 st.
3 st.
gädda
5 st.
4 st.
2 st.
gös
4 st.
5 st.
2 st.
Sex vattenägare anser att fiskebestånden har förändrats inom de senaste tio åren. I två
av kommentarerna nämns att skräpfisken har ökat.
Några av vattenägarna anser att yrkesfiske samt nät och ryssjefiske har minskat emedan
spöfisket har ökat.
Två av vattenägarna meddelar att de för fångststatistik och gjort fiskutplanteringar
under de senaste fem åren.
Miljöproblem – På frågan om det skett miljöförändringar som inverkar på
fiskbestånden och möjligheterna att fiska svarades bl.a. att vattnet eutrofierats, att
isarna p.g.a. kärnkraftverkets varmvattenutsläpp är svaga och omöjliggör vinterfiske.
En vattenägare påpekar att vattnet blivit renare sedan 1950-talet. I inlandsvatten finns
problem med fiskdöd och igenväxta områden.
Vattenägarna anser att fiskeområdets viktigaste uppgift är att arrangera
fiskeövervakning (7 st.), plantera ut fisk (6 st.), föreslås gös, sik, öring och lax, ål och
reglera fisket (4 st.) höja minimimåttet på öring och minimiknutavståndet till 50 mm.
Vattenägaren kunde kryssa för alla alternativen.
Några vattenägare säljer fisketillstånd men vill inte desto mera marknadsföra
tillståndsförsäljningen.
Utarrendering av vatten till yrkesfiskare intresserade en vattenägare, för fiskodling en
vattenägare och till fiskeguider en vattenägare. Svaren kom från tre olika vattenägare.
2.12.2.
Lovisa fiskeområde
Lovisa fiskeområde skickade förfrågan till 10 vattenägare, varav tre svarade, vilket ger
en svarsprocent på 30 %.
Lekområden – en vattenägare berättade, att det på hans område finns lekområden, bl.a.
för sik och strömming.
Sida 27/55
Fiskarter - Följande arter har vattenägarna träffat på: gös, abborre, gädda, sik,
havsöring, ål, strömming, mörtfiskar och, lax.
Figur 16.
Lovisa fiskeområde, förekomst av olika arter
fiskart
oförändrad ökat
minskat
gös
1 st.
2 st.
skärgårdssik
1 st.
1 st.
vandringssik
1 st.
1 st.
havsöring
3 st.
ål
2 st.
gädda
1 st.
1 st.
1 st.
En av vattenägarna påpekade att sik förekommer mycket sällan och att ål inte
förekommer.
Två av tre vattenägare anser att fiskbestånden har ändrats under de tio senaste åren.
Båda konstaterar att beståndet av lax och öring minskat. En av vattenägarna berättar
dessutom att förekomsten abborre och gädda ökat.
Två av tre vattenägare anser att antalet fiskare och fiskesätten inte har förändrats under
de senaste tio åren. En av vattenägarna berättar att trollingfisket ökat och fiske med
ytnät minskat.
2.12.3.
Pernå fiskeområde
Pernå fiskeområde skickade förfrågan till 55 vattenägare, varav 22 svarade, vilket ger en
svarsprocent på 40 % Ett av svaren gäller en av sjöarna.
Lekområden – åtta vattenägare berättade att det på deras område finns lekområden,
bl.a. för sik, strömming och gädda.
Fiskarter - Följande arter har vattenägarna träffat på: gös, abborre, lake, braxen, id,
gädda, sik, havsöring, ål, mört, sutare, strömming, sarv, gärs, löja, och, lax.
Figur 17.
Pernå fiskeområde, förekomst av olika arter (18 svar)
fiskart
oförändrad ökat
minskat
gös
6 st.
5 st.
6 st.
skärgårdssik
4 st.
1 st.
11 st.
vandringssik
5 st.
8 st.
havsöring
3 st.
11 st.
ål
2 st.
2 st.
8 st.
Fjorton vattenägare anser att fiskebestånden har förändrats inom de senaste tio åren.
I kommentarerna nämns att både antalet arter och fiskmängder har minskat, särskilt
nämns strömming, gädda, sik, flundra, öring och gös. Men det finns också tre
kommentar där det påpekas att fiskmängden ökat, särkilt nämns gädda, gös, abborre
och löja.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Tio
vattenägare
anser
att
spöfiske/fritidsfiske
har
ökat
emedan
yrkesfiske/husbehovsfiske har minskat (6 st.). En vattenägare berättar att fisket överlag
har minskat och en skriver att trålfisket ökat.
Två vattenägare för fångststatistik och en av dem är beredd att skicka statistiken till
fiskeområdet. En tredje vattenägare meddelar, att han vid behov kan föra statistik och
skicka den till fiskeområdet.
Miljöproblem – På frågan om det skett miljöförändringar som inverkar på
fiskbestånden och möjligheterna att fiska svarade flera att vattenkvaliteten blivit sämre,
och att det förekommer alger som smutsar ner fiskebragderna. Bland orsakerna till de
sämre förhållandena nämndes kärnkraftverket, fritidsbåtar, fiskodling och St.
Petersburgs avloppsvatten. Två vattenägare nämnde skarven som ett negativt fenomen
och en vattenägare sälen.
Vattenägarna anser att fiskeområdets viktigaste uppgift är att plantera ut fisk (17 st.),
föreslås ål, sik, öring, gädda, gös, arter som inte fångas med spö och stationära arter.
Arrangera fiskeövervakning (12 st.), reglera fisket (11 st.) fredningsområden för gös och
minimiknutavstånd till 45 mm vid gösfiske. Under punkten annat kunde vattenägaren
fritt formulera önskemål, två vattenägare anser att fiskeområdet skall ge information åt
delägarlagen om aktuella saker. Vattenägaren kunde kryssa för alla alternativen. Elva
vattenägare har prioriterat då de valt mera än ett alternativ. Av dessa har sju
vattenägare prioriterat utplanteringar högst och två vardera fiskeövervakningen och
reglering av fisket. Fem vattenägare hade prioriterat fiskeövervakning som andra
viktigaste uppgiften.
Fyra vattenägare säljer fisketillstånd, tre av dem ger fiskeområdet tillstånd att berätta
om försäljningen.
Utarrendering av vatten till yrkesfiskare intresserar två vattenägare, ingen vattenägare
vill hyra ut vatten för fiskodling och två vattenägare kan eventuellt hyra ut vatten till
fiskeguider.
2.12.4.
Övriga svar
Fiskeområdena skickade ut fiskeförfrågan till tre fiskargillen och till sex
fritidsfiskeorganisationer. Två fiskargille och fem lokala fritidsfiskeföreningar
returnerade svarsblanketten.
Fiskeområdena kontaktade också sju fiskodlare, av vilka tre svarade samt Nylands
fiskarförbund och Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto.
Lekområden – Fyra föreningar berättade, att det på deras verksamhetsområde finns
lekområden.
Fiskarter - Följande arter fanns med i svaren: gös, abborre, lake, gädda, sik, havsöring,
ål, strömming, löja, lax och vassbuk. Ett av svaren konstaterades att alla i Finska viken
förekommande matfiskar, förutom flundra.
Figur 18.
Övriga svar, förekomst av olika arter
fiskart
oförändrad ökat
minskat
skärgårdssik
2 st.
1 st.
Sida 29/55
vandringssik
havsöring
gädda
abborre
gös
strömming
ål
1 st.
2 st.
1 st.
1 st.
5 st.
2 st.
2 st.
1 st
2 st.
4 st.
1 st.
3 st.
3 st.
3 st.
Bägge fiskargillena ansåg att förekomsten av ål och gädda ökat. Strömmingen har, sett
på en längre tidsperiod minskat. För de övriga arterna hade gillena gjort motsatta
iakttagelser.
Antalet yrkesfiskare har drastiskt minskat, men behov av att hyra fiskevatten finns i
Pernå.
Gillets medlemmar använder framförallt botten- och flytnät men också ryssja och trål.
Fiskargillena anser att fiskeområdenas viktigaste uppgift är att plantera ut fisk.
2.12.5.
Sammandrag av fiskeförfrågningen
Totalt skickades brev till 106 vattenägare eller fiskande organisationer varav 45 st.
svarade, vilket ger en svarsprocent på c. 42.
Långt gående slutsatser över hur fiskebestånden mår och har utvecklats kan inte dras,
men för vissa fiskarter är svaren så pass entydiga att trovärdiga antagen kan göras. En
brist i frågeblanketten var att det inte framgick hur mycket den som svarat fiskar eller
hur fiskebeteendet har ändrats under åren. Nyttan med att i frågeblanketten särskilja på
vandringssik och skärgårdssik kan ifrågasättas, eftersom det är svårt att med säkerhet
veta vilkendera man fångat.
Av de som svarade har 25 haft åsikter om vandringssiken. Alla utom en anser att
beståndet har minskat eller är oförändrat. Trenden för skärgårdssikstammen är den
samma, men aningen positivare. De lokala fiskarna bekräftar den officiella statistiken
beträffande havsöringen, c. 78 % av de som svarat anser att fångsterna har minskat, och
endast två att en ökning skett. Man kan anta att gäddbeståndet överlag något ökat eller
bibehållits, endast tre av de som svarat anser att fångsterna minskat. Sammanlagt 38 st.
har haft åsikter om gösbeståndet.
Bland vattenägarna går åsikterna om hur
gösstammen utvecklats helt i sär, emedan de organiserade fritidsfiskarna och
yrkesfiskarna lutar åt att stammen minskat.
Fiskeområdet har och kommer också att utnyttja uppgifterna om åsikterna om vilken
verksamhet fiskeområdet borde lägga sin tyngdpunkt på.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
3.
3.1
FISKEOMRÅDENAS MÅL
Mångsidigt fiske och nyttjande av vattenområden
Fiskeområdenas huvudmålsättning är att garantera möjlighet till ett mångsidigt fiske.
Med ett mångsidigt fiske avses:
 Ett meningsfyllt fiske skall kunna bedrivas av både yrkesfiskare, husbehovsfiskare
och fritidsfiskare.
 Fisket skall kunna bedrivas med olika slag av redskap och det skall finnas möjlighet
att fiska olika slags fiskarter.
Under följande rubriker nämns några delmål, som om de uppnås, hjälper till att
förverkliga fiskeområdenas huvudmålsättning.
3.2
Försiktighetsprincipen
Ett mångsidigt fiske är beroende av att bestånden inte överfiskas.
Försiktighetsprincipen bör tillämpas vid nyttjandet av bestånden, eftersom det är
omöjligt att noggrant följa med beståndens tillstånd. Detta gäller främst utpräglade
rovfiskar samt sik och strömming. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att dessa
arter har möjlighet att leka åtminstone en gång innan de utsätts för fångst.
Uppmärksamhet bör även fästas vid de arter som vanligen inte är föremål för fiske,
främst olika mörtfiskar., som kan ge information om vattnens och fiskproduktionens
allmänna tillstånd. Övergödningen gynnar flera av mörtfiskarna.
3.3
Skydd av viktiga lek- och yngelområden
Ett mångsidigt fiske är beroende av att fisken kan reproducera sig på naturlig väg.
Viktiga lek- och yngelområden bör skyddas.
3.4
Skydd av vattenkvalitet och livsmiljöer
Ett mångsidigt fiske befrämjas av att vattenkvaliteten och livsmiljöerna för fisk och
kräfta är så bra som möjligt. Vattenkvalitetens och livsmiljöernas tillstånd är delvis
beroende av åtgärder utanför fiskeområdena men påverkas i hög grad också av lokala
åtgärder.
3.5
Samarbete
Ett av delmålen är samarbete med andra fiskeområden och olika personer,
Sida 31/55
organisationer och myndigheter som direkt eller indirekt nyttjar fiskstammarna eller
påverkar fisket och vattenkvaliteten.
3.6
Stöda utvecklingen av fisket och näringar som
stöder sig på fiske
Mycket nära huvudmålet, att garantera ett mångsidigt fiske, är fiskeområdenas strävan
att stöda utvecklingen av fisket och näringar som stöder sig på fiske.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
4.
4.1
ÅTGÄRDER
Administration
Med tanke på själva verksamheten är det av största vikt att fiskeområdena har
grunduppgifter om vattenägoförhållanden och allmänna uppgifter om fiskets
omfattning och naturförhållandena inom fiskeområdet. Fiskeområdena uppdaterar
uppgifterna om vattenägoförhållanden då vattenägarna meddelar om förändringar.
Med några års intervall köper fiskeområdena dessutom aktuella uppgifter från
Lantmäteriverket. Strömfors och Pernå fiskeområde har ett vattenägarregister med
tillhörande digital karta. Lovisa fiskeområde har ett excell baserat register utan karta.
Fiskeområdena strävar till att anlita samma disponent, vilket gör att bl.a. utbytet av
information mellan fiskeområdena förenklas.
Då fiskeområdena gör förvaltningsbeslut, t.ex. grundar ett fredningsområde eller
besluter om principen för hur ersättningar till vattenägare skall fördelas, är
fiskeområdena underställda bestämmelserna i bl.a. förvaltningslagen och språklagen.
Meningen är att fiskeområdena skall sköta sin arkivering i enlighet med
arkiveringslagen och av TE-centralerna och Riksarkivet utarbetade regler. Åtminstone
Pernå fiskeområde kommer att bevara sina dokument i arkivet på Kuggom skolan.
Motsvarande arrangemang kommer att utarbetas för Strömfors och Lovisa fiskeområde.
Fiskeområdena har på stämman år 2005 förnyat sina reglementen så att de motsvarar
lagstiftningens krav. De nya reglementena träder i kraft efter det att fiskerienheten
fastställt dem.
4.2
Samarbete
Samarbetet mellan Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområde fungerar rätt bra, bl.a. då
det gäller gemensamma fiskeövervakare och disponent. Fiskeområdena utreder
möjligheterna att ytterligare harmonisera bl.a. fiskebestämmelser. Samarbetet med
Pyttis, Lappträsk, Forsby ås och Borgånejdens fiskeområde kan utvecklas, kontakten
har hittills varit rätt sporadisk. Fiskeområdena inleder utvecklingen av samarbetet
genom att årligen utbyta den information som behandlas på stämman.
Samarbete med områdenas vattenägare och olika kategorier av fiskare kommer att
utvecklas bl.a. genom att göra information om fiskeområdet tillgänglig på Internet.
Genom att samarbeta kan den kunskap och erfarenhet som finns hos olika grupper
utnyttjas då fiskeområdena besluter om t.ex. grundande av fredningsområden. Olika
beslut efterlevs bättre och mera gärna då så många berörda som möjligt varit med från
början och planerat.
Nylands TE-central förser fiskeområdena med rapporter och duplikationer som berör
fisket och fiskeområdena. Samarbetet med Pernå kommuns miljösekreterare och Lovisa
stads tjänsteman som har hand om fiskefrågor har inletts, men därutöver skall utbytet
Sida 33/55
av information med kommunerna, Nylands miljöcentral, de lokala fritidsfiskeklubbarna
och t.ex. Östra Nylands vatten- och luftvårdsförening ökas.
4.3
Information
En av fiskeområdenas stora utmaningar är att få ut information om t.ex. ärenden som är
under behandling, fattade beslut, ersättningar till vattenägare och allmän information
av intresse för t.ex. delägarlag. Fiskeområdena berörs av förvaltningslagen som trädde i
kraft 1.1.2004, vilket betyder att fiskeområdena inte själva fritt kan välja hur information
delges. Till skyldigheterna hör att i förvaltnings ärende bl.a. att höra part och delge
beslut.
Det finns två huvudproblem med att få ut information till alla berörda.
För det första gäller en del beslut en stor mängd människor, också andra än de som bor
på orten eller regelbundet besöker orten. Människor från hela landet, också utlänningar
har rätt att meta, pilkfiska och spöfiska utan vara i kontakt med lokala människor och
organisationer.
För det andra är fiskeområdenas resurser begränsade. Dels kostar kungörelser och
tryckmaterial, dels går det åt mycket arbetstid att utforma information i form av
kungörelser, artiklar, brev, broschyrer, kartor hemsidor, skyltar o.dyl.
För att informera rätt enligt förvaltningslagen skall fiskeområdena utnyttja sin
egen/kommunens (stadens) officiella anslagstavla och Officiella tidningen. Om beslutet
inte berörs av flera än 30 personer, och man med säkerhet känner till alla, kan ärenden
delges via brev.
Fiskeområdena kommer, förutom att följa de lagstadgade sätten, informera via Internet
och satsa på att utveckla sina hemsidor. För närvarande finns fiskeområdenas hemsidor
under adressen www.ahven.net/kalastusalueet. Brev till vattenägare och andra berörda
kommer också att utnyttjas. För att nå större grupper, och människor man inte känner
till, använder fiskeområdena allmänna medier, genom att själv skriva eller genom att ge
uppgifter till pressen. Dessutom kan fiskeområdena producera kartor och broschyrer.
För att nå de lokala människorna kan fiskeområdena t.ex. tillsammans med Lovisa stad
ordna gemensamma diskussions-/informationsmöten för allmänheten.
4.4
Utplanteringar
Fiskeområdena följer med lönsamheten av olika arters utplanteringar och behovet av
utplanteringar. Behov att göra utplanteringar kan finnas då någon fiskarts naturliga lek
har försämrats eller inte lyckats överhuvudtaget (tillfälligt eller permanent), fisketrycket
är högt eller då fiskstammen i stort sett dött ut, till exempel på grund av syrebrist. ,
Introduktion av nya arter eller bestånd med ny genetisk sammansättning granskas
alltid kritiskt.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
4.4.1
Riktlinjer
Allmänt kan sägas att utplantering av havsöring för tillfället ger dåligt resultat. Pernå
och Strömfors fiskeområde kommer inte att plantera ut havsöring förrän pålitliga
resultat finns om att utplanteringarnas lönsamhet ökat till en acceptabel nivå (minst 150
kg återfångad fisk/1000 utplanterade smolt).
Utplantering av lax hör inte till fiskeområdets eller vattenägarnas uppgifter.
En god förekomst av gös i havet åstadkoms bäst med andra metoder än utplanteringar.
Utplantering av ål rekommenderas.
Fiskeområdena försöker få fram mera fakta om lönsamheten av sikutplanteringarna.
Det kan lokalt finnas behov av utplantering av gädda, t.ex. i yttre skärgården eller om
fisketrycket på gädda på ett begränsat område är stort, men allmänt taget
rekommenderas inte gädduplanteringar på ställen där det finns naturliga produktiva
bestånd.
Fiskeområdena kommer att utreda nyttan och behovet av lakutplanteringar. Inom
Strömfors fiskeområde har man diskuterat utplantering av stör och mal.
Figur 19.
Utplantering rekommendationer
VattenArt
Tidpunkt
temperatur
Sik, 1-sommar
Augusti-september 8- 15
medellängd
Over 10 cm
Gös, 1-sommar
Över 7,5 cm
Augusti-september 8-18
Gädda, försträckt Maj-juni
Öring, smolt 2-4
år
April-maj
Glasål
Signalkräfta, 1
sommar
*Gäller också för utplantering i havet.
4.4.2
8-18
Ingen rek.
1-10
Över 22 cm
Eutrofa vatten 100
st./ha
Näringsfattiga 25
st./ha
optimal 25
Över 10
Täthet i insjö
2-20 st./ha
15-20 st./ha,
5 000-10 000/ställe
0,1-0,2 st./meter
strand, jämn
spridning*
2,5-3,5 cm
> 1 500 st.
Strömfors fiskeområde
Havet: Havslekande sik, s.k. skärgårdssik, sätts ut vid Ropanudden på Vahterpää och
vid Jomalsund. Ål, kan sättas ut på vilket stenigt område som helst, där förekomsten av
rovfisk så som gädda är så liten som möjlig. Tessjö å: vandringssik sätts ut t.ex. i
Holmforsen.
Kymmene älv med tillhörande sjöar: ål, signalkräfta, utplanteringsplatser: Rissund
Fiskeområdet utreder behovet av att plantera ut gös i insjövatten.
Särkjärvi: Rekommenderas att fiskeområdet utreder behovet och ändamålsenligheten
av utplanteringar.
Sida 35/55
4.4.3
Lovisa fiskeområde
Havslekande sik, s.k. skärgårdssik, sätts ut vid Trålhamnen eller Vårdöudden.
Vandringssik sätts ut i Lovisa å, eller på området Skeppsbron-Sågudden.
Havsöring sätts ut från Sågudden och Trålhamnen.
Ål: kan sättas ut på vilket stenigt område som helst, där förekomsten av rovfisk såsom
gädda är så liten som möjlig.
Lovisa å: Fiskeområdet utreder behovet och ändamålsenligheten att plantera ut
flodkräfta och karp.
4.4.4.
Pernå fiskeområde
Havslekande sik, s.k. skärgårdssik sätts ut vid Kabböle, Rönnäs eller Tjufö.
Vandringssik sätts ut vid Rönnäs. Ål kan sättas ut på vilket stenigt område som helst,
där förekomsten av rovfisk såsom gädda är så liten som möjlig. Fiskeområdet strävar
till att fördela sina ålutplanteringar så, att hela fiskeområdet drar nytta av dem. Detta
sker genom att byta platsen för utsättningarna varje år så att utsättningarna fördelas på
fiskeområdets olika delar.
4.4.5







4.5
Råd till utplanterare
Om en ny fisk-/kräftart eller stam planteras ut, behövs fiskerienhetens tillstånd.(L
om fiske 121 §) Hjälp kan begäras av fiskeområdet.
Be att få titta på fisken och medföljande dokument innan fisken sätts ut –
kontrollera konditionen (fenor, aktivitet, tecken på sjukdom) och att du får den
fisk du beställt (art, stam, storlek, antal).
Fyll i ett utsättningsprotokoll, som skickas till fiskeområdet eller direkt till
fiskerienheten. Fiskeområdet vidare förmedlar protokollet till fiskerienheten.
Utsättningsplatsen skall vara skyddad från vind.
Beakta förekomsten av rovfisk, fåglar, utsatta bragder och annat fiske.
Ta reda på transport- och utsättningsplatsens vattentemperatur. Om skillnaden är
betydlig måste temperaturen utjämnas innan fisken kan sättas ut.
Utsättningsfisken skall behandlas varsamt och så litet som möjligt. Det är t.ex. helt
förkastligt att transportera fisk med båt i tunnor utan syrsättning till en
utsättningsplats längre ut i skärgården.
Bestämmelser om fisket
Fiskeområdena har befogenhet att införa olika bestämmelser om fisket inom sitt
område. Bestämmelserna kan ses som fiskevattenvård. Största behovet att reglera fisket
finns inom Lovisa fiskeområde, eftersom fisketrycket där är störst.
4.5.1

Åtgärder som fiskeområdet kan vidta
Fiskeområdets stämma kan enligt (fiske)lagens 11 § för en tid av högst 6 månader
förbjuda eller begränsa mete, pilkfiske och annat fiske som avses i lagens 8 och 9
Förslag, utskrivet 14.7.2017






4.5.2
§§. Om det finns ett upprepat behov av förbud eller begränsning skall
bestämmelsen underställas fiskerienheten för fastställelse.
Fiskeområdet kan enligt lagens 16 §, om vården av fiskbeståndet i vattendrag eller
det fiskeriekonomiska tillgodogörandet av beståndet väsentlig försvåras av att
något vattenområde lämnas outnyttjat, uppmana vattenområdets ägare att
arrendera ut området för yrkesfiske.
Fiskeområdets stämma kan enligt lagens 26 § bestämma om fiske bl.a. i fiskväg
och nedan och ovanom damm.
Fiskeområdets stämma kan för viss tid utfärda bestämmelse om knutavstånd med
stöd av 32 § i lagen om fiske, dock endast för fiske i havet på strömming, vassbuk,
siklöja, nors, havsöring och havslax. Knutavståndet kan sättas antingen större eller
mindre än vad som anges i förordning om fiske. Med stöd av samma paragraf kan
fiskeområdet för viss tid begränsa eller förbjuda också av andra än av garn
tillverkade, i övrigt tillåtna redskap.
Fiskeområdets stämma kan besluta om minimimått.(LoF 35 §) för en art eller
bestämma att minimimåttet skall vara större än vad som anges i förordningen om
fiske 19 §.
Fiskeområdets stämma kan med stöd av 37 § i lagen om fiske, om särskilda
förhållanden inom ett visst vattenområde eller viktiga synpunkter i anslutning till
vården det förutsätter, för viss tid förbjuda användningen av ett visst
fångstredskap eller visst fiskesätt. Enligt rådande tolkning, som inte ännu
bekräftats av någon rättsinstans, innebär ”visst redskap” bl.a. ett redskap med
avvikande knutavstånd.
Fiskeområdets stämma kan enligt lagens 43 §, för en tid av högst 10 år grunda
fredningsområden.
Riktlinjer för samtliga tre fiskeområden
Fiskeområdenas styrelser överväger att föreslå för stämman att:
Havsöringens minimimått höjs till 50 cm.
Gösens minimimått höjs till 40 cm.
Kända göslekområden fredas från nät, svirvel och trollingfiske från islossningen fram
till 30.6.
Vid behov kan fiskeområdena ansöka om spöfiskeförbud, på eget eller vattenägarens
initiativ, av fiskerienheten t.ex. runt viktiga fågelskär. Det är också möjligt att skydda
fågelskär via naturskyddslagen.
Fiskeområdena rekommenderar eller besluter att bottennät som används vid
havsöringsfiske skall ha ett knutavstånd på minst 65 mm.
4.5.3
Riktlinjer för Strömfors och Pernå fiskeområde
Fiskeområdena har som mål, att nätfiske som fångar betydande mängder gös använder
nät med knutavstånd på minst 50 mm. För att övergången till 50 mm nät inte skall leda
till oskäliga förluster för yrkesfisket, går fiskeområdena in för att i det första skedet höja
det generella knutavståndet till 45 mm. I beslutet skall en c. tre-års övergångsperiod
ingå. Fiskeområdena rekommenderar dock att fritidsfisket efter gös övergår till nät med
knutavståndet 50 mm så fort som möjligt.
Sida 37/55
Finmaskiga nät används vid fiske efter strömming, vassbuk, nors, siklöja och betesfisk.
Vid fiske med ytnät gäller enligt förordningen om fiske, att knutavståndet är 80 mm.
Strömfors fiskeområde utreder möjligheten att freda Jomalsundet från fiske.
Fiskeområdena
kontaktar
ställen
där
nät
säljs
och
informerar
om
knutavståndsbestämmelser och -rekommendationer.
Pernå fiskeområde kommer att utreda trålfiskets bifångster på Kejvsalö västra fjärd för
att vid behov utfärda riktlinjer som minskar bifångst av undermålig sik och gös.
4.5.4.
Riktlinjer för Lovisa fiskeområde och stad
Lovisa stad äger ett vattenområde som är c. 4 630 ha inom Lovisa och Strömfors
fiskeområden.
Arealen är stor, men Lovisa viken är lång och smal. Nuvarande fisketryck är i och för
sig inget problem, , om det vore jämt fördelat på hela området. Men fisketrycket är
störst där området är som smalast och grundast, där det finns flera lekområden, och där
annan verksamhet bedrivs s.s. båt- och fartygstrafik och där stadens simstränder
(Plagen, Harudd) finns. Dessutom finns det en fiskled i Lovisa viken, vilket betyder, att
en tredje del av vattenområdets bredd skall hållas fritt från stående redskap, på det
djupaste stället.
Den konflikt som finns mellan spöfiskare och nätfiskare samt mellan fritidfiskare och
yrkesfiskare gör inte situationen bättre.
Lovisa stad har arrendeavtal med två yrkesfiskare.
År 2003 sålde Lovisa stad följande fritidsfisketillstånd
Ryssja
3 st.
Bottennät
545 st.
Ytnät
178 st.
Långrev
48 st.
Katsa
34 st.
Spöfiske
132 st.
års tillstånd
Spöfiske
11 st.
½ års tillstånd
Spöfiske
44 st.
dags tillstånd
Krok
63 st.
Enligt vilt- och fiskeriforskningens fisketrycks undersökning från år 2001, spöfiskades
det 10 000 dygn med det s.k. länskortet inom Lovisa fiskeområde och 8 000 dygn inom
Strömforsfiskeområde . Mete- pilkfiske idkades enligt undersökningen 29 000
respektive 32 000 dygn.
Fiskeområdet och staden strävar till följande åtgärder:
Nätfiske:
Nätfiske är från tidigare förbjudet på hamnområdet, c. 200 ha.
Nätfiske i Lovisa viken, på området norr om Tullbron förbjuds, ca 100 ha.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Nätfiske (rekreation/husbehovs) på området mellan Tullbron och Monäsudde:
Lovisa stad beviljar maximalt 120 nättillstånd på området, högst två nättillstånd (2*30 m
långt nät eller 1*60 m långt nät) per matlag. Näten får vara högst 1,8 m djupa.
Om flera matlag fiskar tillsammans, får nätlängan inte vara längre än 60 meter.
Till stadens övriga vattenområden beviljas fyra bottennät tillstånd per matlag.
Norr om Svartholm och på Hästholmsfjärden norr om Småholmen-Myssholmen får
näten vara högst 1,80 m djupa och nätlängans totala längd högst 120 meter.
Söder om Svartholm och Småholmen-Myssholmen får man använda nät med storleken
3 m (djup) * 60 m (längd).
Lovisa stad beviljar tillstånd att fiska med 4 ytnät per matlag söder om Svartholm och
på Hästholmsfjärden söder om Småholmen-Myssholmen, näten får högst vara 3 m * 60
m och knutavståndet skall vara minst 80 mm.
Enligt lag får den som inte endast tillfälligt är bosatt i kommunen, bedriva fångst av
strömming, vassbuk, nors och siklöja, med nät i havet också inom ett sådant
vattenområde i kommunen som inte hör till ett allmänt vattenområde och som ligger i
yttre skärgården eller gränsar mot en öppen fjärd.
Lovisa stad beviljar rätt att fiska efter strömming med nät inom Lovisa fiskeområde
också på området mellan Monäs och gränsen för den yttre skärgården och på hela sitt
område inom Strömfors fiskeområde. Ingen avgift uppbärs, men redskapsmärken skall
lösas ut.,
Systemet, enligt vilket man kan byta ut bottennätstillstånd mot ytnätstillstånd och
tvärtom, slopas.
Lovisa stad förutsätter att alla som fiskar med nät i Lovisa viken, norr om Svartholm,
utmärker redskapen med flaggor och rekommenderar användning av flaggor också på
de övriga vattenområdena. Vid användning av ytnät skall alltid flaggor användas.
Fiskebegränsningar/fredningsområden
På området i havet norr om Tullbron samt i Lovisa å är endast mete- och pilkfiske
tillåtet under tiden 1.4-30.6. Under andra tider på året är dessutom svirvelfiske,
krokfiske samt fiske med katsa tillåtet.
Vid fiskutsättningar i ån kan Lovisa stad förbjuda allt fiske under några dagar.
Fredningsområde: På området mellan Tullbron söderut till linjen Monäsudde hamnområdets norra gräns är mete- och pilkfiske tillåtet under tiden 1.4-30.6. Övrigt
fiske är förbjudet. Det här gäller också Marbäcken.
Fredningsområden inom Strömfors fiskeområde: I Björnviken, och till viken ledande
sund samt den innersta delen av Keitalaviken från Svartholmsudden norrut är meteoch pilkfiske tillåtet under tiden 1.4-30.6, övrigt fiske är förbjudet
Spinnfiske
Vid trollning är antalet drag per båt obegränsat. Det förbjudet att använda spännare
Sida 39/55
eller motsvarande anordningar på Lovisaviken från Svartholm norrut samt på
Hästholmsfjärden från Småholmen-Mössholmen norrut.
Yrkesfiske
Yrkesfisket är en primärnäring med stora svårigheter, som behöver allt stöd den kan få.
Lovisa stad beviljar fisketillstånd till yrkesfiskare som finns med i fiskerienhetens
yrkesfiskeregister. Yrkesfiske kan bedrivas på området Monäsudde- Svartholm och på
Hästholmsfjärden norr om Småholmen–Myssholmen, med nät som är högst 3 m djupa.
Nätlängan får vara högst 450 m. Avståndet mellan skilda nätlängor får som kortast vara
en nätlänga. Söder om nämnda områden beviljas tillstånd för djupare nät, utan
begränsningar av slingans längd och också för andra redskap.
Fiskeguidning
Lovisa stad kan göra avtal med näringsidkare inom fisketuristbranschen.
Övriga fisketillstånd
Långrev, högst 100 krokar/matlag
Katsa, inga begränsningar
Krok, högst 10 st./matlag
Ryssja (max 1,5 meter hög), högst 3 st./matlag
Annat
Den som över disk säljer Lovisa stads fisketillstånd, skall alltid kontrollera att statens
fiskevårdsavgift är betalad. Om personen är mellan 18 och 64 år. Fiskeområdet kan vid
behov ställa upp med information till försäljarna.
Alla som löser in Lovisa stads fisketillstånd skall få en frågeblankett gällande fisket.
Blanketten returneras till fiskeområdet i slutet av året.
Matlag: alla som bor på samma adress, samt barn under 18-år.
Den som blir fast för fiskeförseelse mistar sin fiskerätt på Lovisa stads vattenområde för
tre år.
4.6
Fiskeområdenas möjlighet att påverka andras
beslut
Utnyttjande av sandresurser på havsbotten sker i allt högre grad. Fiskeområdena bör
följa med utvecklingen och föröka påverka att det inte sker skador på fisken och fisket.
Fiskeområdena har rätt att uttala sig om olika ärenden som behandlas av myndigheter
och berör vattenmiljön och fisket inom områdena. Med myndighet avses t.ex. följande:
Västra och Östra Finlands miljötillståndsverk, Nylands och Sydöstra Finlands
miljöcentral, Nylands och Sydöstra Finlands fiskerienhet, städer och kommuner.
För tillfället får fiskeområdet via brev information om ärenden som är under
behandling från Västra Finlands Miljötillståndsverk. Andra myndigheter kontaktar
fiskeområdena sporadiskt ss. Nylands miljöcentral och Pernå kommun.
Inom fiskeområdena finns åtminstone följande industriers och anläggningars
verksamhet som fiskeområdena har skäl att följa med: Kärnkraftverket på Hästholmen i
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Lovisa, Valkom hamn och farleden till hamnen, Lovisa reningsverk, fiskodlingar och
större muddringar.
Fiskeområdena understöder i princip småskalig verksamhet som hjälper till att hålla
skärgården levande, men verksamheten skall åstadkomma minsta möjliga skada på
vattenmiljön och fisket.
Verksamhet som förorsakar skada på vattenmiljön och fisket skall åläggas att betala en
kännbar fiskerihushållningsavgift.
Fiskeområdena rekommenderar i allmänhet att muddringar utförs under vintern då de
förorsakar minst skada och att muddringsmassorna om möjligt placeras på land,
tillräckligt långt från vattendrag. Om det utförs muddringar på lekplats för lake skall
arbete inte utföras under tiden 1.1-28.2. Pernå fiskeområde hänvisar till Pernå kommuns
råd gällande muddringar (broschyr).
Fiskeområdena kommer att uppmärksamma intressebevakningen i större utsträckning.
För att delägarlag skall ha möjlighet att bevaka sina intressen, ger fiskeområdena vid
begäran av myndighet eller annan organisation, ut uppgifter om delägarlag som finns
på ett berört område.
4.7
Andra fiskevårdsåtgärder
Fiskeområdena kan stöda olika fiskevårdsprojekt och medverka i utredningar som
berör fiskeområdenas verksamhet och skall följa med vattenkvaliteten inom området.
Inom Pernå fiskeområde kan andra fiskevårdsåtgärder kom i fråga i Sarvlaxträsket.
Uppgifter om fisk- och eventuellt kräftbestånd i sjön saknas och bör utredas.
Fiskeområdet utreder följande bäckars tillstånd: bäcken i Malmsby, Sjöängsbäcken i
Isnäs, och Sarvlax bäcken.
4.8
Regler och råd till fiskare
För att undvika schismer mellan lokalbefolkning, yrkesfiskare, fiskeguideverksamhet,
turister, nätfiskare och spöfiskare samt direkta olyckor, rekommenderar fiskeområdena
att de fiskande följer följande regler och råd.
 Kontrollera tillståndsområdets gränser
 Håll dig minst 50 m från för fångst utsatt fast redskap eller nät som är försett med
tydligt märke
 Gör inte upp vak på isväg eller närmare än 50 m från isväg
 Respektera människorna som bor vid stranden
 Respektera fågelskären
 Fritidsfiskare- fiska endast så mycket som du själv kan använda
 Om fångstredskap kan störa samfärdseln med båt eller annat lovligt bruk av
vattendrag, skall de förses med tydliga märken. Ett tydligt märke är en flagga (minst
30 cm*30 cm) som sträcker sig minst 1,5 meter ovan om havsytan. Yttersta ändan av
Sida 41/55
bragden förse med en stång med dubbla flaggor då nätet når vattenytan eller
närheten av vattenytan.
 Det är förbjudet att färdas över tydligt utmärkt fångstredskap utanför allmän farled.
För att fiskeövervakarna skall kunna sköta sitt arbete rekommenderar fiskeområdena
att redskapsmärken används. I praktiken kan det ske med egentliga redskapsmärken
som finns att beställa, fiskeområdet kan hjälpa till, eller så kan fiskaren anteckna namn
och telefonnummer på flaggan eller flötet.
4.9
Fiskeövervakning
Fiskeområdena förutsätter att fiskeövervakare har avlagt ed eller motsvarande
försäkran vid allmän underrätt, samt att de vid varje övervakningstillfälle har med sig
och visar upp sitt övervakarkort. I samband med fiskeövervakningen sprids
information, bl.a. informeras om behovet att övergå till nät med knutavståndet 50 mm.
Fiskeområdena rekommenderar att delägarlagens övervakare följer samma principer.
För att fiskeövervakning skall bli effektivare, måste fiskeområdet få fullmakt av så
många vattenägare som möjligt, att övervaka fiskets. Ur fullmakten framgår vilket
område som skall övervakas (karta, fastighetens nummer), vem som har rätt att fiska på
området, med vilka redskap och hur redskapsmärken ser ut. Om vattenägaren inte har
redskapsmärken i användning kan man använda sig av ett system där namn och
telefonnummer finns på flaggan/flötet. Viktigt är också att vattenägaren i fullmakten
tar ställning till vilka åtgärder han/hon vill att övervakaren vidtar om förseelser
upptäcks.
Fiskeområdet och vattenägaren kommer överens om hur vattenägaren ersätter
fiskeområdet för övervakningen. Ett smidigt system är, att vattenägare och fiskeområde
avtalar om att hela eller en del av fiskekorts- och spinnfiskekortsersättningen används
till att täcka övervakningskostnaderna.
Respektive fiskeområdes styrelser kommer att i detalj ta ställning till hur
fiskeövervakningen skall skötas.
En tvåspråkig förening för kustens fiskeövervakare har grundats, med syfte att
underlätta fiskeövervakarnas arbete och göra kutymen enhetlig för hela kustområdet
genom att bl.a. åstadkomma utbildning för övervakare i statens regi, ett officiellt
fiskeövervakarregister, ett sakligt fiskeövervakarkort med officiell stämpel och att
finansieringen av fiskeövervakning ordnas.
Fiskeområdena samarbetar med
organisationen.
Samarbetet med grannfiskeområdena i utvecklas, d.v.s. med Borgånejdens, Forsby ås
och Pyttis fiskeområden.
För att utveckla fiskeövervakningssamarbetet också med delägarlagen rekommenderar
fiskeområdena att delägarlagen informerar om vem som övervakar fisket på respektive
delägarlag.
Fiskeområdena rekommenderar att vattenägarna ser till att namn sätts ut på flöten.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
4.10
Delägarlag
Fiskeområdena rekommenderar att delägarlagen ger fiskeområdet och delägarna
skriftlig information om sina beslut. Delägarlagen uppmanas att anta nya stadgar.
Fiskeområdena hjälper till i mån av resurser. Frivillig sammanslagning av mindre
samfälligheter rekommenderas.
4.11
Fisketillstånd och fiskeguideverksamhet
Fiskeområdena rekommenderar att den som säljer fisketillstånd till sina
vattenområden, kontrollerar att statens fiskevårdsavgift är betalad av 18-64 åringar,
innan han/hon ger tillstånd till sina egna vatten.
Då fiskerätt utarrenderas skall, så vitt det är möjligt, yrkesfiskets intressen särskilt
beaktas.
Fiskeområdena informerar om fisketillståndsförsäljning på sin Internet-sida och
berättar om försäljningen vid förfrågningar, i de fall vattenägaren så önskar.
Rönnäs i Pernå är redan nu en viktig turistort och utvecklas fortsättningsvis. Eftersom
stället ligger vid havet är det naturligt att besökarna intresserar sig för fiske. Pernå
fiskeområde rekommenderar att vattenägarna kring Rönnäs överväger att gå samman
och sälja något slag av turistfisketillstånd.
Förövrigt är det inte för tillfället aktuellt att förhandla om enhetliga tillståndsområden.
En ny näringsgren inom fisket har vuxit fram i form av guidade fiskefärder.
Fiskeguiderna för mot betalning ut grupper för att fiska. Enligt lag om fiske skall för
tävlingar i mete, pilkfiske och handredskapsfiske eller andra motsvarande anordnade
tillställningar också tillstånd av fiskerättsinnehavaren inhämtas. Hur lagen kommer att
tolkas i samband med fiskeguidning är under prövning i hovrätten.
Fiskeområdena kan understöda fisketurism av olika slag, också utfärder till s.k. riktigt
fiske, men rekommenderar, oberoende av vad hovrättens utslag kommer att vara, att
fiskeguiderna skaffar tillstånd av alla de mark- och vattenägare på vilkas områden de
utnyttjar.
Fiskeområdena kan vid begäran, i mån av resurser, hjälpa vattenägare och fiskeguider
att komma fram till ett avtal.
4.12
Säl och skarv
Fiskeområdena följer med hur säl- och skarvbestånden utvecklas och tar ställning i
frågan då tillfälle ges. Bestånden bör regleras så att skadorna fisket inte blir oskäliga
Sida 43/55
5
EKONOMI
Fiskeområdena har finansierat sin verksamhet med medel donerade av
fiskevattenägare, med verksamhetsbidrag från fiskerienheten vid Nylands Arbetskraftsoch näringscentral, med ersättningar som enligt 30 €:s regeln (tidigare 200 mk) förblir
hos fiskeområden och med räntor.
Fiskeområden har också möjlighet, att från fiskerienheten vid Nylands Arbetskraftsoch näringscentral ansöka om understöd för fiskevattenvård, förbättrande av
fiskstammar och upplysningsverksamhet inom fiskeribranschen. Samtliga tre
fiskeområden har fått understöd från detta moment.
5.1
Verksamhetsbidrag
Verksamhetsbidraget har betalats till fiskeområdena sedan år 1994. Bidragets storlek
beror på många olika faktorer, bl.a. följande:
 Staten budgeterar årligen medel på momentet för främjande av
fiskerihushållning. Anslaget motsvarar minst det belopp, som beräknat enligt
medelantalet personer, som under de tre närmast föregående åren betalat
fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter. För ändamålet skall
beviljas minst det belopp som influtit i fiskevårdsavgifter året före det för vilket
statsförslaget är uppgjort.
 Antalet inlösta fiskekort har minskat, delvis beroende av en lag, som trädde i
kraft år 1997. I lagen bestäms, att personer som är 65 år och äldre, befrias från att
betala avgiften.
 Summan på momentet har fram till och med år 2000 delats i fyra lika stora delar,
en fjärdedel betalades vidare till landets fiskeområden. Från år 2001 har man
frångått den jämna fördelningen, och fiskeområdenas andel varierar från år till
år. År 2004 tilldelas c. 27 % av medlen till landets fiskeområden.
 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet gör med några års mellanrum en
brevförfrågan till slumpmässigt utvalda hushåll, varmed fisketrycket inom varje
fiskeområde utreds.
 Fiskeområdena tilldelas ett grundanslag som bestäms av Jord- och
skogsbruksministeriet, samt en tilläggs del, som uträknas på basis av fisketrycket
inom området. Grunddelen var år 2003 2 000 €, år 2004 4 000 € och år 2005 3 500
€.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Figur 20.
Verksamhetsbidrag 1994-2005
21 994 €
20 062 €
9 000 €
18 212 €
17 462 €
16 298 €
7 500 €
14 491 €
17 252 €
13 166 €
17 223 €
6 000 €
9 376 €
4 500 €
9 774 €
11 278 €
3 000 €
1 500 €
0€
1994
1995
1996
1997
1998
Strömfors
1999
Lovisa
2000
2001
Pernå
2002
2003
2004
2005
Totalt
Talen ovanom staplarna anger verksamhetsbidragssumman för fiskeområdena
tillsammans.
Fiskeområdena åläggs allt flera lagstadgade uppgifter och skall följa allt flera lagar som
gäller administrationen. För att kunna fullfölja alla förpliktelser och dessutom bedriva
meningsfull verksamhet är det att hoppas att staten tar sitt ansvar och tilldelar
fiskeområdena mera medel i framtiden. År 2004 togs ett steg i rätt riktning.
Fiskeområdena kan för skärskilda projekt söka bidrag från olika instanser, t.ex.
kommunerna/staden, sparbanksstiftelser o.s.v.
Om fiskeområdet bedriver något slag av försäljning, t.ex. av fiskyngel kan fiskeområdet
ansöka om att bli mervärdes skatteskyldig. Fiskeområdena utreder möjligheten.
5.2
Ersättningar till vattenägare
Fiskeområdena har tilldelats uppgiften att fördela pilkfiske-, fiskekorts- och
spinnfiskemedel till områdets vattenägare.
Fiskeområden har med en stor del av fiskevattenägarna ingått avtal, som är i kraft
tillsvidare, om ovan nämnda ersättningar. En del vattenägare väljer att lyfta sina
ersättningar, men många har valt att donera ersättningarna till fiskeområdet, att
Sida 45/55
användas som stämman besluter, till utplanteringar eller till övervakning av fisket.
Utan dessa donationer skulle fiskeområdenas egentliga verksamhet vara mycket
marginell.
Enligt lag om fiske förblir vattenägar-, och spinnfiskeersättningar som inte överstiger 30
€ per fiskevattenägare hos fiskeområdet, och kan användas på sätt som stämman
besluter.
Pernå fiskeområde fördelar ersättningen mellan vattenområden i inre och yttre
skärgården i förhållandet 1:2.
Fiskeområdena fortsätter arbetet med att ingår avtal som är i kraft tillsvidare, med alla
vattenägare som är berättigade till ersättningar och deponerar hos länsstyrelsen
ersättningar som inte kunnat avtalas om.
Fiskeområdena kommer att se över fördelningsgrunden.
5.2.1
Pilkfiskemedel
År 1983 förändrades lagen om fiske radikalt. Bl.a. beslöts om en personlig
fiskevårdsavgift och ett s.k. pilkfiskekort. Pilkfiskekortet gav innehavaren rätt att pilka
inom ett län, utan vattenägarens tillstånd. Statens inkomster från pilkfiskekortet
återbetalas till vattenägarna som pilkfiskeersättning. Ersättningen betalas till
vattenägaren oberoende av beloppets storlek. Pilkfiskekortet fanns under åren 19831993.
5.2.2
Fiskekortsmedel
År 1994 trädde en lagförändring i kraft där statens fiskevårdsavgift och pilkfiskekort
sammanslogs. Det s.k. fiskekortet gav rätt att meta och pilka i hela landet, numera är
mete och pilkfiske en avgiftsfri allemansrätt. Avgiften betalas in på Jord- och
Skogbruksministeriets konto. Staten budgeterar varje år ett belopp för momentet
befrämjande av fiskerihushållning. Beloppet är ett medeltal på tre tidigare års influtna
fiskevårdsmedel. En del av detta belopp tillfaller vattenägaren. = vattenägrersättning.
5.2.3
Spinnfiskemedel
År 1997 ändrades lagen om fiske igen. Det s.k. länsvisa spinnfiskekortet introducerades.
Ett inlöst tillstånd ger rätt att fiska med ett spö och en lina inom ett län, utan
vattenägarens tillstånd. Medlen som inflyter från spinnfiskekortet betalas till
vattenägarna = spinnfiskeersättning. Fiskevårdsavgiften och vattenägarersättningen
kvarstår.
Förslag, utskrivet 14.7.2017
6.
UPPFÖLJNING
För att planen för nyttjande- och vård ständigt skall vara ett aktuellt arbetsredskap för
fiskeområdena och andra som berörs av planen, uppdateras planen genast då någon
väsentlig förändring har skett. Fiskeområdenas styrelse kommer att med ett par års
intervall ha planen för nyttjande och vård som en punkt på föredragningslista, och tar
upp nödvändiga förändringar till stämman för behandling.
En fiskeförfrågan riktas till fiskarna inom området med två-tre års mellanrum.
Frågeblanketten kan finnas på fiskeområdenas hemsidor och delas ut i samband med
stämmorna.
Sida 47/55
7.
KONTAKTUPPGIFTER
Organisation
Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområde
Kontaktperson
Gabi Lindholm, disponent
Adress
Kalkstrandsvägen,
01180 Kalkstrand
Telefon
09-8684 5490,
050-404 2738
www-sidor, e-post
www.ahven.net
gabi.lindholm@kolumbus.fi
Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområde
Seppo Virtanen, fiskeövervakare
Norra Tullgatan 3
07900 Lovisa
0400-919 476
Pernå fiskeområde
Torbjörn Bergström, fiskeövervakare
Kungssvängen 2 E 3
07700 FORSBY SÅG
040-5340 411
019-637 001
Fiskerienheten vid Nylands Arbetskrafts- Jukka Linder, fiskerimästare
och näringscentral
Mikko Koivurinta, fiskeribiolog
Kai Samanen, fiskeriinspektör
Markku Marttinen, fiskerichef
Mikael Nikiforow, fiskerimästare
PB 15,
00241 Helsingfors
Magistratporten 2
010 60 21359,
010 60 21357
010 60 21354
010 60 21356
010 60 21353
Strömfors fiskargille
Hans-Bertel Stenvik, ordförande
Jomalsund
07900 Lovisa
019-617 001
0400 102 810
Pernå fiskargille
Robert Hindsberg, ordförande
Vårdövägen
07910 Valkom
019-515 400
0400-3070893
Pellinge fiskargille
Magnus Nyholm, ordförande
Fölisöuddsvägen 245
07360 TIRMO
019 540 151
400714133
magnus.nyholm@avenet.fi
Ruotsinpyhtään kalaveikot
Arvo Turunen
Kisällintie 3
07970 Ruotsinpyhtää
104 554 030
Arvo.Turunen@fortum.com
Meriuistelijat
Jukka Häyhä, ordförande
Pl 87
07901 Lovisa
019 - 509 139
0400 - 876 143
jhayha@meriuistelijat.fi
www.te-keskus.fi/
förnman.efternamn
@te-keskus.fi
Förslag, utskrivet 14.7.2017
Organisation
Kontaktperson
Adress
telefon
Loviisan seudun eränkävijät
Paavo Tiainen, ordförande
Smedsvägen 24 A
07900 Lovisa
040-5035 259
Askolinin metsästys-kalastus kerho
Sulo Julkunen, ordförande
Kaaritie 37, 07700
Koskenkylä
019-637 149
Fiskerienheten vid Sydöstra Finlands
Arbetskrafts- och näringscentral
Asko Niemi, fiskerichef
PL 1041 45101 Kouvola (05) 211 7290
Timo Koskenala, distriktfiskerimästare
(05) 211 7294
Mikko Malin, fiskerimästare
(05) 211 7298
Nylands miljöcentral
Nylands Fiskarförbund r.f.
Mika Kiuru, verksamhetsledare
www-sidor, e-post
asko.niemi@te-keskus.fi
timo.koskenala@te-keskus.fi
mikko.malin@te-keskus.fi
PB 36, 00521 Helsingfors (växel): 020 490 www.miljo.fi/uus
Stinsgatan 14
101
Officiell e-postadress:
Fax:
service.organisation
registratorskontor @ymparisto.fi
020 490 3200
Torngatan 4 D 22,
019-246 2714
www.yrkesfiske.com/
10600 Ekenäs
fax: 019-246 2715 mika.kiuru@yrkesfiske.com
Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto r.y. Erkki Virtanen, verksamhetsledare
Klondyke
04260 Kerava
09-242 7416
0400-460 879
uud.kalatalous@kolumbus.fi
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
PB 2, 00791 Helsingfors 09-2057511
Viksbågen 4
www.rktl.fi/svenska/
förnamn.efternamn@rktl.fi
Nylands lantmäteribyrå
Linnankoskigatan 28 A 0205 41 5750
06100 Borgå
www.maanmittauslaitos.fi/
uuma@maanmittauslaitos.fi
Sida 49/55
8.
8.1
BILAGOR
Den allmänna klassificeringens kriterier
I UTOMORDENTLIG
Vattenområdet är i naturligt tillstånd. Vattnet är i allmänhet kargt, klart eller lätt
humushaltigt. Algförekomster som begränsar användningen av vattnet förekommer
inte. Vattnet lämpar sig utmärkt för alla användningsformer.
II GOD
Vattenområdet är nästan i naturligt tillstånd, men lätt eutrofierat eller uppenbart
humushaltigt. Lokalt begränsade algförekomster kan sporadiskt förekomma. Vattnet
lämpar sig väl för olika användningsformer.
III NÖJAKTIG
Vattenområdet ät lindrigt eutrofierat av avloppsvatten, diffusbelastning eller annan
verksamhet eller vattenkvaliteten är annars förändrad. Till denna klass hör också
naturligt avsevärt eutrofa eller mycket humushaltiga vatten. Algolägenheter kan
förekomma upprepade gånger. Halter av skadliga ämnen i vattnet, bottensedimentet
eller i organismerna kan vara en aning förhöjda jämfört med naturliga värden. Vattnet
lämpar sig i allmänhet nöjaktigt för de flesta användningsformerna.
IV FÖRSVARLIG
Vattenområdet är kraftigt eutrofierat av avloppsvatten, diffusbelastning eller annan
verksamhet eller vattenkvaliteten är annars förändrad. Algblomningar är vanliga och
kan begränsa användningen av vattnet under långa perioder. Halterna av skadliga
ämnen i vattnet, bottensedimentet eller organismerna kan vara avsevärt högre än
naturliga värden. I vattendrag på Litorinalerjordar kan pH-värdet tillfälligt vara mycket
lågt och försurningen tidvis leda till fiskdöd. Vattnet är i allmänhet lämpligt bara för
användningsändamål med låga krav på vattenkvaliteten.
V DÅLIG
Vattenområdet är förorenat av avloppsvatten, diffusbelastning eller annan verksamhet.
Algolägenheterna är mycket vanliga och rikliga, vilket vanligen hindrar användningen
av vattnet under långa perioder. På grund av eutrofieringen kan syresituationen också
vara dålig. Halterna av skadliga ämnen i vattnet, sedimentet eller organismerna kan
vara på en sådan nivå att de utgör en uppenbar risk för vattenanvändningen eller
vattennaturen. I vattendrag på Litorina-lerjordar kan pH-värdet vara mycket lågt under
långa perioder, varvid försurningen leder till återkommande fiskdöd.
Vattenanvändningen begränsas bestående eller tidvis av någon av de ovan nämnda
faktorerna
Förslag, utskrivet 14.7.2017
8.2
Utplanteringar
8.2.1
År
2005
2004
2002
2001
2001
2000
2000
2000
1999
1999
1998
1998
1998
Strömfors Fiskeområde
Art
ål
Sik skärgårds
Sik skärgårds
Sik skärgårds
signalkräfta
harr
Sik skärgårds
ål
harr
Sik skärgårds
signalkräfta
harr
Sik skärgårds
signalkräfta
1997
Antal
3 000
13 158
11 100
4 100
600
1 400
5 000
Dat.
5.7
12.10
6.11
oktober
30.8
4.5
5.10
Plats
Tammijärvi
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Tessjö å
Tessjö å
Lövö sund
1 570
28.6
Lövö sund
2 100
3 500
700
10 200
8 300
29.6
27.9
9.6
27.5
16.10
2 940
28.8
Tessjö å
Lövö sund
Tessjö å
Tessjö å
Lövö sund
Tessjö å &
Rissundet
Strömfors bruk
Sommarsjön
Lövö sund
1996
gös
16 650
3.9
1995
Sik, skärgård
Sik, vandring
14 400
6 200
25.9
25.9
1995
Jomalsund
Ålder
x cm
xg
1-s
1-s
1-s
10,8
10,9
7,8
7,8
8-10
11,1
10,3
7,94
6,3
14
1,6
1-år
1-s
adult
1-år
1-s
15,2
10
24
6,1
13,8
11,2
13,5
7,6
2 073 €
1 177 €
505 €
1 631 €
3 364 €
1 682 €
1-s
3,5
1,1
2 582 €
4.5
1-s
försträckt
5,4
Pris
2 490 €
2 500 €
2 520 €
år 2001:
1 934 €
totalt år
2000:
2 431 €
år 1995:
2 523 €
Sida 51/55
8.2.2
Inom Strömfors Fiskeområde
År
Art
2003 vandringssik
2002 vandringssik
Antal Plats
8 620 Tessjö å
1 170 Tessjö å
2002 havsöring
10 360 Tallbacka
2001
2001
2000
2000
1999
1999
1998
1998
1997
1997
1997
1997
1997
1997
1996
havsöring
Sik, skärgård
ål
Sik, skärgård
ål
Sik, skärgård
ål
Sik, skärgård
harr
vandringssik
Sik, skärgård
ål
gädda
vandringssik
gädda
9 230
2 000
790
2 000
1 000
2 000
1 000
2 000
950
1 960
2 000
1 000
1 000 000
300 000
2 200 000
1996
1996
1996
1996
1995
1995
1995
1995
1995
havsöring
Sik, skärgård
Sik skärgård
ål
ål
Sik, skärgård
öring
gädda
Sik, skärgård
5 000
12 000
2 000
1 000
1 500
2 000
1 000
2 000
18 200
1995 havsöring
Tallbacka
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Tessjö å
Tessjö å
Lövö sund
Lövö sund
Abborfors viken
Abborfors viken
Abborfors viken
Ålder
1-s
1-s
1-s
1-s
1-s
1-s
nykläckta
nykläckta
nykläckta
Vårdholmsfjärden
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Lövö sund
Orrengrundsfjärden
Glosholmen
försträckt
Lövö sund
5 000 Vårdholmsfjärden
Utplanterare
Holmforsens fiskelag
Holmforsens fiskelag
Fortum Power and Heat,
Lovisa kärnkraftverk, åläggande
Fortum Power and Heat,
Lovisa kärnkraftverk, åläggande
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Holmforsens fiskelag
Holmforsens fiskelag
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Ruotsinpyhtään kalaveikot
Ruotsinpyhtään kalaveikot
Ruotsinpyhtään kalaveikot
Fortum Power and Heat,
Lovisa kärnkraftverk, åläggande
Nylands Fiskarförbund
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Strömfors fiskargille
Bullers fiskelag
Nylands Fiskarförbund
Fortum Power and Heat,
Lovisa kärnkraftverk, åläggande
Förslag, utskrivet 14.7.2017
8.2.4
Lovisa Fiskeområde
År
2005
2005
Art
havsöring
Ål
Antal
1 032
2 500
Dat.
21.4
5.7
Plats
Hästholmsfjärden
Pris
1 300 €
2 075 €
2004
ål
1 500
30.6
Sågudden
1 200 €
2004
vandringssik
6 720
10.11
Sågudden
2004
2003
havsöring
vandringssik
780
4.5
17.10
Trålhamnen
Sågudden
2003
2002
2002
2001
2001
2000
havsöring
regnbåge
havsöring
regnbåge
havsöring
vandringssik
29.4
22.8
9.4
24.8
9.4
5.10
2000
2000
1999
1998
1998
1997
1996
1995
1995
1994
1994
gädda
havsöring
havsöring
vandringssik
vandringssik
havsöring
Sik, skärgårds
havsöring
Sik, skärgårds
havsöring
sik
smolt
Trålhamnen
Lovisa å
Trålhamnen
smolt
Lovisa å
Trålhamnen
smolt
Trålhamnen
1-s
Hästholmsfjärden
Lovisa viken
försträckt
Trålhamnen
smolt
Tullbron
smolt
9 280
840
150
2 102
130
1 700
4 760
5 500
2 800
1 840
3 200
4 267
14 470
1 000
18 900
6.6
17.4
20.4
13.3
16.10
23.5
25.9
Vårdö
Trålhamnen
Lovisa viken
Ålder
smolt
x cm
xg
1s
12,8
11,7
1 950 €
smolt
1-s
24
10,5
157
6,9
1 177 €
1 485 €
23,27
1000
22,54
154,2
1 115 €
850 €
2 460 €
743 €
2 269 €
841 €
800 €
1-s
smolt
1-s
smolt
22,8
10,1
5,6
21,3
23,1
9,5
21,6
129,7
1000
122
6,1
1,2
91,6
129,1
50,6
4,5
106,6
3 751 €
2 422 €
656 €
1 850 €
2 523 €
2 523 €
1 682 €
1 683 €
år 1994:
4 373 €
Sida 53/55
8.2.5
Inom Lovisa Fiskeområde
År
Art
2004
Sik, skärgård
2004
havsöring
Antal Plats
11 050
920
Ålder
Utplanterare
1-s
Lovisa stad, åläggande
smolt
Meriuistelijat,
havsöringskommittén
2004
havsöring
920
smolt
Lovisa stad,
havsöringskommittén
2004
havsöring
9 670
smolt
Fortum Power and Heat,
åläggande
2004
havsöring
1 920
smolt
Lovisa stad, åläggande
2003
Sik, skärgård
1-s
Lovisa stad, åläggande
smolt
Meriuistelijat,
Suomenlahden
havsöringskommittén
smolt
Lovisa stad,
havsöringskommittén
Fortum Power and Heat,
åläggande
2003
2003
havsöring
havsöring
11 053
990
990
2003
havsöring
8 050
smolt
2003
1995
1995
havsöring
gäddyngel
havsöring
1 650
Lovisa stad, åläggande
smolt
försträckt Lovisa stad
smolt
Lovisa stad
1995
Sik, skärgårds
3 200 Lovisa viken
7 400 Lovisa viken
Vårdö, Trålhamnen
18 200 Utterviken
1-s
Nylands Fiskarförbund
Förslag, utskrivet 14.7.2017
8.2.6
Pernå Fiskeområde
År Art
Antal
Dat.
2005 Ål
2 500
5.7
2004 Ål
2004 Sik
Skärgårds
2004 Sik
Vandrings
2 500
7 895
30.6. Sarvsalö bro
12.10 Rönnäs
1-som.
10,8
1,1
7,8
5 043
10.11 Rönnäs
1-som
12,8
11,7
2003 Havsöring
3 970
2003 Skärgårdssik 15 789
Plats
Ålder x cm
x g Odlare
Silver eel
2 075 €
Silver eel
AB Pekka
Vääräniemi
O. Sumari
2 000 €
1 500 €
29.4
Backstenstrand
Kabböle
23,27 154,2 Taimen OY
AB Pekka
1-som. 9,8
5 Vääräniemi
Rönnäs
1-som
2003 Vandringssik
9 570
3.10
6.10,
17.10
2002 Havsöring
5 256
9.4
2002 Ål
1 500
26.6
Kabböle
Rönnäs
Sarvlaxviken
2 år
2 år
10,5
6,9 O. Sumari
23,26 145,2 Taimen OY
6.11
Tjufö
1-som. 10,9
2002 Vandringssik
2001 Havsöring
8 428
4 254
6.11
9.4
1-som
2 år
2001 Ål
1 500
14.8
Rönnäs
Kabböle
Rönnäs,
Träskholmen
10,6
22,8
AB Pekka
7,8 Vääräniemi
AB Pekka
7 Vääräniemi
122 Savon Taimen
2001 Skärgårdssik 20 662
19.10
Kabböle, Tjufö
1-som. 10,3
2001 Vandringssik 12 237
19.10
1-som
10,1
2001 Gös
6 000
23.8
1-som
8,7
4,44 Aimo Räty
2000 Havsöring
5 450
17.4
Tjufö
Rönnäs,
Backstensstrand
Kabböle,
Backstensstrand
2 år
21,37
2000 Ål
2 350
28.6
Rönnäs
2000 Skärgårdssik 18 200
18.10
Kabböle, Tjufö
2000 Vandringssik
5.10
2000 Gös
1999 Havsöring
14
1-som. 10,3
1-som
10,1
1-som 7, 6,7
2 år 22,8
2 000
22.6
Sarvlaksviken
Strömsviken
Rönnäs
1999 Skärgårdssik 23 500
27.9
Kabböle+Rönnäs
1-som.
10
1999 Vandringssik
1998 havsöring
3 250
5 415
27.9
maj
12
1998 ål
1 600
13.7
1998 skärgårdssik 18 660
30.10
Backstensstrand 1-som
Kabböle+Fantsnäs 2 år
Backstensstrand+
Påsalöfjärden
Kabböle+Påsalö
fjärden
1-s
1999 ål
4 000 €
(+ 1 250 €)
3 000 €
4 531 €
4 205 €
(+ 1 945 €)
3 358 €
1 770 €
5 674 €
757 €
AB Pekka
6,3 Vääräniemi
AB Pekka
6,1 Vääräniemi
Backstensstrand
Rönnäs,
11 100 12.9, 25.9 Backstensstrand
4 600 20.4
Kabböle+Valkom
1 463 €
750 €
2002 Skärgårdssik 14 795
9 500
Pris
10
10
11,2
91,6 Savon Taimen
Scandinavian
1,6 Silvereel
AB Pekka
6,3 Vääräniemi
AB Pekka
6,1 Vääräniemi
Arvola&Nyman,
2,15 2 Sipilä
119,1 Köyliö
0,7 S. Silver Eal
Pekka
6,1 Vääräniemi
Pekka
13,1 Vääräniemi
Köyliö
0,8 Silver Eal
Pekka
7,6 Vääräniemi
4 240 €
2 470 €
1 463 €
7 283 €
1 002 €
3 364 €
1 682 €
1 683 €
6 055 €
740 €
3 364 €
1 682 €
4 205 €
807 €
3 364 €
Sida 55/55
År Art
Antal
Dat.
Plats
Ålder
1998 vandringssik 16 393 16.10
Backstensstrand
1-s
1997 havsöring
1997 ål
2 440
2 300
9.5
26.6
Kabböle+Fantsnäs
Isnäs+ Sarvlaks
2 år
1997 skärgårdsik 18 660
24.9
Kabböle+Fantsnäs
1-s
Backstensstrand
flera ställen
1-s
2-år
1997 vandringssik 11 230
1996 havsöring
27 888
24.9
maj
Sept1996 skärgårdsik 24 108 ember
1996 vandringssik 12 650 oktober
1996 fisk totalt
1995 havsöring
x
cm
x g Odlare
Pris
1 682
€
3 730
21,6 108,1 Savon Taimen
€
10 0,8 Silver Eal
861 €
Pekka
3 868
11,3 9,3 Vääräniemi
€
Pekka
1 682
10,1 6,6 Vääräniemi
€
21
9,5
Pekka
4,5 Vääräniemi
Nedan om forsen vid Forsby Gård
flera ställen
10
124 €
maj
Sept1995 skärgårdsik 38 400 ember
Sept1995 vandringssik 8 800 ember Nedan om forsen vid Forsby Gård
fisk totalt
1994 havsöring
1994 skärgårdsik
1994 fisk totalt
1993 havsöring
1993 sik
1993 gös
1992 havsöring
1992 sik
2 923
9 618
€
2 240
24.5
21.9
7 400
€
1 100
3 600
10 000
1 550
8 925
De nyare havsöringsutplanteringarna är gjorda tillsammans med Finska vikens
havsöringskommitté
Förslag, utskrivet 14.7.2017