Sociala rättigheter för utsatta
EU-medborgare
Andreas Pettersson
Jur. dr.
Umeå universitet
Rättsreglernas
tolkningsprinciper
• Lex superior
– Överordnade regler har företräde framför
underordnande regler
• Lex specialis
– Specialregler har företräde framför allmänna
regler
• Konventionskonform tolkning
– Sveriges internationella åtaganden ska i alla
lägen respekteras och reglerna, i såväl
enskilda ärenden som i allmänhet, ska tolkas
så att Sverige lever upp till sina internationella
åtaganden
2
De sociala rättigheternas
källor
• EU-rätten
– Fördragen, EU-domstolens domar,
förordningar, direktiv
• Sveriges internationella åtaganden
– T ex MOP, BarnK, EKMR, ESK, Europarådets
sociala stadga m fl
• Svensk lagstiftning
– Regeringsformen (exempel på lex superior)
– SoL, SkolL m fl (exempel på lex specialis)
men även t ex
– den kommunala kompetensen enligt KL m fl
– serviceskyldigheten enligt FL m fl
3
Sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare enligt EU-rätten
•
Okränkbar rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom
medlemsstaternas territorier (EFF artikel 20 2. a) (lex superior)
–
•
•
•
•
Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG (lex inferior) ställer upp begränsningar i strid med
fördragets anda, syfte och ordalydelse – förvirrande men borde vara en juridisk
nullitet – används dock av EU-domstolen som argument för att frångå fördraget… (se
t ex C 333/13 Dano vs Jobcenter Leipzig)
All diskriminering på grund av nationalitet är strikt förbjuden (EFF
artikel 18)
Samordningen av sociala förmåner enligt förordning (EG) nr 883/2004
är inte tillämplig på utsatta EU-medborgare och förordningens skydd
mot diskriminering gäller inte utsatta EU-medborgare (C 333/13 Dano
vs Jobcenter Leipzig, C-67/14 Alimanovic vs Jobcenter Berlin Neukölln)
Därmed är EU-rätten ”tyst” vad gäller sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare och medlemsstaternas nationella lagstiftning gäller (C
333/13 Dano vs Jobcenter Leipzig, C-67/14 Alimanovic vs Jobcenter
Berlin Neukölln)
Det innebär i sin tur att den relevanta rätten på området är den fria
rörligheten, diskrimineringsförbudet, Sveriges internationella åtaganden
samt svensk nationell lagstiftning
4
Sveriges internationella åtaganden vad
gäller sociala rättigheter för utsatta
EU-medborgare
• Rätt till socialt bistånd (ESK, Europarådets sociala
stadga, BarnK)
• Rätt till hälso- och sjukvård (ESK, Europarådets sociala
stadga, BarnK)
• Rätt till skolgång (ESK, Europarådets sociala stadga,
BarnK)
• Rätt till respekt för privat- och familjeliv (MOP, BarnK,
EKMR)
• Rätt till skydd för egendom (EKMR)
• Rätt till bostad inkl skydd mot avhysning, trakasserier
och hot (ESK, Europarådets sociala stadga)
• Förbud mot kollektiva utvisningar av utlänningar (EKMR
tprt 4 art 4)
• Rätt till processuella rättsmedel för att garantera att allt
går rätt till (EKMR, BarnK)
5
Förbud mot manipulation och
charlataneri vad gäller rättigheter –
exemplet rätt till utbildning
Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.
Barnkonventionen artikel 28
Att begreppet barnets bästa är flexibelt innebär att det kan tillämpas på ett
anpassningsbart sätt i enskilda barns situation, och att det kan bidra till att
utveckla kunskapen om barns utveckling. Men flexibiliteten kan också ge
utrymme för manipulation. Begreppet har till exempel missbrukats av
regeringar och myndigheter för att rättfärdiga en rasistisk politik, av
föräldrar för att försvara sina egna intressen i vårdnadstvister, och av olika
yrkespersoner som avfärdar bedömningen av barnets bästa som irrelevant
eller oviktig för att slippa göra sig besvär.
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 punkt 34
Avsikten med att bedöma och fastställa barnets bästa är att barnet
fullständigt och faktiskt ska åtnjuta rättigheterna som erkänns i
konventionen och dess fakultativa protokoll, och få utvecklas allsidigt och
fullständigt. Detta ska man ha i åtanke när man väger de olika faktorerna
mot varandra.
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 punkt 82
6
Förbud mot manipulation och
charlataneri vad gäller rättigheter –
exemplet rätt till utbildning
7
Sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare enligt svensk lagstiftning
Diskrimineringsförbuden: (lex superior)
•
Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon
missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med
hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.
Regeringsformen 2 kap 12 §
•
I diskrimineringslagen avses med etnisk tillhörighet: nationellt
eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Diskrimineringslagen 1 kap 5 §
•
Diskrimineringsförbud råder i verksamheter enligt SkolL,
hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet samt
verksamhet inom socialtjänsten m m
Diskrimineringslagen 2 kap 5 och 13 §§
8
Sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare enligt svensk lagstiftning
• Rätt till socialt bistånd: skyldighet för
kommunen SoL 4 kap 1 § + fullständig
handlingsfrihet att hjälpa även utanför
skyldigheten 4 kap 2 §
• Rätt till hälso- och sjukvård: skyldighet
för landstinget ge omedelbar hälso- och
sjukvård Nya HSL 8 kap 4 § + fullständig
handlingsfrihet att hjälpa även utanför
skyldigheten
• Rätt till skolgång: ren skyldighet för
kommunen enligt SkolL 29 kap 2 § 5 p
9
Skollag (2010:800)
7 kap 2 §Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap 2 § andra
stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga
barn.
29 kap 2 §Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses
även den som inte är folkbokförd här men som […]
3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd
av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena
sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, […]
5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Prop 2012/13:58 sid 14 och 15: ”Regeringen delar vidare utredningens
och flera remissinstansers bedömning att en avgränsning i praktiken inte
behövs. De barn som vistas under kort tid i landet har med största
sannolikhet inget behov av utbildning och kommer i mycket liten
utsträckning att göra sådana anspråk. De problem som är förknippade med
att tillämpa en avgränsning överväger därmed de eventuella fördelar som
en sådan avgränsning skulle innebära. Regeringen föreslår därför ingen
avgränsning av målgruppen.”
10
