Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen

LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖR
SUNDBY FÖRSKOLA
2015
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande
behandling för Sundby förskola
Bakgrund
Bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i skolan finns i diskrimineringslagen
och i skollagen.
Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en
likabehandlingsplan och enligt skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa kan
skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
missgynnandet har samband med de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
 kön, könsöverskridande identitet eller uttryck
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder
 sexuell läggning
 ålder
Direkt diskriminering
Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskrimineringsgrunder som lagen omfattar – kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering
Ett barn får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får
en i praktiken diskriminerande effekt.
Trakasserier, kränkande behandling och mobbning
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn (eller en elev) för kränkande behandling.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) (texter och bilder
(teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunities).
Handlingen kan riktas mot en eller flera personer och kan utföras av en eller flera personer.
Kränkande handlingar kan vara återkommande och kan då betraktas som mobbning. En
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.
Trakasserier och kränkande behandling kan förekomma mellan barn - barn, barn – vuxen,
vuxen – barn och vuxen – vuxen.
Barn som upplever sig diskriminerade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt
utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning och det är viktigt att har kanaler för
förtroendefulla samtal med någon i personalgruppen.
Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk.
Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i
underläge och blir kränkt.
Mobbning är ofta svår att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Det mobbade barnet
berättar sällan vad hon/han är utsatt för, eftersom det känns för plågsamt att tala om det.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av
att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten
av trakasserier eller kränkande behandling.
Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Förskolan måste agera
Den medarbetare som får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling
ansvarar för att förskolans ledning informeras om det inträffade. Denna ansvarar i sin tur för att
åtgärder vidtas och att vårdnadshavare kontaktas. Förskolechef har det övergripande ansvaret
att lagen efterlevs.
Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett
barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta skall ske enligt denna
plan och rapporteras enligt ”Rapport om kränkande behandling i förskolan” Bilaga1.
Om förskolan inte gör tillräckligt?
Om förskolan inte gör tillräckligt för att förhindra att ett barn fortsätter att kränka ett annat barn,
kan förskolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd till det utsatta barnet. Detsamma
gäller när förskolepersonal bryter mot förbudet att utsätta barn för kränkande behandling.
Inget krav på uppsåt
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna
uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om barn har den
insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta
situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här.
Tillsyn över lagen
Skolverket och ombudsmännen – JämO (Jämställdshetsombudsmannen), DO
(Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning), HO (Handikappsombudsmannen), BEO (Barn och elevombud) –
skall utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Barn- och elevombudet är en del av
Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder
anmälningar om kränkande behandling.
Vision
Varje barn som går i och som lämnar Sundby förskola ska göra det med gott självförtroende,
god självkänsla, goda kunskaper och en fortsatt lust att lära.
Kartläggning och nulägesanalys
En kartläggning av nuläget på förskolan skall göras under oktober månad. Detta sker dels
genom att alla avdelningar arbetar med ”Hus - modellen”, dels genom en enkät till alla barn.
Områdena som skall ses över redovisas i tabellen nedan.
En analys av resultatet görs och presenteras för föräldrarna och på APT.
Vid förra kartläggningen framkom följande behov av förbättringar:
Områden
Åtgärder som
behövs
Ansvarig
Klart datum
Pegasus entrétoalett. Ingen hör när
man ropar.
Plutos yngsta barn
mer otrygga på
Pegasus.
Samt om det blir för
många vid mellan
målet.
Införskaffning av tuta
Förskolechef/rektor
och pedagogerna
Under VT 2015
Besöka Pegasus under Förskolechef/rektor
Lugna former. Fler
och pedagogerna
korta tillfällen.
Minska trycket vid
mellanmålet.
Under VT 2015
Mål
Förskolan skall erbjuda ett positivt klimat så att alla barn och medarbetare känner sig trygga och
tycker att det är roligt att vara i förskolan respektive på arbetet. Därför arbetar vi för följande
mål:
Mål
Mer samarbete mellan
avdelningarna i förskolan.
Alla barn är allas barn och
barnets bästa måste alltid
stå i centrum.
Tryggare Pluto-barn på
Pegasus.
Hur skall målen uppnås
Vi fortsätter att utveckla arbetet i
vardagen samt fördjupar oss i
frågor rörande ämnet under Apt.
Vem är ansvarig
Förskolechef/rektor
Besöka Pegasus vid flera
tillfällen. Korta och lugna.
Pedagogerna
Förebyggande arbete
Samtal med barnen om hur man skall vara för att vara en bra kamrat. Vuxna föregår med gott
exempel.
Utgångspunkten är att barnen alltid i första hand skall försöka lösa sina konflikter själva under
överinseende av en vuxen.
Om de inte klarar detta går en vuxen in och försöker hjälpa, man försöker även ge alternativ till
lösningar.
De vuxna pratar med barnen om hur man känner sig och hur andra känner (empati).
Med hjälp av samtal och lekfulla dramatiseringar vid samlingar tar vi upp barnens tankar och
funderingar anpassade efter barnens ålder och mognad.
Att ge barnen inflytande och delaktighet i vardagen. Se till varandras olikheter, ta tillvara på
allas förmågor i alla situationer.
Kommunikation till elever, vårdnadshavare och medarbetare
-
information om förskolans arbetssätt vid kränkande behandling finns på skolans hemsida
information vid föräldramöten om handlingsplanen och vart man kan vända sig om något
inträffar
information till medarbetarna vid arbetsplatsträffar
ny personal och nya elever informeras som en del av introduktionen
Ansvarsfördelning
Vad
Det övergripande ansvaret för:
- förebyggande arbete.
- årligen upprätta och utvärdera och förankra
likabehandlingsplanen.
- se till att planen följs och att blanketten används.
- rapportera till huvudmannen
- kontakta andra myndigheter vid behov.
- ansvara för att förebygga och förhindra all kränkande
behandling, trakasserier eller diskriminering,
- ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen.
- hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden.
- följa upp och utvärdera ärenden.
- vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera
likabehandlingsplanen
- rapportera till Förskolechef.
- kontakta vuxen på skolan vid misstanke om att ens eget barn
eller annan elev på skolan far illa.
- hjälpa ditt barn att förstå innebörden av begreppen och
innehållet i planen.
- förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något
sätt är inblandad i incidenter
Vem är ansvarig
Biträdande förskolechef
All personal tillsammans med
vårdnadshavare
Alla pedagoger
Vårdnadshavare
Konkreta åtgärder
Rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa skall
dokumenteras.
Rutin vid kränkande behandling
Dokumentera alltid på blanketten ”Rapport om kränkande behandling i förskolan”
om mobbning och kränkande beteende förekommer.
Barn som kränker andra barn
Kränkande beteende ska alltid tas på allvar. Försök alltid ta reda på bakgrunden. Varför gör
barnet så? Här är det viktigt att alla i personalgruppen gör lika. Det är därför av vikt att diskutera
hur man bemöter det aktuella beteendet. Detta barn behöver kanske en vuxen vid sin sida för
att ”komma ihåg” hur man ska uppträda mot andra. Det är viktigt att förstärka barnets positiva
sidor och bygga vidare på dem. Hitta tillfällen där de inblandade barnen kan göra saker
tillsammans under positiva och kontrollerade former. Involvera också föräldrarna och diskutera
lösningar med dem.
Barn som blir kränkta
Barn som blir kränkta måste få stöttning av vuxna. En vuxen bör ständigt finnas i barnets närhet
för att skapa trygghet. Lyft fram det som är bra i relationen. Hitta tillfällen där de inblandade
barnen kan göra saker tillsammans under positiva och kontrollerade former. Involvera också
föräldrarna och diskutera lösningar med dem. De inblandade familjerna kanske kan förstärka
kamratskapet mellan barnen genom att låta dem leka på fritiden.
Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen
Alla ifyllda blanketter sparas på avdelningen.
Utvärdering av handlingsplanen görs årligen av förskolechef/rektor och personalen.
Detta sker i och med den nya kartläggning som görs inför nästa plan. Efter kartläggning av
nuläget skall föräldrar och personal delges resultatet och medverka i att upprätta den nya
planen.
Kontaktpersoner
Ledningsgruppen
Maria Sporring, Annica Smitt, Anette Björk, Andreas Ydebrink och Cathrine Bruske