2017-04-10
Buenos Aires
URUGUAY: Ekonomisk och handelspolitisk rapport april 2017
• Uruguay har sedan ett decennium tillbaka styrts av olika politiska
allianser inom ramen för koalitionen Frente Amplio, som alla fört en
politik utefter marknadsekonomiska principer. Nyvalde president Tabaré
Vázquez (även president mellan 2005-2010) installerades den 1 mars 2015
och har inte gjort avsteg från den marknadsliberala inriktningen. Uruguays
öppna finansmarknad, fungerande rättssystem och tillväxt gör att landet
bedöms ha ett gott investeringsklimat på lång sikt.
• Tillväxten har dalat sedan 2013 men under 2016 steg tillväxten
marginellt från 1,0 % 2015 till 1,4 % 2016. Den dalande tillväxten beror
främst på den låga ekonomiska aktiviteten hos två av landets viktigaste
handelspartners Brasilien och Argentina, där Brasilien genomgår en
recession och där den ekonomiska aktiviteten i Argentina hittills inte har
tagit fart så som förutspåtts. Prognosen för tillväxten är positiv, men
försiktig, 1,5 % för 2017 och 2,3 % för 2018.
• Landet har en regionalt sett relativt låg om än ökande arbetslöshet, stora
valutareserver, stabil valutakurs och stabila räntor. Uruguay är ett
regionalt finansiellt centrum, särskilt för kapital från Argentina och
Brasilien, och banksektorn är sund. Stora privata investeringar görs inom
energiproduktion och distribution.
• Regeringens ekonomiska utmaningar under 2017 är att bromsa den höga
inflationstakten på ca 8 %, förbättra arbetslösheten på 7,7 %, stärka
budgetunderskottet på 3,5 % av BNP samt tackla den negativa
bytesbalansen på 2,9 % av BNP.
• Under 2016 minskade Sveriges export till Uruguay med 19 %. Importen
från Uruguay föll med nära hälften mellan 2014 och 2015, men under
2016 ökade importen med 13 %. Sveriges export av verkstadsprodukter,
maskiner och apparter har minskat (förutom maskiner för tillverkning av
pappersmassa samt industriell apparatur för uppvärmning och avkylning,
som ökade kraftigt) samt lastbilar och transportmedel. Sverige har under
året ökat sin import av livsmedel (kött, apelsiner, mandariner, andra
citrusfrukter, samt margarin och matfett), men minskat sin import av
verkstadsprodukter, garn, ull och läder.
• 2014 investerade den svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora Enso
tillsammans med chilenska Arauco i ett nytt pappersmassabruk i Uruguay
med en årskapacitet på 1,3 miljoner ton, den största investeringen någonsin
i privat regi i landet. Tillsammans med ett annat bruk som ägs av finska
UPM levererar de årligen ca 2,5 miljoner ton pappersmassa för export men
även 70 MW elektricitet till landets elnätverk. Finska UPM har under året
annonserat att man kommer att investera i ett ytterligare, och större,
pappersmassabruk i Uruguay.
Tillväxt
Ekonomin stagnerade från tillväxtnivåer på 3-4 % under 2013 och 2014
till en 1 % BNP-tillväxt år 2015. Under 2016 återhämtade sig ekonomin
och den totala tillväxten för 2016 var 1,4 % och 53,1 miljarder USD i
absoluta termer. Den fallande tillväxten under de senaste åren beror till
stor del på beroendet av den ekonomiska utvecklingen i grannländerna
Argentina och Brasilien som är Uruguays viktigaste handelspartners.
BNP per capita ligger på 21 853 USD (köpkraftsparitet).
Investeringar
2008 byggde finska Botnia en pappersmassafabrik för 1 miljard USD
(som nu ägs av finska UPM). En liknande fabrik sattes i drift 2014 med
en investering på 1,9 miljarder USD av Montes del Plata, dotterbolag till
svensk-finska Stora Enso och chilenska Arauco på basis av en 50-50
fördelning av aktieinnehavet. UPM och Montes del Plata exporterar
tillsammans över 2,5 miljoner ton pappersmassa per år, som sedan 2015
utgör den tredje största exportprodukten efter soja och nötkött. UPM
har under året annonserat att företaget planerar att bygga ett ytterligare
pappersmassabruk i Uruguay under de kommande åren.
Aktiviteten inom offshore-oljeprospektering drivs av statliga ANCAP i
samarbete med amerikanska Schuepbach Energy, brittiska BP och BG,
franska Total samt norska Statoil. En återförgasningsanläggning för att
processa ca 3 miljoner kubikmeter gas per dag byggs i Montevideos
hamn. Landets telekommunikationssektor utvecklas med optisk fiber
och mobila 4G-tjänster. 900 000 hektar, ca 50 % av landets odlingsareal,
upptas av sojaodlingar. Det generella investeringsklimatet i Uruguay är
jämförelsevis positivt. Mellan 2005-2015 ökade andelen utländska
investeringar (FDI) markant, där genomsnittliga FDI under
tioårsperioden låg på 5,3 % av BNP efter att motsvarande siffra år 2004
endast uppgått till 0,8 %. Dock är denna utveckling på nedåtgående
trend; under både 2014 och 2015 sjönk andelen FDI till 2,4 % av BNP
och fortsatte att sjunka än mer under 2016. Den största andelen
utländska investeringar kommer från Argentina (28,6 %), följt av
Tyskland (11,2 %) och Brasilien (8,2 %).
Arbetsmarknad
Senaste statistiken från november 2016 indikerade en arbetslöshetsnivå
på 7,9 %. Säsongberoende arbetstillfällen inom bl.a. turism och i
samband med skördetiderna i jordbruket gör att siffran fluktuerar under
året. Den minskande tillväxten påverkar sysselsättningen negativt, där
arbetslösheten efter att ha legat på ca 10 % i mitten på 2000-talet föll till
ca 6 % år 2011, för att under de senaste fem åren börjat klättra uppåt
igen. 2015 försvann 32 000 jobb i industrisektorn och varslet inom
industri- och byggsektorn fortsatte även under 2016. Dock verkar det
nu som att lågkonjunkturen har började vända och när
industriaktiviteten kommer igång växer arbetskraftsefterfrågan.
Arbetslösheten orsakas också av strukturella faktorer såsom låg
utbildning bland arbetslösa och brist på ingenjörer.
Statsbudget samt skatte- och penningpolitik
Inflationen var 8,1 % 2016, vilket översteg centralbankens inflationsmål
på 3-7 %. Statsbudgetens underskott är förhållandevis högt och ligger
på ca 4,0 % av BNP, vilket är en bra bit ifrån regeringens mål på 2,5 %.
President Vázquez har inte ökat de offentliga utgifter vilket gör att det
primära budgetunderskottet visar ett svagt plus, men det totala
budgetunderskottet
växer
när
räntebetalningar
räknas
in.
Skuldsättningsgraden efter 2016 års slut var 61,8 % av BNP.
Statsskulden är numera till största delen noterat i uruguayanska pesos
för att skydda sig mot eventuellt tryck på valutakurserna. Av
försiktighetsskäl behåller man en förhållandevis stor valutareserv (14,4
miljarder USD 2016) för att täcka skuldbetalningar under minst fjorton
månader eller motsvarande tre månaders import.
Finansmarknad och valutakurs
85 % av finansmarknaden är koncentrerad till fem banker: spanska
Santander, spanska BBVA, brasilianska Itaú, kanadensiska Scotia Bank
(som köpt uruguayanska Nuevo Banco Comercial) och brittiska HSBC.
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s ger Uruguays statsskuld i
dollar kreditbetyget BBB, Moody’s Baa2 och Ficht BBB-. Den
uruguayanska peson deprecieras långsamt. I mars 2015 var kursen
historiskt svag då peson noterades för 32,58 pesos (UYU), men kursen
återhämtade sig dock under 2016 och i början av april 2017 var kursen
28,16 pesos/dollar.
Bytes- och handelsbalans
Bytesbalansen hade 2015 ett underskott på minus 1,170 miljarder USD
(-2,2 % av BNP) enligt Världsbanken, men handelsbalans vändes från
negativ till positiv under 2016 och landade på ca 800 miljoner USD efter
att ökad jordbruksexport fått värdet av exporten att överstiga värdet av
landets import.
Handel
Uruguays jordbruks- och råvaruorienterade ekonomi har ökat sin andel
av industriellt förädlade varor i exporten (framför allt pappersmassa),
men nötkött och soja är fortfarande de största exportvarorna. Uruguays
export går främst till Kina och Brasilien (23 % respektive 14 %). Andra
destinationer för Uruguays export är USA, Nederländerna, Argentina,
Mexiko, Italien, Tyskland, Venezuela och Turkiet. Delar av exporten
genomförs nu från de tre skattefria områden Punta Pereyra, Fray
Bentos och Nueva Palmira där slutdestinationen är svårt att precisera.
Totalt uppgick Uruguays exportvärde till 8,3 miljoner USD under 2016,
vilket innebär en nedgång på 7,3 % jämfört med 2015, men exporten
återhämtade sig något under årets sista två månader och prognoserna
tyder på att exporten kommer att växa med 6 % under 2017.
De viktigaste importvarorna är råolja, bränslen, bilar, lastbilar, bildelar
och mobiltelefoner. 2016 importerade Uruguay varor (exklusive olja, se
nedan) för ca 7,4 miljarder USD, ca 13,6 % mindre än 2015. Majoriteten
av importen kommer från Kina som utgör 21 % av den totala importen.
Från Kina köper Uruguay främst kläder och telefoner. Brasilien och
Argentina är de näst viktigaste handelspartners, där främst fordon
importeras från Brasilien och plast från Argentina.
Handel med Sverige och andra relaterade frågor
Den svenska exporten till Uruguay nådde 305 respektive 378 miljoner
SEK år 2016 och 2015. Exporten till Uruguay under 2016 minskade med
19 % jämfört med samma period år 2015. Importen till Sverige från
Uruguay uppgick till 63 miljoner SEK år 2015, ökade därefter till 71
miljoner SEK år 2015, en ökning med 13 % 2016 jämfört med 2015.
Sveriges export till Uruguay utgörs i huvudsak av verkstadsprodukter
(73 %). Sverige exporterar även kemiska produkter, plast, papper och
järn- och ståltråd. Mellan 2014 och 2015 ökade den svenska exporten av
livsmedel och drycker till Uruguay kraftigt från 11 till 77 miljoner SEK,
dock sjönk exporten till 14 miljoner SEK under 2016. Exporten av
råvaror och bränslen minskade med 38 %, exporten av hel- och
halvfabrikat sjönk med 3,3 % och exporten av verkstadsprodukter
minskades med 2,1 %.
Mellan 2014 och 2015 minskade Sverige sin import av uruguayanska
livsmedel (-47 %), vilken dock återhämtade sig under 2016 med en
ökning av 12 %, råvaror och bränslen (- 99 %) samt hel- och
halvfabrikat (-52 %). Importen består nu huvudsakligen av nötkött,
frukt och margarin (tillsammans 63 utav 71 miljoner USD). På plats i
Uruguay finns svenska AAK (tillverkar choklad och andra
livsmedelsfabrikat för export), Stora Enso, ABB, Astra Zeneca,
Ericsson, Linde Gas, SKF och Securitas.
2008 omvandlades den finsk-uruguayanska handelskammaren till en
nordisk-uruguayansk. Den svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora
Enso tillsammans med chilenska Arauco investerade 2014 i ett nytt
pappersmassabruk i Uruguay med en årlig kapacitet på 1,3 miljoner ton
(den redan befintliga finska UPM-ägda bruket producerar 1,2 miljoner
ton), den största investeringen någonsin i privat regi i landet. Den
levererar även 70 MW ström till landets elnät och har skapat ca 5000
direkta och indirekta arbetstillfällen.
