Likabehandlingsplan för Havdhem skola 2015/16
1
LIKABEHANDLINGSPLAN
gällande Havdhem skola läsåret 2015-2016
Vision:
På Havdhem skola får ingen bete sig på ett kränkande sätt gentemot
varandra, gäller både barn och vuxna.
Havdhem skola skall värna och främja allas lika värde och allas rätt att
bli behandlade som individer på lika villkor.
Kartläggning och nulägesanalys:




I de årliga enkäterna i åk 3 och åk 5 besvarar eleverna frågor om
trygghet, kamratskap, mobbning etc. som redovisas i klasserna och på
skolrådet.
Varje klass går igenom skolgårdskartan och markerar de platser som
eleverna känner sig trygga/otrygga med eller där de vill att rastvärdarna
ska ha ett extra öga, som kamratstödet sedan jobbar vidare med.
En teckningstävling genomförs varje år för att utse det bidrag som ska
pryda första sidan. Eleverna jobbar i par med sin fadder/fadderbarn med
bilden efter genomgång av årets tema.
I Unikum besvarar eleverna självständigt frågor om hur de trivs på skolan.
Frågorna tas upp vid utvecklingssamtalen.
Målsättningen är att;



alla ska trivas, känna sig trygga och behandlas med respekt
ha ett bra arbetsklimat för alla både barn och vuxna
ingen skall utsättas för någon form av kränkande behandling såsom
mobbning, trakasserier eller diskriminering


Årets mål:
Havdhem skola 100 år – vår hembygd!
Genustänk genom 100 år – likheter och förändringar!
2
Främjande och förebyggande arbete
• För att förhindra uppkomst av diskriminering, mobbning eller annan kränkande
behandling skall rektor och den pedagogiska personalen fortlöpande ta upp
frågor kring förskolans/skolans värdegrund i det dagliga arbetet
• Rektor är ansvarig för att all personal får en genomgång varje terminsstart om
planen för att främja likabehandling och motverka diskriminering, mobbning och
annan kränkande behandling
• Rektor har också ansvar för att denna plan presenteras för föräldrar vid
starten av läsåret/verksamhetsåret och läggs ut på skolans hemsida. Föräldrar
har då möjlighet att, skriftligt eller muntligt, komma med synpunkter på planen.
• Ingen, vare sig elever eller personal får i Havdhem skola utsättas för
diskriminering på grund av:
 Kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Sexuell läggning
 Funktionsnedsättning

Ålder
Vårt arbete på:
Verksamhetsnivå:









All personal har ansvar för att omedelbart ingripa om man ser överträdelser mot
vår likabehandlingsplan.
Omedelbar reaktion av den anställde som uppfattar situationen.
Omedelbar reaktion av kamratstödjare, som informerar personal i skolan.
Inte tillåta att elever delar ut inbjudningskort i skolan, bussen eller busskön, om
inte alla i klassen eller alla killar/tjejer är inbjudna.
Vi arbetar med Kamratstödjare i skolår 3-6, (se mer info nedan).
Likabehandlingsplanen presenteras varje skolstart på ett föräldramöte i
respektive klass eller så snart den reviderats av personal och elever och en
utvärdering sker vid läsårets början av personal och elever.
Eleverna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen i samarbete med elevråd och
kamratstödet i början av varje läsår.
All personal har ett eget exemplar av likabehandlingsplanen synligt i klassrummet
och den finns med i introduktionspaketet till nyanställda.
Skolan har rastvärdar som är ute på skolgården enl. rastvärdsschemat som finns
vid entrén i nya skolan och i den gamla skolan.
3
Gruppnivå:






Klasslärare har huvudansvaret för elevvården och har till sin hjälp övriga i
arbetslaget samt särskild elevvårdspersonal.
Regelbundet tar klasserna upp och diskuterar attityder i klasserna på
klassråd/elevråd.
Social emotionell träning sker regelbundet i klasserna och här jobbar vi
med de olika diskrimineringsgrunderna.
Undvika att eleverna väljer grupper under lärarledda aktiviteter.
Skolan jobbar aktivt med jämställdhetsarbete. Vi främjar samspel mellan
pojkar och flickor och har ett medvetet genustänkande i undervisningen.
Havdhem skola är numera en certifierat jämlik skola!
I grupper där oro för mobbning eller trakasserier finns kontaktar
klasslärarna kamratstödjarna och elevvårdsteamet för att
bestämma hur man går vidare.
Individnivå:




Vi accepterar inte nedsättande kommentarer. Genom att arbeta aktivt
motverkar vi detta.
Vi har trivsel med som en punkt vid varje utvecklingssamtal.
Det är inte skvaller att berätta att man själv eller någon annan mår dåligt.
Eleven medverkar till att upprätta, följa upp och se över
likabehandlingsplanen under de inledande temaveckorna vid höstterminens
start.
4
Kamratstödet på Havdhem skola
Kamratstödet på Havdhem skola består av 8 elever och en lärare. Eleverna väljs
in varje läsår och består av två elever från klasserna 3, 4, 5 och 6.
Kamratstödets funktion är att, utifrån ett elevperspektiv, se hur det är i skolan
på framförallt rasterna, om någon är utanför, utsatt på något vis eller annat som
vi som vuxna inte alltid reagerar på. Kamratstödet är också med förskolan,
Förskoleklassen och 1:an på deras förmiddagsrast och leker med dem.
Då hittar de på lekar med dem och de som vill får vara med. På det viset bygger
de upp den relation mellan årskurserna på skolan som gör att de små kan känna
sig trygga. Detta är mycket uppskattat. Kamratstödjarna har också ett extra
öga på de mindre barnen när de är har rast på stora gården.
Sammanfattningsvis är kamratstödets funktion att:
 vara extra ögon på skolgården
 vara en kompis man kan gå till
 bara vara stödjare – inga poliser
 leka med F-1 på rasten
 diskutera den trygghetsvandring som gjorts i
 klasserna
 anordna Fair Play Cup i fotboll och innebandy
Kamratstödet träffas ungefär en gång i månaden och när behov uppstår. Då
pratar vi om hur det är på skolan, om det är några problem eller om det är något
evenemang på skolan där kamratstödet kan hjälpa till. Om det är så att någon
verkar ensam eller utsatt på något vis, pratar vi i gruppen om hur man kan göra
för att hjälpa till på bästa sätt.
För att visa vem som är Kamratstödjare finns ett foto uppsatt i varje skola.
Varje år anordnar Kamratstödet, tillsammans med Elevrådet, en Fair Play-cup i
innebandy mot slutet av höstterminen och i fotboll mot slutet av vårterminen,
där målet är att man är en god kamrat.
Kamratstödsansvarig är Anneli Winarve.
5
FÖR TRIVSEL OCH TRYGGHET I HAVDHEM SKOLA
Utarbetade i samverkan mellan elever, föräldrar/vårdnadshavare och lärare
Nolltolerans angående mobbing
Vi är goda kamrater mot varandra.
I Havdhem skola visar vi respekt för och tar hänsyn till
varandra, vuxna som barn.
Alla raster är uteraster
Rastvärdarna bestämmer om det p.g.a. vädret ska vara
tillåter att vara inomhus.
Övriga trivselregler på skolan
 Lämna inte skolans område utan lärarens tillstånd
 Om mobiler medtas får inget ringande ske till eller
från denna under skoldagen. Telefonen ska vara
avstängd från avstigning till påstigning av buss =
hela skoldagen.
 Tuggummi och godisförbud på hela skolans område,
utom vid tyst läsning, då vi genomför ett
tuggummiprojekt.
 Hjälm på vid pulkaåkning
 Inga huvudbonader inomhus
 Säkerhetsregler gäller vid bussväntan och
påstigning
6
Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp mobbning,
trakasserier eller diskriminering:

ENSKILDA SAMTAL
Dessa utförs av kamratstödsteamet. Samtalen ska ske så fort som
möjlig och eleverna kallas en i taget till samtal.

KONTAKTA VÅRDNADSHAVARE
Detta görs så fort som möjligt vid allvarliga händelser. Vid mindre
händelser uppmanas eleven att själv berätta hemma och sedan be
föräldrarna ringa.

UPPFÖLJANDE SAMTAL
Detta bör pågå i ca en månad och utförs av samma lärare som ovan.
Dessa samtal bör vara korta. Samtalen skall avslutas med en
utvärdering av alla inblandade.

STÖDSAMTAL
Detta riktar sig till den drabbade eleven för att stärka självkänslan.

DOKUMENTERA
Det är viktigt att den utredning och de insatser som görs
dokumenteras. Blankett för detta finns som bilaga till denna plan.
Dokumentationen skall i samband med läsårsavslutning skickas till
rektor för arkivering.
OM KRÄNKANDE ELEV SÖKER NYA OFFER/ ELLER INTE SLUTAR




OBSERVATION
Detta görs främst på raster och genom samtal med mobbaren.
SAMTAL MED FÖRÄLDRAR
En eller flera träffar med föräldrar, två lärare och eleven. Detta får
inte ske via telefon.
MILJÖBYTE
Eventuellt erbjuda mobbaren grupp- eller skolbyte.
POLISANMÄLAN
Vid grövre förseelser görs polisanmälan, genom rektor
7
UTVÄRDERING






Planen ska utvärderas och revideras varje verksamhetsår. Det görs på
höstterminen efter temaveckorna med likabehandlingsarbetet. Detta sker
i samråd med elever, vårdnadshavare och lärare på skolan.
Elevutvärdering sker genom Unikum, samtal och skriftliga utvärderingar
samt de årliga enkäterna i år 3 och 5.
Föräldrautvärdering sker vid föräldramöten i gruppdiskussioner och på
skolråd.
Personalutvärderingar sker vid skriftlig utvärdering av verksamhetsåret
efter vårterminsslut.
Dokumentation läggs ut på Unikum och skolans hemsida.
Rektor ansvarar för att utvärdering sker och dokumenteras.
Reviderad september 2015
8
Bilagor till likabehandlingsplan
Skolans handlingsplan mot hot och våld
Risk för våld eller hot bedömer vi vara störst:
 Vid konfliktlösning mellan elever
 Vid konfliktlösning mellan personal och elever
Speciella områden att observera:
 Korridorer och trappor
 Toaletter
 Omklädningsrum
 Busshållplatser
Extra uppmärksamhet vid:
 Vid skoldagens början och slut
 Raster
 Vid schemabrytande aktiviteter
Om det händer:
Slagsmål/misshandel/hot
Personal:
 Försök bryta slagsmålet med tillsägelse, och om det inte lyckas:
 Tillkalla fler vuxna
 Skydda elever som riskerar att bli inblandade
 Föräldrar tillkallas
 Skolledningen kontaktas och rektor tar beslut om polis skall tillkallas
 Klasslärare informeras
 Samtal med berörda
Elev:
 Hämta vuxna
 Försök skydda andra elever från att dras in i konflikten
Vid konflikt mellan elev och personal gäller ovanstående. Skolledning skall alltid
informeras för att skaffa sig underlag för en ev. polisanmälan.
Dokumentation:
Då elev skadas skall skolhälsovården och försäkringsbolag kontaktas, en särskild
blankett skall skrivas. Även hot och tillbud skall anmälas via skolhälsovården.
9
Definitioner och begrepp
• Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom text,
strukturer
och
arbetssätt
upplevs
som
kränkande.
De
fem
diskrimineringsgrunderna är:
1. Kön
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet,
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Sexuell läggning
6. Funktionsnedsättning
7. Ålder
• Direkt diskriminering - Ett barn eller en elev får inte missgynnas i
förhållande till andra genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskrimineringsgrunderna
• Indirekt diskriminering – Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom
att till synes neutrala regler/ordningsföreskrifter tillämpas så att de i praktiken
får en diskriminerande effekt.
• Annan kränkande behandling – innefattar all form av kränkning av annan
individ. Hit räknas även andra barns/elevers föräldrar och utomstående som
besöker/vistas i kommunens lokaler. Det är ett uppträdande som, utan att vara
trakasserier kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det är barnet eller
eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande.
Det är viktigt att diskutera skillnaden mellan kränkningar och befogade
tillrättavisningar som har till syfte att skapa en god miljö och ordning för alla på
förskolan och skolan
• Mobbning – en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och
med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det är
mobbning när barn, elever eller vuxna vid upprepade tillfällen blir utsatta för
negativa handlingar (ex knuffar, ”psykningar”, elaka kommentarer, utfrysning och
våld) från en/ett eller flera andra barn/elever eller vuxna. Det är mobbning när
parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten är i underläge och
upplever sig kränkt eller mobbad vid upprepade tillfällen under längre tid
• Trakasserier – Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elev och som
har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är
alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn och elever eller
mellan barn och elever
10
Riskanalys och kartläggning av platser med risk för kränkningar i
Havdhem skola Höst 2015
Kartläggningen genomfördes i år klassvis tillsammans med personalen. Med hjälp
av karta över skolans område och i diskussion mellan personal/elever kommer man
fram till platser där eleverna vill ha mer tillsyn av rastvärdar för att undvika
kränkningar.
Eleverna har svårt att se några ”otrygga” platser på skolans område. De har
tidigare i Unikum beskrivit att de känner sig trygga på skolan och personalens
uppfattning är att det är mer harmoniskt än någonsin, just nu.
När vi omformulerade frågan till platser där rastvärdarna kan ha mer tillsyn, så
kom de på några platser.
Analysen visar att eleverna i stort känner sig trygga på Havdhem skola, så vid
diskussion i kamratstödsgruppen enades det om att ha mer tillsyn på följande
platser:
 Båten, bakom Röda ladan och vid kojorna intill spåret
 Vid busspåstigning och vid busskuren (där har fula ord skrivits igen)
 Lusthuset
 Bakom kullen och bakom textilslöjden
 Bakom ladan på Lilla gården
 Språket på fotbollsplanen
I Lusthusen och vid busskuren sitter eleverna ofta och pratar. De vill att
personalen ska gå en sväng dit och fråga om allt är okey, men vill inte att man
stannar där. Vill ha lite privat, men kolla att ingen viskar eller leker ”dumma”
lekar.
Bakom kullen leker man ibland intensivt. Oftast är det roliga lekar, men ibland
kan det gå vilt till.
Vid Båten och bakom textilslöjden händer det att eleverna tar fram sina
mobiler och sitter och ”leker” med dem.
Bakom Röda ladan samt vid kojorna vid spåret behöver man gå en sväng för att
se att lekarna är schyssta och inte för hårdhänta.
På Lilla gården bakom Röda förrådet kan det ibland gå vilt till.
Kamratstödet föreslog också att personalen bär gula västar i början av hösten för
att synas!
Samtliga platser att ha extra koll på lyfts i elevråd, skolråd och i kamratstödet.
Havdhem skola
September 2015
11
Litteraturförteckning till Havdhem skola likabehandlingsplan
Förebygga diskriminering och kränkande behandling
Do, BEO och skolinspektionen (2009)
Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
Skolverket (2009)
Inneslutning och uteslutning
Marie Wrethander, Bliding (2007)
Gotlands Kommuns hemsida
12
Här är årets kamratstödjare!!!
Underst: Ebba Båtelsson, Hugo Andersen, Tilde Larsson, Malin Jacobsson.
Mellanraden: Liam Ekedahl, Matilda Mathsson, Nadja Jakobsson.
Överst: Maja Casanova
13