rep

EU OCH DEN EUROPEISKA IDENTITETEN
Den Europeiska identiteten sammansvetsar nästan 600 miljoner
människor. Den europeiska kulturen är baserad på sådant som
antikens filosofi, kristendomen samt upplysningen. Medlemskapet i
EU delas av cirka 500 miljoner europeer. Unionen exponerar det
gemensamma med symboler som flagga, hymn, registerplåtar mm.
Tanken på ett sammansvetsat, enat Europa är gammal men det
samarbete som resulterat i EU startade först efter det andra
världskriget.
DEFINITIONEN AV EUROPA
Ursprunget antagligen från ett semitiskt språk vars betydelse är
solnedgång
I det antika Grekland uppstod myten om Europa som kidnappades
av Zeus och fördes till Kreta. I Grekland definierades också Europa
som ett område.
Under medeltiden pratade man inte om Europa utan om det
kristna västerlandet
Europeerna enades då av tanken på yttre fiender som man måste
försvara sig mot; vikingar, araber och turkar.
Fr.o.m Nya tiden börjar man definiera Europa som en kontinent
Geografiskt är Europa klart definierat; gränserna är Uralbergen i
öster, det Kaspiska havet, Svarta havet. Medelhavet i söder,
Atlanten i väster samt ishavet i norr.
Var Europas gränser går är en definitionsfråga som delvis är
religiös, delvis politisk, historisk och kulturell
Europeerna utgörs både av de som fötts i världsdelen men också
av de som flyttat in och erhållit ett europeiskt medborgarskap
Europa är diverserat men strävar till enhet
Den kulturella bakgrunden står att finna såväl i antiken som i
Mellan Österns tidiga högkulturer
DEN EUROPISKA IDENTITETENS BAKGRUND
Det grekiska rationella tänkandet, det romerska rättsförfarandet
samt kristendomen
Upplysningens arv, betonandet av individens möjligheter, de
medborgerliga rättigheterna samt demokratin
Tilltron till teknologins möjligheter som uppkom då vetenskaperna
uppkom och industrialiseringen revolutionerade världen
Uppkomsten av en gemensam europeisk identitet försvåras dock
av de europeiska ländernas inbördes rivalitet och strävan efter
egennytta
UTVECKLINGEN AV EUROPA TANKEN
Under upplysningens 1700-tal började man betona det europeiska
Påverkad av den ständiga fientligheten mellan Frankrike och
Storbritannien utvecklade de Saint-Simon tanken på ett
statsförbund och ett europeiskt parlament.
Napoleon eftersträvade en europeisk stormakt under hans ledning
Som en följd av de napoleanska krigen uppstod den moderna
europeiska nationalismen men samtidigt inspirerades man också av
USA och idén om ett Förenade Europeiska Stater. Efter det
italienska och tyska enighetsverken föll denna tanke i glömska för
att ersättas av en allt radikalare nationalistiskt kryddad rivalitet
mellan de europeiska staterna
Tanken på ett förenat Europa dök upp på nytt efter det första
världskriget då det fanns de som uppfattade att de europeiska
nationalstaterna hamnat i kläm mellan Sovjetunionen och USA.
Demokratins motgångar, den världsekonomiska depressionen och
den politiska polariseringen i Europa, som drev världen in i krig,
begravde också alla drömmar om ett intensifierat europeiskt
samarbete
Efter, och på grund av, det andra världskriget, utvecklade
fransmannen Jean Monnet och Robert Schuman tanken om att
krigets mest fundamentala råvaror (kol och järn) skulle undeställas
ett samarbete mellan de krigsförande länderna. Detta samarbete
skulle förhindra krig i framtiden
1952 grundade Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien,
Nederländerna samt Luxemburg den europeiska kol- och
stålunionen.
DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN-BAKGRUND
Efter det andra världskriget skapades kol- och stålunionen, som
byggde på medlemsländernas lagstadgade samarbete
Förutom fredtanken så har unionen också förklarats genom att de
västeuropeiska länderna tvingades samarbeta i den nya situation
som uppstått med Europa ikläm mellan två stormakter
De västeuropeiska länderna intensifierade samarbetet för att
motverka kommunismens och Sovjetunionens expansion
USA uppmuntrade det västeuropeiska samarbetet och
Marshallhjälpen fungerade som ett instrument till en starkare
integration
KRIGENS DESTRUKTIVA INVERKAN PÅ DET EUROPEISKA
SAMARBETET
Krig skapar hat och bitterhet mellan nationer eftersom den
förlorande nationen oftast vill hämnas och få revansch
Territoriella förändringar samt migration splittrar stater
Framförallt de tysk-franska krigen under 1800- och 1900-talen
har skapat oro i Europa
Rivaliteten mellan de europeiska staterna om hegemonin på
kontinenten har fördjupat klyftorna. Även protektionismen,
imperialismen och kapplöpningen om kolonierna bidrog till en ökad
antagonism
KRIGENS KONSTRUKTIVA INVERKAN PÅ DEN EUROPEISKA
INTEGRATIONEN
Som en påföljd av krigena har man utvecklat tankar om att
framtida krig kunde undvikas genom att expandera det europeiska
samarbetet
Inför det Ottomanska väldets expansion på Balkanhalvön
sammansvetsades de Europeiska staterna
Efter de religiöst förankrade krigen (30-åriga) framkastade den
engelska radikalpacifisten William Penn på 1600-talet tanken på en
europeisk union
Napoleon drömde om att ena Europa genom att erövra det
Efter det första världskriget uppstod den första paneuropeiska
rörelsen vars målsättning var ett enat Europa
Efter det andra världskriget uppkom tanken på att knyta
Frankrike och Tyskland ekonomiskt till varandra så att ett framtida
krig skulle vara olönsamt
ETT ENAT MEN OLIKT EUROPA
DEN EUROPEISKA IDENTITETEN
Antikens rationella tänkande, det romerska rättssystemet samt
kristendomen utgör grunderna för den europeiska identiteten
Upplysningens arv, betonandet av individens möjligheter, de
medborgerliga rättigheterna samt demokratin
Tilltron till teknologins möjligheter som uppkom då vetenskaperna
uppkom och industrialiseringen revolutionerade världen
Uppkomsten av en gemensam europeisk identitet försvåras dock
av de europeiska ländernas inbördes rivalitet och strävan efter
egennytta
EUROPEISKHETENS SYMBOLER
 Den europeiska fanan: en cirkel av tolv guldstjärnor mot en
mörkblå bakgrund
 Euron, den gemensamma valutan för den ekonomiska och
valutaunionens medlemmar
 9.5, Europa dagen på unionens födelsedag
 Ode till glädjen, symfonin komponerad av Ludvig van
Beethoven
 Slogan, 'Förenade i mångfalden'.
 Gemensamma pass
 Registerplåtarna för bilar
HUR KUNDE DEN NATIONELLA IDENTITETEN FÖRENAS MED DEN
EUROPEISKA IDENTITETEN?
 Genom att bevara de nationella symbolerna bredvid eu
symbolerna
 Genom att känna stolthet över de nationella symbolerna, men
inte känna som om unionens symboler skulle hota dessa utan
komplettera dem
 EU borde vara synligare i människornas vardag (t.ex. Genom
att underlätta resandet). Ifall unionens agerande inte syns i
medborgarnas vardagsliv så identifierar de sig inte heller med
den
 Den europeiska identiteten förstärks långsamt. I de länder
som grundade unionen är den europeiska identiteten redan
stark samtidigt som ett kritiskt förhålland till unionen är
mindre utbrett än i länder som blivit medlemmar senare.
EU:s VÄRDEGRUND
 Respekten för det mänskliga värdet samt de mänskliga
rättigheterna
 Principerna för demokrati, jämlighet samt frihet
 Rättsstatens ideal
 Social rättvisa
 Ett socialt ansvar samt hjälpandet av de svagare i samhället
I ETT EUROPA EXISTERAR DET FLERA EUROPA
RELIGIÖS SPLITTRING
Europa har ett i huvudsak kristet förflutet, men redan under
medeltiden splittrades den kristna kyrkan i en romersk-katolsk och
en grekisk-ortodox kyrka. Som en följd av reformationen splittrades
kyrkan ytterligare.
OLIKA SAMHÄLLSSTRUKTURER
Europas samhällssystem har varierat. I Väst-Europa har det
romerska rättssystemet och arvet från rättsförfarandet avspeglat
sig i det västerländska näringslivet och de medborgerliga
friheterna. Individens rättsskydd, ett autonomt domstolsväsende
samt rätten till privat egendom utvecklades till en del av det
europeiska.
I Öst-Europa har rättsprinciperna och idéerna om folkmakt
kortare traditioner eftersom makten länge förvaltades av kejsaren,
överklassen och en stram ämbetsmannakår. I Ryssland förblev
individens rättigheter samt friheter förtryckta ända tills
Sovjetunionen splittrades.
EKONOMISK SKILLNAD
Faktum att industrialiseringen inleddes olika tider i väst- och
östeuropa ökade på de ekonomiska skillnaderna. För många
östeuropeiska nationella ekonomier har jordbruket ännu en stor
betydelse. Dessa länders industriella produktion inleddes först på
1900-talet. Utvecklingen efter det andra världskriget ökade
klyftorna i levnadsstandarden.
DEN POLITISKA MAKTFÖRDELNINGEN I EUROPA
a) MONARKIER OCH REPUBLIKER
 De europeiska staterna indelas i huvudsak i monarkier och
republiker
 Gamla europeiska monarkier är t.ex. Storbritanniens,
Spaniens, Danmarks, Norges och Sveriges. I dessa har man
övergett den monarkistiska traditionen och regenten innehar
enbart formell makt
 Den största delen av de europeiska länderna är republiker, där
det högsta beslutsfattandet innehas av folrepresentationen.
Det existerar skillnader i presidenternas makt. T.ex så har
presidenten i Frankrike fortfarande omfattande makt, medan
Tyskland leds av en förbundskansler och presidentend
maktbefogenhetr är mycket kringskurna.
b) FEDERAL- OCH ENHETSSTATER
 Staterna kan också indelas i federalstater eller enhetsstater.
En federalstat består av flera delstater, vars autonomi är
neddtecknad i nationens konstitution. Dylika europeiska
federalstater är Tyskland, Belgien, Schweitz, Österrike,
Ryssland och Bosnien och Hertsegovina. De flesta europeiska
länder är enhetsstater, men det innebär inte att statsmakten
skulle få besluta om allting. T.ex. Finland är en enhetsstat,
men kommunerna har stor lokal beslutanderätt (Åland har
självstyre)
 Parlamentarismen, ett av demokratins karaktärsdrag, förenar
de europeiska länderna. Parlamentarismens princip
härstammar från det medeltida England där dess nutida form
utvecklades under 1800-talet.
c) OLIKA VALSYSTEM
 I de europeiska länderna använder man sig av olika
valsystem, varför partistrukturerna och regeringsbildandet
skiljer sig från varandra. I de länder där man använder sig av
majoritetsval, såsom i Storbritannien, har det vanligtvis bildats
ett tvåpartisystem. I länder där man använder sig av ett
proportionellt valsystem, såsom i Finland har man ett
flerpartisystem.
d) ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR
 I den senaste expansionen av den Europeiska unionen blev
forna sovjetsatelliter medlemsstater. I dessa hade man använt
sig av ett enpartisystem och åsiktsfrihet tolererades inte
nästan alls. I dessa pågår en demokratiseringsprocess.
VARFÖR OCH HUR SKILJER SIG ÖST- FRÅN VÄSTEUROPA?
EKONOMISKA SKILLNADER
Länderna i Öst Europa är fattigare. Länderna industrialiserades
senare än länderna i väst.
Länderna var socialistiska (1945-1991) och under denna tidsepok
var den ekonomiska tillväxten svagare än i de väst europeiska
länderna.
Många av de Öst-Europeiska länderna led stora förluster under
det andra världskriget och tvingades betala omfattande
krigsskadestånd till Sovjetunionen, samtidigt som de av politiska
orsaker inte kunde ta emot Marshallhjälpen eller erhålla krediter
frän väst.
De ekonomiska skillnaderna avspeglar sig på den samhälleliga
infrastrukturen. Vägnät, avfallshantering och service är i sämre
skick.
POLITISKA SKILLNADER
Det demokratiska fundamentet är svagare i de Öst-Europeiska
länderna (men stora skillnader mellan länderna existerar).
Flera av länderna i östra Europa blev självständiga först efter det
första världskriget (men Tyskland uppkom också så sent som 1871)
I de flesta Öst-Europeiska länderna överlevde inte demokratin
utan de förvandlades till diktaturer under mellankrigstiden.
SKILLNADER I EUROPEISKA SEDVANEKULTURER (JMF
NORRA MED SÖDRA EUROPA)
KÖNSROLLER
I norra Europa är kvinnor mer självständiga än i söder.
Könsrollerna är inte så traditionsbundna som de varit. Kvinnornas
självständiga roll i arbetslivet är självklar. Den offentliga sektorn
upprätthåller ett dagissystem som stöder kvinnornas självstighet.
Kvinnosaksrörelsen är starkare och kvinnor återfinns i framträdande
positioner. T.ex. Så har Finland haft eller har en kvinna som
president, statsminister, Riksdagens talman samt chef för Finlands
bank.
I södra Europa existerar en mera traditionell patriarkalisk
samhällsstruktur i vilken mannen är familjens försörjare och
överhuvud.
TIDSANVÄNDNING
I norra Europa har tidsanvändningen varit effektivitetsinriktad. I
Södra Europa följer man inte lika noggrannt tidtabeller och avtalade
tider utan en slags 'siesta kultur' har varit kännetecknande.
Tidsstress har undvikits och familj och släkt har prioriterats framom
arbete. I norra Europa har det varit tvärtom då släkt och t.o.m
familj har blivit sekundärt i jämförelse med arbete. (religiöskulturell
skillnad sedan reformationen)
FAMILJENS ROLL
I norra Europa har en individualistisk kultur varit framträdande
medan en mera kollektiv kultur utvecklats i de södra delarna.
I södra Europa bor barnen hemma längre, t.ex. I Italien är det
fortfarande vanligt att man inte flyttar hemifrån döre man gifter sig
och bildar eget hem. I Finland täremot är det relativt vanligt att
barnen flyttar hemifrån redan efter grundskolan eftersom studierna
är förlagda på en annan ort.
I Norden är det den offentliga sektorn som upprätthåller
dagisverksamheten medan det i södra Europa ofta upprätthålls av
kyrkan eller med frivillighetsarbete.
Delvis p.g.a detta så har nativiteten sjunkit i södra Europa så att
den är högre i norr. (Fertilitetssiffrorna 2006; Grekland 1,4 , Italien
1,3 , Spanien 1,6 medan Finland 1,8 , Sverige och Norge 1,9)
DEN EUROPEISKA UNIONENS VERKSAMHET
VAD GÖR DET EUROPEISKA RÅDET (TOPPMÖTET)?
EU:s viktigaste beslutfattande organ. Fatter de stora
linjedragningarna, vilka sedan förvandlas till t.ex. lagar i andra
organ
Definierar riktlinjerna för unionens utveckling
Gör betydelsefulla politiska initiativ för att utveckla unionens
verksamhet
Fattar vanligtvis besluten i endräkt
EU:s predsident leder mötena
EU:s utrikesminister representerar EU gentemot andra nationer
VAD GÖR MINISTERRÅDET?
Stiftar lagar, vanligtvis tillsammans med parlamentet
Godkänner EU:s årliga budget samt övervakar, tillsammans med
parlamentet, att den uppfylls
Ser till att medlemsstaternas finanspolitik följer de principer som
fastställts av unionen
Gör internationella avtal mellan EU och andra länder eller
internationella organisationer
Utvecklar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i
enlighet med de riktlinjer som dragits upp av Europa rådet
Övervakar, tillsammans med parlamentet, lagstiftningen samt
budgetens uppfyllande
MINISTERRÅDETS ARBETSFORMER
I ministerrådets möten deltar alltid en minister från varje
medlemsland, vilken minister beror på ärendets karaktär så att
miljöministern representerar landet ifall det faller innanför den
ministerns område
Ärendets karaktär avgör alltså vilken minister som deltar. Fastän
ministerrådet består av regeringsrepresentanterna från de olika
medlemsländerna så är det till sin karaktär ett övernationellt
organisationer
Ministerrådet samlar sig idag i nio olika former och har
sammanlagt cirka 60 möten per år
Trots de olika sammansättningarna finns bara ett ministerråd,
vilket avspeglar sig bland annat på att i samband med
beslutfattandet meddelas inte sammansättningen som fattat
besluten
Generalsekretariatet förbereder ministerrådets sessioner och
ombesörjer att de lyckas
Varje EU-land fungerar i tur och ordning som ordförande i rådet
under ½ års intervaller. Uppgiften är att ombesörja för rådets
agenda och fungera som ordförande under alla möten.
Ordförandelandet bidrar till beslut angående lagstiftningen samt
politiska beslut. Ordförandelandet skall också sträva efter att uppnå
medlingsuppgörelser mellan medlemsländer
Rådet fattar beslut genom omröstning. Ju större
befolkningsmängd ett land har desto fler röster har landet.
Rösterna är ändå fördelade så att det är till de mindre ländernas
fördel.
Rådets beslut måste vara enhälliga i särskilda, känsliga frågor.
Dessa är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, skattesamt asyl- och immigrationspolitiken. Varje medlemsland har
vetorätt i dessa frågor. I de flesta frågor fattas besluten ändå
genom kvalificerad majoritet.
Coreper (efter det franska namnet Comité des représentants permanents) , de ständiga
representanternas kommitté, har till uppgift att förbereda
rådsmöten på ministernivå.
I Coreper företräds medlemsstaterna av sina ständiga
representanter, det vill säga av ambassadörerna vid de ständiga
representationerna i Bryssel.
KOMMISSIONEN
VAD GÖR DEN?
Ensam om att avge lagpropositioner till parlamentet och
ministerrådet.
Förverkligar de beslut som fattats av ministerrådet och
parlamentet. Handhar vardagens förvaltning.
Övervakar, tillsammans med domstolarna, att medlemsländerna
efterföljer grundfördragen samt lagarna.
Leder och övervakar unionens ekonomi, medelsförvaltning.
Representerar unionen i internationella sammanhang t.ex. genom
avtal mellan unionen och andra länder.
HUR ARBETAR KOMMISSIONEN?
Kommissionens medlemmar, kommissionärerna, har ansvaret
över ett givet politiskt delområde t.ex. jordbruket eller
konkurrenspolitiken.
Kommissionen samlas vanligtvis 1 gång per veckan i Bryssel.
Ansvarig kommissarie presenterar de frågor som finnns på
mötesagendan. Kommissionen fattar tillsammans besluten.
Generalsekretariatet ansvarar för verksamhetens koordination i
kommissionen. Det leds av en geeralsekreterare, som är direkt
ansvarig inför kommissionens ordförande.
Kommissionens personal är indelad i avdelningar.
Huvudavdelningarna ansvarar för ett visst politiskt delområde, och
deras generaldirektörer är ansvariga inför en viss kommissarie.
Det är huvudavdelningen som i praktiken sammanställer
lagstiftningsförslagen, men förslagen blir officiella först när
kommissionen har godkännt dessa.
Kommissionen fattar sina beslut genom majoritetsförfarandet.
Ifall minst 14 kommissarier av 27 förespråkar ett förslag, så
godkänns detta av kommissionen som sedan utan förbehåll stöder
förslaget.
Efter detta överlämnas förslaget för övervägande till ministerrådet
och EU parlamentet.
VAD GÖR EUROPA PARLAMENTET?
Stiftar lagar, oftast tillsammans med ministerrådet
(samrådsförfarandet)
Godkänner EU:s budget tillsammans med ministerrådet.
Övervakar att budgeten uppfylls.
Godkänner kommissionens ordförande samt kommissionärerna
efter en intervjurunda.
Kan väcka misstroendevotum gentemot hela kommissionen
(vilket kräver 2/3 kvalificerad majoritet) och upplösa hela
kommissionen. (Parlamentarismens princip på EU nivå,
kommisionens demokratiska övervakning). Enskilda
kommissionärer kan inte avskedas.
Kan ställa skriftliga och muntliga spörsmål gällande
kommissionens eller ministerrådets verksamhet.
Godkänner EU:s internationella avtal (såsom tullunioner) och nya
medlemsstater till EU.
HUR ARBETAR PARLAMENTET?
Parlamentets arbetsformer inkluderar 2 huvudsakliga skeden:
förberedelse inför samt generalförsamlingen.
Parlamentsledamötena förbereder generalförsamlingen i olika
utskott, vilka det finns 20 av. Utskotten är specialiserade inom en
viss EU verksamhet och de förbereder motioner för
generalförsamlingen.
Ärenden behandlas också inom de politiska grupperingarna.
Generalförsamlingarna hålls vanligtvis i Strasbourg (1
vecka/månad) och ibland i Bryssel (endast 2 dagar). Under
generalförsamlingarna behandlar parlamentet föreslagen
lagstiftning och röstar om korrigeringar, innan man besluter om
hela laginnehållet.
På agendan kan också förekomma rådets eller kommissionens
information eller frågor gällande EU eller händelser i den övriga
världen.
VILKA ÖVRIGA VIKTIGA INSTITUTIONER INGÅR I EU?
EU:s DOMSTOL
Övervakar att EU lagstiftning efterföljs i alla medlemsländer.
Övervakar, att rättstolkningen genomförs likvärdigt inom hela EU
Besluter i vissa ärenden då medlemsstater eller unionen och dess
institutioner dragits inför rätta.
Avgör i tvister som gäller maktfördelningen inom unionen.
REVISIONSRÄTTEN
Övervakar användandet av unionens ekonomiska tillgångar.
EUROPAS EKONOMI- OCH SOCIALKOMMITTÉ
Ger utlåtanden om förordningsförslag
Fugerar som länk mellan medborgare och unionens
verksamhetsorgan.
REGIONKOMMITTÉN
Ger utlåtanden i lokala viktiga frågor
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
Leder euroområdets penningpolitik
EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
Beviljar lån bl.a. till att bygga upp infrastrukturen.
EUROPAS JUSTITIEOMBUDSMAN
Behandlar och avgör besvär som väckts av medborgare.
MAKTFÖRDELNING, INVERKAN OCH MEDBORGARSKAP I DEN
EUROPEISKA UNIONEN
VILKA RÄTTIGHETER INGÅR I EU-MEDBORGARSKAPET?
En finländsk medborgare är samtidigt en EU-medborgare.
Den viktigaste rättigheten är kanske den fria rörligheten. Den
inbegriper möjligheten att arbeta, bo och studera i vilket av
unionens land som helst i 3 månader utan någon som helst
registrering.
Varje EU medborgare har rätt till socialskydd i det land hon bor i.
En arbetslös finländare kan alltså åtnjuta arbetslöshetsunderstöd i
Spanien, ifall hon är där i egenskap som arbetssökande. Nivån för
arbetslöshetunderstödet bestäms utgående från landet man bor i.
En anmärkningsvärd rättighet är rätten att rösta samt kandidera i
EU parlaments val och kommunalval i vilket medlemsland som
helst, där man är bosatt även om man inte är medborgare i landet
ifråga.
Man har rätt till beskydd och konsulhjälp i vilket medlemsland
som helst, även om det egna landet inte har representation i
landet.
Varje EU medborgare kan vända sig till Europaparlamentets
utskott för framställningar i frågor som berör unionens verksamhet
samt den person som initierat framställningen. Man kan också
klaga på de nationella myndigheternas verksamhet.
EU medborgare har rätt att klaga till EU:s justitie ombudsman
angående EU:s beslut eller verksamhet. Den europeiska
ombudsmannen har till uppgift att undersöka klagomål om
missförhållanden i EU:s institutioner och organ. Förra året kom 3
406 klagomål in till ombudsmannen.
Ifall en miljon EU medborgare reser ett initiativ så måste det
behandlas som en normal lagproposition.
PÅ VILKA OLIKA SÄTT KAN EN MEDBORGARE FÖRSÖKA INVERKA
PÅ EU?
 Då kommissionen förbereder lagpropositioner, så offentliggörs
t.ex. Direktivförslag på internet. Medborgare kan bekanta sig
med förslagen och ge respons till kommissionen.
 Med jämna mellanrum anordnar kommissionen offentliga
möten, till vilka centrala aktörer inbjudes.
 Det är möjligt att ge respons till de myndighetyer som
ansvarar för de nationella förberedelserna.
 Man kan också förmedla sina åsikter till medlemmarna i EU
parlamentets ekonomiska- och sociala komittén eller
regionalkommittén.
VILKA PROBLEM UPPLEVER MAN INOM DEN EUROPEISKA
UNIONEN ATT EXISTERAR I FÖRVERVERKLIGANDET AV
DEMOKRATIN.
PROBLEM; Bristfällig demokrati
FÖRKLARING; Då man talar om unionens demokratiproblem
använder man sig av begreppet bristfällig demokrati. Med det
syftar man på , hur EU aktörernas folkrepresentation är
otillräcklig. Man uppfattar också att beslutsfattarna är
alienerade från vanliga medborgare.
PROBLEM; Verksamhetsstrukturen invecklad
FÖRKLARING; Medborgarna anser att unionens
verksamhetsstruktur är för invecklad. Man anser också att
aktörerna inte är intresserade av att lyssna på medborgarnas
åsikter om frågeställningar.
Finländarna upplever att Finland lyckats dåligt i att driva sina
intressen inom EU. Det minimala inflytandet upplevs som ett
problem i alla små medlemsländer.
PROBLEM; Maktfördelningen mellan de stora och de små
medlemsländerna.
FÖRKLARING; Meddborgarna upplever att de stora
medlemsländerna ha ett övertag inom unionen som expanderar.
Maktfördelningen mellan de stora och de små medlemsländerna är
ett besvärligt problem.
PROBLEM; Parlamentarismen fungerar inte ordentligt.
FÖRKLARING; Ett stort problem i unionen är också att den
politiska ansvarigheten, eller parlamentarismens princio inte
utvecklats i tillräckligt hög grad. Parlamentet har visserligen
tilldelats möjligheten att framlägga misstroende gentemot
kommissionen och avskeda den. Parlamentet har generellt
begränsade möjligheter att delta i unionens beslutsfattande.
PROBLEM; Medborgarnas roll i unionen är minimal.
FÖRKLARING; Röstdeltagandet i EU:s parlamentsval är
ljummet. Medborgarna upplever, att besluitsfattarna gör sina beslut
oberoende hur de röstar. Många är även EU kritiska och vill inte ens
stöda unionens existens genom att delta i valen genom att rösta.
Medborgarnas roll kunde förstoras genom referendum eller olika
offentliga möten eller aktiveringstillfällen.
FINLAND OCH EU
HUR HAR MEDLEMSSKAPET INVERKAT PÅ FINLAND?
Utrikespolitisk ställning:
* Finlands neutralitet upphörde, eftersom EU har en gemensam
utrikes-och säkerhetspolitik.
* Finland flyttades bort från det av Rysslands influerade området
till en del av det gemensamma Europa som inverkade på Finlands
ställning.
* Medlemsskpaet har förstärkt Finlands internationella ställning.
Ekonomisk inverkan:
* Den finska ekonomin steg efter medlemsskapet mycket snabbt
vilket kan sägas bero delvis på medlemskapet.
*Medlemsskapet i EMU ledde till att man övergick från mark till
euro.Finland är ändå med och gör beslut.Vi anpassar inte enbart
oss efter besluten.
*Inverkningarna på jordbruket har varit stora: små jordbruk har
försvunnit och landsbyggden har avfolkats.Finland har även gått
miste om sin rätt att bestämma om understöd som betalas åt
jordbrukare.
Riksdagens, regeringens och presidentens ställning:
* Riksdagens lagstiftningsmakt har reducerats eftersom många
lagar som berör Finland görs på EU-nivå. Visserligen kan riksdagen
inverka på ministerrådets och kommisssionens lagförslag i
beredningsskede.
*EU-medlemsskapet ledde till att man i Finland förnyade
grundlagen år 2000. Det fanns ett behov att bygga upp ett liknande
system som i övriga EU-länder, där statsministern leder Europapolitiken. Man kan alltså säga att delvis tack vare medlemsskapet
så minskade man på presidentens makt och statsministern och
regeringens makt förstärktes.
HUR HAR FINLANDS EU-POLITIK VARIT?
*Finland har strävat till att vara aktiv. Detta accentuerades under
Lipponens åttaåriga(1995-2003) statsministerperiod. Under
Vanhanens tid(2003-2010) följde man en mera försiktig linje.
*Tackvare sin aktivitet har Finland fått synlighet och har även
lyckats inverka på saker mera än vad vi hade gjort om vi hade följt
en passiv politik.
*Den aktiva linjen inträffade under en period då Finland fungerade
som ordförandeland 2 gånger(1999,2006). T.ex. lyckades man
1999 lösa Kosovokrisen.EU hade en stor roll i detta.
*En aktiv EU-politik är lönsamt för Finland eftersom man då kan
inverka på saker redan i deras förberedande skede.
*Finlands nytta i unionen påverkas främst av Finlands
regering.Europarlamentarikernas roll när det gäller att gynna
Finland är betydligt mindre.
*Under Europa-rådets möten(toppmöten) har Finland haft en s.k
tallriksproblematik.Ibland har vi representerats av statsministern
ibland av presidenten och ibland av bägge.Detta har kunnat ge en
oklar bild av Finland.
*Som ett litet land har Finland varit tvungen att ge vika för starkare
länders vilja. Å andra sidan försöker Finland att samarbeta med
liksinnade medlemmar för att få igenom viktiga beslut.
VAD ÄR REGERINGENS ROLL I BEHANDLINGEN AV EU-FRÅGOR?
*Regeringen bestämmer hur EU-frågorna i Finland föbereds och
vilka slags åtgärder man bör skrida till.
*Inom regeringen förbereds EU-frågorna i EU-ministerutskottet, där
de centrala linjedragningarna görs.
*Regeringen ger råd åt Finlands EU-ambassadör, när denna är på
väg till viktiga EU-förhandlingar.
VAD ÄR RIKSDAGENS ROLL I BEHANDLINGEN AV EU-FRÅGOR?
*Regeringen bereder inte alla EU-frågor ensam, utan en del kräver
riksdagens godkännande. Frågorna är sådanna som riksdagen
skulle besluta om ifall Finland inte skulle höra till EU.
*Stora utskottet är ett EU-utskott, som hör ministrar om viktiga
kommande frågor (där riksdagsledamöterna kan begära hjälp av
ministrar beträffande egna önskemål).
*Statsministern informerar riksdagen före Europa-rådets möte
samt efter mötet.
*Riksdagens roll är inte formell,eftersom riksdagens utstakade linje
binder de finska ministrarna under EU-förhandlingarna.
PÅ VILKET SÄTT KAN FINLAND FÖRSÖKA PÅVERKA I EU?
Generellt:
*Som ett litet medlemsland kan Finland göra ytterst litet, därför är
det viktigt att alliera sig med andra länder för att få speciellt viktiga
frågor igenomkörda.
*En del av besluten kräver enhällighet, vilket betyder att även ett
litet land kan förhindra beslut.
*Finlands regering och övriga representanter bör vara aktiva i all
EU-politik. Det är även viktigt att sträva efter EU:s s.k hårda kärna
dvs försöka på positioner inom de viktigaste organen.
*Det är viktigt att, de finska ministrarna följer en gemensam linje
under olika förhandlingssituationer.
*Genom att bygga upp personliga relationer med övriga staters
ledare underlättas påverkningsmöjligheterna.
*Då Finland har fungerat som ordförandeland har man kunnat
påverka beslut ganska bra.
I ministerrådet:
*För att kunna inverka på EU-lagstiftningen bör finländarna vara på
alerten från början. Det lönar sig att inverka på en lag i det skede
då den förbereds i kommissionen, för då kan man ännu inverka på
den.
*När kommissionen har gett sitt lagförslag, placerar
ordförandelandet den i något av ministerrådets arbetsgrupper (ca
200).Finland kan genom dessa arbetsgruppers representanter
bekanta sig och ta del av beslutet.Den största delen av
lagförslagens sakinnehåll avklaras redan i arbetsgrupperna.
*Förslagen som förberetts av arbetsgrupperna flyttas efter detta
tillde ständiga representanternas kommitté (COREPER).Finlands
representant agerar enligt regeringens skriftliga direktiv men har
dock en aning spelrum.Representanten måste veta exakt vilken
Finlands EU-linje är eftersom det annars kan vara svårt att få
igenom det egna landets krav.
*Under ministerrådets möte gör ministern ett beslut för Finlands
del, som borde följa de förhandlingsdirektiv som regeringens EUministerutskott och riksdagens stora utskott har uppställt.
I parlamentet:
*Trots att de finska europarlamenterikerna arbetar officiellt som en
del av europartierna, kan de med sin egen aktivitet och samarbete
köra Finlands viktiga saker
tillsammans med andra länders meppar.
*Mepparna hör till någor utskott, där de försöker inverka på diverse
frågor.Om en finsk mep lyckas bli en del av ett utskotts
ordförandeskap, växer möjligheterna att påverka.
*En mepps påverkningsmöjligheter beror mycket på hur
inflytelserik hans/hennes politiska grupp är och hur mycket
förtroende och inflytande personen ifråga har uuppnått.
*Det är lönsamt för de finska mepparna att idka samarbete samt
att försöka påverka som en dela v en större grupp.Det avgörande
är, hur bra mepparna kan sin sak samt hur väl de lyckas bygga upp
personliga nätverk.
*Också finska företag och föreningar strävar att genom lobbning
försöka påverka viktiga sakers genomförande.
VILKEN ÄR REGIONPOLITIKENS ROLL INOM EU?
*Grundtanken inom regionpolitiken är att förflytta resurser till
unionens fattiga områden.
*EU har speciellt efter de senaste utvidgningarna delat i olika
områden beträffande inkomster och ekonomiska möjligheter.
*Att minska på levnadstandarsklyftan mellan de olika områden är
en utmaning för regionpolitiken och med denna politik försöker man
uppnå en så ekonomisk jämlik situation som möjligt.
*Med hjälp av regionpolitiken för man fram en bättre solidaritet
mellan olika områden samt även en ekonomisk integrering, vilket
gynnar hela unionen.
*Regionpolitik handlar också om gemensamt ansvar eftersom man
med de stöd som ingår i denna politik hjälper fattigare
medlemsstater och områden att lösa sina problem.
*Tack vare regionpolitiken kan människor klara sig i sina
hemtrakter utan att behöva flytta bort för att få ett bättre liv.Detta
förhindrar uppkomsten av sociala problem såväl i landet man flyttar
ifrån samt i landet man flyttar till.
EU:S UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK
Europas integrering blev märkbart djupare under 1990-talet.Brevid
det ekonmiska samarbetet kom det politiska samarbetet.Unionen
har en gmensam utrikes-och säkerhetspolitik,vilken är orsaken till
att Finland inte längre är ett neutralt land.Men i hurudanna frågor
idkar man ett säkerhetspolitiskt samarbete? Vilket är unionens
förhållande till USA och övriga världens viktiga politiska aktörer?
HUR SER EU:S SÄKERHETSPOLITIK UT?
*Varje medlemslands egna säkerhetspolitik består av utrikespolitik
och landets försvar.
*Unionens säkerhetspolitik har ingen försvarspolitik sådan som
medlemsländerna har, men man har beredskap för olika hot och
problem, t.ex. militära konflikter, terrorism, ekonomisk recession,
sjukdomar, kriminalitet och miljöproblem.
*Unionens säkerhetspolitik är klart och tydligt en samfundspolitik
:medlemsstaterna samarbetar och gör gemensamma beslut.
*2003 publicerade unionen sin säkerhetsstrategi, enligt vilken
utmaningarna är globaliseringen, gränsernas öppnande och övriga
problem såsom regionala kriser, smittosamma sjukdomar,
befolkningsrörelserna samt beroendeskapet av energi. Det värsta
hotet är ifall massförstörelsevapen hamnar i terroristers
händer.2009 uppdaterades säkerhetsstrategin.
*Säkerhetspolitikens mål är unionens gemensamma värderingar,
säkrandet av fördelarna och oavhängigheten, en förstärkning av
unionens och dess medlemsstaters säkerhet samt fred och ett
säkerställande och förstärkande av den internationella säkerheten.
*Förebyggande av uppkomsten av konflikter är en av unionens
viktigaste mål. Den viktigaste metoden har varit upprättandet av de
snabba insatsstyrkorna. På detta sätt har man kunnat hjälpa
målområdet direkt t.ex. med hjälp av pengar.
HUR HAR MAN KOMMIT TILL DEN NUVARANDE
SÄKERHETSPOLITIKEN?
Unionens gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik har byggts upp
i samband med Maastricht avtalet(1992) och har vidareutvecklats i
Amsterdam(1997), Nice(2001) och Lissabon(2007) avtalen.
Maastricht avtalet
*gav en möjlighet att utveckla säkerhetspolitiken, men
möjliggjorde inte ännu unionen att agera i utrikespolitiska kriser.
T.ex. i Jugoslaviens inbördeskrig kunde EU-länderna enbart ingripa
som en del av FN:s säkerhetsstyrkor eller som en del av
Natostyrkorna.
Amsterdam avtalet
*man förstärkte och klargjorde unionens säkerhetspolitiks
förberedande arbete, beslutsfattandet och verkställande. Samtidigt
upprättades för unionens gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik
en högre tjänst. Samtidigt kom man överens om att utveckla
beredskapen för unionens krishantering.
Nice avtalet
*man förstärkte uppgiften för kommittén som handhar frågor om
politik och säkerhet att sköta självständigt om försvarspolitiken och
operationer som rör krishanteringssituationer.
Helsingfors mötet
*1999 godkändes en plan om egna krishanteringstrupper, vars
styrka var ca 60 000 soldater. För denna styrka uppställer varje
medlemsland egna avdelningar enligt landets resurser. Från år
2007 är en del av trupperna snabba insatsstyrkor som kan skickas
till ett krisområde omedelbart.
Lissabon avtalet
*man upprättade unionens tjänst för utrikesfrågor(utrikestjänst)
som leds av EU:s utrikestjänsters och säkerhetspolitiska frågors
höga representant eller EU:s utrikesminister(Catherine Ashton).
HUR SYNS EU:S NUVRANDE UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK I
PRAKTIKEN?
*Unionen använde för första gången sin beredskap i det f.d
Jugoslavien. År 2003 användes en styrka på 500 poliser bestående
av EU:s polisavdelning som ansvarade för FN:s internationella
polistruppers uppgifter i Bosnien-Hertsegovina.
*EU:s första militära krishanterings operation utanför Europa
förverkligades på sommaren 2003 i Kongos demokratiska republik.,
för att FN skulle kunna fortsätta sin fredsbevarande operation.
*EU:s första storskaliga militära krishanteringsoperation
genomfördes i Bosnien-Hertsegovina år 2004, när EU-trupperna tog
huvudansvaret efter fredsfördraget i Daytona(1995) för att
upprätthålla säkerheten och stabiliteten i landet.
*I början av 2008 inledde EU sin tredje krishanteringsoperation i
Afrika i Tchad och mellan Afrikas republik. Operationen är en del av
FN:s förordade mångfördelade internationella närvaro på detta
område och med detta försöker man hindra Darfur krisen att sprida
sig till grannländerna.
*I december 2008 startade EU sin första havsbetonade
krishanteringsoperation för att hindra sjöröveri vid Somaliens
kuster.
HUR GÖRS BESLUTEN INOM DEN GEMENSAMMA UTRIKES-OCH
SÄKERHETSPOLITIKEN?
*Ministerrådet bestämmer om den gemensamma utrikes-och
säkerhetspolitiken.
*Besluten måste vanligtvis vara enhälliga.
*De egentliga praktiska besluten görs inom ministerrådet i rådet
som bestämmer om de gemensamma frågorna och utrikesfrågor.
Rådet bestämmer om frågor som kräver EU:s omedelbara
agerande. Sådana kan vara krishanteringsoperationer eller
humanitära katastrofer.
*Rådet består av medlemsstaternas utrikesministrar och de samlas
ca 1gång i månaden. Vanligtvis agerar EU:s ordförandelands
utrikesminister som rådets ordförande.
*Kommissionen har förslagsrätt inom den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitikens område. Den deltar i beslutens
förberedande samt gör budgeten.
*EU parlamentet har rätt att bli hörd i frågor som hänger ihop med
den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken.
*Ordförandestaten representerar unionens gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiska frågor samt står för verkställandet av
besluten.
VARFÖR UPPFATTAS DEN GEMENSAMMA UTRIKES –OCH
SÄKERHETSPOLITIKEN I MEDLEMSSTATERNA SOM EN SVÅR
FRÅGA?
*Utrikes-och säkerhetspolitik har ofta uppfattas som en
självständig stats egna frågor.
*Att ge beslutsfattandet till en övernationell aktör uppfattas som
det egna verksamhetsfältets beskärande.
*Till säkerhetspolitiken hör många öppna frågor och rädslor, t.ex.
kan man bli indragen i krig på befallning av unionen.
*Många unionsstater har ett krigiskt förflutet och det kan ge
upphov till attitydsproblem.
*Å andra sidan hör många EU-länder till Nato, så ett
säkerhetspolitiskt samarbete är bekant för dessa stater.
VILKEN ÄR FINLANDS ROLL I UNIONENS SÄKERHETSPOLITIK?
*Finland har betonat starkt en utveckling och förstärkning av
unionens gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik.
*I Finland anser man att en utvidgning av EU och Nato har
förstärkt stabiliteten och ökat demokratiutvecklingen samt de
politiska och ekonomiska förnyelsernas framfart.
*Fast Finland inte är Natomedlem, anser man att Natosamarbetet
är viktigt. Detta accentueras specifikt inom fredskompanjonskapet.
*Finland var med och gjorde förslaget om unionens
krishanteringstrupper som godkändes i Helsingforsmötet 1999. I
riksdagen godkändes en lag om militära krishanteringstrupper
2006.
*Finland har utbildat trupper för krishanteringsuppgifter. 2007-2008
var en finsk avdelning i dejoureringstur för de snabba
insatsstyrkorna.
*I Finland anses deltagandet i internationella krishanteringsuppdrag
som en central del av vår utrikes och säkerhetspolitik. Finland anser
att försäkrande om säkerheten i världen också ökar säkerheten i
Finland.
*Finland har inte deltagit i alla EU-operationer vilket har kunnat
föranleda undran i andra medlemsländer. Varje land har ändå en
egen beslutanderätt ifall man bör delta i operationer eller ej.
HURDANA FAKTORER INVERKAR PÅ EU:S UTRIKESFÖRHÅLLANDEN?
*Unionen har intressen som de för fram runt hela världen.
FÖRHÅLLANDET TILL FN OCH NATO
*EU behöver för sina egna krav någon som rättfärdigar dess beslut
och får det via FN.
*För FN:s del är det en central fråga att unionen har utvecklat sina
egna krishanteringstrupper. I FN:s grundstadga finns nämnt en
möjlighet att försäkra sig om regionala grupper t.ex. i
krishanteringsfrågor. Därför erbjuder EU denna möjlighet vid sidan
om USA och Nato.
*En annan central samarbetspartner för unionen är Nato. EU:s och
Nato:s samarbete är mycket intensivt.
FÖRHÅLLANDET TILL USA
*EU och USA är för tillfället de viktigaste politiska och ekonomiska
aktörerna.
USA är unionens viktigaste handelskumpaner, och representerar i
stora drag liknande värderingar som unionen.
*USA har från första början stött integreringen. EU och USA binds
även samman av Nato-medlemskapet och ett gemensamt
bekymmer om terrorismen och hur man bör agera mot den.
*EU och USA delar inte alltid samma åsikter. De har haft
handelstvister samt beskyllt varandra för karteller eller skyddandet
av det egna ekonomiska området. De klaraste tvisterna har dock
handlat om utrikespolitik. USA:s sätt att använda sig av styrka och
ensidig beslutanderätt för att lösa kriser har inte uppskattats av alla
EU:stater.
*USA:s utrikespolitik blev mjukare när Barak Obama blev vald till
president 2008. Förhållandet till Europa, den islamska världen och
Ryssland blev varmare.
FÖRHÅLLANDET TILL RYSSLAND
*Rysslands föregångare Sovjetunionen var under kalla kriget i
praktiken EU:s motståndare. Ryssland har förhållit sig motstridigt
till unionens utvidgning delvis pga historiska skäl, och Ryssland har
även varit emot en utvidgning. Ryssland uppfattar unionen som en
rival som utvidgas till dess egna gamla områden.
*Unionen har utvecklat sitt förhållande till Ryssland och de forna
satellitstaterna med hjälp av specialavtal. Unionens och Rysslands
gemensamma intressen är samhällelig stabilitet, energi och
konkurrens. Gemensamma hot är kriminalitet, människohandel,
illegal invandring och terrorism.
*Trots gemensamma intressen finns det även problemområden.
Unionen är t.ex. orolig över marknadsekonomins förverkligande i
Ryssland men det svåraste området är människorättsfrågor. Även
enskilda medlemsstater har haft problem med Ryssland.
FÖRHÅLLANDET TILL ASIEN
EU har riktat mot Asien starka ekonomiska intressen. Området ses
dels som en ekonomisk rival dels som ett oerhört marknadsområde.
EU-länderna är viktiga investerare på Asiens marknad. Dessutom
har unionen strävat att medla i områdets politiska konflikter. Å
andra sidan har unionen i många frågor glömt sin egen värdighet
och blundat för t.ex. Kinas människorättsfrågor. Kina är en
ekonomiskt viktig handelspartner för Europa och därför har
människorättsfrågor ibland fallit i glömska.
*Unionens viktigaste samarbetsform med Asien är år 1972
upprättade samarbetet med Sydostasiens länder(ASEA). Nuförtiden
har samarbetet utvidgats och förändrats till ASEM(Asia-Europe
meeting). Dess mål är att ge en öppen diskussion mellan
statsöverhuvudena.
EU:S FRAMTID
EU har utvidgat på 2000-talet märkbart. Antalet medlemsstater har
redan nästan fördubblats. De nya medlemsstaterna är fattigare och
mindre utvecklade än de äldre medlemsstaterna, så utvidgningen
har fört med sig vid sidan om fördelar även nackdelar. I takt med
att skillnaden beträffande levnadsstandarden minskar, minskar
problemen.Frågan är ändå hur mycket unionen i framtiden kan
utvidgas. En annan ännu viktigare fråga gäller unionens framtid.
Många utmaningar måste kunna lösas ifall Europa i framtiden vill
vara en inflytelserik och utvecklande världsdel.Det finns hopp, men
framgången bygger på beslutsamhet.
HUR FRAMSKRIDER UNIONENS MEDLEMSFÖRHANDLINGAR MED
NYA LÄNDER(T.EX. FÖRHANDLINGARNA MED TURKIET).
1. Landet lämnar in en ansökan för att bli en del av EU.
*Turkiet lämnade in sin ansökan 1987.
2. Kommissionen underöker om landet uppfyller kriterierna de s.k
Köpenhamskriterierna(s.103)
3. Ansökningslandet måste i detta skede ändra sin politik enligt
kriterierna.
*Kommissionen konstaterade 1990 att det inte är lönt att inleda
förhandlingar med Turkiet men att samarbetet bör fortsätta.
*Man ökade det ekonomiska samarbetet med Turkiet.
*1997 godkändes 6 nya ster till medlemsförhandlingarna. Turkiet
godkändes ej. För att förstärka uvecklingen i Turkiet godkändes
målprogrammet.
4. Europa-rådet godkänner ansökningslandet på basen av
kommissionens förordande.
*1999 godkändes Turkiet som ett officiellt ansökningsland.
Egentliga meldemskapsförhandlingar godkändes dock inte
eftersom Turkiet inte ännu uppfyllde Köpenhamnskriterierna(de
politiska).
*I Turkiet inleddes en utvecklingsprocess för att förstärka
demokratin.
5. De egentliga melemskapsförhandlingarna inleds:
*Man har räknat med att Turkiets medlemskapsförhandlingar
kommer att ta 10-15 år.
*Turkiets lagstiftning jämförs med unionens lagstiftning. Det finns
35 större avsnittshelheter som utgör grunden för jämförelsen.
*Kommissionen bestämmer om utvärderingen av avsnitten samt
förslagsåtgärder för hur Turkiet skall förändra sin lagstiftning.
*För varje helhet finns det skild förhandlingsrunda mellan
kommissionen och Turkiet, där man utvärderar hur förändringarna
har genomförts. Kommissionen för förhandlingar som baserar sig
på ministerrådets förhandlingsståndpunkt.
*Helheternas förhandlingsresultat godkänns i samband med
konferenser mellan regeringar, där alla medlemsstater och Turkiet
deltar. Besluten bör vara eniga. För Turkiets del hade man öppnat
12 helheter och endast en helhet hade man gjort beslut om.
6. EU-parlamentet godkänner den nya medlemmen.
TIO ÖSTEUROPEISKA STATER BLEV EN DEL AV EU 2004. VILKA
PROBLEM TRODDE MAN ATT DESSA STATER SKULLE MEDFÖRA?
*I de gamla unionsstaterna var man rädd att medlemsavgifterna
skulle skjuta i höjden då fattigare stater kommed i unionen.
Portugal och övriga forna nettomottagare har trots allt blivit
nettobetalare.
*Många var rädda att det från de nya unionsländerna flyttar allt för
mycket folk till de gamla unionsländerna. P.g.a detta gjorde några
länder upp en övergångsperiod för de nya ländernas medborgares
flyttningsrätt. T.ex. reglerade Finland esternas flyttningsrätt under
några år. Rädslan för en okontrollerbar flyttningsrörelse har dock
visat sig vara onödig trots att östeuropeiska arbetare har gett
upphov till turbulens på t.ex.den brittiska arbetsmarknaden.
*Ett annat hot var spridningen av kriminalitet från nya unionsstater
till gamla unionsstater. På denna punkt har hotet visat sig vara
delvis korrekt.
*Många östeuropeiska stater lider av korruption vilket har orsakat
problem i EU.
KAN EU UTVIDGAS I ALL OÄNDLIGHET?
*Frågan kan besvaras enkelt eftersom unionen inte kan utvidgas
utanför Europas gränser eftersom medlemmarna bör vara
europeiska stater.
*Inom Europa kan i princip alla stater bli en del av unionen.
*Det problematiska är hur Europa bör definieras. Hur långt österut
kan man gå och hör Turkiet till Europa?
*Utvidgningen hänger ihop med den politiska viljan. Detta har
argumenterats för i spridningen av de västerländska värderingarna
och i områdets beskyddande.
VILKEN ÄR UNIONENS VÄRSTA EKONOMISKA, SAMHÄLLELIGA OCH
POLITISKA PROBLEM?
Ekonomiska problem:
*finanskrisens ekonomiska problem, speciellt fallet Grekland.
*Europaområdets ekonomiska obalans, en del områden finns på en
låg utvecklingsnivå.
*globaliseringen för arbetsplatser bort från Europa.
*beroendeskapet av importerad energi speciellt olja.
Samhälleliga problem:
*en allt mera åldrande population, som ökar på utgifterna och
bromsar den ekonomiska tillväxten
*illegal invandring
*områdenas olika utveckling
Politiska problem:
*Turkiets medlemskapsförhandlingar
*återställandet av medborgarnas förtroende samt en aktivering
inom unionens verksamhet
*medlemsstaernas konflikter t.ex. stora staters "inside möten"
retar upp övriga länder.
PÅ VILKEN GRUND KAN MAN SÄGA ATT EUROPA ÄR DEN DALANDE
SOLENS VÄRLDSDEL?
*Europas ekonomi växer inte lika snabbt som i andra världsdelar
*Europas ekonomiska konkurrens har minskat.
*Europa har förlorat ekonomisk och politisk makt åt exempelvis
Asien.
*Den europeiska befolkningsstrukturen har åldrats och de ungas
andel av befolkningen minskar hela tiden.
*Teknologiskt är USA och Japan före Europa.
VAD BORDE GÖRAS I EUROPA FÖR ATT UNDVIKA DESSA PROBLEM?
*satsa på konkurrenskraften och öka på produktiviteten
*förbättra utbildningen
*stöda barnfamiljer
*öka på det ekonomiska stödet till vetenskaperna
*bygga nya ekonomiska strukturer för att förbättra på företagens
möjlighet till utveckling