SV - Europa.eu

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.10.2016
C(2016) 6444 final
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/…
av den 12.10.2016
om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten
SV
SV
MOTIVERING
1.
BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN
Ett centralt mål för den nya gemensamma fiskeripolitiken, som fastställs i förordning (EU) nr
1380/2013, är att gradvis eliminera utkast inom alla EU:s fisken. Utkasten innebär ett stort
resursslöseri och inverkar negativt på det hållbara utnyttjandet av resurser samt på fiskets
ekonomiska lönsamhet. Landningsskyldigheten i unionens vatten tillämpas från och med den
1 januari 2016 för vissa demersala fisken. Den reformerade politiken medger också ökad
regionalisering som syftar till att gå ifrån detaljstyrningen på unionsnivå och säkerställa att
reglerna är anpassade till de särskilda förutsättningarna inom varje fiske och havsområde.
Den nya gemensamma fiskeripolitiken innehåller ett antal bestämmelser för att underlätta
genomförandet av landningsskyldigheten. Det finns generella flexibilitetsbestämmelser som
kan tillämpas av medlemsstaterna i samband med kvotförvaltning. Dessutom föreskriver den
nya gemensamma fiskeripolitiken särskilda flexibilitetsmekanismer som måste genomföras
genom fleråriga planer eller, om fleråriga planer saknas, i så kallade utkastplaner.
Utkastplanerna planeras som en tillfällig åtgärd med en maximal löptid på tre år. De grundas
på gemensamma rekommendationer som antas inom grupper av medlemsstater från samma
region eller havsområde.
Denna delegerade akt omfattar arter som definierar demersala fisken i sydvästliga vatten
(SWW) enligt artikel 15.1 c i förordning (EU) nr 1380/2013. Enligt artikel 15.5 i förordning
(EU) nr 1380/2013 kan en utkastplan innehålla följande:
–
Särskilda bestämmelser om fisken eller arter som omfattas av landningsskyldigheten.
–
Specificering av undantag från landningsskyldigheten om fiskena eller arterna
uppfyller vissa kriterier för hög överlevnadsgrad.
–
Bestämmelser om undantag av mindre betydelse enligt artikel 15.5 c i förordning
(EU) nr 1380/2013.
–
Bestämmelser om fångstdokumentation.
–
Fastställande av minsta referensstorlekar för bevarande.
–
Tekniska åtgärder.
I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 grundar sig den föreslagna
delegerade akten på den gemensamma rekommendation som utarbetats och lämnats till
kommissionen av de berörda medlemsstater (Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och
Portugal) som har ett direkt förvaltningsintresse i de berörda fiskena i denna region.
2.
SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN
För genomförande av den regionaliserade strategin enades SWW-medlemsstaterna om att
gruppens ordförande, Portugal, skulle lämna en gemensam rekommendation till
kommissionen. Rekommendationen överlämnades till kommissionen avdelningar den 3 maj
2016. Rekommendationen innehåller bl.a. följande:
SV

En beskrivning av de fisken som omfattas av utkastplanen.

Ett undantag grundat på hög överlevnadsgrad.

Ett antal undantag av mindre betydelse.
2
SV
I enlighet med förfarandet i artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 är denna gemensamma
rekommendation resultatet av diskussioner mellan de SWW-medlemsstater som har ett direkt
förvaltningsintresse, varvid hänsyn har tagits till synpunkterna från den rådgivande nämnden
för sydvästliga vatten, som berörs av de fisken som omfattas av rekommendationen.
Rekommendationen innehåller även dokumentation till stöd för de undantag och andra
bestämmelser som anges i rekommendationen vad gäller samtliga inslag.
Rekommendationen har utarbetats av de berörda medlemsstaterna som samarbetar i en
regional struktur där arbetet på teknisk nivå bedrivs under ledning av en högnivågrupp av
fiskeridirektörer och i nära samråd med berörda parter.
Då den gemensamma rekommendationen utarbetades, rådfrågades den rådgivande nämnden
för sydvästliga vatten om åtgärderna i den gemensamma rekommendationen. Gruppen av
medlemsstater eftersträvade ett upplägg som i möjligaste mån stämmer överens med
genomförandet av landningsskyldigheten i andra havsområden, särskilt i nordvästliga vatten.
Viktiga inslag i den gemensamma rekommendationen är undantagen av mindre betydelse för
tunga och kummel och ett undantag för havskräfta grundat på hög överlevnadsgrad.
Huvudinslagen i den slutgiltiga gemensamma rekommendation som medlemsstaterna lämnat
till kommissionen vad gäller tillämpningen av landningsskyldigheten inom de berörda
fiskena, undantagen av mindre betydelse och undantaget grundat på hög överlevnadsgrad
utvärderades av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringens
(STECF) expertarbetsgrupp och vid STECF:s plenarmöte den 4–8 juli 20161.
När det gäller undantaget av mindre betydelse för kummel drog STECF slutsatsen att
klargörandena gav viss kompletterande information om berörda verksamhetsgrenar och
antalet fartyg som omfattas av landningsskyldigheten och fartyg som inte omfattas av
landningsskyldigheten, men inte mycket ytterligare information om fångster och utkastnivåer
för olika verksamhetsgrenar. Den kompletterande information om selektivitet som lämnades
innehöll inte några ytterligare belägg för att det är mycket svårt att uppnå selektivitet för de
verksamhetsgrenar som berörs. Det behöver sålunda bedrivas mer arbete för att detta
undantag bättre ska kunna motiveras. De berörda medlemsstaterna har åtagit sig att förbättra
selektiviteten i de berörda fiskeflottorna och att inkomma med kompletterande information för
STECF:s utvärdering. Därför bör detta undantag beviljas för 2017, dvs. för endast ett år, och
under förutsättning att det lämnas bättre information till stöd för detta undantag.
När det gäller undantaget för havskräfta grundat på hög överlevnadsgrad, påpekade STECF
att kompletterande information om överlevnadsgrad har lämnats som stöder detta undantag.
De senaste försöken visar överlevnadsgrader på samma nivåer som konstaterats vid tidigare
undersökningar. Ytterligare studier planeras och bör ge ytterligare information om sannolika
överlevnadsgrader inom detta fiske.
I den gemensamma rekommendationen nämns behovet av att undanta vissa fångster med
hänsyn till lagstiftningen om fiskeriprodukter som är otjänliga som livsmedel eller foder, dvs.
förordning (EG) nr 853/2004 och förordning (EG) nr 1881/2006. Ett sådant undantag
förefaller dock ligga utanför tillämpningsområdet för utkastplaner enligt artikel 15.5 i
förordning (EU) nr 1380/2013 vad gäller gemensamma rekommendationer inom ramen för
den gemensamma fiskeripolitiken. Därför har detta undantag inte tagits med i denna
förordning.
1
SV
https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/1471816/2016-07_STECF+16-10++Evaluation+of+LO+joint+recommendations_JRCxxx.pdf
3
SV
I rekommendationen nämns även ett undantag för fisk som skadats av rovdjur. Detta undantag
anges dock redan i artikel 15.4 d i förordning (EU) nr 1380/2013 och behöver inte
genomföras genom en delegerad akt.
På grundval av STECF:s och kommissionens utvärdering och efter klargörande av vissa
punkter i den gemensamma rekommendationen anser kommissionen att den gemensamma
rekommendationen är förenlig med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 i enlighet
med vad som anges ovan.
3.
DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER
Sammanfattning av den föreslagna åtgärden
Det huvudsakliga rättsliga syftet är att anta åtgärder som underlättar genomförandet av
landningsskyldigheten.
Förordningen specificerar de arter och fisken för vilka särskilda åtgärder kommer att
tillämpas, dvs. undantagen av mindre betydelse och undantaget grundat på hög
överlevnadsgrad.
Rättslig grund
Artiklarna 15.6, 18.1 och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Subsidiaritetsprincipen
Förslaget avser ett område där Europeiska unionen har exklusiv befogenhet.
Proportionalitetsprincipen
Förslaget ligger inom tillämpningsområdet för de delegerade befogenheter som ges
kommissionen genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 och går inte utöver vad
som är nödvändigt för att uppnå syftet med denna bestämmelse.
Val av instrument
Föreslaget instrument: kommissionens delegerade förordning.
Övriga instrument skulle vara olämpliga av följande skäl: Kommissionen har getts befogenhet
att anta utkastplaner genom delegerade akter. De medlemsstater som har ett direkt
förvaltningsintresse har lämnat in sin gemensamma rekommendation. De åtgärder som ingår i
den gemensamma rekommendationen och som tagits med i detta förslag bygger på bästa
tillgängliga vetenskapliga rådgivning och uppfyller alla relevanta krav som anges i artikel
18.5 i förordning (EU) nr 1380/2013.
SV
4
SV
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/…
av den 12.10.2016
om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11
december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar
(EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG)
nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG2, särskilt artiklarna 15.6,
18.1 och 18.3, och
av följande skäl:
(1)
Förordning (EU) nr 1380/2013 har som mål att gradvis eliminera utkast inom unionens
alla fisken genom införande av en landningsskyldighet för fångster av arter som
omfattas av fångstbegränsningar.
(2)
Genom artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 ges kommissionen befogenhet att
genom delegerade akter anta utkastplaner för en period om högst tre år, på grundval av
gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstaterna i samråd med de
berörda rådgivande nämnderna.
(3)
Genom delegerad förordning (EU) 2015/24393 fastställde kommissionen en utkastplan
för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden 2016–2018, efter en
gemensam rekommendation som lämnades in av medlemsstaterna under 2015.
(4)
Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal har ett direkt
fiskeriförvaltningsintresse i sydvästliga vatten. Den 31 maj 2016 lämnade dessa
medlemsstater in en gemensam rekommendation till kommissionen efter samråd med
den rådgivande nämnden för sydvästliga vatten. Vetenskapliga bidrag har erhållits från
relevanta vetenskapliga organ och granskats av vetenskapliga, tekniska och
ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). De åtgärder som ingår i den
gemensamma rekommendationen är förenliga med artikel 18.3 i förordning (EU) nr
1380/2013 och kan ingå i denna förordning.
(5)
När det gäller sydvästliga vatten ska, enligt artikel 15.1 c i förordning (EU) nr
1380/2013, landningsskyldigheten gälla för arter som definierar fisket senast från och
med den 1 januari 2016.
(6)
Delegerad förordning (EU) 2015/2439 innehåller bestämmelser om införandet av
landningsskyldigheten för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten för perioden
2016–2018.
(7)
I enlighet med den nya gemensamma rekommendation som medlemsstaterna lämnade
in under 2016 bör utkastplanen från 2017 omfatta fisket efter tunga, kummel, marulk
2
EUT L 354, 28.1.2013, s. 22.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2439 av den 12 oktober 2015 om upprättande av en
utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten (EUT L 336, 23.12.2015, s. 36).
3
SV
5
SV
och havskräfta (endast inom de delar av beståndens utbredningsområden som anges
som ”funktionella enheter”) i Ices-sektionerna VIIIa, b, d, e, havskräfta i Icessektionerna VIIIc och IXa (endast inom funktionella enheter), tunga och rödspätta i
Ices-sektion IXa, kummel i Ices-sektionerna VIIIc och IXa och marulk i Icessektionerna VIIIa, b, c, d, e och IXa.
SV
(8)
I den gemensamma rekommendationen föreslogs ett undantag från
landningsskyldigheten för havskräfta som fångas av trålare i Ices-delområdena VIII
och IX, eftersom befintliga vetenskapliga belägg tyder på potentiellt höga
överlevnadsgrader, med beaktande av egenskaperna hos de redskap som fångar denna
art samt fiskemetoderna och ekosystemet. I sin utvärdering konstaterade STECF att de
senaste försöken visar överlevnadsgrader på samma nivåer som konstaterats vid
tidigare undersökningar. Ytterligare studier planeras och bör ge mer information om
sannolika överlevnadsgrader inom detta fiske. Därför bör detta undantag ingå i denna
förordning för år 2017, med en bestämmelse om att de berörda medlemsstaterna bör
lämna ytterligare uppgifter om pågående försöksverksamhet till kommissionen, för att
STECF ska kunna göra en fullständig utvärdering av om undantaget är motiverat.
(9)
Den gemensamma rekommendationen omfattar tre undantag av mindre betydelse från
landningsskyldigheten för vissa fisken och upp till vissa nivåer. De uppgifter som
medlemsstaterna lämnat har granskats av STECF. STECF drar slutsatsen att den
gemensamma rekommendationen innehöll motiverade argument om svårigheten att
öka selektiviteten och om oproportionerliga kostnader för hantering av oönskade
fångster. Mot bakgrund av ovanstående bör undantagen av mindre betydelse fastställas
i enlighet med den procentsats som föreslås i den gemensamma rekommendationen
och till nivåer som inte överskrider vad som är tillåtet enligt artikel 15.1 i förordning
(EU) nr 1380/2013.
(10)
Undantaget av mindre betydelse för tunga, upp till högst 5 % av de totala årliga
fångsterna av tunga som görs med fartyg som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa
och VIIIb med bomtrålar och bottentrålar, grundar sig på att det är mycket svårt att
uppnå ökad selektivitet. STECF drog slutsatsen att informationen är tillräcklig för att
motivera detta undantag. Därför bör detta undantag ingå i denna förordning.
(11)
Undantaget av mindre betydelse för tunga, upp till högst 3 % av de totala årliga
fångsterna av tunga som görs med fartyg som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa
och VIIIb med grimgarn och nät, grundar sig på att det är mycket svårt att uppnå ökad
selektivitet. STECF drog slutsatsen att informationen är tillräcklig för att motivera det
begärda undantaget. Därför bör detta undantag ingå i denna förordning.
(12)
Undantaget av mindre betydelse för kummel, upp till högst 7 % under 2017 och 6 %
under 2018 av de totala årliga fångsterna av kummel som görs med fartyg som fiskar
denna art i Ices-delområdena VIII och IX med trålar, grundar sig på att det är mycket
svårt att uppnå ökad selektivitet. STECF konstaterade att den kompletterande
information om selektivitet som lämnades inte innehöll några ytterligare belägg för att
det är mycket svårt att uppnå selektivitet för de verksamhetsgrenar som berörs. Det
behöver sålunda bedrivas mer arbete för att detta undantag bättre ska kunna motiveras.
Därför bör detta undantag ingå i den här förordningen för 2017, dvs. för endast ett år,
och under förutsättning att medlemsstaterna tillhandahåller bättre information till stöd
för detta undantag som kan bedömas av STECF.
(13)
Delegerad förordning (EU) 2015/2439 bör därför upphöra att gälla och ersättas av en
ny förordning.
6
SV
(14)
Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet
som är knuten till unionsfartygens planering av fiskeåret, bör förordningen träda i kraft
omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1
januari 2017.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandet av landningsskyldigheten
Den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska gälla
i Ices-delområdena VIII, IX och X och Cecaf-zonerna 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 för de fisken
som anges i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Undantag grundat på överlevnadsgrad
1.
Undantaget från landningsskyldigheten enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) nr
1380/2013 för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för hög överlevnadsgrad
ska gälla för havskräfta (Nephrops norvegicus) som fångas i Ices-delområdena VIII
och IX med trålar (redskapskoderna4: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT och
TX).
2.
De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i sydvästliga vatten ska före
den 1 maj 2017 lägga fram ytterligare vetenskaplig information till stöd för det
undantag som anges i punkt 1. Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén
för fiskerinäringen (STECF) ska utvärdera denna vetenskapliga information före den
1 september 2017.
Artikel 3
Undantag av mindre betydelse
1.
4
SV
Genom undantag från artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 får följande
kvantiteter kastas överbord:
(a)
För kummel (Merluccius merluccius), upp till högst 7 % under 2017 och upp
till 6 % under 2018 av de totala årliga fångsterna av denna art som görs med
fartyg som använder trålar och notar/vadar (redskapskoderna: OTT, OTB,
PTB, OT, PT, TBN, TBS, TX, SSC, SPR, TB, SDN, SX och SV) och som
fiskar denna art i Ices-delområdena VIII och IX.
(b)
För tunga (Solea solea), upp till högst 5 % av de totala årliga fångsterna av
denna art som görs med fartyg som använder bomtrål (redskapskod: TBB) och
bottentrålar (redskapskoderna: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBB, OT, PT och
TX) och som fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa och VIIIb.
(c)
För tunga (Solea solea), upp till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av
denna art som görs med fartyg som använder grimgarn och nät
(redskapskoderna: GNS, GN, GND, GNC, GTN, GTR och GEN) och som
fiskar denna art i Ices-sektionerna VIIIa och VIIIb.
De redskapskoder som används i denna förordning är definierade av FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation.
7
SV
2.
Före den 1 maj 2017 ska de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i
sydvästliga vatten för kommissionen lägga fram ytterligare utkastdata och all annan
relevant vetenskaplig information till stöd för det undantag som fastställs i punkt 1 a.
Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) ska
utvärdera dessa data och denna information före den 1 september 2017.
Artikel 4
Fartyg som omfattas av landningsskyldigheten
Medlemsstaterna ska, i enlighet med de kriterier som anges i bilagan till denna förordning,
fastställa vilka fartyg som omfattas av landningsskyldigheten för varje enskilt fiske.
De fartyg som omfattas av landningsskyldigheten för vissa fisken under 2016 ska fortsatt
omfattas av landningsskyldigheten inom de fiskena.
Före den 31 december 2016 ska de berörda medlemsstaterna förelägga kommissionen och
övriga medlemsstater, genom unionens säkra webbplats för fiskerikontroll, förteckningarna
över fartyg som fastställts i enlighet med punkt 1 för varje enskilt fiske som anges i bilagan.
De ska hålla dessa förteckningar uppdaterade.
Artikel 5
Upphävande
Delegerad förordning (EU) 2015/2439 ska upphöra att gälla.
Artikel 6
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska
unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2018.
Artikel 4 ska tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdat i Bryssel den 12.10.2016
På kommissionens vägnar
Ordförande
Jean-Claude JUNCKER
SV
8
SV