Ett civilsamhälle
i världsklass
– Samhället är större än staten och marknaden
Forum - idéburna organisationer med social inriktning är en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige.
Genom politisk påverkan, opinionsbildning, kunskapsutbyte och
verksamhetsutveckling förbättrar vi förutsättningarna för idéburna
organisationer med social inriktning och det ideella engagemanget.
Medlemmar
Brottsofferjourernas riksförbund, Civilförsvarsförbundet, Diakonistiftelsen Samariterhemmet, ExtraKompis, Fenix, Frälsningsarmén,
Frivillig vänjänst, Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med
Familjer, Hela Människan, HOPP-riksorganisationen mot sexuella
övergrepp, Individuell Människohjälp, IOGT-NTO, KFUM Sverige, Lions Clubs International, LP-verksamheten, Majblommans riksförbund,
BRIS, Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar, Riksföreningen
Sveriges Stadsmissioner, Riksorganisationen för kvinnojourer och
tjejjourer i Sverige, Rädda Barnen, Sensus Studieförbund, Sociala Missionen, Studieförbundet Vuxenskolan, Styvmorsviolen, Svenska
Kyrkan, Svenska Röda Korset, Svensk förening för folkhälsoarbete,
Sveriges Blåbandförbund, Sveriges Frikyrkosamråd, Sveriges Invandrare Mot Narkotika, Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund, Sveriges
Makalösa Föräldrar, Viljans frivilligcentral, Våga Värna Varandra
Förord
Forums 35 medlemsorganisationer arbetar varje dag för att motverka utsatthet. Majblomman finns till för barn i fattigdom. Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund stöttar landets kvinno- och tjejjourer i deras möte med
våldsutsatta kvinnor. KFUM samlar barn och unga på läger, i sport och på
fritidsgårdar för en meningsfull fritid.
Tillsammans gör vi underverk. Lite i taget. Varje dag. Men som Ingela Holmertz, nationell chef vid Svenska Röda Korset, sade vid Sektor 3s seminarium den 12 juni - “frivillighet är inte gratis”. “Det behövs resurser för att
utveckla, kvalitetssäkra och följa upp.” Förutsättningarna för oss idéburna
organisationer är avgörande för att verksamheten ska fortsätta att utvecklas.
För att engagemang ska kunna fångas upp. Och för att vi ska kunna göra
skillnad på riktigt.
Därför har vi tagit fram denna skrift. Tillsammans med våra medlemsorganisationer inleder vi nu en dialog om framtidens civilsamhälle. Ett civilsamhälle i världsklass. Välkommen att delta!
Anna CarlstedtGöran Pettersson
OrdförandeGeneralsekreterare 3
Vårt ärende
Människor i Sverige lägger drygt en halv miljard timmar per år på frivilligt arbete, eller cirka 15 timmar per person och månad. Då räknas allt
organiserat obetalt arbete in som görs inom idrotten, kyrkorna, fackföreningar, kulturen, det sociala, ungdomsföreningar och så vidare.
Utöver detta lägger människor lika mycket eller mer på det som kallas informellt arbete, det vill säga det som görs utanför den närmaste
familjekretsen men som inte är organiserat. Och cirka 150 000 personer
har betalt arbete i ideella organisationer.
Allt detta bidrar till att lösa många av de samhällsutmaningar vi står
inför. Missing People hittar försvunna. Mattecentrum hjälper unga att
bli bättre på ett av skolans viktigaste ämnen, där resultaten har sjunkit
de senaste åren. Och det sociala företaget Yallatrappan skapar nya jobb
genom entreprenörskap och folkbildning. Dessa är tre av tusentals
verksamheter inom det civila samhället där samhällsviktiga insatser görs
varje dag. Dessutom vet vi att människors delaktighet sparar miljarder i
utebliven sjukersättning och skapar mening och sammanhang som gör
att människor mår bättre.
Forum vill visa på att vi alla har mycket att vinna på ett civilsamhälle
i världsklass. Men om vi ska uppnå det måste politiken vara beredd på
att ändra sina arbetsformer. Vi har i denna text beskrivit ett antal frågor
där det behövs förändring och förbättring. Frågorna presenteras utifrån
riksdagens utskottsindelning. Anledningen till det är att utskottens sätt
att arbeta skapar en viktig bild över hur politiken fungerar eller ibland
inte fungerar. I många fall finns det också anledning för flera utskott att
samverka, vilket redan i dag görs i vissa frågor.
Forum vill se bättre fokus i olika konkreta frågor men också en bättre sammanhållen politik i stort. För att uppnå det är riksdagen som huvudarena för svensk politik central och vi hoppas hitta till bredare och
djupare samverkansformer med folkets främsta företrädare.
4
Fundamentet
Ett välfärdssamhälle existerar samtidigt som en välfärdsstat. Samhället är större än staten och därför är välfärdssamhället också större än
välfärdsstaten. Människor i Sverige har under sekler skapat det samhälle
vi har idag. Ett myller av större och mindre processer har samverkat och
motverkat varandra, från det fattiga landsbygds-Sverige till det rika och
urbaniserade moderna Sverige vi har i dag.
Det har handlat om enskilda personer, företag och koncerner, politiska
partier och statliga och kommunala institutioner som sagt och gjort saker som lett fram till det vi har idag. Men i stor utsträckning har också
olika organisationer i det civila samhället lyft frågor, skapat folkbildning, konkreta verksamheter och lagt förslag. Vårt samhälle har alltså
byggts av många! Denna pluralism i utgångspunkter, sätt att göra saker,
sätt att tänka har varit central för att skapa det, jämfört med många andra länder, mycket framgångsrika samhälle vi har i Sverige.
En nyckel till en bra sammanhållning är att bibehålla och utveckla
denna pluralism och att göra det välkommet för människor att gestalta
sitt medborgarskap och engagemang både i tal och handling. Detta blir
naturligtvis inte mindre centralt i tider då utmaningar av olika slag hopar
sig – ekonomiska kriser, unga människor som har svårt att etablera sig,
en befolkning som blir allt äldre, att vår jords resurser inte räcker till och
en ökad arbetslöshet. Allt detta och mycket mer ställer krav på att hela
samhällets resurser används.
Det är med detta som ledstjärna som Forum har drivit på för överenskommelser mellan stat, kommun och civilsamhälle. Överenskommelsens principer om idéburna organisationers självständighet och deras rätt att finnas med i det politiska samtalet skapar förutsättningar för
den pluralism av aktörer vi ovan har beskrivit. Dessa principer bör därför
mainstreamas i all offentlig politik och förvaltning, precis som också uttrycks i propositionen om en politik för det civila samhället.
För att stärka denna utveckling krävs ett antal konkreta politiska förändringar. Och det är just i relation till några av dessa som vi nu lägger
fram en rad förslag.
5
Förslag utan hemvist i
riksdagen
De frågor vi beskriver i detta avsnitt har såvitt vi kan se ingen naturlig
hemvist i riksdagsarbetet. Trots det är de några av de viktigaste frågorna
vi driver. Vi ser därför gärna en process där även dessa frågor hittar rätt
i riksdagsarbetet.
Demokratiskt samtal
De politiska partierna har sedan flera år tappat medlemar samt förlorat
förmågan att samla många människor till samtal i olika frågor. Vi behöver nu mer än någonsin tidigare ett politiskt samtal där fler deltar,
där kunskaper och perspektiv bryts och där förslag tas fram i en bredare
krets än bara inom de offentliga förvaltningarna eller inom partiernas
möten.
Många verkar anse att vägen framåt är att gå från government till governance, det vill säga från politiska beslut i stängda rum till öppnare
samtal. Det tycker även vi. Det betyder dock inte att vi ska slå sönder
de demokratiska institutioner vi har eller splittra de förvaltningar som
stödjer dem. Tvärtom behövs dessa och måste fungera rättssäkert, transparent och långsiktigt.
Men vi måste hitta bättre former för att låta den representativa demokratins representanter (både folkvalda och tjänstemän) och det civila
samhället mötas. Denna typ av dialog sker redan med näringslivet i hög
utsträckning men inte med det civila samhället. Ett av många tecken
på detta var när Framtidskommissionen i sin slutrapport knappast alls
belyste civilsamhället.1 Även om de försök vi sett under senare år varit
lovvärda; överenskommelser, partsgemensamt Forum och så vidare är
de alltför snäva och inte tillräckligt kopplade till de politiska församlingarna eller samhällsutmaningarna (ungas etablering, arbetslöshet, klimatfrågan, integration, utanförskap) som vi som samhälle brottas med.
1 Slutrapporten heter “Svenska framtidsutmaningar” och är publicerad som departementsskrivelse, DS 2013:19.
6
När bilar brinner och kravaller uppstår i Stockholms ytterområden behövs många röster om förklaringar men också konstruktiva förslag och
verksamhet för förbättringar. Här måste vi klara av att resa oss ur de
partipolitiska och ideologiska skyttegravarna och hitta till vägar mot en
bättre framtid. Det behövs andra former samt skärpningar av skrivningarna i överenskommelserna som uppmuntrar till att politiken och det
civila samhället möts på riktigt ­­- för att åstadkomma den kraftsamling,
den kreativitet som samhällsutmaningarna kräver av oss.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT gemensamt ta fram ett förslag om hur vi kan etablera sa-
marbetsformer där civilsamhället samlat och återkommande med riksdagen kan diskutera de mest centrala samhällsutman-
ingarna samt upprätta förslag om hur vi kan hantera dem
ATT ett initiativ tas till omförhandling av Överenskommelsen på det sociala området, så att kopplingen till utgiftsområdena 9-12 i statsbudgeten2 kan släppas
ATT ett initiativ tas till omförhandling av den sociala Överens-
kommelsen samt integrationsöverenskommelserna där en rät-
tighet att begära politiska överläggningar skrivs in
Frivillighet
I början av 1990-talet kom ny svensk forskning som påvisade något som
den internationella forskningen inte trodde på. Nämligen att det fanns
mycket frivilligarbete i Sverige. Frivilligarbete som hade funnits och utvecklats då de statliga och kommunala välfärdsstrukturerna byggdes
upp. Förutom de informella insatserna finns det alltså en mycket stor
andel frivilligt arbete3. Och andelen frivilliga inom det sociala området
som anger att de gör direkta hjälpinsatser ökar.
Det blir också allt tydligare att det frivilliga arbetets betydelse för
2 Följande utgiftsområden i statsbudgeten är den nuvarande ramen för ”den sociala Överenskommelsen”: 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10. Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp, 11-12 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för familjer.
3 Den så kallade Ideella beredningen från början av 1990-talet definierade det frivilliga
arbetet som obetalt (förutom symbolisk ersättning), baserat i människans fria val och genomfört på fritiden. Förutom dessa tre kriterier lägger forskningen ofta till att det frivilliga
arbetet utförs inom ramen för någon slags organisation.
7
välfärdssamhället är stort och växer. Sverige, som de flesta andra länder,
måste styra/prioritera de skattemedel vi har till det som uppfattas vara
allra mest centralt; skolan, vården, äldreomsorgen, polisen, räddningstjänsten och liknande. Det finns också en allmän trend att vi som samhällsmedborgare förväntas hjälpa till i välfärden. Exempelvis genom ny
teknik men också genom sociala innovationer av olika slag. Det frivilliga
arbetet kan, med rätt stöd, vara en del av detta medskapande. Men det
kräver ständig medvetenhet om vad det frivilliga arbetet innebär och
vad det inte bör innebära. Det får exempelvis inte ersätta betald personal
på ett äldreboende, vilket sker i en del andra länder.
I allt högre utsträckning har landets kommuner och en del statliga
myndigheter börjat organisera frivilliga insatser själva. Argumenten för
detta kan handla om att förenkla, att ha god kontroll eller att människor
inte vill bli medlemmar i organisationer men vill göra frivilliginsatser.
För Forum representerar denna utveckling en farlig väg. Den enskilda
frivilliga insatsen i sig är inte problemet. Att stödja en ung person som
läser läxan eller att ta ut en äldre person på promenad är lika meningsfullt oavsett hur organiseringen runt det ser ut. Problemet är däremot
om majoriteten frivilliga organiseras av det offentliga och inte i egna
organisationer. Vår övertygelse är att innovationen som behövs delvis
uteblir om det inte finns självständiga organisationer. Missing People,
för att ta ett aktuellt exempel, bidrar på ett sätt som polisens volontärer/
frivilliga inte kan ersätta, just för att organisationen har sitt eget sätt att
arbeta på.
Det är inte bara kärnreaktorer som behöver stresstestas ibland. Hur
många offentliga verksamheter och sammanhang kommer att stresstestas av volontärer/frivilliga som organiseras av staten/kommunerna?
Därför föreslår4 Forum riksdagspartierna agera för:
ATT det skapas en infrastruktur som stödjer det frivilliga arbetet, med huvudregeln idéburen organisering och att finansieringen sker till organisationernas samverkansorgan, inte via länsstyrelser, landsting eller kom-
muner
4 Vi lägger förslag om det frivilliga arbetet i relation till välfärden i nästkommande avsnitt.
8
ATT staten satsar på en infrastruktur till stöd för det frivil-
liga arbetet, som finansieras och styrs genom ett Idéburet Of-
fentligt Partnerskap (se mer om detta i särskilt avsnitt)
ATT det offentliga strävar mot att huvudregeln för organiser-
ing av frivilliginsatser är att det ska ske i idéburna or-
ganisationer, inte inom offentlig förvaltning
ATT det utvecklas kunskap och färdighet hos offentliga aktörer i att främja det frivilliga engagemanget
Socialutskottet
Välfärd och civilsamhälle
När en grupp pensionerade personer med sjukvårdsbakgrund vid Danderyds sjukhus avdelning för palliativ vård erbjuder sin tid och sina kompetenser i rollen som frivilliga inom Röda Korset blir det tydligt att det
frivilliga arbetets plats i välfärden behöver diskuteras. Dessa frivilliga har
efter ett helt arbetsliv en enorm kompetens och erfarenhet och uppenbarligen ett fortsatt engagemang för vårdtagarna som det vore närmast
brottsligt att kasta bort. Och varför skulle man göra det? Vi har märkt
att reaktionerna från olika aktörer när denna typ av frivilligarbete, som
utförs nära det offentligt finansierade och reglerade uppdraget, kommer
på tal ofta är negativa. Man är rädd för att den som driver verksamheten
ska börja dra ner på det betalda arbetet så att det frivilliga arbetet kan
ta över offentligt ansvar. Man är rädd för att de olika yrkesgruppernas
roller ska utarmas och att kompetenser och arbetssituation ska påverkas
negativt.
Danderydsverksamheten är ett exempel på när behovet av att bättre
följa upp det frivilliga arbete som sker nära det offentliga uppdraget blir
tydligt. Vi behöver veta hur många frivilligtimmar som görs inom vården
men också inom andra samhällsområden som exempelvis skolan, äldreomsorgen och asylmottagningen. Detta görs inte i SCB:s statistikproduktion och omfattas inte heller av deras nya uppdrag för en utökad
statistik om det civila samhället.
Om vi inte följer upp detta, både nationellt, regionalt och lokalt, samt
9
för en löpande diskussion om det frivilliga arbetet i välfärden blir utrymmet för att diskutera hur vi som samhälle kan dra nytta av de människor
som vill engagera sig frivilligt i välfärden mycket begränsat. Utan uppföljningsperspektivet blir utvecklingsperspektivet omöjligt.
En annan sida av frågan om välfärden och det civila samhället är när
det civila samhällets organisationer på uppdrag av det offentliga är utförare av välfärdstjänster. Det vill säga när organisationer med ideella
ingångsvärden, med professionell anställd personal, har huvudansvaret för exempelvis skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus. Det
svenska civilsamhället har internationellt sett haft en mycket liten roll
som serviceleverantör. Detta gäller också sedan den svenska avregleringen av välfärdstjänster påbörjades på 1980-talet. Den allra största andelen av de offentligt finansierade välfärdstjänster som avreglerats drivs
i dag av traditionellt näringsliv.
Dessa frågor har under ett antal år diskuterats i trängre kretsar, i tankesmedjors och branschparaplyers seminarier, i nischtidskrifter och så
vidare. Sedan ett par år har debatten om ”vinst i välfärden” också pågått
i det offentliga, både i riksdagen, på ledarsidorna och debattsidorna i de
ledande tidningarna, i radio och på TV. Frågan har på kort tid blivit en
av de heta frågorna som kan vara avgörande i det kommande valet 2014.
En grundläggande fråga i detta sammanhang är om icke vinstutdelande eller idéburna organisationer behöver särskilda villkor för att kunna fungera i mer praktiska funktioner i välfärden eller om det räcker att
skapa likvärdighet. Forum anser att det i en del sammanhang fungerar
utmärkt att idéburna organisationer verkar enligt samma regler och
allmänna förutsättningar som privat vinstutdelande näringsliv. Det
gäller exempelvis ett ämnesområde som brottslighet. Begås ett brott ska
den misstänkte lagföras oavsett om brottet begås inom eller i namn av en
idéburen organisation. Samma sak gäller även branscher där målgruppen inte är i strukturellt underläge, som exempelvis konsumenter inom
dagligvaruhandel. När Coop väljer att bedriva verksamhet så bör samma
förutsättningar gälla för dem som för det vinstdrivande företaget Ica.
Men i verksamheter av mer komplex karaktär där människor ofta är i ett
strukturellt underläge, som inom vård, omsorg och skola, bör idéburna
organisationer delvis ha andra villkor än det privata näringslivet.
10
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT riksdagen uttalar att det finns sammanhang där idébur-
na organisationer behöver särskilda villkor som skiljer sig från de som privat vinstutdelande näringsliv har
ATT SCB får ett tilläggsuppdrag, inom det allmänna uppdraget att stärka statistikförsörjningen för det civila samhället, att ta fram statistiskt underlag som gör det möjligt att följa upp det
frivilliga arbetet som utförs nära det offentliga välfärdsupp-
draget
ATT det tillförs extra medel som möjliggör dessa nya under-
sökningsmetoder
ATT riksdagen inför årliga samtal där frivilligarbetet som en del av välfärden diskuteras
ATT riksdagen fattar beslut, genom lagstiftning, om att det frivilliga arbetet är en del av välfärdsarbetet och att denna resurs har speciella utgångspunkter och måste behandlas dä-
refter
ATT riksdagen fattar beslut, genom lagstiftning, om att det frivilliga arbetets roll i det svenska samhället ska vara att ut-
veckla välfärden, inte fungera som potentiell besparing
Idéburet Offentligt Partnerskap
Sedan lång tid tillbaka har stat, regioner och kommuner fattat beslut
om bidragsgivning till idéburna organisationer (även om olika benämningar används i olika tider och i olika sammanhang). Det rör sig nu om
ungefär 15 miljarder kronor per år. De genomlysningar av bidragssystemen som gjorts visar att nivåerna varierar mycket mellan olika typer
av organisationer och mellan olika delar av landet. I en internationell
jämförelse är det svenska civilsamhället i mindre grad än i många andra
länder beroende av de offentliga medlen. Det finns dock undantag, som
exempelvis folkbildning och socialt inriktade organisationer.
Det finns en växande efterfrågan/förhoppning om att det civila samhällets organisationer ska vara en del av den praktiska lösningen på de
samhällsutmaningar som vi står inför. Sedan den svenska regleringen
av serviceproduktion började luckras upp i mitten av 1980-talet har den
11
allra största andelen av de marknader som då skapades gått till vanliga
företag. Men även det civila samhällets organisationer har tagit en liten
del av dessa marknader. Det har betytt att antalet idéburna organisationer som börjat lämna anbud i offentliga upphandlingar har ökat. I
vissa fall har dessa organisationer också kunnat växa i storlek.
Under några år har så kallade Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP)
utvecklats, som ett alternativ till de etablerade systemen för offentligt
finansierad verksamhet. IOP är formellt ett verksamhetsbidrag, men
jämfört med vanliga verksamhetsbidrag stadfäster myndigheten och organisationen ett partnerskap kring sin bidragsrelation. Den verksamhet
som bedrivs är juridiskt den idéburna organisationens men man kommer överens med myndigheten om att samråda kring utvecklingen av
verksamheten. Detta bygger på ett förtroende mellan parterna samt en
insikt om att de frågor man arbetar med är komplexa och behöver en
intelligent kombination av flexibilitet och långsiktighet, något man inte
får varken i vanliga bidragsrelationer eller i upphandlad verksamhet.
IOP är oftast aktuellt inom social verksamhet och vårdverksamhet,
verksamhet som omges av en snårig reglering där det finns stor risk att
fel görs. Det är lätt att gå över gränsen till en kommersiell relation, utan
att egentligen avse det. Dessutom finns en stor mängd andra regleringsproblem som uppkommer då icke offentliga aktörer ska bedriva offentligt finansierad verksamhet, som exempelvis sekretess, tystnadsplikt
och meddelarfrihet. Den samlade orsaken till att dessa problem uppstår
är att svensk lagstiftning på dessa områden skrevs i en tid då all produktion var tänkt att vara offentlig.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT lagstiftning och annan reglering som omger Idéburna Of-
fentliga Partnerskap ses över med ambitionen att ska-
pa en säkrare grund för de som vill ingå denna typ av partnerskap
12
Frivillighet och yrkeslegitimation
Att utföra frivilliguppdrag näraliggande eller inom sitt yrkesområde kan
skapa problem5, exempelvis om en person med sjukvårdsbakgrund i ett
frivilliguppdrag inom Röda Korset utför någon form av sjukvårdsuppgifter eller när en läkare närvarande vid ett idrottsevenemang ger råd
om skador. Det faktum att en person med yrkeslegitimation utför ett
frivilligt uppdrag påverkar förutsättningarna för det frivilliga arbetet.
Kravet att dokumentera följer med en sjuksköterska oavsett om hen bedriver hälso- och sjukvård i betalt arbete eller som frivillig. Forum är mån
om att dessa förhållanden inte onödigtvis skapar hinder för det frivilliga
arbetet.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT Socialstyrelsen får fatta beslut om dispens för verksam-
heter som ligger utanför den traditionella hälso- och sjukvården, för att kortsiktigt lösa dessa problem
ATT det tillsätts en utredning som föreslår långsiktiga ändrin-
gar i lagar och regler som gör det möjligt för personer med yrkeslegitimation att vara frivilliga
Näringsutskottet
Investeringsmedel
Det är viktigt att det tillgängliggörs utvecklingskapital för icke vinstutdelande organisationer som vill vara med och ta ansvar för delar av utförandet av den svenska välfärdens kärnområden, som skolan, vården
och omsorgen. Just denna typ av verksamheter kräver ofta en del investeringar som organisationerna själva har svårt att hantera.
Vi skriver nedan om att de sociala företagen inte delar ut avkastning till
aktieägare. Samma sak gäller för idéburna organisationer i övrigt. Detta
gör att kapitaltillförseln från privata finansmarknader är mindre (dock
inte obefintlig) än för vanliga företag.
Det finns dock en växande trend kring filantropi, där privat förmö5 Problematiken är utförligt beskriven i en artikel i Idrottsjuridisk årsskrift 2011.
13
genhet skjuts till organisationer och sociala företag. Så länge detta inte
förutsätts ersätta offentlig finansiering menar vi att detta är en positiv
trend. Vi diskuterar detta mer i avsnittet om avdragsrätten.
Ett antal kommuner har fattat beslut om så kallade sociala investeringsfonder. I många av dessa beslut har det funnits en politisk debatt
huruvida detta är ett klokt sätt att använda skattemedel. Motargumentet
har ofta varit att pengarna kan användas bättre i ordinarie verksamheter
som skolan, vården och omsorgen. Forum anser dock att dessa investeringsfonder är ett intressant inslag i utvecklingen av vår gemensamma
förmåga att hantera utmaningar. Det krävs dock att vi som samhälle
följer upp detta. Vilka konsekvenser lokalt, regionalt och nationellt,
både positiva och negativa, kan vi se kring dessa fonder?
Forum anser avslutningsvis att det behövs en förändring av kulturen
hos aktörer som Almi och Vinnova som gör det lika naturligt för föreningar som för företag att få stöd. Det finns tyvärr exempel på att föreningar
inte betraktas som ”riktiga” aktörer som är lämpliga att få stöd. Vi anser
också att regeringen i sitt arbete med innovation måste göra tydligare
markeringar kring social innovation, så som det beskrivs av EU-kommissionen i deras nyligen utkomna guide för stöd till social innovation.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT instruktionerna till Almi och Vinnova skrivs om så att det tydligt ingår i deras uppdrag att stödja den sociala ekonomin/
de idéburna organisationerna (inklusive det sociala företagan-
det)
ATT Allmänna arvsfondens instruktioner skrivs om så att kapi-
talet kan användas bredare och inom fler fokusområden samt att det kan vara en del av det riskkapital som behövs för ut-
veckling
ATT Ungdomsstyrelsen, som en del av sitt allmänna uppdrag som myndighetsstöd till det civila samhället, får i uppdrag att leda och samordna en uppföljning av effekterna av de sociala investeringsfonderna som upprättas i Sverige samt att detta uppdrag genomförs i samverkan med andra rel-
evanta myndigheter och det civila samhällets företrädare
14
Socialt företagande
Frivillighet är den traditionella formen för människors engagemang i
idéburna organisationer. Men att driva företag vars mål är ideella och
där överskott inte betalas ut till aktieägare är också en viktig form av
engagemang. Detta engagemang vill vi stödja.
Företag lever på att utveckla konkurrenskraftiga varor och tjänster som
skapar intäkter som överstiger kostnaderna. Normalt sett är företagets
organisationslogik och grundläggande syfte att det kapital som investeras kan återbetalas med ett visst överskott till den som investerade. Så
är också lagstiftningen skapad för den vanligaste associationsformen för
företag, det vill säga aktiebolaget. Det aktiebolag som inte klarar avkastningskravet måste enligt lagen likvideras.
De sociala företagen har det gemensamt med andra företag att de lever
av att sälja varor och tjänster på marknaden. Även de måste ha högre
intäkter än kostnader för att kunna överleva. Men de sociala företagen
skiljer sig från annat företagande på två viktiga punkter;
1.
De har ett ideellt inslag i sitt ändamål
Det sociala företaget har skapats med grundläggande syfte att åstadkomma en förändring/förbättring som inte handlar om ekonomisk vinst.
Det kan handla om att skapa fler jobb (som exempelvis de arbetsintegrerande sociala företagen), det kan handla om att stödja en organisations
målsättningar (exempelvis RFSU:s aktiebolag som med sin försäljning
av kondomer stödjer föreningen RFSU:s målsättningar om sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter).
2.
De har inte avkastningskravet från aktieägare
Överskottet på det kapital som satsats i ett socialt företag betalas inte ut
till aktieägare, utan återinvesteras i företaget eller i den idéburna organisation som äger företaget.
Det sociala företagandet i Europa är omfattande och ses av EU-kommissionen som en central del för att skapa innovation och att erbjuda
människor arbetstillfällen. Man har konstaterat att de sociala företagen
har en större förmåga att hantera ekonomisk tillbakagång än andra. I
Sverige har vi inte traditionen att tala om sociala företag.
15
Sedan ett antal år har dock intresset för arbetsintegrerande sociala företag ökat, exempelvis hos sociala entreprenörer som vill göra skillnad,
hos kommuner som vill nå nya grupper av människor, hos statliga myndigheter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tillväxtverket) och
idéburna organisationer som vill hitta nya sätt att uppnå sina mål. Nu
finns (eller vi känner till) cirka 300 arbetsintegrerande sociala företag
runt om i landet. Intresset och kunskaperna för detta har dock fortfarande inte blivit mer allmänt spridda. Kommunernas näringslivsenheter
är till exempel ofta dåligt rustade att möta de sociala företagens behov.
Forum arbetar för att det sociala företagandet, i den bredare betydelse
som angavs i början av detta avsnitt, ska få rätt typ av stöd och kunna utvecklas på ett sätt så att det kan spela en större roll för fler arbetstillfällen
och för social delaktighet och samhällsförändring.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT kommunalagen får nya skrivningar som tydliggör kom-
munernas skyldighet att stödja också det sociala företagandet samt att kommunerna ska sträva efter att stödet utformas i partnerskap med idéburna organisationer
ATT regeringen lämnar förslag till riksdagen om en näring-
spolitik som inbegriper det sociala företagandet
Finansutskottet
Paraplyfinansiering
I propositionen (2009/10:55) ”En politik för det civila samhället” behandlades finansiering av paraplyorganisationer som en del av frågan
om bidragsformer. Eftersom Folkrörelseutredningens analys och förslag
var att inte förändra det befintliga systemet, blev samma slutsats gällande även för finansiering av paraplyorganisationer.
Vi menar att det saknas en bärande/horisontell idé från statens sida
om varför stöd ges till paraplyorganisationer. Istället definieras stödet
område för område. Idrottens generella stöd har sin motivering, handkapprörelsens stöd har sin, folkbildningens har sin och så vidare. Det gör
16
att det uppstår olikheter som lämnar en del av paraplyorganiseringen
utan grundläggande finansiering. Det betyder också att en del paraplyorganisationer tvingas söka stöd i bidragssystem som uppenbart syftar
till att stödja annat än paraplyorganisationer. Därför uppstår negativ
konkurrens och statens uppföljning av bidragen anpassas inte för just
paraplyorganisationer. Vi menar alltså att det behövs en bärande idé
kring varför staten ska stödja paraplyorganisationer, som bygger på vad
dessa är till för, oavsett vilken del av samhället de verkar inom.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT frågan om varför staten ger bidrag till paraplyorganiser-
ing prövas separat
ATT ett gemensamt bärande syfte för denna bidragsgivning kan fastslås, helst i en av riksdagen beslutad lag
Organisationsbidrag
När den senaste stora utredningen på området idéburna organisationer
genomfördes, det vill säga den så kallade Folkrörelseutredningen 200607, utreddes också frågan om den statliga bidragsgivningen. Statskontoret tog fram en rapport som visade att det finns en mycket bred flora
av bidrag och att många av dessa inte är reglerade i vare sig lag eller
annan författning. Rapporten visade även att det finns fem kategorier
av bidrag; organisationsbidrag, verksamhetsbidrag, projektbidrag, uppdragsersättning och anläggningsstöd. Följande utgångspunkt var central i utredningen:
”Styrningen av organisationsbidrag skiljer sig från styrningen av verksamhetsbidrag och projektbidrag med avseende på detaljerade mål, prioriteringar och återrapporteringskrav.” (Folkrörelseutredningen ”Rörelser i tiden” s 84)
Regeringen skrev i sin proposition till riksdagen att:
”Bidragsnivåerna bör följas upp regelbundet i syfte att eftersträva att andelen organisationsbidrag och liknande generella bidrag ökar i förhållande
till mer detaljstyrda bidrag, såsom projekt- och verksamhetsbidrag, inom
17
respektive bidragssystem. Det bör dock finnas utrymme för flexibilitet med
hänsyn till varje bidragssystems och områdes karaktär.” (En politik för det
civila samhället, s 138)
Forum anser att det som skrevs i utredningen och i propositionen är
mycket viktigt för att skapa en miljö för att idéburna organisationer ska
kunna vidmakthålla och utveckla flexibilitet, innovation och mångtydighet.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT regeringen ändrar sin uppföljning så att utvecklingen av de olika bidragsformerna kan utläsas separat
ATT en tydlig genomlysning av utvecklingen avseende just or-
ganisationsbidragen tas fram som ställs mot den politiska mål-
sättningen om en ”ökad andel” av de generella bidragsformer-
na
ATT grunder för ett gemensamt system för prövning av bi-
dragsformer tas fram
ATT staten tydligt uttalar att den generella långsiktiga inrikt-
ningen i Sverige inte är att ersätta organisationsbidrag och verksamhetsbidrag med bidrag som enbart står i relation till utförda samhällstjänster
Skatteutskottet
Avdragsrätten
Konstruktionen på den avdragsrätt som nu införts är, som redovisats i
flertalet remissvar, diskrimerande. Organisationer som jobbar med rättighetsarbete och politisk påverkan, vilket regeringen genom propositionen om en politik för det civila samhället samt den socialt inriktade
nationella Överenskommelsen har uttryckt stöd för, blir negativt särbehandlade av den nuvarande konstruktionen av avdragsrätten. Som
avdragsrätten nu är utformad är det många som anser att den befäster
en gammaldags bild av att civilsamhällets organisationer sysslar med
välgörenhet, snarare än rättighetsbaserat och progressivt socialt arbete.
18
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT det bör tillsättas en utredning som får i uppdrag att ta fram ett förslag om en avdragsrätt som inte negativt särbehandlar de organisationer som arbetar enligt den svenska traditionen
Kulturutskottet
I dagsläget har kulturutskottet ett mycket brett ansvar för frågor kring det
civila samhället. Det var kulturutskottet som ansvarade för propositionen
som ligger till grund för beslutet om ”En politik för det civila samhället” och
som till följd av det hanterar alla motioner inom det området. Forum har
följt utskottets arbete och vad utskottsledamöterna deltar i för konferenser
som relaterar till detta ansvar. Vi konstaterar att utskottets ledamöter, med
något undantag, inte har deltagit i någon av de nationella uppföljningskonferenser som genomförts. Varken de som handlar om politikområdet eller
överenskommelserna.
Däremot visar genomgången i denna text att det finns kopplingar mellan en mängd olika konkreta politikområden som behandlas i utskott, eller
borde behandlas i utskott, och det generella perspektiv som kulturutskottet
har genom sitt ansvar för frågan om politiken för det civila samhället.
Därför föreslår Forum riksdagspartierna agera för:
ATT kulturutskottets ordförande tar initiativ till ett samtal med relevanta aktörer kring hur politiken för det civila samhället på bästa sätt kan hanteras av de olika utskotten i riksdagen tillsammans med kulturutskottet
19
FORUM - IDÉBURNA ORGANISATIONER MED SOCIAL INRIKTNING
HANTVERKARGATAN 3F
112 21 STOCKHOLM
WWW.SOCIALFORUM.SE
