Flodnejonöga
I den här bäcken lever flodnejonöga,
Lampetra fluviatilis. Liksom havsöring och
lax så har flodnejonöga en anadrom
livscykel. Det innebär att de som vuxna
lever i havet, men simmar upp i vattendrag
för att fortplanta sig.
Leken äger rum på våren när
vattentemperaturen ligger kring 10 grader.
Nejonögats mun har formen av en skiva
och fungerar som en sugkopp. Med hjälp
av den flyttar hanen stenar och bygger en
lekgrop i bäckens botten. När gropen är
färdig ansluter honan. Omslingrad av den
uppvaktande hanen släpper hon ifrån sig
upp till 40 000 ägg. Samtidigt avger
hannen mjölke, och de befruktade
romkornen faller ner mellan gruset i botten
av gropen. Ibland kan flera par samsas och
bygga en stor gemensam lekgrop. Alla
romkorn befruktas inte utan många spolas
bort av strömmen eller äts upp, tillexempel
av hungriga öringar.
Efter ett par veckor i bottengruset kläcks
små nejonögelarver ur äggen. Dessa
ligger kvar i ytterligare några veckor innan
de simmar upp i vattnet och fångas av
strömmen. Många larver spolas ut i havet
eller blir uppätna, men en del av dem har
turen att fastna i något bakvatten
nedströms lekplatsen. Här gräver de sig ner
i sandbottnen för att tillbringa de närmsta
tre till fem åren. Larverna saknar ögon och
är så olika föräldrarna att man tidigare
trodde att de utgjorde en egen art!
Vuxna nejonögon lever av smådjur och
som parasit på fiskar. Fastsugna på sitt
offer gnager de igenom huden och löser
upp fiskens vävnad med speciella ämnen.
Efter ett par år i havet är nejonögonen
könsmogna och söker sig åter upp i något
vattendrag för att föra sina gener vidare
och sluta livscykeln. Alla vuxna nejonögon
dör direkt efter leken.
Vuxet flodnejonöga, ca 30 cm
Hot och forskning
Föroreningar och mänsklig påverkan av de
strömmande vattenmiljöerna har lett till att
flodnejonögat minskat kraftigt inom hela
sitt utbredningsområde.
Naturvårdsverket och fiskeriverket leder
arbetet med att ta fram åtgärdsprogram för
de svenska arter som hotas av utrotning,
däribland flodnejonöga. Målet är att
andelen hotade arter skall ha minskat med
30% fram till 2015.
Den här bäcken ingår i en undersökning
där vi försöker öka kunskapen om
gotländska flodnejonögon. Arbetet utförs
som ett 20 p Examensarbete vid Högskolan
på Gotland. Länsstyrelsen och
www.fiskelandgotland.se deltar i arbetet.
Vid frågor, kontakta gärna Nils Ljunggren
på telefon 0739-256402.
Nejonögelarver är blinda och kallas ibland för
Linål. Ca 4 cm
Först när larverna blivit vuxna och skall
lämna bottensanden utvecklas ögonen och
den diskformade munnen, en anpassning
för livet som rovfisk och parasit.
