2013-06-28 (Dnr Mahr 50-2013/393)
Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd
Avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd
Lindha Makne, Kvalitetskoordinator
Beslut
Anvisningar för kursplaner vid Malmö högskola
Föreliggande anvisningarna är fastställda av Rektor 2013-06-28 och ersätter tidigare
anvisningar fastställda 2009-04-23 (rev. 2010-03-11), dnr Mahr 59-2009/313.
Anvisningarna gäller för kursplaner fastställda från och med 2013-09-01.
Enligt Högskoleförordningen (1993:100) ska det för varje kurs finnas en kursplan.
Kursplanen är, tillsammans med utbildningsplanen och examensordningen, det centrala
dokumentet för styrning av högskolans utbildning. Den ska vara ett stöd för studenter och
lärare i det pedagogiska arbetet. Kursplanen ska garantera både studentens rättsäkerhet och
lärarnas pedagogiska handlingsutrymme och är juridiskt bindande för båda parter. Det
övergripande syftet med anvisningarna är att de ska vara ett stöd för dem som skriver
kursplaner.
Svenska är myndighetsspråk vilket innebär att en kursplan fastställs på svenska, men kan
publiceras i översättning. Gällande kursplan ska vara fastställd före aktuell anmälningsperiod
samt föras in i utbildningsdatabasen i samband med att den fastställs.
Enligt högskoleförordningen ska en kursplan innehålla uppgifter om följande:
• Antal högskolepoäng
• Lärandemål
• Krav på särskild behörighet
• Formerna för bedömning av studenternas prestationer
• De övriga föreskrifter som behövs
I enlighet med SUHF:s rekommendationer om kursplaner – REK 2011:1, ska en kursplan
dessutom innehålla uppgifter om följande:
• Fastställande
• Kursens benämning på svenska och engelska
• Utbildningsnivå
• Huvudområde, fördjupningsnivå och fördjupning i förhållande till examensfordringarna
• Syfte och innehåll
• Arbetsformer
• Betygsskala
• Kurslitteratur
• Kursvärdering
• Övergångsregler
Bilaga 1: Definitioner och begrepp
Bilaga 2: Fördjupningsnivåer
Bilaga 3: Guide för kursplaneskrivning
Bilaga 4: Mall för kursplan
1 (av 15)
Dnr Mahr 50-2013/393
1 Fastställande
Här anges den termin då kursen ska ges första gången. I beslutad kursplan anges därefter
•
•
•
fastställandedatum,
beslutande instans,
gällandedatum - terminen då kursplanen börjar gälla, och om den ersätter en tidigare
fastställd kursplan.
2 Namn, kod, omfattning och betygsskala
2.1 Svensk benämning
Här anges kursens namn.
Se beslut dnr Mahr 59-2013/339, för anvisningar för kurs- och programbenämningar vid
Malmö högskola.
2.2 Engelsk benämning
Här anges kursens namn översatt till engelska.
Enligt beslut dnr Mahr 59-2013/339, ska engelska namn konsekvent skrivas med brittiskengelsk stavning och följa engelska regler för rubriker och titlar, vilket innebär att
innehållsord ska inledas med stor bokstav medan formord (konjunktioner o. dyl) inleds med
liten bokstav.
2.3 Kod
Här anges kursens unika kod i Ladok-systemet. Ny kurskod måste sättas när:
•
•
•
•
•
Svensk benämning eller engelsk översättning ändras.
Högskolepoängtal ändras.
Betygsskala ändras.
Innehållet förändras väsentligt (exempelvis om lärandemålen ändras väsentligt eller
kursens huvudsakliga innehåll ändras).
Behörighet ändras.
2.4 Omfattning
Här anges kursens omfattning i högskolepoäng. Kurser vid Malmö högskola måste normalt
omfatta minst 7,5 högskolepoäng (dnr Mahr 50-2013/395).
2.5 Betygsskala
Här anges betygsskalan för kursen. Betygsskala för svenskspråkiga kurser anges i enlighet
med av högskolan inrättade betygsskalor (se även rektorsbeslut 2011-10-06, dnr Mahr 502011/534):
2
Dnr Mahr 50-2013/393
•
•
•
3
Underkänd, Godkänd
Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Underkänd, 3, 4, 5
För engelskspråkiga kurser får följande betygsskala användas. Se rektorsbeslut 2011-12-08,
dnr Mahr 50-2011/638 (notera att lokala beslut kan förekomma som reglerar användandet av
betygsskala på engelskspråkiga kurser):
•
A - Utmärkt (Excellent), B – Mycket bra (Very good), C – Bra (Good), D –
Tillfredsställande (Satisfactory), E – Godkänd (Pass), U – Underkänd (Fail)
För slutbetyg för kursen får endast en av betygsskalorna ovan användas. För betyg för
provkoder får dock andra betygsskalor, än den för slutbetyget, användas. Detta anges då under
rubriken Formerna för att bedöma studenternas prestationer.
3 Förkunskapskrav, nivå, huvudområde och fördjupning
3.1 Förkunskapskrav (se även Högskoleförordningen 7 kap.)
Här anges de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen
(se VHS PM ”Riktlinjer för att beskriva behörighetskrav på svenska” 2012-10-11).
Förkunskapskraven ska inte sättas högre än vad som krävs för att studenten ska ha
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Kurs på grundnivå som vänder sig till nybörjare
Grundläggande behörighet.
eller
Grundläggande behörighet + områdesbehörighet med eventuellt undantag.
Exempel:
Grundläggande behörighet + Fysik B, Matematik E. Eller: Fysik 2, Matematik 4
(Områdesbehörighet A9/9)
För annan särskild behörighet krävs tillstånd från UHR.
Kurs på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare
Grundläggande behörighet
och
Särskild behörighet: t ex tidigare högskoleutbildning, gymnasiekurser eller specifik
yrkeserfarenhet.
Exempel:
Grundläggande behörighet + Mänskliga rättigheter I, 30 hp
Dnr Mahr 50-2013/393
4
Avancerad nivå
Grundläggande behörighet för kurs på avancerad nivå har den som har genomgått utbildning
på grundnivå. Särskild behörighet: t ex tidigare högskoleutbildning, språkkrav, andra villkor.
3.2 Utbildningsnivå
Här anges kursens utbildningsnivå enligt nedan (för förutbildning anges Gymnasienivå).
•
•
Grundnivå
Avancerad nivå
3.3 Huvudområde
Här anges huvudområdet för kursen i förekommande fall. Huvudområdet måste vara inrättat
vid Malmö högskola (se Malmö högskolas examensordning Dnr Mahr 59-2011/452). I annat
fall anges ”ej huvudområdeskurs/yrkesexamen”.
3.4 Fördjupningsnivå
Här anges en av SUHFs kursklassifikationer med beskrivning enligt bilaga 2 (se rektorsbeslut
Dnr Mahr 59-2009/473).
3.5 Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Här anges om kursen tillhör ett vid högskolan inrättat huvudområde samt om kursen kan ingå
i en generell examen (högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen) eller en
yrkesexamen. För kurser på grundnivå är det också möjligt att ange vilken nivå inom
huvudområdet som är aktuell (1-30 hp, 31-60 hp eller 61-90 hp).
Exempel I - Kursen ingår inte i något huvudområde: Kursen ingår inte i något
huvudområde.
Exempel II - Kursen ingår i ett huvudområde: Kursen ingår i huvudområdet socialt
arbete på nivå 31-60 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i
socialt arbete.
Exempel III - Kursen ingår i examensfordringarna för yrkesexamen: Kursen ingår i
examensfordringarna för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass
och grundskolans årskurs 1-3.
4 Syfte och innehåll
4.1 Syfte
Här ges en kort beskrivning av kursens syfte på en övergripande nivå utifrån ett studentaktivt
perspektiv. Inled gärna med ”Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om...
förståelse inom… och färdigheter i…” eller liknande.
Dnr Mahr 50-2013/393
5
4.2 Innehåll
Här ges en närmare beskrivning av kursens innehåll samt om kursen är indelad i olika delar
(om kursen är indelad i flera delar kan innehållet beskrivas under respektive del).
5 Lärandemål, arbetsformer och formerna för att bedöma
studenternas prestationer – konstruktiv länkning och
progression
Utbildningen vid Malmö högskola ska präglas av konstruktiv länkning (constructive
alignment) vilket innebär att ett tydligt samband mellan lärandemål, arbetsformer och
bedömningsformer ska finnas. Begreppet konstruktiv innebär att studenter konstruerar
kunskap genom aktiviteter som bygger på vad de redan kan och vet. Länkning betonar
kopplingen mellan lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer.
Denna koppling innebär att samtliga lärandemål ska bedömas samt att arbetsformerna ska
utgå från kursens lärandemål och utformas så att de stödjer studentens lärande och tydligt
leder mot bedömningsformer där samtliga de kunskaper och kompetenser som uttrycks som
lärandemål prövas.
Varje utbildning som leder fram till en examen ska utformas så att lärandemålen i de ingående
kurserna tillsammans och i progression ger studenten möjlighet att uppnå de nationella
examensmålen samt eventuella lokala mål.
5.1 Lärandemål
Här anges lärandemålen för kursen. Om kursen består av delar kan lärandemålen anges under
respektive del.
•
•
•
Lärandemålen ska vara examinerbara och formuleras så att det tydligt framgår hur och
på vilken nivå en student ska visa erhållen kunskap och förståelse, färdighet och
förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.
Lärandemålen kan antingen listas under rubrikerna Kunskap och förståelse, Färdighet
och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt eller formuleras som mål
där de olika kunskapsformerna integreras.
Lärandemålen kan numreras för att underlätta beskrivningen av hur de bedöms.
5.2 Arbetsformer
Här anges kursens arbetsformer (om kursen är indelad i flera delar kan kursens arbetsformer
anges under respektive del).
•
•
•
Arbetsformerna ska utvecklas med utgångspunkt från kursens lärandemål och ska
stödja studentens lärande för nå lärandemålen.
Arbetsformerna anges så att det för studenten klargörs vilka resurser för lärande som
finns tillgängliga och vilka moment som kräver obligatorisk närvaro.
Obligatorisk närvaro kan endast krävas när deltagande är en förutsättning för att
lärandemålen ska kunna uppnås.
Dnr Mahr 50-2013/393
6
5.3 Formerna för att bedöma studenternas prestationer
Här redovisas de former för bedömning av studentens prestationer som används i kursen (om
kursen är indelad i flera delar kan formerna för att bedöma studenternas prestationer anges
under respektive del).
•
•
•
•
•
•
•
•
Ange vilka bedömningsformer som förekommer i kursen.
Bedömningen av studentens prestationer ska beskrivas på ett sätt som tydliggör
kopplingen mellan lärandemål och bedömningsform.
Studentens måluppfyllelse ska bedömas individuellt. Detta gäller även bedömningar
baserade på projekt- och/eller grupparbete vilket följande exempel illustrerar: ”Inom
ramen för ett grupparbete förbereder och presenterar studenten en gestaltning/muntlig
presentation baserat på ...”.
Om en utbildning innehåller VFU/praktik kan särskilda regler gälla avseende antalet
omprovtillfällen. Dessa regler ska tydligt framgå av kursplanen. Minst två
provtillfällen ska alltid erbjudas för VFU/praktik eller motsvarande.
Om det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på
en kurs eller del av en kurs begränsas, på grund av att det skulle kunna leda till
orimligt resursslöseri, ska antalet tillfällen bestämmas till minst fem.
(Högskoleförordningen 6 kap. 21 §). Detta ska i så fall framgå av kursplanen.
Det ska framgå hur studenten erhåller godkänt betyg på (hela) kursen.
Om omprov sker i annan form än ordinarie prov ska det framgå hur detta ska
genomföras
Student som har godkänts på en kurs eller en del av en kurs får inte genomgå förnyad
prövning för högre betyg. Undantag från denna regel får endast göras för
naturvetenskaplig/teknisk förutbildning och högskoleingenjörsutbildning och ska då
framgå av aktuell kursplan.
Exempel (förutsätter numrerade lärandemål):
Lärandemål 1 och 2 prövas genom skriftlig tentamen.
Lärandemål 3 prövas genom inlämningsuppgift.
För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på varje prov. För att
erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på samtliga prov.
6 Kurslitteratur, kursvärdering och övergångsbestämmelser
6.1 Kurslitteratur och övriga läromedel
Här anges den litteratur och övriga läromedel som används på kursen (om kursen är indelad i
flera delar kan kurslitteratur och övriga läromedel anges under respektive del).
System för referenser väljs fritt, men det ska vara ett vedertaget system, t ex Harvard eller
APA.
Vid val av litteratur bör man, där så är relevant, beakta att kursinnehållet belyses ur flera olika
perspektiv.
Dnr Mahr 50-2013/393
7
Om ingen obligatorisk litteratur/läromedel förekommer kan följande formuleringar (eller
motsvarande) användas:
•
•
Studenten förväntas söka, värdera och använda relevant litteratur på egen hand.
(Detta bör i så fall motsvaras av ett lärandemål.)
Kurslitteratur väljs i samråd med lärare/handledare.
6.2 Kursvärdering
Här anges texten nedan.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att
framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som
anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar
om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna.
Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
6.3 Övergångsbestämmelser
Här anges texten nedan.
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska
studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för
omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
7 Övrigt
Här anges undervisningsspråk. Om det förekommer inslag på annat språk än det huvudsakliga
undervisningsspråket ska detta anges.
Här anges även sådant av vikt som inte passar under någon av rubrikerna ovan.
Dnr Mahr 50-2013/393
8
Bilaga 1: Definitioner och begrepp
Nedan definieras och förklaras några av de begrepp som förekommer i liggande anvisningar.
Begrepp
Prov
Provkod
Grundläggande
behörighet
Särskild behörighet
Områdesbehörighet
Utbildningsnivå
Grundnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Definition/förklaring
Bedömning av studenters prestationer
Betygsgrundande bedömning av en students måluppfyllelse av
kursens lärandemål.
Koden i Ladok för ett eller flera examinerande moment.
Behörighet
Normalt den minsta behörighet som krävs för att påbörja en
högskoleutbildning på grundnivå. Se HSVFS 2012:6.
Den behörighet, utöver grundläggande behörighet, som krävs för att
påbörja en utbildning.
Består av behörighetskurser (utöver de som ingår i grundläggande
behörighet) och meritkurser och gäller för utbildning som påbörjas på
grundnivå och vänder sig till nybörjare. Se HSVFS 2011:10-11.
Utbildningsnivå
Utbildningens nivå uttryckt som grundnivå eller avancerad nivå.
Till kurser på grundnivå kan räknas kurser som ingår i
kursfordringarna för högskole-, kandidat- och två- eller treårig
yrkesexamen.
Kurser som bygger på utbildning på grundnivå.
Huvudområde
Inrättat ämne med möjlighet till de fördjupade studier, inklusive
självständigt arbete, som krävs för kandidat-, magister- respektive
masterexamen.
Dnr Mahr 50-2013/393
Bilaga 2: Fördjupningsnivåer
Nivå och beskrivning
G1N (grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav)
G1F (grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som
förkunskapskrav)
G2F (grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav)
G1E (grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för
högskoleexamen)
G2E (grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav,
innehåller examensarbete för kandidatexamen)
GXX (grundnivå, kurs/er som inte kan klassificeras)
A1N (avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav)
A1F (avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav)
A1E (avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen)
A2E (avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen)
AXX (avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras)
9
Dnr Mahr 50-2013/393
10
Bilaga 3: Guide för kursplaneskrivning
Lärandemål, arbetsformer och former för att bedöma studenternas prestationer –
konstruktiv länkning och progression
Inledning
Denna guide är avsedd som stöd i arbetet med att utveckla kurser och skriva kursplaner i
enlighet med konstruktiv länkning (constructive alignment) något som ska prägla utbildning
vid Malmö högskola. Konstruktiv länkning innebär ett tydligt samband mellan lärandemål,
arbetsformer och bedömningsformer. Begreppet konstruktiv innebär att studenten konstruerar
kunskap genom aktiviteter som bygger på vad man redan kan och vet. Länkning betonar
kopplingen mellan lärandemål, arbetsformer och bedömningsformer.
Denna koppling innebär att samtliga lärandemål ska bedömas samt att arbetsformerna ska
utgå från kursens lärandemål och utformas så att de stödjer studentens lärande och tydligt
leder mot bedömningsformer där samtliga kunskaper och kompetenser som uttrycks som
lärandemål prövas.
Varje utbildning som leder fram till en examen ska utformas så att lärandemålen,
arbetsformerna och bedömningsformerna i de ingående kurserna tillsammans och i
progression ger studenten möjlighet att uppnå de nationella examensmålen samt eventuella
lokala mål. I det arbetet bör mål- och bedömningsmatriser användas.
Lärandemål
I anvisningarna för kursplaner står följande:
•
•
•
Lärandemålen ska vara examinerbara och formuleras så att det tydligt framgår hur och
på vilken nivå studenten ska visa erhållen kunskap och förståelse, färdighet och
förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt
Lärandemålen kan antingen listas under rubrikerna för målparen Kunskap och
förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt eller
formuleras som mål där de olika kunskapsformerna integreras.
Lärandemålen kan numreras för att underlätta beskrivningen av hur de bedöms.
Oavsett om lärandemålen skrivs integrerat eller listade under rubrikerna ovan ska de omfatta
såväl ämnesspecifika som generiska lärandemål (se nedan).
Lärandemål ska vara realistiska d v s möjliga att uppnå under kurstiden och examinerbara. De
ska vara så konkreta att det blir tydligt för studenterna vad som krävs av dem. Målen har
fokus på vad studenten ska kunna prestera och uttrycker den lägsta graden av det som
studenten ska kunna, kunna göra eller kunna förhålla sig till för att uppnå betyget Godkänd.
Det är således ett tröskelmått.
När lärandemål för kurser utarbetas är det viktigt att inkorporera mål som beskriver de
generiska färdigheter studenten tillägnar sig i kursen. Generiska färdigheter är kunskaper och
Dnr Mahr 50-2013/393
11
kompetenser som studenten utvecklar tillsammans med ämneskunskaperna och som även kan
användas i andra sammanhang. Bland de generiska färdigheterna ingår t ex att kunna
kommunicera effektivt och konstruktivt muntligt och skriftligt, att kunna söka och värdera
information, att kunna använda digitala verktyg, att kunna lösa problem, att kunna tänka
kritiskt, att kunna samarbeta, att kunna reflektera över sitt eget lärande. För mer information
om de generiska färdigheter som anges för olika examina, se Högskoleförordningen, Bilaga 2.
I de flesta fall kan det vara bra att integrera ämnesspecifika och generiska lärandemål.
Exempel:
•
Efter genomförd kurs ska studenten kunna genomföra en självständig
klassrumsundersökning och presentera sina resultat med högt ställda krav på
forskningsmetodik, analysförmåga och språklig klarhet.
Ett tydligt formulerat lärandemål uttrycks med s k aktiva verb och ett klargörande
sammanhang.
Aktiva verb (som med fördel förtydligas i ett sammanhang) som på ett beskrivande sätt och på
lämplig komplexitetsnivå anger vad studenten ska kunna, kunna tillämpa och förhålla sig till
som ett resultat av lärandet och hur studenten ska demonstrera resultatet av lärandet. Skriv
hellre t ex analysera och redogöra för än ha förståelse för eller visa förmåga att eftersom mål
som de senare är svåra att tolka såväl som examinera.
Sammanhang som, tillsammans med verbet, beskriver ämnesinnehåll och komplexitetsnivå.
Exempel:
•
•
Studenten ska utifrån givna källor kunna redogöra för X (en avgränsad del av ett
forskningsfält) i en uppsats.
Studenten ska utifrån självständigt valda källor kunna redogöra för olika perspektiv
inom X (ett forskningsfält) och i formatet av en populärvetenskaplig artikel kunna
synliggöra sin kompetens.
Båda målen avser förmågan att kunna följa kunskapsutvecklingen inom ett område samt
förmågan att använda källor - men med olika grad av kunskapsdjup och självständighet. Även
förmågan att kommunicera uttrycks på olika nivåer genom att den tänkta mottagaren kräver
olika djup och komplexitet av texterna som skrivs i olika genrer. I båda målen används verbet
redogöra, och det är sammanhanget som anger nivån. Ett alternativ är att låta val av verb ange
komplexiteten och i det andra exemplet ersätta redogöra för med exempelvis värdera.
Muntlig och skriftlig förmåga
För att studenten ska uppnå examensmål som rör muntlig och skriftlig förmåga inom ramen
för sin utbildning behöver det på kursnivå finnas lärandemål (och därtill kopplade
arbetsformer och former för att bedöma studentens prestationer) som med ökad
progressionsnivå syftar till att studenten ska kunna uppnå detta mål. Kursernas lärandemål
kan med fördel integreras med ämnesspecifika mål:
Dnr Mahr 50-2013/393
12
Exempel:
•
•
Studenten ska kunna redogöra för relationen mellan X och Y med korrekt använda
termer och ett för uppgiften lämpligt språkbruk adresserad till student på samma
utbildningsnivå
Studenten ska med hjälp av lämpliga termer och ett korrekt språkbruk kunna diskutera
forskningsresultat inom ämne Z med grupper utanför det specifika ämnesområdet.
Att hantera komplexa frågeställningar och situationer samt genomföra
uppgifter inom givna tidsramar
Studentens förmåga att, med tilltagande grad av självständighet, kunna hantera komplex
information behöver konkretiseras i lärandemål. Studenten ska exempelvis kunna analysera
med systematik och struktur. En annan konkretisering kan vara att studenten ska kunna
argumentera utifrån bedömningar med hänsyn till olika etiska aspekter. Det kan också handla
om att studenten utöver att kunna använda källor också ska kunna välja och värdera och
motivera valet av dem samt utöver detta även kunna utvärdera användandet av dem.
Förmågan att genomföra uppgifter inom givna tidsramar handlar inte enbart om att lämna in
uppgifter i tid utan kan prövas med uppgifter som ställer studenten inför ett problem eller en
situation som ska lösas inom ett par timmar, ett par dagar eller vad som kan anses rimligt. Det
kan handla om att studenten ska kunna identifiera en frågeställning och formulera och
redogöra för hanterbara, alternativa sätt att lösa problem med hänsyn till etiska aspekter
alternativt att faktiskt lösa en uppgift - kanske i form av projekt.
Lärandemål som avser förmågan att hantera komplexa situationer och förmågor som avser
värderingsförmåga och förhållningssätt bör även finnas i kurser som har anknytning till
arbetslivet och naturligtvis i kurser med verksamhetsförlagd utbildning.
Arbetsformer
Arbetsformerna ska utvecklas med utgångspunkt från kursens lärandemål och stödja
studentens lärande för att nå lärandemålen samt ha relevans för framtida arbetsliv och
fortsatta studier. Valet av arbetsformer ska utgå från studentens lärande och lärarens olika
sätt att aktivera denna process. Arbetsformerna bör bygga på aktivt deltagande och
synliggöra såväl det egna som det kollaborativa lärandet.
Arbetsformerna bör presenteras
-
i relation till lärandemålen så att kopplingen framgår tydligt snarare än att enbart listas
utan kommentar.
så att det för studenten klargörs vilka resurser för lärande som finns tillgängliga.
så att det framgår att studenten förutsätts ta initiativ och ansvar för sitt lärande samt
konstruktivt nyttja den tid som avsatts för studier.
Exempel:
•
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av
grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier,
föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att
Dnr Mahr 50-2013/393
13
studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare, och
genom aktivt bidragande med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och
perspektiv. Detta inkluderar såväl ett aktivt deltagande i nätbaserade interaktioner som
kreativt användande av digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts
ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömning
Bedömningsformerna är styrande för studentens lärande och utvecklandet av
lärandestrategier. Bedömningsformerna ska vara tydligt kopplande till lärandemål och
arbetsformer och ses som ett lärtillfälle. Bedömningsformer ska väljas så att de:
-
är tydliga och tillämpbara att utvärdera vad studenten ska kunna, kunna göra och
kunna förhålla sig till efter avslutad kurs och därmed ge stöd i synliggörandet och
utvecklandet av goda lärandestrategier
har relevans för framtida arbetsliv och fortsatta studier
är motiverande
är varierande
prövar allt mer avancerade kunskaper och kompetenser i progression i kurser som
ingår i en utbildning
Vid val av bedömningsformer bör det också beaktas att man utifrån examinationen ska kunna
dra slutsatser som underlag för att ge återkoppling till studenten och lärare samt möjliggöra
kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av kursen/utbildningen.
Bedömningen av studentens prestationer ska presenteras så att det framgår vilka
bedömningsformer som förekommer i kursen och att kopplingen mellan lärandemål och
bedömningsform är tydlig.
Bedömningskriterier ska presenteras för studenterna före bedömningen och med fördel
användas vid återkoppling till studenten av genomförd prestation.
Dnr Mahr 50-2013/393
Bilaga 4: Mall för kursplan
Fastställande
Fastställandedatum
Beslutande instans
Gällandedatum
Namn, kod, omfattning och betygsskala
Svensk benämning
Engelsk översättning
Ladok-kod
Omfattning
Betygsskala
Förkunskapskrav, nivå, huvudområde och fördjupning
Förkunskapskrav
Utbildningsnivå
Huvudområde
Fördjupningsnivå
Fördjupning i
förhållande till
examensfordringarna
Syfte och innehåll
Syfte
14
Dnr Mahr 50-2013/393
15
Innehåll
Lärandemål, arbetsformer och formerna för att bedöma studenternas prestationer –
konstruktiv länkning och progression
Lärandemål
Arbetsformer
Formerna för att
bedöma studenternas
prestationer
Kurslitteratur, kursvärdering och övergångsbestämmelser
Kurslitteratur och
övriga läromedel
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en
möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på
kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om
resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av
kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för
studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska
studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas
två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid
registreringen.
Övrigt
Undervisningsspråk
