L E K T I O N 3 : Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar
Krigets lagar hör till de äldsta delområdena inom internationell rätt.
Den universella internationella rätten började man bygga upp först i mitten
av 1800-talet. Diverse oskrivna regler för att begränsa de skador krig
orsakar har funnits i alla tider. Den humanitära idén är alltså urgammal,
även om dess betydelse har varierat i olika tider och kulturer.
Lektion 3:
HISTORIEN BAKOM OCH
UTVECKLINGEN AV KRIGETS LAGAR
20
Även krig har regler.
L E K T I O N 3 : Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar
MÅL
• Eleverna förstår att människor i alla tider har strävat efter att begränsa krigföring.
• Eleverna får ett begrepp om att de soldatregler som gäller i dag är en följd av
en historisk utveckling.
• Eleverna får information om Genèvekonventionernas historia och utveckling samt lär
sig hur man har försökt reagera på de nya utmaningar som dagens krigföring för med
sig genom att utveckla konventionerna.
Historien erbjuder flera exempel på hur
man har önskat begränsa bruket av våld
för att förhindra onödigt lidande och förödelse.
Olika regler uppkom när samhällen i
nära umgänge med varandra småningom började observera vissa formaliteter
i sin krigföring. Ofta formades reglerna
för krig enligt religiösa och traditionella
ritualer. Det kunde till exempel vara förbjudet att strida medan religiösa ceremonier pågick.
Reglerna förbjöd ofta dödandet av
krigsfångar och skyddade kvinnor, barn,
åldringar och präster. Vissa grupper av
människor, såsom budbärare, hade skyddad ställning i krig och som tecken på
det bar de till exempel en grön kvist eller ett vitt kläde. Strider på vissa skyddsplatser eller heliga platser kunde vara
förbjudna.
Man ville också begränsa krigföringen av imageskäl. En regent kunde vilja verka upplyst för att signalera att hans
stat var ett civiliserat samhälle. Till exempel det forna Persiska rikets storkungar var kända för sin humana krigföring.
Kyros II gav order om att sårade fiender
skulle få lika god vård som de egna soldaterna och att besegrade folk skulle få
behålla sin egen religion.
Även i Bibeln och Koranen finns talrika anvisningar för krigföring. De uppmanar läsaren att först erbjuda motparten fred. Reglerna förbjuder bland annat
förstörelse av palmer och vattenställen
samt förgiftning av vatten- och livsmedelsförråd under krig.
Den oskrivna sedvanerätt som reglerade väpnade konflikter ersattes småningom med diverse mer eller mindre
detaljerade avtal. De här avtalen var i
allmänhet i kraft bara under en viss strid
eller en viss konflikt. Krigets lagar varierade också enligt rådande moraluppfattning och kultur.
KOMMITTÉNS BILDARKIV
Tidiga lagar i krig
Röda Korset verkar nuförtiden i 186
olika länder
Henry Dunant och Minnen
från Solferino
Under 1800-talet blev krigen allt mer
förödande och arméerna större. Vården
av sårade soldater hade inte på långt
när utvecklats i samma takt som förstörelsekraften och fler soldater dog på
grund av brist på vård, i epidemier och
av svält än av egentliga krigsskador.
Enorma förluster i krig tvingade staterna att se sig om efter nya sätt att
minska förödelsen. Redan i början av
1800-talet började man diskutera ett
multilateralt avtal för att trygga sjukvårdens oantastlighet i krig.
Lösningen fann man efter mitten av
1800-talet. I den spelades en viktig roll
av en ung schweizisk affärsman, Henry Dunant.
På en affärsresa år 1859 anlände
Dunant till byn Solferino söder om Gardasjön. I närheten av byn hade man precis utkämpat en av seklets blodigaste strider, ett slag som ingick i det italienska frihetskriget och som stod mellan Österrike på ena sidan och Frankrike
och Italien på den andra. I slaget deltog
300 000 man och av dem hade 40 000
stupat eller blivit sårade. Under de närmaste veckorna omkom lika många till i
diverse epidemier.
Kaoset i Solferino var totalt. Chockad över det han hade sett glömde Dunant bort sin affärsresa och började organisera frivilliga att bistå de sårade.
LÄROMATERIAL
FÖR HÖGSTADIER
OCH GYMNASIER
Om sina erfarenheter skrev Dunant
en bok, Minnen från Solferino, som publicerades år 1862. För boken intervjuade han deltagare i slaget. I Minnen från
Solferino föreslår han att det i alla länder grundas en frivilligorganisation som
hjälper till med sjukvård under krig och
att vården av sårade tryggas genom internationella avtal. Boken skickade han
inför julen till kungligheter, ledande militärer, tidningar, vetenskapsmän och författare runt om i Europa.
Dunants tankar fick snabbt gensvar.
Redan år 1863 grundades i Genève en
femmannakommitté för att fundera på
möjligheten att grunda den biståndsorganisation som Dunant hade föreslagit.
Idén utvecklades några år senare till Internationella rödakorskommittén.
Den rödakorsideologi som Dunant
skapade har 150 år efter slaget vid Solferino spritts över hela jordklotet. I hela
186 länder finns ett Röda Korset eller ett
Röda Halvmånen som på frivillig basis bistår människor i behov av hjälp.
Genèvekonventionerna blir till
Inspirerad av den nygrundade kommittén kallade den schweiziska regeringen
samman en diplomatkonferens år 1864.
I konferensen deltog 16 stater. De godkände Genèvekonventionen till förbättring av sårade militärers vård i fält.
Genèvekonventionen av år 1864
skapade grunden för krigets lagar i modern tappning. Konventionen ålade staterna att sköta om sårade och sjuka soldater utan diskriminering. I konventionen ingick också bestämmelser om respekt för sjukvårdspersonal, -transporter
och -utrustning samt om att dessa skulle
märkas med ett emblem som var ett rött
kors på vit botten.
Sedan dess har krigets lagar utvecklats stegvis. Ofta har regler uppkommit
först efter att de verkligen skulle ha behövts. Med tiden har den humanitära
rätten utvidgats till att inte bara skydda
sårade och sjuka utan också andra grup-
Även krig har regler.
21
L E K T I O N 3 : Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar / uppgifter
per av människor, som krigsfångar
och civila. Genom utveckling av Genèvekonventionerna har man strävat efter att
svara på ett ökat behov av humanitär
hjälp som en följd av nya vapenformer
och konflikter.
Vissa väpnade konflikter har omgående påverkat utvecklingen av krigets lagar. I första världskriget användes till exempel giftgaser och antalet krigsfångar
var stort. Båda tillämpningarna begränsades genom avtal åren 1921 och 1925.
(Se bilaga 1: Utvecklingen av avtalen
inom den humanitära rätten.) I andra
världskriget var antalet civila offer redan lika stort som antalet militära offer.
En följd av det var godkännandet av den
fjärde Genèvekonventionen om skydd av
civila år 1949.
Röda Kors-idén fick sin början från slaget i Solferino år 1859.
Krigets lagar kompletteras
Genom att utveckla krigets lagar har
man under 1900-talets slut strävat efter
att svara på de nya utmaningar som väpnade konflikter har fört med sig. I stället
för mellanstatliga krig är konflikterna allt
oftare strider mellan olika etniska grupperingar eller angrepp som är förknippade med terrorism.
Som en följd av utvecklingen inom
modern vapenteknologi har den internationella humanitära rätten utökats med
protokoll om bland annat förblindande
laservapen, personminor, miljöteknologi
och väpnade konflikter till sjöss.
Kränkningarna av krigets lagar under
1990-talet, konflikterna i det forna Jugoslavien och folkmordet i Rwanda har ökat
intresset för folkrätten i krig och dess
principer. Delvis som en följd av de här
tragedierna FN:s säkerhetsråd grundat
domstolar som också har banat vägen
för en internationell brottmålsdomstol.
Den internationella brottmålsdomstolen inledde sin verksamhet år
22
Även krig har regler.
2002. Den är den första permanenta domstolen i världen som behandlar
krigsförbrytelser, folkmord och brott mot
mänskligheten. Domstolen har jurisdiktion över alla krigsförbrytelser som har
begåtts efter år 1998, vare sig de har
ägt rum i internationella eller icke-internationella konflikter. (Mer om krigsförbrytelser och Internationella brottmålsdomstolen i Lektion 5.)
Krigets lagar har under 2000-talet
varit på tapeten i synnerhet i samband
med det så kallade kriget mot terrorismen. I synnerhet USA har framfört nya
tolkningar av krigets lagar och tillämpat
dem på personer som tillhör terroristnätverket Al Qaida.
Även tillämpbarheten av krigets lagar
på anställda vid privata säkerhetsföretag som verkar i konflikter har väckt debatt. Många befarar att man genom att
lägga ut försvarsmaktens uppgifter genom entreprenad till privata bolag försöker kringgå de begränsningar som finns
inskrivna i krigets lagar. Som motvikt han
man konstaterat att krigets lagar är bindande för alla parter och att entreprenadförfarandet inte avlägsnar statens
ansvar för företagens handlande.
I december 2005 godkände staterna ett tredje tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna som innebär att de gamla skyddstecknen det röda korset och
den röda halvmånen utökats med ett
emblem till, den röda kristallen. (Mer information om skyddsemblemen i lärarens faktalåda i Lektion 2.)
Krigets lagar kompletteras ständigt
på grund av utvecklingen inom vapenteknologin. Till exempel under 2000-talet har en omfattande debatt förts om
begränsningar i användningen av klustervapen och en förhandlingsprocess inleddes år 2007 för att förbjuda vissa
klustervapen. År 2008 resulterade processen i en konvention som förbjuder
den del klustervapen.
