Digitala bilder Digitala bilder

Digitala bilder
för tryck och skärm
Digitala bilder
Vad är det? Bildformat. Hur får jag tag i bilder?
Från kamera till dokument
Fototips. Ta in bilden i datorn. Redigera, spara, infoga.
Bildredigeringsprogram
Photoeditor. Paint Shop Pro. Elements. Photoshop. Irfan.
Digitalkameror
Fördelar. Hur fungerar de? Vilken ska man välja? Bildkvalitet.
Skanner
Hur fungerar den? Så skannar du. Upplösning.
2004 Thomas Samuelsson
Digitala bilder
”En bild säger mer än tusen ord”. Den digitala tekniken öppnar fantastiska möjligheter
att utnyttja bildens kommunikativa kraft.
Vad är en digital bild?
En digital bild byggs upp av bildpunkter (pixlar),
ungefär som kornen i en vanlig film. Varje pixels ljusvärde representeras i datorn som en kod av ettor och
nollor. Storleken på bilden anges i pixlar, exempelvis
300x300, vilket betyder 300 pixlar på bredden och 300
på höjden.
En skanner används för att översätta ljusinformationen
i ett vanligt foto till digitala koder. I en digitalkamera
sker omvandlingen via en ljuskänslig cell när du tar
fotot. Detsamma gäller digitala videokameror.
Det finns två helt olika principer för att lagra bilder:
punktgrafik och vektorgrafik.
En vektorgrafikbild är uppbyggd av matematiskt
definierade linjer och kan förstoras utan kvalitetsförlust. Exempel på program du kan skapa vektorgrafik i
är Flash, Illustrator och CAD-program. Ett nytt vektorformat för webben är under utveckling, SVG (Scalable
Vector Graphics).
Exempel på användningsområden: Clipart-bilder,
loggor, texteffekter, ritningar och flash-animationer.
En punktgrafikbild (bitmapp) är uppbyggd av
bildpunkter (pixlar) och kan påverkas i detalj ner
till enskilda pixlar. Det gör man i bildbehandlingsprogram. Inskannade bilder och digitalfoton blir
punktuppbyggda. En punktuppbyggd bild förlorar
kraftigt i kvalitet om den förstoras. Vanliga format för
att lagra punktuppbyggda bilder: bmp, gif, tiff, jpg.
Bildformat för tryck
Vid tryckning betyder inte bildfilens storlek något,
endast tryckresultatet räknas. Man väljer därför ett
okomprimerat bildformat, vanligen tiff. Bilden består
av ett stort antal pixlar, vid höga krav på trycket
använder man upplösningen 300 dpi, se Skanna bilder.
Bildfilerna blir ofta mycket stora.
En digitaliserad bild. Vid normal storlek syns inte
bildpunkterna men vid förstoring framträder de
a
Denna bokstav är i vektorformat (skapad i desktopprogrammet) och kan förstoras utan att bli taggig i
kanterna
Denna bokstav är importerad från ett bildredigeringsprogram i punktgrafikformat. Vid normal storlek ser
den bra ut, vid förstoring börjar de enskilda bildpunkterna att synas
Ett bra sätt att distribuera dokument för utskrifter är
Adobes Acrobat-format (.pdf). Formateringen behålls
oavsett dator, operativsystem och skrivare
2004 Thomas Samuelsson
2
Bildformat på Internet
För snabb visning på Internet måste bildfilerna vara så
små som möjligt. De två vanligaste komprimeringsformaten för bilder är jpg och gif.
JPG
Detta format klarar att visa miljontals färger och går
att packa mycket kraftigt. Det är rätt format för foton
och andra bilder med många färger. Jpg-bilder kan
ofta packas till 5% av ursprunglig storlek utan tydlig
kvalitetsförlust.
Den stora kompressionen uppnås genom att slå
samman pixlar som är lika. Om du sparar om en jpgbild flera gånger tappar den i detaljskärpa. Bearbeta
därför färdigt bilden och spara som jpg som sista steg.
Spara alltid originalet, helst i Photoshop-format, ifall
du vill göra om bilden senare.
GIF
Formatet kan maximalt hantera 256 färger och passar
bäst för bilder med få färger, exempelvis loggor. Bildexemplen visar att jpg både ger ett bättre resultat
och packar mycket bättre än gif för bilder med många
färger.
Digitalkamerabild optimerad med jpg, kvalitet 60% i
Photoshop. Bildfilens storlek 60 kB
Gif ger bättre skärpa än jpg och är rätt format för bilder
som innehåller text eller tydliga konturer. Formatet
kan ge transparent (genomskinlig) bakgrund. Man kan
också göra animationer av en serie bilder (gif-animationer). För bilder med stora enfärgade ytor kan man få
mycket små bildfiler genom att reducera antalet färger
Den övre rubrikbilden är jpg-optimerad, den undre gif-optimerad (8 färger). Trots att jag sparat jpg-bilden i låg kvalitet blir
bildfilen för jpg-bilden dubbelt så stor som för gif-bilden.
Slutsats: använd gif för text och bilder med få färger!
Samma bild optimerad med gif-inställningen 64
färger. Bildfilen blev drygt 100 kB.
Slutsats: använd jpg för foton och andra bilder med
många färger!
2004 Thomas Samuelsson
3
Från kamera till dokument
Hur du tar en bild, för över den till datorn, bearbetar den i ett bildredigeringsprogram,
monterar den i Office-dokument eller webbeditor eller gör kort via Internet-beställning.
I texten och bilagorna finns mer om bildbehandlingsprogram, digitalkameran och skannern.
Att tänka på när du plåtar (mer fototips i bilaga 1)
– Gå nära, låt motivet fylla displayen. Låt huvudet vara nära fotots överkant när du tar porträtt.
Zooma endast med optiska zoomen.
– Undvika rörig bakgrund, kanske räcker det att
flytta sig lite för att bli av med störande detaljer.
– Välja goda ljusförhållanden, bildkvaliteten försämras rejält vid svagt ljus.
Så för du över bilderna till datorn
Koppla in kameran i usb-porten och kopiera
bilderna till en mapp för originalbilder.
Behåll alltid originalfilerna oförändrade!
Förbättra bilden i Photoshop Elements 2
Se också kursen i Elements på Multimediabyrån.
1. Klicka på symbolen Bläddra (Filläsaren) och
markera mappen med originalbilderna.
2. Titta igenom bilderna. Välj ut och marker de
bilder du vill förbättra. Klicka OK.
3. Beskär bilden med Beskärningsverktyget i verktygspaletten genom att dra en ruta runt det du
vill behålla och dubbelklicka.
4. Med Snabbkorrigeringsverktyget kan du utföra
en rad bildkorrigeringar i samma ruta, viktigast
är Autonivåer.
5. Klicka på ikonen Spara för webb. För foton
väljer du jpg-optimering och kvalitet 60 %
(80 % om du ska skicka bilden till fotolabb).
Bilder för webb måste krympas, för utskrift
och foton behåller du alla pixlar. Filnamn för
webben bör inte innehålla å, ä, ö eller mellanslag.
2004 Thomas Samuelsson
4
Montera bilden på hemsida
Kopia bilden till din bildmapp. Öppna webbprogrammet och montera bilden. Behöver du ändra storlek på
bilden så gör det i bildredigeringsprogrammet, inte i
webbeditorn.
Infoga bilden i Word eller PowerPoint
Välj Infoga > Bildobjekt > Från fil, leta upp rätt mapp
och dubbelklicka på bilden. Bilden hamnar på markörens plats i dokumentet. Dra i ett hörn för att förminska
bilden (för utskrift blir skärpan bäst om du halverar
den). Vill du figursätta den så att den ligger bredvid
texten så börjar du med att markera bilden, då dyker
verktygsfältet för Bildobjekt upp (högerklicka annars
och välj Verktygsfält för Bildobjekt). Klicka på symbolen för figursättning (streckad hund) och välj Tätt.
Undvik att montera bilder via Kopiera och Klistra in!
Bilderna blir i bmp-format som är mycket tyngre i kB
än jpg-bilder, vilket gör dokumentet svårhanterligt.
Foton via Internet
Nyare digitalkameror med minst 2 megapixel ger
utmärkta bilder på vanligt fotopapper 11x15 cm. Större
förstoringar kräver en kamera på 3-4 megapixel. Viktigt är att du ställt kameran på högsta upplösning och
bästa kvalitet. Bilderna tar då ganska mycket plats och
du behöver säkert ett större minneskort.
Forskning har visat att Fujis fotopapper har bäst hållbarhet, minst 60 år. Det kostar 2.95 per kopia att få
bilder via Fujifilm, http://sverige.fujifilmnet.com/.
Välj ut de bilder du vill ha och lägg dem i en mapp.
Via Fujifilms hemsida överför du bilderna med deras
program. Bilderna hämtas efter några dagar hos den
handlare du valt.
Utskrifter från bläckstråleskrivare har visserligen bra
bildkvalitet men betydligt kortare hållbarhet än foton.
2004 Thomas Samuelsson
5
Digitalkameran
Med en digitalkamera blir du en bättre fotograf! De ger lika bra resultat på fotopapper som
motsvarande analoga småkameror och är mycket enklare att hantera. Du ser ju bilden direkt!
Fördelar med digitalkameran
– Displayen visar bilden exakt som den blir, det är
mycket lättare att ta bra bilder. Kameran ger i makroläge skärpa på mycket nära håll, bra för närbilder.
– Bilden syns direkt efter tagning, det är enkelt att ta
bort dåliga bilder, ingen väntan på framkallning och
inga filmkostnader.
– Det går snabbt att överföra bilden till datorn, där
den kan användas direkt eller bearbetas i bildbehandlingsprogram. Du kan skapa överskådliga
bildbanker på hårddisk eller cd.
– Du kan spela in videoklipp med ljud.
Agfa har en ambitiös kurs om digitalt foto:
http://www.agfanet.com.
Bildkvalitet i digitalkameran (för detaljer se bilaga 2)
De billigaste digitalkamerorna brukar ha en upplösning
på 2 megapixel. Det motsvarar 1800x1600 pixlar och
räcker för visning på dator, tv och utskrifter upp till
A4. Det fungerar också bra för fotokopior 11x15 cm.
En kamera med 4 megapixel har ungefär 2300x1700
pixlar, det räcker gott till fotokopior i A4 (20x30).
Bildchipsen är små och ju fler pixlar kameran har desto
tätare ligger de. Optiken i småkameror kan förmodligen inte avbilda mindre detaljer än vad som motsvarar
3-4 megapixel. För att det ska vara någon mening med
högre upplösning krävs större bildchip som bara de
större digitalkamerorna har. Tester har visat att de bästa
digitalkamerorna ger bättre bildkvalitet än de bästa
analoga.
För att ta mindre plats är bilderna packade i jpg-format.
Välj den högsta kvalitetsinställningen (Fine). Bilderna
tar mer plats men skärpan förbättras. Välj också högsta
upplösning, du vet ju inte i förväg vilken bild som
blir så bra att du vill göra en fotokopia av den. I en
4-megapixelkamera blir bilderna med bästa kvalitetsinställning runt 1,5 MB.
En enkel och bra digitalkamera kan du få för dryga
1000-lappen
Extra minneskort behövs. Olika
kameror har olika typer. Här en av de
vanligaste SD (Secure Digital)
Tillbehör
– Extra minneskort, välj helst 256 MB.
– Extra batterier. Digitalkameror drar
mycket ström, särskilt displayen. Slå av
den när den inte behövs.
– Stativ för bättre skärpa i dåligt ljus.
– Vidvinkeltillsats. Kamerorna har ofta bra
zoom, men saknar tillräcklig vidvinkel
för inomhusbilder.
– Skyddande väska eller fordral.
Köpråd
Alla har olika intressen och behov, men här
är ett försök till generella tips. Välj i första
hand en liten, tålig kamera med runt 3x
optisk zoom (digital zoom är meningslös).
Tänk på att den bästa kameran är den man
har med sig! Exempel:
Under 1500 kr: Olympus C-350
Under 3000 kr: Minolta Dimage Xt
Under 4000: Minolta/Konica G400
2004 Thomas Samuelsson
6
Skanna bilder
Vill du hämta in vanliga foton eller teckningar i datorn är skannern ett bra hjälpmedel.
Den kan också användas för att skanna andra föremål.
Så här skannar du med flatbäddsskanner
1. Kontrollera att skannern är på och att kabeln
sitter i.
2. Välj ett foto med bra skärpa, färg och kontrast.
Placera det i skannern (tryck det mot kanten).
3. Starta bildbehandlingsprogrammet och välj
Arkiv > Hämta > Twain32.
4. Klicka på Förhandsgranska (Prewiev).
5. Dra ihop ramen som markerar skannat område
så du bara får med det du vill ha.
6. Ställ in upplösning och skala för att få rätt storlek på bilden, se Skanna för skärm och tryck.
7. Använd skannerns automatik för att ge bästa
inskanning. Alternativt: ställ in svart- och vitpunkt i histogrammet (om funktionen finns).
8. Klicka på Final, välj namn, mapp och bildformat (tiff för tryck, jpg för webb). Klicka OK.
9. Stäng skannrutan och börja bearbeta bilden
i Photoshop (eller motsvarande). Som sista
åtgärd använder man skärpefiltret Oskarp mask
i Photoshop: Filter > Skärpa > Oskarp Mask.
Skanna för skärmen
Ofta sägs att man ska skanna i 72 dpi (dots per
inch, punkter per tum) för skärm, men det är ett
felaktigt resonemang. Rätt dpi-värde räknar du ut
genom att dela den storlek i pixlar du ska ha med
bildens storlek i tum. Exempel:
De röda ringarna visar svart- och vitpunkt och gamma-värde
Övre bilden: Jag har använt histogramfunktionen i
Photoshop: Bild > Justera > Nivåer. Histogrammet visar
att bildtonerna från svart till vitt ligger samlade i mitten
(många pixlar i bilden är mellangrå). Det svarta blir inte
svart utan grått och på motsvarande sätt med det vita.
Undre bilden: Jag har dragit in svartpunkt respektive
vitpunkt där svärtan börjar och slutar, vilket ger mycket
bättre kontrast. Ljusheten, gammavärdet, ändras genom
att dra mittpilen åt vänster (ljusare) eller höger (mörkare)
Vi vill ha en bild på 300x300 pixlar. Bilden som
ska skannas mäts till 2x2 tum. Upplösningen du
ska skanna i blir 300 pixlar/2 tum = 150 dpi.
Normalt skannar man direkt i den storlek man vill
ha. Öka aldrig storleken på en skannad bild i efterhand, det försämrar kvaliteten!
Här är bilden justerad med Photoshops Autonivåer:
Bild > Justera > Autonivåer, som oftast gör ett gott jobb!
2004 Thomas Samuelsson
7
Skanna bilder för utskrift
Skanna text för OCR-program
Vid utskrift placerar skrivaren ut tryckpunkterna så
tätt som den inskannade bildens dpi-värde anger.
Bildens storlek i tum förblir samma, dpi-värdet
styr enbart hur tätt bildpunkterna trycks. Bildens
storlek ändras genom skalning med en procentsats
i skannerprogrammet.
Text för OCR-program (översätter bilden till
editerbar text) skannas normalt med 300 dpi,
programmet utgår från det. Om papperet har
färgad bakgrund behöver man ofta ändra skannerprogrammets tröskelvärde (threshold) för
ljusa och mörka toner för att få bort bakgrunden
i den skannade texten.
Den digitala teorin säger att man ska skanna med
dubbla den upplösning skrivaren har. För laserskrivare i svart-vitt ska man skanna med 150 dpi (se
bilaga 3). För färglaser och bläckstråleskrivare kan
man skanna i 200 dpi.
Skannar man med för låg dpi hamnar
tryckpunkterna längre isär och utskriften blir
oskarp. Skannar man med för hög dpi klarar
skrivaren inte att sätta ut alla punkter utan
hoppar över en del av bildfilens information.
Skanna bilder ur böcker
Tryckta bilder ger problem med fula rasterlinjer,
moire-mönster vid inskanning. Det beror på att
trycksaken är satt med ett raster och skannern
digitaliserar med ett annat, och då uppstår interferens.
Lösningen är att använda filter mot moire-effekten (Descreen-filter om skannerprogramvaran
har det) samt att skanna in i dubbel eller tredubbel upplösning. Man räknar sedan ner bilden till
rätt storlek igen i Photoshop, det kallas resampling. Använd slutligen filtret Oskarp mask som
kompenserar för förlorad skärpa vid omräkningen.
Skanna bilder för tryck
Bilder för tryck skannas normalt i 300 dpi. Det
är meningslöst att skanna papperskopior av foton
med högre dpi, de har inte mer bildinformation.
Skanna text och linjegrafik
Ställ in för 1-bits-återgivning (svart-vitt). Nu kan
du utnyttja printerns hela upplösning eftersom den
inte behöver slösa punkter för att återge gråskalor.
Skanna i 600 dpi.
Det mesta om skanning hittar du på:
http://www.scantips.com.
2004 Thomas Samuelsson
8
Lathund för digitala bilder
En sammanfattning av inställningar för skanner och digitalkamera.
Ställ in digitalkameran så här
Bilder för webb – minst 640x480 pixlar, kvalitet Fin.
Bilder för tryck – maximal upplösning och kvalitet.
Om du skannar ...
Ställ skannern på ...
Linjegrafik (ritningar) och text (som bild)
600 dpi, svart-vitt
Text för OCR-program (editerbar text)
300 dpi, svart-vitt
Bilder för tryck i fyrfärg
300 dpi, 32-bits färg
Bilder för utskrift på färglaser eller
bläckstråleskrivare
200 dpi, 32-bits färg
Bilder för utskrift på svartvit laser
150 dpi, färg eller gråskalor
Bilder för skärmvisning (webb, presentationer)
x dpi, x =
Bilder ur böcker
600 dpi + descreen-filter. Omsampla bilden till
rätt dpi efteråt i Photoshop (exempelvis 200)
2004 Thomas Samuelsson
9
önskat antal bildpixlar
x 2,5
bildstorlek i cm
Hur får jag tag i bilder
Roligast är naturligtvis att skapa egna bilder genom att rita eller fotografera.
Internet är den främsta källan för att leta efter färdiga bilder.
Skapa egna bilder
Enklast är att använda digitalkameran. Har man en
vanlig kamera kan man skanna in foton, detsamma
gäller teckningar. Det är också roligt att skapa bilderna
direkt i något program i datorn. När man gör manualer
behövs skärmdumpar, en kopia av dialogrutor och liknande. För att ta en kopia av hela skärmen trycker du
på PrintScreen-tangenten, för att fånga aktiv dialogruta
trycker du Alt-PrintScreen. Bilden hamnar i urklippsminnet och du kan klistra in den i bildbehandlingsprogrammet för bearbetning. Du kan i nödfall klistra in
den direkt i ordbehandlaren, men det blir stora filer!
Bildarkiv med fria bilder på Internet
– Multimediabyråns Bildarkiv:
http://www.multimedia. skolverket.se
– Pics4Learning:
http://www.pics4learning.com
– Yahoo Picture Gallery:
http://gallery.yahoo.com/
Bildarkiv på cd
Enklast är att använda Office-paketets bilder och clipart. Du kan köpa royalty-fria bilder från en mängd
leverantörer.
Bildsökning på Internet
Bäst för bilder är Google, http://www.google.com.
Klicka på Bilder och skriv in dina söktermer.
En annan bra tjänst är Alltheweb,
http://www.alltheweb.com
2004 Thomas Samuelsson
10
Bildredigeringsprogram
Med ett bildredigeringsprogram har du tillgång till ett proffsigt digitalt fotolabb i datorn.
I det mest avancerade programmet Adobe Photoshop går det att göra allt!
Vanliga åtgärder som du behöver kunna är beskärning
och förminskning av bilden, troligen kan kontrast,
färger och skärpa förbättras. Du ska också spara i ett
format som passar för tryck eller webb.
Microsoft Photo Editor (ingår i Office)
Den version som finns i Office för Windows XP klarar
man sig riktigt långt med. Man kan skanna in, beskära,
rotera, ändra storlek, färgbalans och öka skärpan.
Mediehanteringen i Windows XP är kraftigt förbättrad
jämfört med tidigare versioner. Utforskaren har nu
inbyggd bildspelsfunktion för överskådlig visning av
bilder. Dubbelklicka på en bild för att starta visningsprogrammet. Ett klick på rödmarkerad symbol (se bild)
lyfter in bilden i Photo Editor.
Microsoft Photo Editor –
det enkla alternativet ...
Paint Shop Pro (pris runt 350 kr per licens)
Är ett prisvärt och mycket avancerat program, just nu
uppe i version 8, med många av de funktioner som
Photoshop har. Ett program med en stor och trogen
användarskara. Läs mer och gå interaktiv kurs här:
http://www.jasc.com/products/psp/. Multimediabyrån
har också en: http://www.multimedia.skolverket.se,
leta under Kurser - Multimedia.
Paint Shop Pro – kronprinsen ...
Adobe Photoshop Elements 2 (pris runt 200 kr per licens)
Är en lågprisvariant av Photoshop med speciellt fokus
på digitalfotografen. Många av Photoshops funktioner
finns kvar, men fler malla, guider och automatiserade
funktioner ska göra programmet så enkelt som möjligt
för användaren. Läs mer om Photoshop Elements på
Adobes webb:
http://www.adobe.se/products/photoshopel/main.html
Gå också Multimediabyråns kurs, adress enligt ovan.
2004 Thomas Samuelsson
11
Elements –
det bästa valet
för de flesta
skolor ...
Adobe Photoshop (pris för uppgradering 300 kr)
Photoshop är det marknadsledande bildbehandlingsprogrammmet och proffsens val. Arbetar man på
skolan mycket och ambitiöst med bildbehandling är det
rätt program. Nuvarande version är 8 (Photoshop CS).
Vettiga skolpriser, en uppgradering kostar 300 kr per
licens . Just nu har Adobe specialpris på helas sin CSsvit, som innehåller programmen Photoshop, Illustrator, InDesign, Acrobat, GoLive och Version Cue. Mer
information hittar du på Adobes webb:
http://www.adobe.se.
På webben finns rader av Photoshop-skolor. En bra
finns på: http://www.webdesignskolan.com/photoshop/
index.htm. Multimediabyrån har en äldre Photoshop–
kurs.
Photoshop – kungen ...
Irfan View (freeware = gratis)
Det finns många gratisprogram på webben, Irfan är ett
av de bättre. Fördelar är att man kan få upp miniatyrbilder av innehållet i mapparna, det är enkelt att göra
bildspel och enklare bildmanipuleringar. Ett alternativ
om budgeten är pressad.
Du hittar programmet på: http://www.irfanview.com/.
Multimediabyrån har en kurs, adress enligt tidigare.
Irfan View– gratisalternativet ...
2004 Thomas Samuelsson
12
Bilaga 1. Fem tips för bättre bilder 1
2004 Thomas Samuelsson
13
Bilaga 1. Fem tips för bättre bilder 2
2004 Thomas Samuelsson
14
Bilaga 2. Så fungerar digitalkameran. Vilken ska man välja?
Så fungerar digitalkameran
Ljusinformationen tas emot i ett chip som består av
upp till 6 miljoner ljuskänsliga fotodioder (den vanligaste typen heter CCD). Informationen digitaliseras i
en Analog-Digital-omvandlare och lagras i ett minneschip. En mikroprocessor kodar av informationen och
visar den på kamerans display.
Minneschipen är löstagbara och finns i olika utföranden: SD (Secure Digital), CompactFlash, SmartMedia
och Memory Stick (Sony). Sony har också lösningar
med vanlig diskett och med mini-cd.
Enklare digitala kameror har 2-3 megapixel och automatiska inställningar för skärpa, bländare och slutartid.
Dyrare kameror har minst 3 megapixel, många manuella möjligheter och minst tre gånger optisk zoom.
Minneschip
A/D
Lins
RGB-filter
Fotodioder
Digitalomvandlare
Digitalkamerans principiella funktion. Ljusstrålarna
bryts av linsen och filtreras i ett RGB-filter som delar
upp ljuset i Rött, Grönt och Blått. Detta ljus träffar
de ljuskänsliga fotodioderna som kodar ljuset som
en spänning. Spänningen omvandlas i digitalomvandlaren till koder av ettor och nollor och lagras i
minneschipet
Läs mer om digitalkamerans funktion på:
http://www.howstuffworks.com/digital-camera.htm
Vilken digitalkamera ska man välja?
I stort sett alla kameror är tillräckligt bra för skolbruk.
Man behöver alltså inte välja någon av de dyraste
modellerna. Utvecklingen går mycket snabbt, det finns
många kameror under 2000 kr. En checklista för valet:
– Hur många megapixel behöver du? Tester visar att
kvaliteten inte förbättras över 3–4 megapixel.
– Är kameran tålig? Väderskyddad? Liten och lätt att
ta med? Lättanvänd? Av känt märke?
– Startar den snabbt? Är tiden mellan avtryck och till
bilden tas kort?
– Ger den bra bildkvalitet? Bra närgräns? Bra skärpeinställning? Bra ljusstyrka? Stort zoomomfång?
– Finns det manuella möjligheter? Är menyerna lättförståeliga? Är den bra att hålla? Avtrycket?
Ovärderlig varu- och prisinformation hittar du på
http://www.pricerunner.com
Smartson har många tester: http:www.smartson.com
Cyberphoto: http://www.cyberphoto.se har bra info.
Olympus C-150 är exempel på en enkel, billig
och för många tillräckligt bra digitalkamera med 2
megapixel
2004 Thomas Samuelsson
15
En del kameror klarar flera olika minnestyper. Det är en fördel med tanke
på hur många minnestyper det finns.
SD är populär eftersom den är liten
Usb-anslutning har blivit standard
för att föra över bilder till datorn. En
del datorer har kortläsare där man
placerar minneschipet direkt
Bilaga 3. Så fungerar skannern
Så fungerar skannern
Det finns olika typer, den dominerande idag är flatbäddsskannern, oftast för A4-format. Den är både
billig och ger ett mycket bra resultat, om man
följer de enkla råden nedan. Vill man ha ännu
bättre resultat skaffar man en filmskanner och
skannar filmen eller diat direkt utan att gå
omvägen via papperskopia. Den grundläggande
funktionen är densamma oavsett skannertyp:
1. Fotot du placerat på skannerns glasskiva belyses
med ett starkt ljus från ett lysrör som rör sig
förbi hela skannerytan.
2. Ljuset reflekteras från fotot via speglar till en
lins som koncentrerar ljuset mot ett ljuskänsligt
chip, en CCD lik den i digitalkameran.
3. Varje reflekterad bildpunkt ger ett ljusvärde i de
ljuskänsliga fotodioderna. Värdet omvandlas via
en digitalomvandlare till en kod av ettor och
nollor. För att även återge färgen så filtreras
ljuset i ett rött, grönt och blått filter så att man
får tre separata ljusvärden i RGB-skalan.
4. Koderna överförs via datorns USB-port (Universal Serial Bus, en standardingång som finns på
alla nya datorer) och översätts av skannerprogramvaran till motsvarande färger på skärmen.
Avskanningen sker rad för rad. Fotodioderna tar
in ljusvärden från ett visst antal punkter per rad.
Avståndet mellan läspunkterna ställer man in i skannerprogrammet genom att välja dpi-värde (dots per
inch = punkter per tum). Ett värde på 100 dpi
innebär att skannern gör 100 avläsningar på varje
tum av fotot, både på bredd och höjd. Ett högre dpivärde ger tätare avläsning och mer bildinformation.
Flatbäddsskanner
Foto
Lysrör
Lins Fotodioder
A/D
Speglar
Analog-digitalomvandlare
Till dator
Skannerns principiella funktion. De röda linjerna
symboliserar ljus som reflekteras från fotot och via
speglar träffar linsen. De röda, gröna och blå linjerna
symboliserar det filtrerade ljus som träffar fotodioderna
Skannern läser av ljusvärden punktvis från fotot. Dpivärdet styr hur tätt läspunkterna ligger
2004 Thomas Samuelsson
16
Glasskiva
Bilaga 4. Bilder för utskrift och på skärm
Bilder för utskrift och på skärm
Laserskrivarens upplösning
Bilder för utskrift har både storlek i tum och en
upplösning i dpi kopplad till sig. För skrivare
anges också en upplösning i dpi, som dock är en
helt annan sak. En laserskrivare för svartvitt kan
bara sätta svarta punkter. Gråskalor återges genom
ett mönster av punkter. För att återge 64 gråtoner
behövs en fyrkant på 8x8 punkter, om hälften är
fyllda blir det mellangrått, om alla är fyllda blir det
svart. Bilden illustrerar hur lasern gör mellangrått.
Skrivarens upplösning är alltså 600/8 = 75 lpi
(linjer per tum, verklig tryckskärpa).
Färgskrivare behöver inte riktigt så många punkter
för att återge alla färger, den verkliga upplösningen
är högre och man kan skanna i 200 dpi.
Bildens storlek vid utskrift
Skannerns dpi-inställning påverkar inte bildens
storlek, däremot tryckskärpan. Bild 1 visar utskrift
av en bild inskannad med 2 dpi och bild 2 visar
samma bild skannad med 4 dpi. Skrivaren sätter
tryckpunkterna tätare och bilden blir skarpare.
Bildens storlek vid skärmvisning
En dubbling av dpi-värdet på skannern leder till en
dubbling av bildens storlek mätt i pixlar. I bilaga
4 beskrivs hur bildens pixlar vid skärmvisning
hamnar på konstant avstånd från varandra. Det
går inte att trycka ihop pixlarna genom att skanna
med högre dpi, det blir bara fler pixlar och därmed
större bildyta.
Bilder för tryck och utskrift
Storleken anges i tum. Den ändras genom skalning
i skannerprogrammet, påverkas inte av dpi-värdet.
Bilderna trycks med färgmodellen CMYK (Cyan,
Magenta, Yellow, blacK). Flera bläckdroppar krävs
för att ange färgen i en bildpixel.
Bild 1
Bild 2
Punkterna symboliserar tryckpunkter och skärmpixlar
(nedan). Ramarna symboliserar en tum (2 tum i bild 4)
Bild 3
Bild 4
Bilder för skärmvisning
Storleken anges i pixlar. Ökar man dpi-värdet
på skannern så ökar storleken. Kan i efterhand
ändras genom omräkning i bildbehandlingsprogrammet. Skärmen visar bilderna med färgmodellen RGB (Rött, Grönt, Blått). En bildpixel
innehåller hela färginformationen.
2004 Thomas Samuelsson
17
Bilaga 5. Bildvisning på datormonitor
Bildvisning på datormonitorn
För att förstå vad som händer med en bild som
visas på skärmen är det viktigt att känna till
begrepp som upplösning och färgdjup.
Upplösning
Datormonitorns bildrör skickar elektroner mot
ett material som lyser vid träff. Strålen styrs
genom hål i en mask till fasta positioner. Antalet
upplysta punkter kallas skärmens upplösning, vanligen 800x600 eller 1024x768 (bredd x höjd).
Ljuspunkternas storlek kan variera mellan olika
skärmar. Det ändrar inte antal punkter, men kan
göra att en bild ser skarpare ut på vissa skärmar.
Ibland anges hur många punkter det finns per tum
av skärmbredden, dpi (dots per inch). Det värdet
ändras om du ändrar upplösning, dubblad upplösning ger dubbelt dpi-värde. Man bör dock endast
tala om dpi för trycksaker, det som styr hur stor
en bild blir på olika skärmar är antalet ljuspunkter.
Pixlarnas färgrepresentation
För att kunna visa bildens pixlar på skärmen matas
grafikkortet med koder för varje pixels färgvärde.
Koderna översätts till ljusvärden i de tre grundfärgerna Rött, Grönt, Blått (RGB). Genom att blanda
dessa får varje skämpunkt rätt färgvärde.
Grafikminnets storlek avgör hur många digitala
koder som kan lagras och därmed maximalt antal
färger och högsta upplösning skärmen kan visa.
Färgdjupet
Äldre grafikkort kan bara hantera färgkoder som
är uppbyggda av av 8 ettor och nollor. Man säger
att färgdjupet är 8 bitar. Varje bit kan anta två
värden, 0 eller 1. Antalet kombinationsmöjligheter
blir 2*2*2*2*2*2*2*2 = 28 = 256. Grafikkort med
8 bitars färgdjup återger alltså 256 färgnyanser.
Datormonitorn har ett givet raster av ljuspunkter där bildpixlarna visas. Varje punkt har ett färgvärde i RGB-skalan
Vanligt idag är 16 bitars färgdjup, som ger 216
= 65 000 färger. Vanligt är också 24-bitars färg
som ger 224 = 16 miljoner färgnyanser. Det
kallas True Color eftersom det återger fler färger
än det mänskliga ögat uppfattar (10 miljoner).
Bildens storlek på skärmen
En bild på 400x400 pixlar fyller halva bredden
på en 800x600-skärm, och drygt 1/3 av skärmbredden om upplösningen är 1024x768. Bilden
ser alltså mindre ut med högre upplösning och
upplevs som skarpare eftersom bildinformationen är tätare packad.
Observera att det endast är antalet pixlar som
avgör bildens storlek, att som vid tryck ange ett
dpi-värde saknar relevans.
2004 Thomas Samuelsson
18