1 (30)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Datum
Vår beteckning
2014-12-08
Ert datum
Er beteckning
Kvalitetsredovisning
Katrineholms gymnasieskolor 2014
Skolan ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Undervisningen ska
vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.. (Lgy 11)
Välkommen till Katrineholms kommuns gymnasieskolor
Läge för liv och lust!
2 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
SAMAFATTANDE INLEDNING ................................................................ 3
1.
GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................... 4
1.1 ORGANISATION............................................................................................................................................................ 4
Elever i alla program ................................................................................................................................................ 4
Personal.................................................................................................................................................................... 5
Resultat .................................................................................................................................................................... 6
Frågor i personalenkäten ......................................................................................................................................... 6
Analys beträffande organisation och personalresurser ........................................................................................... 6
1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP............................................................................................................................................. 7
Resultat .................................................................................................................................................................... 8
Analys beträffande styrning och ledarskap .............................................................................................................. 9
1.3 KOMMUNIKATION ...................................................................................................................................................... 10
Resultat .................................................................................................................................................................. 10
Analys beträffande kommunikation....................................................................................................................... 11
1.4 KOMPETENS .............................................................................................................................................................. 12
Resultat .................................................................................................................................................................. 12
Kompetensportalen ................................................................................................................................................ 13
Analys beträffande kompetens .............................................................................................................................. 13
1.5 RESURSUTNYTTJANDE ................................................................................................................................................. 14
Resultat .................................................................................................................................................................. 14
Analys beträffande resursutnyttjande ................................................................................................................... 14
1.6 IMAGE ..................................................................................................................................................................... 15
Resultat .................................................................................................................................................................. 15
Analys beträffande image ...................................................................................................................................... 16
2.
HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT ............................................ 17
2.1 KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER ..................................................................................................................................... 17
Resultat .................................................................................................................................................................. 17
2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL ............................................................................................................................................... 19
Resultat .................................................................................................................................................................. 20
Elevfrånvaro under innevarande läsår, avstämning sista läsårsdag ..................................................................... 21
2.3 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE ................................................................................................................... 23
Resultat .................................................................................................................................................................. 23
Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande .................................................................................... 24
2.4 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL........................................................................................................................................ 25
Resultat .................................................................................................................................................................. 26
Analys beträffande arbetssätt och lärarroll ........................................................................................................... 27
2.5 DELAKTIGHET ............................................................................................................................................................ 28
Resultat .................................................................................................................................................................. 28
Analys beträffande delaktighet .............................................................................................................................. 29
3 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Samafattande inledning
I Katrineholms kommun finns det fem kommunala gymnasieskolor som idag erbjuder plats åt 1270
elever folkbokförda i Katrineholms kommun men även elever från andra kommuner och då främst
elever från Vingåkers, Flens och Finspångs kommun.
Gymnasieskolorna finns med god spridning i kommunen i centralorten. Tillsammans erbjuder
Katrineholms gymnasieskolor 15 nationella program och fem IM-program.
Skolorna började arbeta med Qualis som kvalitetssäkringsverktyg år 2012.
Den nationella statistiken för 2013 visar att Katrineholms kommun lägger mer resurser per
invånare i berörd åldersgrupp än riket och länet i snitt när det gäller gymnasieskola, men
förklaringen hittas i att Katrineholm köper dyra program för elever som väljer att läsa på fristående
skolor eller i andra kommuner.
Katrineholms kommun hade 2013 en högre andel behörig personal i gymnasieskola än
snittkommunen. Även personaltätheten inom gymnasieskola låg något över snittet i riket.
Under 2014 har antalet elever inom gymnasieskolans individuella program som erbjuds i
Katrineholm ökat. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för våren 2014 visar på ett
förbättrat resultat gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet,
meritvärdet, ökade.
Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya,
positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. I nämndens och förvaltningens analys
framkommer inte en isolerad orsak till resultaten, utan flera.
Andelen elever som avslutar ett gymnasieprogram inom fyra år ligger i Katrineholm över snittet i
riket, både andel män och andel kvinnor som avslutar sina studier inom fyra år ligger över riket.
Andelen har även ökat sedan föregående år.
4 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
1. Grundfakta och förutsättningar
1.1 Organisation
Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer (Lgy 11)
Elever i alla program
Nationella program
Barn- och fritidsprogrammet
Män
Kvinnor
Byggprogrammet
Män
Kvinnor
El- och energiprogrammet
Män
Kvinnor
Ekonomiprogrammet
Män
Kvinnor
Estetiska programmet
Män
Kvinnor
Fordon- och transportprogrammet
Män
Kvinnor
Handels- och administrationsprogrammet
Män
Kvinnor
Hantverksprogrammet
Män
Kvinnor
Hotell- och restaurangprogrammet
Män
Kvinnor
Industritekniska programmet
Män
Kvinnor
Naturvetenskapsprogrammet
Män
Kvinnor
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
Män
Kvinnor
Avläsningsdatum 15/10
14
2
12
72
66
6
89
85
4
86
30
57
108
24
84
77
72
5
55
23
32
4
0
4
33
10
23
46
46
0
97
44
53
70
27
43
5 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
174
62
112
70
63
7
50
49
1
124
34
90
Samhällsvetenskapsprogrammet
Män
Kvinnor
Teknikprogrammet
Män
Kvinnor
VVS- och fastighetsprogrammet
Män
Kvinnor
Vård- och omsorgsprogrammet
Män
Kvinnor
Elever med utländsk bakgrund
Alla elever med utländsk bakgrund enligt
nedanstående definition* 15/10
Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i
Sverige kortare tid än 3 år
Antal elever med
utländsk bakgrund
339
Totalt antal elever
på skolan
1308
%
85
1308
6,5
26
*Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands
Modersmål och svenska som andra språk
Antal
Elever berättigade till modersmål
287
Totalt antal elever %
inskrivna
1308
22
Pojkar
168
717
23,4
Flickor
119
591
20,1
Elever som deltar i modersmål
71
1308
5,4
Pojkar
35
717
4,9
Flickor
36
591
5,9
Elever som erhåller undervisning i svenska som 103
andra språk
Pojkar
51
1308
7,8
717
7,1
Flickor
591
8,8
52
Personal
Personal
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen,
heltidstjänster
Antal elever per heltidstjänst
Kommunen
10,4
80,3
Riket
11,7
78,5
6 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Resultat
Frågor i personalenkäten
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm i % innevarande läsår
Antal personal
Andel svar i procent
15) Skolan har en väl fungerande organisation.
50
16) Skolan har en bra mötesstruktur.
46
17) Mitt arbetslag fungerar väl.
70
18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter.
71
20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar
av verksamheten.
70
Qualis
F.
Organisati
on
Steg 1
Skolans
organisation
har en tydlig
struktur.
Steg 2
Skolan är
organiserad i
arbetslag med
ansvar för en
grupp elever.
Rektorn har
metoder för att
följa upp sin
organisation.
Rektorn har
metoder för att
följa upp sin
organisation.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 1
Steg 3
Skolan har ett
välfungerande
beslutssystem.
Skolan har
utformade och
förankrade
uppdrag på
flera nivåer.
Skolan har en
effektiv
mötesstruktur
som stödjer
dialog.
Steg 2
Steg 4
Skolan har en
väl fungerande
organisation i
arbetslag och
ledningsgrupp
som garanterar
en god daglig
verksamhet.
Skolan
utvärderar
kontinuerligt
sin
organisation
och
mötesstruktur.
Steg 3
Steg 5
Arbetslagen
tar fullt ansvar
för och följer
upp varje elevs
lärande och
kunskapsutvec
kling.
Arbetslagen
prioriterar och
fördelar
arbetsuppgifter
.
Steg 4
Steg 6
Skolan har en
organisation
som stödjer
utveckling och
som utvecklas
med sitt
uppdrag.
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Organisationens
alla delar
samverkar och
ökar därigenom
successivt
måluppfyllelsen.
Skolan utvärderar
systematiskt att
den egna
organisationen
stödjer
genomförandet av
det nationella
uppdraget.
Steg 7
Analys beträffande organisation och personalresurser
De olika gymnasieskolorna beskriver sina organisationer med skolledning, arbetslag och andra
pedagogiska ledare/grupper. Några som nämns är: lagledare, utvecklingsledare, utskott och
ämnesgrupper.
Gymnasieskolorna har elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, skolsköterska, kurator,
speciallärare och studie- och yrkesvägledare. De skiljer sig dock mellan hur tillgången på de olika
resurserna ser ut på de olika skolorna.
Skolorna har också tillgång till administrativ personal, bibliotekarie och många handledare ute på
praktikplatserna. Vidare finns ett antal arbetsgrupper med specifika uppgifter och uppdrag, dessa
är: ämneslag, samverkansgrupp, trygghetsteam och trivselgrupp.
7 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Skolorna skattar sig till att uppnå steg 3 i sin helhet, men även delar av de högre stegen nås på de
olika skolorna.
De förankrade uppdrag som finns på de olika nivåerna har tydliggjorts genom t ex
arbetsbeskrivningar. Skolorna har en bra daglig verksamhet vilken följs upp på arbetslagsmöten
och som sedan via lagledaren lyfts in i skolans ledningsgrupp där den även utvärderas
kontinuerligt.
Arbetslagen visar på flexibilitet inför de förändringar som organisationen kräver. Detta ihop med
kontinuerliga uppföljningsmöten tillsammans med rektor kan vara en av orsakerna som lett till en
effektiv mötesstruktur.
Styrkor
Goda formella mötesstrukturer.
Arbetslagens arbete och uppföljning runt eleverna.
Förbättringsområden
Den systematiska utvärderingen av mötesstrukturen för att ytterligare tydliggöra arbetslagets
uppdrag.
Åtgärder för förbättring
Förbättra strukturen i de formella mötena genom systematisk utvärdering.
Frigöra tid för reflektion de informella mötessituationerna
1.2 Styrning och ledarskap
I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att
man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under
medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4)
All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention.
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det
övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn
ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och
kunskapskraven. (Lgy11)
Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 formuleras det övergripande
ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar
elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning.
Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla
barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett
ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde.
8 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska
redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd
Bildningsnämnden)
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
19) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
74
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
11) Jag känner till skolans mål.
47
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen.
68
21) I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga.
62
22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska
kvalitetsarbete.
23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap.
63
24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling.
58
25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar
verksamheten.
69
Qualis
G. Styrning
och
ledarskap
Steg 1
Skolan har
egna
prioriterade
verksamhetsmå
l utifrån de
nationella
målen.
Personalen
känner till
skolans egna
prioriterade
verksamhetsmå
l.
Skolan har
påbörjat ett
kvalitetsarbete.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Eleverna
känner till
program/exam
ensmålen och
skolans egna
prioriterade
verksamhetsmå
l.
Skolan
dokumenterar
och utvärderar
sina egna
prioriterade
verksamhetsmå
l.
Steg 3
Skolan har ett
ledarskap på
alla nivåer som
skapar
förståelse och
delaktighet.
Rektorn ser till
att skolan
kontinuerligt
planerar, följer
upp och
utvecklar
utbildningen.
Skolan har ett
öppet och
tillgängligt
ledarskap på
alla nivåer.
Steg 1
Steg 2
64
Steg 4
Det finns
fungerande
mål och
utvärderingar
på alla nivåer
som ligger till
grund för
fortsatt
utveckling.
Ledarskapet är
tydligt och
strategiskt på
alla nivåer.
Rektorn
uppmuntrar
lärarna att
bepröva sina
egna
erfarenheter
och jämföra
dem med
andras.
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Rektorn
stimulerar till
stor variation i
arbetet med
genomförandet
av skolans mål.
Det finns ett
tydligt
ledarskap för
lärandet i alla
delar av
verksamheten.
All personal är
väl insatt i och
känner sig
delaktig i det
systematiska
kvalitetsarbetet
.
Steg 5
Steg 6
Mål och
utvärdering
utgör grund för
systematiska
förbättringar.
Skolan har en
långsiktig plan
för
kvalitetsutveck
ling, som har
sin grund i
utvärderingar
och påvisade
effekter på
undervisningen
.
Steg 6
Steg 7
Skolan har
strategier för att
koppla nya
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet till
skolans mål och
långsiktiga
kvalitetsutveckling.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
är ett
förhållningssätt
som omfattas av
all personal.
Steg 7
9 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Analys beträffande styrning och ledarskap
Kvalitetsarbetets upplägg sker i en årscykel och presenteras grafiskt med hjälp av ett årshjul.
Samtliga gymnasieskolor har ett årshjul som följer kvalitetsarbetet under årets gång.
Katrineholms kommuns gymnasieskolor når steg 3 i process Styrning och ledarskap. Vissa skolor
har dock kommit längre i sitt kvalitetsarbete och når även högre steg.
Gemensamt för gymnasieskolorna är att eleverna får kännedom om skolans verksamhetsmål genom
fortlöpande information under kurserna. De prioriterade målen finns dessutom publicerade på
lärplattformen Lärknuten, synliga för elever och personal.
Information kring kursmål och examensmål ges under lektionstid, mentorstid, utvecklingssamtal
och föräldramöten. Målen finns även med i Lärknutens bedömningsmatriser.
Dokumentation och utvärdering kring målen sker regelbundet under arbetslagstid.
Alla kommunens gymnasieskolor har ett påbörjat kvalitetsarbete som innefattar studiedagar,
arbetslagens arbete samt konferenser. Årligen inhämtar skolorna elevernas, föräldrarnas och
personalens åsikter via Qualisenkäter, som sedan sammanställs, utvärderas och följs upp. Dessa
sammanställningar bidrar till kvalitetsarbetet och utvecklingen av skolan.
I gymnasieskolornas rapporter står det att läsa att rektorerna stimulerar till variation i arbetet bland
annat genom att uppmuntra nya arbetsmetoder, som exempelvis Learning Study och Lesson Study.
Alla kommunens gymnasieskolor har ett ledarskap på flera nivåer, vilket ökar delaktighet och
förståelse för kvalitetsarbetet. Arbetslagledare och rektorer träffas regelbundet vilket främjar en
god kommunikation mellan ledning och arbetslag. Skolorna har en god planering över det fortsatta
kvalitetsarbetet och en stor del av personalen känner sig delaktiga i detta.
Styrkor
Katrineholms kommuns gymnasieskolor har ett ledarskap på flera nivåer, vilket ökar delaktighet
och förståelse för kvalitetsarbetet. Detta, tillsammans med det påbörjade kvalitetsarbetet som pågår
på alla gymnasieskolorna, framträder som skolornas främsta styrkor.
Förbättringsområden
Gymnasieskolorna behöver öka delaktigheten och förståelsen i kvalitetsarbetet ytterligare, samt få
rutinerna i kvalitetsarbetet att fungera i den pågående verksamheten. Vidare behöver skolorna även
koppla mål och kvalitetsarbete till forskningsrön samt lyfta diskussioner kring ledarskap och
mötesstrukturer till en högre nivå.
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder för diskussion och utveckling av ledarskap på olika nivåer
Utveckla metoder för att motivera och engagera elever och personal i kvalitetsarbetet
Utbilda personalen för att öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet
10 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
1.3 Kommunikation
Gymnasieskolan ska nära samverkan med den obligatoriska skolan, arbetslivet, universiteten och
högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög
kvalitet och också få underlag inför val av kurser inom utbildningen och vidare studier eller
yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet inom
yrkesutbildningarna (Lgy 11)
Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhåller vikten av att elevernas lärande formas i
samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer.
Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012 – 2014 framhåller att samarbetet med lokalt
näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka.
Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Serviceoch teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och
skollunch.
Av skollagen 4 kap. 8§ framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda
klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Frågor i föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
12) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i
44
skolan.
13) Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera
50
om sin verksamhet.
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel
Katrineholm % innevarande läsår
svar i procent (minst tio svar)
26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation.
76
27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation.
75
28) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra
intressenter.
59
Qualis
H.
Kommunikation
Steg 1
Information
ges vid
inträffade
händelser och
uppkomna
behov.
Skolan har
skriftliga
rutiner för att
ta emot och
utreda
klagomål mot
utbildningen.
Steg 2
Skolan har
metoder för att
sprida
information,
kunskaper och
erfarenheter.
Skolan har (i
förekommande
fall) etablerade
rutiner för
samverkan med
berörda
förskolor,
grundskolor
och/eller
gymnasieskolor.
Steg 3
Föräldrarna får
god och
kontinuerlig
information
som berör
deras
barn/ungdomar
.
Det interna och
externa
samtalsklimate
t är öppet och
förtroendefullt.
Steg 4
Modern teknik
används för att
förbättra service
och
kommunikation
internt och
externt.
Skolan har (i
förekommande
fall) en
fungerande
pedagogisk
samverkan med
berörda
grundskolor.
Steg 5
Skolan har en
etablerad
kommunikati
on med
arbetslivet,
socialtjänsten,
myndigheter
och
närsamhället i
övrigt.
Steg 6
Skolan har
metoder för
att utveckla,
stödja, och
samla resultat
av
omvärldsbevakning.
Skolan har ett
etablerat
samarbete
med
högskolor/
universitet.
Steg 7
Skolan har
strategier för
sitt deltagande i
externa nätverk.
11 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande kommunikation
Katrineholms gymnasieskolor skattar sig till steg 2, även om flera skolor når högre steg. Detta kan
bero på att skolorna kommit olika långt i sitt kvalitetsarbete och därför inte uppfyller alla delar till
fullo.
Skolorna beskriver ett väl utvecklat arbete med Lärknuten, webbplats och sociala medier som ett
verktyg för att sprida information, kunskaper och färdigheter såväl internt som externt.
Utvecklingssamtal, föräldramöten och APL-samtal är andra exempel som lyfts fram som goda
kommunikationsforum.
Klagomålshanteringen följer de rutiner och anvisningar som är gällande inom Katrineholms
kommun och som följer stadgarna i de aktuella styrdokumenten.
Samverkan med grundskolor sker på flera nivåer: rektorsträffar, pedagogiska överlämningar,
Lesson Study och öppet hus, men även gemensamma studiedagar nämns som goda exempel.
Årligen genomförs öppet hus som riktar sig till grundskolans elever och vårdnadshavare. Detta
kompletteras med en årligen återkommande gymnasiemässa med samma målgrupp. Skolorna tar
emot grundskoleelever på studiebesök i syfte att tillsammans med grundskolan stärka dessa elevers
”valkompetens” inför deras gymnasieval.
En modell för överlämnande av pedagogisk dokumentation och i förekommande fall olika former
av utredningar finns utarbetad för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola. För
grundskolor från andra kommuner finns motsvarande rutiner med anpassning till annan
speciallagstiftning.
Samtliga skolor visar flera exempel på en väletablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänst
och närsamhället i övrigt. Detta synliggörs i exempelvis programråd, närverksträffar och
studiebesök.
Styrkor
Katrineholms gymnasieskolor använder moderna tekniker för att förbättra service och
kommunikation. Det finns också en uttalad samverkan med grundskolorna och närsamhället i
övrigt.
Förbättringsområden
Skolorna behöver analysera etableringsmetoder för ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat.
Vidare finns det behov av att etablera ett mer utvecklat samarbete med högskolor/universitet samt
att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevakningen.
12 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder för hur samtalsklimatet kan förbli öppet och förtroendefullt.
Utveckla metoder för hur samverkan kan ske med högskolor/universitet.
Utveckla metoder för hur resultaten av omvärldsbevakningen kan utvecklas, samlas och
stödjas.
1.4 Kompetens
Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation.
Av skolagens 2 kap. 34§ framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges
möjligheter till kompetensutveckling.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel svar i
procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
29) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola
32
30) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens
behov.
31) Det finns en plan för min kompetensutveckling
33
Qualis
I.
Kompetens
Steg 1
Skolan har en
hög andel
lärare med
lärarexamen.
Skolan har en
plan för
introduktion av
nyanställda.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Kompetensutv
ecklingen är
kopplad till
individernas
och
verksamhetens
behov.
Steg 1
Steg 3
Skolan har
gemensamma
och
individuella
kompetensutve
cklingsplaner.
Skolan avsätter
jämförelsevis
goda resurser
för
kompetensutveckling.
Steg 2
28
Steg 4
Uppföljning
och
tillämpning av
genomförda
kompetensutvecklingsinsats
er görs
regelbundet.
Skolan har god
kontinuitet i
bemanningen.
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Kompetensutvecklingen är
grundad på
utvärderingar
med koppling
till skolans
långsiktiga
utveckling.
Skolan
tillämpar
framgångsrika
metoder för att
rekrytera
personal på
kort och lång
sikt.
Steg 5
Steg 6
Det finns en
tydlig koppling
mellan skolans
strävan mot
högre
måluppfyllelse
och
arbetslagens
samt
individens
kompetensutveckling.
Steg 6
Steg 7
Planer och
metoder för
kompetensutve
ckling prövas
och uppdateras
successivt med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolan arbetar
aktivt med
karriärplanering
för sina
medarbetare.
Lärarna arbetar
genomgående
utifrån
beprövad
erfarenhet.
Steg 7
13 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Kompetensportalen
Ingen av Katrineholms gymnasieskolor uppger att de använder sig av Kompetensportalen. Några få
har påbörjat, men inte fortsatt användningen. Skälet som uppges är att Kompetensportalens
utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet behöver ses över, utvecklas och anpassas
till den pedagogiska verksamheten.
Analys beträffande kompetens
Katrineholms kommuns gymnasieskolor som helhet når steg 2, även om flera av skolorna når högre
steg. Denna spridning i skattningen beror på att de olika skolorna har kommit olika långt i det
gemensamma kvalitetsarbetet.
Gymnasieskolorna i kommunen har en hög andel lärare med lärarexamen. Andelen lärare med
pedagogisk högskoleexamen i Katrineholms kommun uppgår till 80 % mot 78 % i riket i övrigt.
Skolornas egna analyser pekar på att denna höga andel, trots kommunens storlek och avsaknad av
möjlighet till lärarutbildning på orten, beror på att kravet finns i rekryteringsprocessen och att de
som saknar rätt kompetenser får eller planeras få sådan. En annan viktig faktor som lyfts fram att
man tar in rätt kompetens från exempelvis närsamhället, genom olika nätverk såsom Vård- och
omsorgscollege, handledare, andra gymnasieskolor och nyrekrytering med rätt kompetenser.
Några av skolorna nämner även att de resurser som krävs för att ge samtlig personal rätt
kompetens, som då är direktkopplad till skolans behov, inte varit tillräckliga och att detta märks
tydligt i personalenkäten. Enkäterna anses dock viktiga för identifiering av förbättringsområden
och kartläggning av vilka kompetensutvecklingsinsatser som bör prioriteras.
Styrkor
Den höga andelen behöriga lärare, även bland yrkeslärare (som ej ännu har krav om legitimation)
och planen för nyanställda är Katrineholms gymnasieskolors största styrka. God kontinuitet i
bemanningen och kompetensutvecklingsplanen som är kopplad såväl till individens som till
verksamhetens behov är en annan styrka som skolorna väljer att framhäva i sina rapporter.
Förbättringsområden
Uppföljning och användning av utvecklingsplanerna framträder som ett av de förbättringsområden
som skolorna behöver arbeta vidare med. Ett annat förbättringsområde som nämns är prioritering
av den individuella och gemensamma kompetensutvecklingen med koppling till verksamheten
samt behovet av att resurser avsätts till detta.
Åtgärder för förbättring
Se över Kompetensportalens utformning av den del som gäller pedagogisk verksamhet.
Utveckla metoder för att kunna tillämpa utvecklingsplanerna i verksamheterna som ett led i
utvecklingsarbetet
Synliggöra hur prioriteringar i kompetensutvecklingen kan ske på alla nivåer med en tydlig
koppling till verksamhetens behov
14 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
1.5 Resursutnyttjande
Enligt skollagen 15 kap 17 § ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri.
Av skollagens 1 kap. 4§ framgår att i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska
vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av skollagens 2 kap. 25§ framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)Andel
svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
32) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser
34
Qualis
J.
Resursutnyttjande
Steg 1
Ekonomisk
uppföljning
görs av
löpande
intäkter och
kostnader.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Budget i
balans.
Prognoser görs
i relation till
budget och
utfall.
Steg 1
Steg 3
Skolan har
metoder för att
skapa
delaktighet i
ekonomin.
Skolans
resursfördelnin
g är anpassad
till elevernas
behov av
utveckling och
stöd.
Rektorn
säkerställer att
stöd och
resurser finns
för det
systematiska
kvalitetsarbetet
.
Steg 2
Steg 4
Metoder för
resurshantering
utvecklas på
flera nivåer.
Tid avsätts för
återkommande
diskussioner
om
kvalitetssäkrin
g av
utbildningen
dvs. innehåll
och arbetssätt.
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Effektivt
resursutnyttjan
de tillämpas i
alla delar av
verksamheten.
Steg 5
Steg 6
Insatta resurser
utnyttjas väl
och leder till
goda resultat.
Steg 6
Steg 7
Alla
medarbetare har
fokus på och
tillämpar
metoder för god
resurshantering.
Steg 7
Analys beträffande resursutnyttjande
Alla gymnasieskolor uppfyller alla kriterierna i steg 1,3 och 4. I steg 2 uppnås inte budget i balans
på Duveholmsgymnasiet.
Ekonomisk budgetuppföljning görs månadsvis tillsammans med stöd från bildningsförvaltningens
ekonom. Det ekonomiska utfallet, jämfört med budget, redovisas för personal via kontaktytorna
APT, samverkan och samordnarmöten.
15 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Resursfördelningen anpassas till elevernas behov av utveckling och stöd. Detta sker exempelvis
genom speciallärare, stöd i svenska, engelska, matematik samt kemi och fysik.
Resurser finns avsatta även för det systematiska kvalitetsarbetet, exempelvis tid för analys av
Qualis-enkäterna, avsatta tider i kalendariet för kvalitetsarbetet, tid för systematiskt kvalitetsarbete
vid terminsslut och -start samt vid pedagogiska caféer. Utifrån givna ekonomiska ramar bedöms
resursutnyttjandet vara gott.
Efter några år av ett utfall med negativ avvikelse från budget, har innevarande år lagts en budget
som pekar på balans på nästan alla gymnasieskolor. Orsaken är att tidigare gjorda besparingar och
justeringar i organisation visar sig i budgetsammanhang först detta budgetår. Budgetprocessen har
dock upplevts som svår att balansera mot styrdokument och pedagogiska hänsynstagande. Det
minskade utrymmet resursmässigt som det uttrycks i budgetsiffror, kan dock vara en orsak bakom
indikationerna på minskad grad av måluppfyllelse som redovisas under process A.
Ett effektivt resursutnyttjande genomsyrar flertalet av skolornas verksamheter. Exempel på detta är
längre avskrivningstider för IT-utrustning än brukligt (medför mindre driftskostnader per år) och
samläsning av gymnasiegemensamma ämnen i största möjliga omfattning.
Styrkor
Resursfördelning till elevernas behov av utveckling och stöd är välanpassad på alla skolor och
förståelse för att effektiv resursutnyttjande är viktig för alla delar av skolans verksamhet finns hos
personalen.
Förbättringsområden
Hitta modeller/former för att omsätta medvetenheten om den ekonomiska verkligheten hos samtlig
personal, öka medvetenheten om stöd och resurser för systematiskt kvalitetsarbete.
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder/modeller för att parera/justera för minskat antal elever (minskat antal
elevpengar) i organisationen under pågående läsår.
Utforma en modell för att öka delaktigheten från skolans olika avdelningar i delar av
budgetprocessen.
1.6 Image
Av skollagens 16 kap. 42 § framgår att hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i
kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av
nationella program och nationella inriktningar
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
23) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola.
70
24) Totalt sett är jag nöjd med min skola.
76
16 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
14) Skolan har ett gott rykte.
62
15) Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan.
76
16) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola.
78
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
33) Vår skola har ett gott rykte
76
34) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola.
94
35) Totalt sett är jag nöjd med vår skola
82
Qualis
K.
Image
Steg 1
Skolan gör
försök att
påverka sin
image.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Skolans olika
verksamheter
bidrar till
skolans image.
Skolan följer
upp hur
imagen har
påverkats av de
egna
insatserna.
Steg 1
Steg 3
Skolan har
flera metoder
för att
informera om
sin verksamhet
och
marknadsföra
sig själv.
Skolans image
speglar den
faktiska
verksamheten.
Steg 2
Steg 4
Skolan har
metoder för att
kontinuerligt
utvärdera och
förbättra sin
image.
Imagen speglar
skolans
förmåga att
genomföra det
nationella
uppdraget.
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Skolan har en
god image.
Skolan är känd
för att nå goda
resultat utifrån
sina
förutsättningar.
Steg 5
Steg 6
Skolan har
bibehållit eller
förbättrat sin
image över tid.
Steg 6
Steg 7
Skolan arbetar
systematiskt
med
utvecklingen av
sin image.
Steg 7
Analys beträffande image
Katrineholms kommuns gymnasieskolor skattar sig till att uppnå steg 2 då det verkar finnas
svårigheter att hitta faktorer som speglar den faktiska verksamheten.
Ytterligare en bidragande orsak till de varierande resultaten är att skolorna har kommit olika långt i
sitt kvalitetsarbete med kvalitetssäkringssystemet Qualis och därmed även med de olika
processerna.
Samtliga skolor har flertalet metoder för marknadsföring och nämner ett aktivt deltagande vid
mässor, öppet hus och liknande som en av anledningarna till detta, men även nyttjandet av sociala
medier kan vara en bidragande orsak. Vid vissa särskilda tidpunkter under året förstärks detta
förhållningssätt. Det gäller vid de årligen återkommande Öppna huset. Skolorna visar då upp sig
med hela sin verksamhet och deltar vid olika typer av mässor. Inför grundskoleelevernas val av
gymnasieinriktning, finns en upparbetade rutiner för att ta emot studiebesök i syfte att underlätta
grundskoleelevernas valprocess.
Påpekas bör att flera av skolorna skattar sig högre än steg 2 och framhäver ett kontinuerligt arbete
med att förbättra imagen och förmåga att genomföra det nationella uppdraget. Skolorna skapar och
17 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
försöker vidmakthålla sin image även genom bland annat hemsidan och sociala media. Elever och
föräldrar är välkomna att besöka skolan kontinuerligt.
Styrkor
Ett aktivt arbete med marknadsföring och image genom sociala medier pågår och ett högt
deltagande vid olika mässor och andra marknadsföringsfora. Arbetet med en stimulerande lärmiljö
pågår.
Förbättringsområden
Skolorna behöver analysera hur deras image speglar den faktiska verksamheten, men även hur
resultaten förbättras och bibehålls över tid.
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder för att se hur image och verksamhet hör ihop.
Utveckla metoder och former för att få kontinuitet i utvärderingsarbetet för att se utveckling
över tid.
2. Huvudprocesser och resultat
2.1 Kunskaper och färdigheter
Av skollagens 1 kap. 4§ framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska ta hänsyn till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Inriktningen på det systematiska
kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan
kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Resultat
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar)
14) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra.
65
17) Mina lärare är kunniga.
79
18 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
18) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen.
85
20) Jag tycker jag når bra studieresultat.
69
21) Jag får veta hur det går för mig i mina studier.
73
Frågor i föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
7) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter.
75
Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar Katrineholm % innevarande läsår
i procent (minst tio svar)
12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar 57
fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande.
Qualis
A.
Kunskaper
och
färdigheter
Steg 1
Skolan har
rutiner för att
följa upp
kunskapsresult
aten på
individnivå.
Skolan har
rutiner och
metoder för att
utreda
elevernas
behov av stöd.
Åtgärdsprogra
m används för
elever i behov
av särskilt
stöd.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Varierade
metoder
används för att
följa upp, mäta
och
dokumentera
elevernas
kunskaper och
färdigheter.
Skolan har en
elevhälsa som
förebygger och
främjar
elevernas
utveckling mot
utbildningsmål
en.
Skolan har
tillgång till
specialpedagogisk
kompetens.
Steg 1
Steg 3
Skolan samlar
in, följer upp
och analyserar
resultat på
individ-,
grupp- och
skolnivå som
underlag för
förbättringar
av
utbildningen.
Skolan har
metoder för att
stimulera,
handleda och
ge särskilt stöd
till elever med
svårigheter.
Steg 2
Steg 4
Skolan har
utifrån de
nationella
styrdokumente
n utvecklat
metoder för att
säkerställa en
likvärdig
bedöm-ning av
kunskaper och
färdigheter.
Kunskapsresul
taten är goda i
jämförelse
med skolans
egna
förutsättningar
samt skolor i
kommunen
och riket.
Steg 3
Steg 5
Lärare och
skolledning
följer
kontinuerligt
upp att
eleverna
inhämtar fakta,
förståelse
färdigheter,
och
förtrogenhet i
sitt lärande.
Olika
perspektiv på
hållbar
utveckling
präglar skolans
verksamhet
och
undervisning.
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Skolan når goda
kunskapsresultat
som bibehålls
eller förbättras
över tid.
Skolan har
förankrade
metoder för att
minska andelen
elever som ej
a)nått lägst
kunskapskraven
för betyget E i
slutförda kurser i
årskurs 1 och 2
b)når lägst
grundläggande
behörighet till
universitets- och
högskolestudier
(åk 3 läsåret
2012/13)
Steg 6
Steg 7
Metoder för att
säkerställa en
likvärdig
bedömning av
kunskaper och
förmågor
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt
med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Steg 7
Analys beträffande kunskaper och färdigheter
Skolornas enskilda resultat visar att flera av kommunens gymnasieskolor uppfyller alla krav i de
första tre stegen samt arbetar aktivt med eller redan uppfyller krav i steg fyra, fem, sex och sju. Den
sammanvägningen som görs av de genomförda självskattningarna på de olika gymnasieskolorna
och den förvaltningsgemensamma samlade bedömningen efter uppföljning och analys redovisas
ovan.
Fortsatt strävan mot att ständigt förbättra och utvärdera de existerande metoder för arbete med
elever i behov av särskilt stöd, som bland annat ges i form av handledning och stöd och i samarbete
19 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
mellan mentor och speciallärare/specialpedagog samt i förekommande fall med stöd av
Elevhälsoteamet, redovisas och beskrivs i alla skolors skriftliga redovisningar. För samtliga elever
som erhåller särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram som dokumenteras och följs upp regelbundet.
Efter införandet av en – till – en datorerna har elever i behov av särskilt stöd i högre utsträckning
använt sig av kompensatoriska hjälpmedel, t.ex. specialprogram i datorerna.
Även den här terminen står det att läsa i analyserna att elevernas betyg i vissa program sjunker,
vilket leder till slutsatsen att tätare samarbete med grundskolan och Elevhälsoteam behöver
påskyndas och implementeras för att skapa ännu bättre metoder för utvärdering av olika
stödinsatser för enskilda elever.
Likvärdig bedömning med fokus på ämnen där nationella prov förekommer har påbörjats på flera
skolor och utvecklingen från förra terminen är tydlig. För att säkerställa en likvärdig bedömning
arbetar skolorna i dag med sambedömning av nationella prov. Metoder för likvärdig bedömning
saknas dock till viss del för många av yrkeskurserna. Samarbete med andra skolor/yrkeslärare finns
men behöver utvecklas.
Katrineholms gymnasieskolor uppvisar även goda resultat i SKL:s öppna jämförelser.
Styrkor
Det finns fungerande metoder för att identifiera och kartlägga elever i behov av särskilt stöd samt i
förekommande fall dokumentera och ta fram åtgärdsprogram.
Elevhälsans insatser för att stödja elevernas lärande finns i och används kontinuerligt.
Elevhälsoteamet ingår som ett stöd för arbetslagens arbete i uppföljningen av elevernas
kunskapsutveckling. De kontinuerliga kontaktytorna mellan EHT och arbetslagen gör att
sannolikheten att fånga upp elever med behov av särskilt stöd är stor.
Förbättringsområden
Behovet av framtagning av modeller och metoder för likvärdig bedömning är ett
förbättringsområde som kan identifieras i samtliga skolors redovisade analyser.
Fler pedagogiska kontaktytor, där samarbetet mellan kommunens alla gymnasieskolor efterfrågas,
skulle vara ett stort steg i vidareutveckling av arbetet med likvärdig bedömning.
Åtgärder för förbättring
Utveckling av metoder och modeller för likvärdig bedömning
Kontaktytor för pedagogiska diskussioner mellan skolorna
2.2 Trygghet och trivsel
Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet är att tillse att ingen
diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning,
nationellt, etniskt eller socialt ursprung.
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgy 11)
20 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med
utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en
värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa.
Skolan har en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8§ och
diskrimineringslagen.
Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och
incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och
konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i
möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna
informeras om planen.
Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och
lärande (Lgy 11)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av en arbetsmiljö med
ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska
bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god
folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Vidare
framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg.
Resultat
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs i skolan.
86
2) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill.
93
3) Jag får den arbetsro jag behöver.
66
5) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de
vuxna i skolan.
6) Jag har förtroende för mina lärare.
71
7) Jag följer skolans ordningsregler.
88
8) Miljön inomhus i min skola är trivsam.
73
9) Jag är nöjd med skolmaten.
58
10) Skolan är välstädad.
70
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
1) Mitt barn trivs i skolan.
Katrineholm % innevarande läsår
2) Mitt barn får den arbetsro det behöver.
65
3) Skolan erbjuder bra skolmat.
42
67
81
21 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
4) Skolan är välstädad.
48
5) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling.
43
6) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam.
66
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
1) Jag trivs på min arbetsplats.
87
2) Miljön i vår skola är trivsam.
71
3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan.
55
4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling.
92
5) Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och
ömsesidig respekt.
6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer
81
66
Elevfrånvaro under innevarande läsår, avstämning sista läsårsdag
Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge
den avsedda utbildningen, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om
att eleven varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver inte detta ske samma dag.
(Skollagen 15 kap.16§)
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-14 står att elevnärvaron på gymnasiet ska öka.
Frånvaro
Frånvaro i %
Alla elever
Qualis
B.
Trygghet
och trivsel
51
Steg 1
Verksamheten
startar på
avtalad tid.
Skolan följer
kontinuerligt
upp
närvaro/frånva
ro.
Skolan har
förankrade
rutiner för
mottagande av
nya elever.
Varav % andel
giltig frånvaro
(exklusive
beviljade
ledigheter)
36
Steg 2
Det råder
arbetsro.
Skolan arbetar
aktivt och
medvetet med
att klargöra
vilka
rättigheter och
skyldigheter
eleverna har
och vuxna
reagerar på
regelbrott.
Skolan har ett
förebyggande
och
dokumenterat
arbete för att
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling.
Steg 3
Arbetsglädje
och trivsel
präglar skolan.
Skolan mäter
och följer
kontinuerligt
upp
arbetsglädje
och trivsel.
Förhållandet
mellan
personal och
elever
kännetecknas
av förtroende
och ömsesidig
respekt.
Varav % andel
beviljade
ledigheter
Varav % andel
ogiltig frånvaro
Varav %
andel ogiltig
frånvaro
Sen ankomst
1
14
-
Steg 4
Eleverna har en
fysisk
arbetsmiljö som
skapar trivsel.
Skolan skapar
en social miljö
som ger
trygghet och
god gemenskap.
Skolan arbetar
aktivt och
medvetet för att
påverka och
stimulera
eleverna att
omfatta vårt
samhälles
grundläggande
demokratiska
värderingar.
Steg 5
Förankrade
metoder finns
för att skapa
trygghet och
trivsel samt för
att hantera
konflikter.
Skolans
metoder för att
hantera
konflikter och
förhindra
diskriminering
och kränkande
behandling
utvärderas
kontinuerligt.
Steg 6
Skolan har en
gemensam
värdegrund
som
synliggörs i
det dagliga
arbetet.
Steg 7
Skolan bedriver
ett systematiskt
förbättringsarbet
e när det gäller
värdegrundsarbe
te med
utgångspunkt i
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
22 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande trygghet och trivsel
Eleverna är generellt väldigt nöjda med sin skola.
Personalen skattar sig till steg 6 som kan bero på att ordningsregler, likabehandlingsplan och
enkätresultat diskuteras, analyseras och bearbetas både i lärarlaget och tillsammans med eleverna
kontinuerligt. Pedagogerna upplever att eleverna kan ha ett stort medbestämmande i frågor som rör
dem inom, t ex lektionsplanering, examinationsformer, examinationstider och lunchtider.
Lärarna har bra rutiner för närvaro och frånvaro, som dokumenteras i Lärknuten, och har en tydlig
plan för hur detta ska rapporteras, genomföras och följas upp. Elevernas frånvaro följs upp samma
dag den sker. Där finns också ett gott samarbete med APL-platserna.
EHT och skolledning följer kontinuerligt upp närvaro/frånvaro, både genom elevhälsoteamets
möten och då EHT besöker arbetslagen. Skolan har genom rektorer, mentorer och kurator ett
förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Arbetet sker bl. a
genom att kurator besöker varje klass i åk 1 och pratar om likabehandlingsplanen och
nätkränkningar samt genomför trivselenkäter på ett systematiskt sätt.
Vid signaler från arbetslag eller mentorer genomför kurator insatser. I förekommande fall görs
detta med högsta prioritet. I enskilda fall involveras rektor i arbetet redan från början.
Skolsköterskan berör och fångar upp frågor som är kopplade till trygghet och trivsel och under
hälsosamtalen.
Likabehandlingsplanen revideras årligen enligt planen. På skolan finns ett Trygghetsteam som leds
av skolans kurator. Vid behov agerar trygghetsteamet med kort ställtid. Teamet har bred förankring
bland skolans program och bland icke pedagogiska personal.
Skolan har en klar och tydlig nolltolerans för alla former av hot/våld. Detta är väl förankrat bland
personalen och kommuniceras på ett tydligt sätt både till elev och föräldrar genom flera kanaler.
I de fall konflikter uppstår har kurator har modeller/rutiner, som är kända och förankrade bland
skolans personal, för att hantera sådana.
När det gäller näthat finns fortfarande en okunskap där det behövs mera kunskap både juridiskt och
allmänt. Det uttrycker också personalen.
Styrkor
Skolorna har klara och tydliga rutiner för att hantera inslag i verksamheten som kan verka störande
och hindrande av hög trygghet och trivsel. Skolans rutiner och handlingsplaner utgår från väl
beprövad erfarenhet.
Elevhälsoteamet är ständigt uppdaterat på vad som händer inom området trygghet och trivsel.
23 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Det råder en god relation mellan elever och personal och eleverna har arbetsro samt anpassade
undervisningslokaler och eleveutrymmen.
Förbättringsområden
Ett gemensamt utvecklingsområde för alla gymnasieskolor är att synliggöra och bedriva
värdegrundsfrågorna i det dagliga arbetet med grund i forskningsrön.
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder och rutiner för att tydliggöra/synliggöra värdegrundsfrågorna som en
integrerad del i det dagliga arbetet.
Utveckla det systematiska förbättringsarbetet med koppling och utgångspunkt i forskning
och beprövad erfarenhet.
2.3 Elevernas ansvar för sitt eget lärande
Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn,
som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid
barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla
elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i
arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras
inflytande över utbildningen. (Lgy 11)
I Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls att alla barn och ungdomar ska få uppleva ett
vardagsarbete som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet.
Resultat
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
11) Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan.
56
12) Jag formulerar egna mål för mitt lärande.
60
13) Skolarbetet utmanar mig och väcker min lust att lära mig mer.
47
14) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra.
64
24 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
15) Programmålen/examensmålen styr tillsammans med
utvecklingssamtalen mitt arbete.
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
56,5
8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella studieplan och
annan dokumentation.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
79
7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder
och mognad.
8) Program/examensmålen och utvecklingssamtalen styr uppläggningen av
lärandet.
69
Qualis
C.
Elevernas
ansvar för
eget
lärande
Steg 1
Alla elever har
en individuell
studieplan.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Eleverna
tränas i att ta
egna initiativ
och öka sin
förmåga att ta
ett personligt
ansvar för sitt
lärande.
Steg 1
Katrineholm % innevarande läsår
Steg 3
Eleverna
känner till och
förstår
program/exam
ensmålen i
aktuella ämnen
och kurser.
Eleverna
tränas i att
utveckla sin
förmåga att
arbeta i
demokratiska
former.
Steg 2
Katrineholm % innevarande läsår
Steg 4
Program/exam
ensmålen styr
tillsammans
med den
individuella
studieplanen
uppläggningen
av lärandet.
Uppläggninge
n av elevens
lärande styrs
av
program/exam
nesmålen
tillsammans
med
dokumenterad
e
utvecklingssa
mtal.
Steg 3
69
Steg 5
Lärarna
stimulerar
eleverna att
bedöma sina
egna resultat,
reflektera över
sitt lärande
och utveckla
olika sätt att
lära.
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Eleverna sätter
egna mål,
dokumenterar
sitt eget
lärande och är
delaktiga i
bedömningen
av sitt lärande.
Steg 6
Steg 7
Skolan utvecklar
ett allt större
ansvar hos
eleverna för det
egna lärandet.
Skolan bedriver
ett systematiskt
arbete med att
vidareutveckla
metoder för att
stimulera
elevernas ansvar
utifrån
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Steg 7
Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande
Gymnasieskolorna skattar sig till steg 3 och nämner Mål- och framsteg som en av de anledningar
som gör att elever får möjlighet att ta ansvar för sitt lärande. De kan genom Lärknutens olika
funktioner ta del av, överblicka och se progressionen i sitt lärande tack vare pedagogernas
dokumentation, handledning och uppföljning. Uppföljningen sker också genom samtal och dialog
där eleverna tränas i att sätta ord på och formulera mål för det egna lärandet. Mentors samspel med
eleven nämns som en avgörande faktor för att elev och vårdnadshavare ska kunna få en helhetssyn
över elevens skolframgång och detta sker genom kontinuerliga samtal på individnivå, till exempel i
utvecklingssamtal, mentorsamtal och klasskonferenser. Att låta eleverna aktivt delta i
lektionsplanering och upplägg nämns som en anledning som genererar ansvar.
Införandet av en dator per elev och anställd har betytt mycket för elevernas möjlighet att ta ansvar
för sitt eget lärande. Lärarna använder i högre grad lärplattformen och har lättare att kommunicera
med eleverna utanför ordinarie schematid. Eleverna kommer lättare åt sina arbeten via
25 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
lärplattformen och vet vad som förväntas av dem. Tydliga tidsvinster då eleverna har betydligt
lättare att komma i kontakt med sina lärare via PIM.
Eleverna uppmuntras att ta del i olika ”råd” där de har möjlighet att påverka och framföra åsikter
runt sina studier och sitt lärande. Här kan elevråd, programråd och klassråd ges som exempel på
detta.
Skolorna pekar på ett viktigt samarbete med Studie- och yrkesvägledaren som en av anledningarna
till att eleven medvetandegörs om såväl sin studiesituation, men även målen för studierna
synliggörs.
Det som kan vara en orsak till att gymnasieskolorna i Katrineholms kommun inte skattar sig högre
är att arbetet med hur-frågorna saknas i analysen. Det behövs en tydligare koppling till HUR
arbetet bedrivs i den pedagogiska verksamheten, vilket skulle kunna göras genom att man hittar
former för hur pedagogerna blir delaktiga i processarbetet. Ett exempel på detta skulle kunna vara
att göra hitta former så att arbetslagen kan vara mer delaktiga i det arbetet.
Styrkor
Eleverna uppmuntras till och tränas i att ta ansvar på skol-, klass- och individnivå genom de olika
råden.
Arbetet med dokumentation och uppföljning sker i den gemensamma lärplattformen Lärknuten
som synliggör elevens lärande. Elev, pedagog/mentor och vårdnadshavare får därigenom samma
bild av elevens dokumenterade skolframgång.
Ett väl fungerande mentorskap, ett handledande arbetssätt och ett samarbete med SYV- och
elevhälsa.
Förbättringsområden
Synliggöra program-, examens- och kursmål.
Elevernas delaktighet, motivation och intresse av sitt eget lärande och bedömningen av detta.
Åtgärder för förbättring
Fortsätta arbetet med att synliggöra program-, examens- och kursmål
Ge eleverna förutsättningar för att kunna reflektera kring det egna lärandet.
2.4 Arbetssätt och lärarroll
Av skollagens 1 kap. 5§ framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för
att arbeta och verka i samhället. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Skolan ska
stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya
26 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
idéer. Detta skall utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad
undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i
undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgy 11)
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv:
*Historiskt perspektiv
*Miljöperspektiv
*Internationellt perspektiv
*Etiskt perspektiv
(Lgy 11)
I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram de nyckelkompetenser som har
formulerats av EU såsom kommunikation på modersmålet och på främmande språk samt
matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig teknisk kompetens. Alla barn och
ungdomar i Katrineholm ska också uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation och som
skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. Pedagogerna i våra
verksamheter ska visa tilltro till barns och elevers förmåga att nå mycket goda resultat och vara
tydliga i sin uppföljning och planering av elevers lärande. Vidare är det enligt skolplanen särskilt
viktigt att verksamheterna uppmärksammar och utreder stödbehov tidigt och att lämpliga
stödinsatser sätts in skyndsamt.
I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att all verksamhet ska analyseras
utifrån ett genusperspektiv. Antalet UF-företag ska öka på gymnasieskolan. Gymnasieskolan ska i
samverkan med arbetslivet bygga utbildningsmiljöer med fokus på arbetsplatsförlagt lärande och
flexibilitet. Lärlingsutbildningar ska fortsätta att utvecklas.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven:
*får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling
*får möjlighet tillämnesfördjupning, överblick och sammanhang
*får möjlighet att arbeta ämnesövergripande
*upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt (Lgy 11)
Resultat
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
4) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.
73
16) Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp eller under
lärarens ledning.
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
82
9) Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer
tillsammans med eleverna.
10) Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden
och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt.
11) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs
utveckling och lärande.
68
Katrineholm % innevarande läsår
57
61
27 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Qualis
D.
Arbetssätt
och
lärarroll
Steg 1
Eleverna har
tillgång till
aktuella och
relevanta
kunskapskällor
.
Arbetssätt och
lärarroll
präglas av
variation och
flexibilitet.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 2
Kreativitet och
skapande finns
med som
inslag i
elevernas
lärande.
Lärarna
tillämpar
överlag
arbetssätt och
arbetsformer
som utvecklar
elevernas
nyfikenhet och
självförtroende
.
Lärarna
dokumenterar
och omprövar
regelbundet
arbetssätt och
arbetsformer.
Steg 1
Steg 3
Lärarna
planerar och
genomför
undervisningen
med
utgångspunkt i
nationella mål
och skolans
egna
verksamhets
mål samt
elevernas
intressen och
deras
individuella
studieplaner.
Problemlösnin
g och kritiskt
granskande är
naturliga inslag
i lärandet.
Arbetssätt och
arbetsformer
dokumenteras
och utvärderas
regelbundet i
arbetslagen
och av lärare
och elever
tillsammans.
Steg 2
Steg 4
Arbetssätt och
arbetsformer
ger utmaningar
och skapar
helhetsperspek
tiv i samverkan
mellan ämnen.
Skolan
tillämpar
arbetssätt och
arbetsformer
som stimulerar
elevernas lust
att lära.
Modern teknik
används som
en integrerad
del i
undervisning
och lärande.
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Olika
arbetssätt och
arbetsformer
utvärderas och
jämförs för att
ta reda på vilka
som har bäst
effekt.
Steg 6
En samsyn
kring
kunskapsbegre
pp och
kunskapsutveckling
präglar
lärarnas arbete
med elevernas
lärande.
Steg 7
Skolan bedriver
ett systematiskt
arbete med
utveckling av
arbetssätt och
arbetsformer
utifrån
forskningsrön
och beprövad
erfarenhet.
Skolan
tillämpar
genomgående
metoder som
stimulerar
elevernas
entreprenörska
p, företagande
och
innovationstän
kande.
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Analys beträffande arbetssätt och lärarroll
Gymnasieskolorna placerar sig på steg 2. En anledning till att skolorna inte skattar sig högre är att
pedagogerna upplever brister i arbetet med reflektion, dokumentation och utvärdering av den egna
undervisningen. Även om arbetsformerna utvärderas och dokumenteras i allt större utsträckning
tillsammans med eleverna, framgår det tydligt att utvärderingsarbetet behöver systematiseras och
utvecklas.
En annan orsak till de varierade skattningarna är att skolorna har kommit olika långt i sitt
kvalitetsarbete med Qualis som kvalitetssäkringssystem.
Skolorna ger exempel på varierade arbetssätt och arbetsformer, exempelvis samarbetsprojekt eller
temaarbete, enskilt eller i grupp. Även metoder som Learning study och Lesson study nämns som
framgångsfaktorer. Samtliga skolor använder Lärknuten vilket underlättar dokumentationen av
elevernas lärande och utveckling, samt synliggör detta för både elever och vårdnadshavare.
Eleverna har god tillgång till aktuella och relevanta källor/material för inhämtande och träning av
kunskaper/färdigheter som är relevanta utifrån kunskapskraven, såsom de formuleras i de olika
kursmålen. I lärplattformen Lärknuten finns för samtliga kurser angivna kursmål och
betygskriterier. Utifrån detta planeras undervisningen tillsammans med eleverna.
28 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Styrkor
Varierade arbetssätt och arbetsformer tillämpas och dokumenteras. Samarbetsprojekt och
sambedömning höjer kvaliteten på undervisningen samt främjar ett helhetsperspektiv. Gemensam
lärplattform samt en till en-pedagogik.
Förbättringsområden
Utvärdera arbetssätt och metoder regelbundet och systematiskt tillsammans med eleverna. Jämföra
arbetssätt och arbetsformer för att hitta vilka som har bäst effekt. Stimulera elevernas
entreprenörskap, företagande och innovationstänkande.
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder för att systematisera utvärdering.
Utveckla former för att jämföra effekterna av arbetssätt och arbetsformer.
Definiera begreppen entreprenörskap, företagande och innovationstänkande.
2.5 Delaktighet
Barnkonventionens artikel 28 slår fast att varje konventionsstats skyldighet är att stimulera till
högre studier genom uppmuntran och studierådgivning.
Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i
arbetet. Läraren ska utgå ifrån att eleven vill ta ett eget ansvar för sina studier. ( Lgy 11)
I skolplanen för åren 2012-2014 fokuserar Bildningsnämnden särskilt på tydligheten i
verksamheternas dialog med barn, ungdomar och föräldrar. Alla föräldrar och elever ska uppleva
att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras
förmåga att nå mycket goda resultat i skolan.
Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012- 2014 framhåller att rektorsområdenas webbsidor
ska utvecklas samt att det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan.
Resultat
Elevenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Instämmer helt/Instämmer till stor del
Katrineholm % innevarande läsår
22) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.
64
Föräldraenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
9) Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet.
34
10) Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av.
29
29 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Personalenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Katrineholm % innevarande läsår
13) Eleverna är med i skolans planeringsprocesser.
34
14) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet.
64
Qualis
E.
Delaktighet
Steg 5
Skolan
involverar
eleverna i
arbetet med
utveckling och
förbättring av
verksamheten.
Steg 1
Eleverna och
föräldrarna har
möjlighet att
påverka i
miljö- och
trivselfrågor.
Skolan har ett
klimat som
inbjuder till
delaktighet.
Steg 2
Föräldrarna
uppmuntras att
engagera sig i
skolans
verksamhet.
Skolan har
system för
formellt
inflytande för
eleverna.
Eleverna
medverkar i
kvalitetsarbete
t.
Skolans namn:
Duveholm
Ellwynska
Linden
KTC
Steg 1
Steg 3
Ledning och
personal tar
systematiskt
med eleverna i
skolans
planeringsproc
ess-er.
Föräldrarna
ges möjlighet
att delta i
kvalitetsarbete
t.
Skolan mäter
och följer upp
elevernas och
föräldrarnas
delaktighet.
Steg 2
Steg 4
Metoder
utvärderas och
utvecklas
kontinuerligt
för att göra
eleverna och
deras föräldrar
delaktiga.
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Skolan arbetar
aktivt med att
kontinuerligt
öka elevernas
delaktighet i
lärprocesserna.
Steg 6
Steg 7
Skolan bedriver
ett systematiskt
förbättringsarbete
när det gäller
elevernas och
föräldrarnas
delaktighet med
utgångspunkt i
forskningsrön och
beprövad
erfarenhet.
Steg 7
Analys beträffande delaktighet
Gymnasieskolorna placerar sig på steg 3. Vad de enskilda skolorna har placerat sig på för steg
varierar dock något.
Skolorna uppmuntrar föräldrar till delaktighet genom bland annat utvecklingssamtal, föräldramöten
och Öppet hus. Föräldrar är dessutom välkomna att delta i skolornas olika aktiviteter samt aktivt
använda Lärknuten för kommunikation och delaktighet.
Eleverna uppmanas att delta i olika råd så som elevråd, programråd, trivselråd och ekonomiråd. På
det här sättet blir eleverna delaktiga i skolornas förbättringsarbete. Även genom qualisenkäterna
och kursutvärderingar blir eleverna delaktiga. Eleverna är dessutom med i arbetet som rör
ordningsregler, handlingsplaner, rutiner och idrottsdagar.
Skolorna arbetar aktivt med att öka elevernas delaktighet i lärprocesserna. Några av metoder som
används kontinuerligt på Katrineholms kommuns gymnasieskolor är planeringsdokument,
feedback, dialog, möjlighet att, så långt det är möjligt, välja redovisningsformer och innehåll samt
arbetssätt. Lärarna har fokus på både processen och resultatet i lärandet.
Styrkor
Gymnasieskolorna erbjuder elever och föräldrar flera olika vägar till delaktighet. Tillgången till
modern teknik underlättar möjligheterna för delaktighet ytterligare. Eleverna uppmuntras att vara
delaktiga i skolornas planeringsprocesser och är ständigt med i skolornas förbättringsarbete.
30 (30)
Datum
Vår beteckning
2014-01-08
Förbättringsområden
Skolorna behöver utveckla och förbättra metoder för att uppmuntra eleverna att utnyttja de
möjligheter till påverkan och delaktighet som redan finns. Skolornas kvalitetsarbete bör dessutom
bibehållas även när personal slutar. Vidare behöver arbetet med delaktighet i forskning utvecklas
och förankras.
Åtgärder för förbättring
Utveckla metoder för att öka elevernas deltagande i skolans planeringsprocesser och
kvalitetsarbete.
Utveckla metoder för att förankra arbetet med delaktighet i forskning.
