Öppna frågans argument • Avser visa a2 ”godhet” inte kan definieras • Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore • 1873 – 1958 • Professor i filosofi vid Cambridge 1925-­‐39. • Principia Ethica (1903) • Icke-­‐naturalist Det naturalis:ska misstaget • A2 tro a2 moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras :ll någon uppsä2ning icke-­‐
moraliska egenskaper är a2 begå det naturalis:ska misstaget Det naturalis:ska misstaget • A2 tro a2 moraliska egenskaper, som godhet, kan reduceras :ll någon uppsä2ning icke-­‐
moraliska egenskaper är a2 begå det naturalis:ska misstaget • ”Godhet är en enkel, icke definierbar, icke naturlig egenskap” (Moore) Öppna frågans argument • Ska bevisa a2 ”godhet” inte går a2 definiera. • Dis:nk:on mellan ”Slutna” och ”öppna” frågor • Sluten fråga: svaret ges av ingående termers betydelse. • Öppen fråga: svaret ges inte av ingåentermers betydelse. Öppna frågans argument • ”Kalle är ogi9, men är han ungkarl?” Öppna frågans argument • ”Kalle är ogi9, men är han ungkarl?” • ”Kalle är ogi9, men är han olycklig?” Öppna frågans argument • ”Kalle är ogi9, men är han ungkarl?” Sluten fråga • ”Kalle är ogi9, men är han olycklig?” Öppen fråga Öppna frågans argument • Anta a2 ”godhet” kan definieras i termer av någon beskrivning N, dvs ”Godhet = N” • Då borde frågan: ”x är N, men är x go2?” vara sluten. • Men det är den inte, enligt Moore, den är all:d öppen, oavse2 vilket N vi väljer. Öppna frågans argument Exempel: • Anta def: ”Godhet = njutning” (Hedonis:sk naturalism) • ”x maximerar njutning, men är x go2?” • Moore: öppen fråga • Alltså kan vi inte definiera godhet som njutning Öppna frågans argument Exempel: • Anta def: ”Godhet = vadhelst Gud har befallt” • ”Gud har befallt x, men är x go2?” • Moore: öppen fråga • Alltså kan vi inte definiera godhet som vadhelst Gud har befallt. Öppna frågans argument • De2a gäller alla tänkbara försök a2 definiera ”Godhet”. • ”Godhet” kan inte definieras. • ”Good is good and that is the end of the ma2er”, säger Moore. Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan ”x är N, men är x go2?” sluten. 2. För alla N gäller a2 frågan ”x är N, men är x go2?” är öppen. _______________________________________ Slutsats: Godhet kan inte definieras som N Öppna frågans argument • Den som tror a2 godhet kan definieras begår det naturalis:ska misstaget • Notera: beteckningen ”Det naturalis:ska misstaget” egentligen missvisande. Inte bara försök a2 definiera godhet i naturalis:ska termer, utan alla försök a2 definiera godhet utgör naturalis:ska misstag, enligt Moore. Öppna frågans argument • Notera även skillnaden på 1) ”Godhet = N” (defini:on) 2) ”För alla x, x är go2 omm x är N” (Universell generalisering) • Moore förnekar a2 (a) kan vara sann, men inte a2 (b) kan vara sann. Öppna frågans argument • Är ÖFA övertygande? • Problem? Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas • Anta a2 någon definierar ”godhet” som N och därmed anser a2 frågan ”x är N, men är x go2” är sluten. Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas • Anta a2 någon definierar ”godhet” som N och därmed anser a2 frågan ”x är N, men är x go2” är sluten. • Moores ”argument”: hävdar a2 frågan är öppen. Problem med ÖFA 1. Förutsä2er vad som ska bevisas • Anta a2 någon definierar ”godhet” som N och därmed hävdar a2 frågan ”x är N, men är x go2” är sluten. • Moores ”argument”: hävdar bara a2 frågan är öppen. • William Frankena: ÖFA e2 ”genialiskt trick” • Ifrågasä2er premiss 2 i ÖFA. Problem med ÖFA 2. Informa:va analyser • Kan en begreppsanalys ge ny informa:on • Analys: bryta ner e2 begrepp i dess beståndsdelar -­‐ måste redan känna :ll begreppens betydelser för a2 kunna göra analysen Problem med ÖFA 2. Informa:va analyser • Om ÖFA är korrekt så är informa:va begreppsanalyser omöjliga • Men informa:va analyser är möjliga • Alltså är ÖFA inte korrekt Problem med ÖFA 2. Informa:va analyser • Hur kan en informa:v analys vara möjlig? • Fischer: det som krävs för en begreppsanalys är a2 vi vet hur begreppen används, men kunskapen behöver inte vara ar:kulerad (jmf gramma:k) • Ifrågasä2er premiss 1 Problem med ÖFA 3. Synte:ska defini:oner • Exempel: ”va2en” definieras som ”H20”. • Vi kan förstå innebörden av ”va2en” och ”H20” utan a2 veta a2 va2en är H20. • Frågan ”x är H20, men är x va2en” förefaller öppen. • Ifrågasä2er premiss 1 Öppna frågans argument Varför är argumentet ändå betydelsefullt • många filosofer har anse2 a2 Moore var något vik:gt på spåren • frågor som genereras ifrån olika defini:oner förefaller öppna, kanske u:från e2 tyst antagande a2 moraliska omdömen ska vara mo:verande (mo:vinternalism) • Pekar i så fall mot non-­‐kogni:vism Emo:vism • Alfred Jules Ayer, 1910 – 1989 • Language, Truth, and Logic (1936) • Logisk empirist • Verifika:onsprincipen Emo:vism Verifika:onsprincipen: • Påståenden endast meningsfulla om de är an:ngen a) empiriskt verifierbara, eller b) analy:skt sanna Emo:vism Verifika:onsprincipen: • ”Alla ungkarlar är ogi9a.” • ”Eiffeltornet är 500 meter högt.” • ”Gud är god.” Emo:vism Verifika:onsprincipen: • ”Alla ungkarlar är ogi9a.” Meningsfull, analy?skt sann • ”Eiffeltornet är 500 meter högt.” Meningsfull, empiriskt verifierbar • ”Gud är god.” Nonsens Emo:vism • Moraliska utsagor? • Ayer: anta (för argumentets skull) a2 moraliska utsagor u2rycker trosföreställningar om världen. Två möjligheter: 1. Beskriver naturliga egenskaper 2. Beskriver icke-­‐naturliga egenskaper Emo:vism • Ayer förkastar 1 med hänvisning :ll ÖFA. • Han förkastar 2 med hänvisning :ll verifika:onsprincipen: om moraliska utsagor utger sig för a2 beskriva icke-­‐naturliga egenskaper så är de varken analy:ska eller empiriskt verifierbara – alltså meningslösa. • Leder honom a2 förkasta kogni:vismen: moraliska utsagor u2rycker inte trosföreställningar Emo:vism • Om moraliska utsagor inte u2rycker trosföreställningar, vad är de då? • Ayer: u2ryck för känslor av gillande eller ogillande • OBS: de u"rycker känslor, de påstår inte a2 talaren har dessa känslor Emo:vism • Moraliska utsagor fungerar annorlunda än andra utsagor, även om de gramma:skt tycks likadant uppbyggda. Exempel: • ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag.” • ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt.” Emo:vism • ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag” u2alar något om världen, nämligen a2 våldtäkt har egenskapen a2 vara förbjudet enligt lag. • ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt” säger inget om världen. Ger u2ryck för känsla av ogillande: • ”Fy för våldtäkt!” Emo:vism • ”Våldtäkt är förbjudet enligt lag” u2alar något om världen, nämligen a2 våldtäkt har egenskapen a2 vara förbjudet enligt lag. • ”Våldtäkt är moraliskt förkastligt” säger inget om världen. Ger u2ryck för känsla av ogillande: • ”Fy för våldtäkt!” • Moraliska utsagor saknar sanningsvärde. Emo:vism • Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: Emo:vism • Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: • Om Kalle säger a2 det är fel a2 äta kö2 och Lisa a2 det inte är fel a2 äta kö2, så föreligger ingen oenighet i sak, e9ersom de inte u2alar sig om fakta. Emo:vism • Enligt Ayer finns inga moraliska sanningar och ingen moralisk oenighet: • Om Kalle säger a2 det är fel a2 äta kö2 och Lisa a2 det inte är fel a2 äta kö2, så föreligger ingen oenighet i sak, e9ersom de inte u2alar sig om fakta. • Kalle: ”Usch för a2 äta kö2.” Emo:vism • Ayer: de flesta fall av vad som tycks vara moralisk oenighet är inte oenighet om moraliska fakta, utan oenighet om icke-­‐
moraliska fakta. • Exempel: Kalle och Lisa är kanske oeniga om i vilken utsträckning djur känner och tänker, hur djurskyddet fungerar, och hur vik:gt kö2et är för oss. Emo:vism • Senare non-­‐kogni:vister har menat a2 Ayer har fel när det gäller moralisk oenighet, och framhållit non-­‐kogni:vism som en förutsä2ning för genuin moralisk oenighet. Fördelar med emo:vism • Enkelhet: förutsä2er inte existens av moraliska egenskaper och slipper därmed komplicerad förklaring av vad moraliska egenskaper är för något • Tydlig koppling :ll handlingsmo:va:on Problem med emo:vism • Verfika:onsprincipen klarar inte verifika:onsprincipen! ”Om e2 påstående varken är analy:skt sant eller empiriskt verifierbart är det meningslöst.” • Är de2a påstående analy:skt sant? Empiriskt verifierbart?
