Vatten finns i olika former
Det finns alltid lika mycket vatten på jorden. Mängden vatten
kan inte öka eller minska, men det kan finnas i olika former.
Det finns som vatten i haven eller i insjöar och floder. Det finns
som vattenånga i luften eller som regn eller snö. Det ligger fruset
som is eller som grundvatten i marken.
Vattnets kretslopp
Vattnet på jorden går runt i ett ständigt kretslopp. Det avdunstar
från jorden och faller ner från himlen i form av regn, snö eller
hagel. Det är värmen från solen som ger oss nederbörd. Solen
värmer hav och sjöar och då avdunstar vatten som vattenånga.
2 Vattenångan kyls av ju högre upp
den kommer, eftersom det blir
kallare. Ångan blir vattendroppar
eller iskristaller, som samlar sig till
stora moln.
3 När dropparna blir för stora och
tunga, faller de som regn eller, om
det är tillräckligt kallt, som snö.
En del av nederbörden fryser till is
i glaciärer, som sedan smälter.
=:t>
1 Solens strålar värmer
jordens yta. Haven värms
upp och vattenånga bildas.
Ångan stiger uppåt med
den varma luften.
4 Regnet 0.s,ter tand sipprar ner
i jorden mot grundvattnet.
En del vatten tas upp av växter,
en del rinner ut i bäckar, åar och
älvar och hamnar så småningom
i havet.
22
Nederbörd är det gemensamma namnet för regn, snö och hagel.
Grundvatten
Regnvattnet som faller över land sipprar långsamt ner
genom jordlagren. En del vatten tas upp av växter. En
del vatten rinner ner mot vattendragen och samlas upp
i bäckar, åar och floder. En hel del av regnvattnet .tar sig
ner genom jorden, mot grundvattnet.
Grundvatten finns överallt på jorden, men på olika
djup. Grundvatten är det vatten under marken som
finns mellan jordpartiklar och i sprickor och i hålor
i berget.
Glaciäris
I Norden är mycket av sötvattnet bundet i glaciärer.
Det finns mer sötvatten i världens glaciärer, än i alla sjöar,
floder och allt grundvatten tillsammans.
En glaciär är en stor ismassa, som ligger kvar år efter
år. På vintern blir den större, eftersom snön som faller på
isen inte töar bort när det är kallt. På sommaren krymper
glaciären, eftersom det är varmt och isen töar. I Norden
finns det glaciärer i Sverige, Norge och Island.
Är glaciären riktigt stor kallas den för en inlandsis.
I dag finns det inlandsisar på Grönland och Antarktis.
En glaciär rör-sig hela tiden. En del glaciärer glider
långsamt fram över marken i riktning mot havet. Det går
så sakta, att det inte går att se med blotta ögat. Men när
glaciären flyter ut i havet kan man se stora isberg lossna!
Det kallas för att glaciären kalvar.
Om klimatet på jorden blir varmare, så kommer mer
glaciäris att smälta bort. Då kan havsytan stiga och det
finns risk för att markområden som ligger lågt hamnar
under havsytan.
En bit ner i marken finns det grundvatten. När man gräver en brunn, så
visar vattenytan i brunnen var själva
grundvattennivån i marken ligger.
Stora isberg lossnar från
inlandsisen och faller i havet.
Man säger att isen kalvar.
Grundvatten är vatten som finns långt ner i marken.
23
i
Olika typer av regn
På olika platser på jorden regnar det olika mycket. Det finns platser
där det nästan inte regnar alls, och platser där det regnar nästan
varje dag. På vissa platser kommer så stora regnmängder att det blir
översvämningar, på andra platser är det sådan brist på vatten att
marken torkar ut.
Att det inte regnar lika mycket överallt på jorden har olika
förklaringar. Om det regnar mycket eller lite beror på var på jorden
området ligger, om det ligger nära eller långt från ekvatorn, om det
ligger nära havet eller i inlandet, om det ligger högt eller lågt och hur
vindarna brukar blåsa.
Det finns också olika typer av regn. Här i Norden är varmluftsregn,
frontregn och bergsregn vanligt. Regnet övergår i snö när temperaturen
sjunker till cirka 0 °C.
Varmluftsregn
Varmluftsregn är vanligast under heta sommardagar.
På förmiddagen är det soligt och varmt men ibland
växer molnen till sig och snart regnar det kraftigt.
Det kan också bli åska.
Det som händer är att solen värmer upp marken
och luften närmast marken. Då stiger fukt från marken
och blir vattenånga. När den varma och fuktiga luften
kommer högre upp i atmosfären kyls den av och bildar moln.
I molnen blir vattenångan vattendroppar som faller ner som regn.
24
Den varma luften stiger
uppåt, kyls av och bildar
regnmoln.
i
11,
.
V'
L
i
, .,,: ri k f
ipi .11: i
,
ii'dr
' r
i 1 ,. '
•
•"
,,
: !_p
Frontregn
När varm luft krockar med kall luft glider den varma luften upp
på den kalla luften. Detta händer eftersom varm luft är lättare än
kall. Den varma luften kyls av och det bildas moln. I molnen finns
små vattendroppar som klumpar ihop sig och faller ner som regn.
När det blir regn på det här sättet kallas det frontregn.
På väderrapporten på teve brukar man prata om att ett lågtryck
drar in och ger stora regnmängder på många håll i Sverige. Det är
frontregn. Det är den vanligaste nederbördstypen i Norden.
När den varma luften krockar
med kall luft tvingas den uppåt.
Där kyls den av och bildar regnmoln.
Bergsregn
När varm och fuktig luft från havet blåser in mot ett bergigt område,
tvingas luften att stiga när den möter bergssluttningarna. Eftersom
det är kallare högre upp, kyls den stigande luften av och det bildas
moln. Vattendropparna i molnen klumpar ihop
sig och faller ner som regn.
När luften blåser vidare över berget är den
torrare. Därför regnar det mindre på den andra
sidan av berget. Detta händer till exempel när
fuktig luft från Atlanten blåser mot fjällkedjan
Skanderna i Norge och Sverige. Det regnar mer
på Skandernas norska sida än på den svenska
sidan. Norra Finland får också mindre regn på
grund av Skanderna.
Lågtryck bildas nar varm luft stiger uppät. Det brukar betyda sämre väder och nederbörd.
När varm luft blåser in mot
berget stiger den, kyls av
och bildar regnmoln.
25
