EXAMENSARBETE
Livsstilsförändringar hos personer med
diabetes typ 2
en kunskapsöversikt
Jenny Hagberg
Anna Åberg
2013
Sjuksköterskeexamen
Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2
-en kunskapsöversikt
Lifestyle changes in people with Type 2 diabetes
-a systematic review
Jenny Hagberg och Anna Åberg
Kurs: O0009H
Sjuksköterskeprogrammet
Termin 6, 2013
Kursansvarig: Malin Olsson
Handledare: Sebastian Gabrielsson
2
Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2
-en kunskapsöversikt
Hagberg Jenny
Åberg Anna
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar på grund av människors alltmer
ohälsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 är en krävande och komplicerad sjukdom som
påverkar livet i helhet. Sjukdomen påverkar inte endast individen utan även dennes familj och
vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande
livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. För att nå syftet genomfördes en
integrerad litteraturöversikt. Följande steg genomfördes i litteraturöversikten: formulering av
syfte, utformning av frågeställningar, litteratursökning, kvalitetsgranskning, analys av
artiklarna och en sammanställning av artiklarnas resultat. Resultatet beskrev
livsstilsförändringarna: ökad fysisk aktivitet, kostförändringar, viktminskning och
rökavvänjning. Dessa livsstilsförändringar visade sig ha positiv betydelser när det gäller
komplikationer vid diabetes typ 2, lindra diabetessymtom, en ökad subjektiv hälsa och
minskade vårdkostnader. För att uppnå livsstilsförändring är stöd, motivation, information och
utbildning viktiga faktorer som underlättar livsstilsförändringen för personen. Resultatet kan
förstås som att utifrån hög KASAM kan en person lättare klara av livsstilsförändringarna.
Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid livsstilsförändringar. I dagsläget finns det redan bra
behandlingsalternativ, både för att förebygga diabetes och för att minska risken för
komplikationer. Det gäller för sjuksköterskan att börja använda sig av dessa
behandlingsalternativ.
Nyckelord: Diabetes typ 2, livsstilsförändringar, sjuksköterskans roll, folkhälsoproblem,
integrerad litteraturöversikt
3
Livsstilsrelaterade sjukdomar kan vara kostrelaterade eller bero på otillräcklig fysisk aktivitet
och rökning. Vi människor blir allt mer bekväma och använder oss av transportmedel som
kräver minimal fysisk ansträngning, detta leder till ett mer stillasittande liv. Det har även visat
sig att konsumtionen av kaloririk mat, socker och kaloririk dryck ökar (Pompei, 2006).
För att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar finns det specifika program. Dessa program
innehåller råd kring livsstilsförändringar av kost, motion, beteendeförändringar och rökning
(Ormond, Spillman, Waidmann, Caswell & Tereshzhenko, 2011). Ett problem med
livsstilsförändringar är att individen känner sig maktlös. Det kan vara svårt att på egen hand
uppnå livsstilsförändringar och det är därför viktigt att sjuksköterskan hjälper personen. En av
uppgifterna som sjuksköterskor har är att förebygga och främja hälsa (Warner, 2012).
Livsstilsförändringar kan hjälpa människor att få kontroll över sin egen hälsa och förbättra
hälsan. Livsstilsförändringar ger människor möjlighet att påverka sin egen hälsa med hjälp av
sina egna handlingar och val. Genom att vara ett stöd till personen och ge information hjälper
sjuksköterskan personen att finna sin individuella hälsofrämjande väg. Detta skapar en god
väg till hälsa (Jadelhack, 2012).
Diabetes är en metabol sjukdom som karakteriseras av höga blodsockernivåer och onormal
produktion av hormonet insulin (Casey, 2011). Diabetes typ 2 är ett globalt folkhälsoproblem,
och cirka 285 miljoner människor världen över har diagnostiserad typ 2 diabetes (Rawal et al.
2012). En ökning kommer uppskattningsvis att ske att 333 miljoner människor år 2025 har
diabetes. År 2025 beräknas diabeteskostnaderna stå för sju till tretton procent av världens
sjukvårdsbudget (Wang et al. 2009). Diabetes typ 2 har starkt samband med fetma. En person
som lider av fetma löper 13 gånger större risk att drabbas av diabetes typ 2 än en person som
är normalviktig (Casey, 2011). Detta beror på att bukfettet släpper ut hormoner som påverkar
lipidmetabolismen och detta ger en direkt påverkan på insulinresistensen och
betacellsfunktionen (Pompei, 2006). Diabetes typ 2 är oftast sammankopplat med
insulinresistens. Trots höga nivåer av insulin i blodet kan diabetes typ 2 uppstå. Detta beror på
att insulinet som cirkulerar i blodet inte kan fästa på sina målceller, vilket gör att blodsockret
stiger. På grund av det ökade blodsockret börjar kroppen producera ännu mer insulin för att
kunna motarbeta det stigande blodsockret. Detta resulterar till slut i att produktionen av
insulin kommer att avta. Eftersom bukspottskörteln inte längre kan tillgodose den ökade
efterfrågningen på insulin avtar bukspottskörtelns funktion. Diabetes typ 2 beskrivs därför ha
en successiv sjukdomsutveckling (Selby, 2012). Komplikationer som kan uppstå vid
misskötsel av diabetes är fotsår, njursjukdomar och perifer arteriell sjukdom. Perifera
4
arteriella komplikationer kan leda till amputation (Garduño-Diaz & Khokhar, 2012). Misskött
diabetes ökar även risken för ögonkomplikationer, hjärtinfarkt, stroke och en för tidig död
(Eliasson & Boström, 2006).
Livet i helhet påverkas när den enskilde individen drabbas av diabetes typ 2. Förändringarna
drabbar inte bara den enskilda individen utan också familjen, eftersom det blir en förändring i
vardagen (Péres, Franco & Dos Santos, 2008). Enligt Péres et al. (2008) är känslor som ofta
uppstår rädsla, skam, skuld, ångest och trötthet. Dessa känslor kan påverka om den enskilda
individen väljer att följa instruktioner för behandling av vårdpersonalen eller ej. Péres et al.
(2008) menar att det är viktigt att vårdpersonalen inte bara tar hand om den enskilda
individens fysiska hälsa utan också tar hand om de emotionella reaktionerna som uppstår.
Ångest och depression är starkt förknippande med diabetes typ 2. Det är viktigt att individen
som drabbats av diabetes typ 2 når en medvetenhet om sitt hälsotillstånd och tar ansvar för sin
egenvård. När individen får kontroll över sitt hälsotillstånd finner personen ofta en inre frid
(Péres et al. 2008). Hälsa för individen innebär att personen har förmåga att bedöma, förklara
olika händelser, förmåga att möta och hantera olika händelser och att individen känner
gemenskap (Moss, Hoffman, Mossey & Roviene, 2007).
Sammanfattningsvis beskriver denna litteraturgenomgång att en ohälsosam livsstil ökar
förekomsten av diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är en krävande och en känslomässigt jobbig
sjukdom för både den enskilda individen och familjen. Diabetes typ 2 kan innebära stora
livsstilsförändringar som kan vara svåra att utföra själv. Sjuksköterskan har en därför en
viktig roll att förebygga och främja hälsa hos personer med typ 2 diabetes. Syftet med denna
studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i
samband med diabetes typ 2.
Metod
För att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband
med diabetes typ 2 genomfördes en integrerad litteraturöversikt inspirerad av Whittemore och
Knafl (2005). Vid en integrerad översikt sammanfattas kvalitativa och kvantitativa artiklar för
att få en mer omfattande förståelse av en viss händelse eller ett hälsoproblem. Enligt
Whittemore och Knafl (2005) krävs ett systematiskt tillvägagångssätt i alla forskningssteg för
att undvika felaktiga resultat. Följande steg genomfördes i litteraturöversikten: formulering av
syfte, utformning av frågeställningar, litteratursökning, kvalitetsgranskning, analys av
artiklarna och en sammanställning av artiklarnas reslutat. Whittemore och Knafl (2005)
5
beskriver ett tillvägagångssätt för dessa sex steg. Som hjälp för att besvara syftet använde sig
författarna av fyra frågeställningar:
Vilka livsstilsförändringar finns beskrivna vid diabetes typ 2?
Vilken betydelse har livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2?
Vilka är faktorerna som påverkar livsstilsförändringarna hos personer med diabetes
typ 2?
Vilken är sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ
2?
Sökmetoder
En systematisk sökning genomfördes och författarna sökte efter artiklar i databaserna Pubmed
och Cinahl. Dessa databaser användes eftersom de innehåller relevanta artiklar till det valda
ämnet. Artiklarna som användes i litteraturöversikten söktes fram mellan 130121- 130130.
För att formulera sökord till sökningen av artiklarna använde författarna sig av MESH-termer,
Cinahl headings och fri text. Författarna genomförde sökningarna tills de ej framkom några
nya artiklar. Enligt Whittemore och Knafl, (2005) är detta ett lämpligt tillvägagångssätt för att
få ett korrekt resultat. I Tabell 1. Ges en översikt över litteratursökningen.
Tabell 1.Översikt över litteratursökningen
Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande
livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2.
PUBMED 21/1-13 till 30/1-13
Sökningar
*)
Söktermer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
MSH
FT
FT
MSH
MSH
MSH
MSH
MSH
MSH
Motivation
Life changes
Support
Food habits
Physical activity
Obestity
Exercise
Life style
Diabetes mellitus, type 2
9 and 2
9 and 8
9 and 2 and 8
9 and 5
Antal
träffar
3565
6795
2001005
784
9344
12923
10229
3509
6244
184
377
77
434
Urval
Slutligt
urval
1
4
1
4
1
1
2
6
Fortsättning tabell 1. Översikt över litteratursökningen
14
9 and 6
15
9 and 5 and 6
16
9 and 1
17
9 and 2 and 1
18
9 and 7
19
9 and 8 and 6
20
9 and 6 and 7
21
9 and 3
22
9 and 7 and 3
23
9 and 6 and 3
24
9 and 5 and 3
25
9 and 4
CINAHL 21/1-13 till 30/1-12
26
CH
Motivation
27
FT
Life changes
28
FT
Support
29
CH
Food habits
31
CH
Obestity
32
CH
Exercise
33
CH
Life style
34
CH
Diabetes mellitus, type 2
35
CH
34 and 27
36
CH
34 and 33
37
34 and 33 and 27
38
34 and 30
39
34 and 31
40
34 and 32
41
34 and 30 and 31
42
34 and 26
43
34 and 33 and 31
44
34 and 32 and 31
45
34 and 28
46
34 and 28 and 32
47
34 and 31 and 28
48
34 and 28 and 30
49
34 and 29
1951
229
36
3
489
200
232
2464
169
783
149
36
35019
4024
9997
4452
35785
69704
17233
31920
101
101
45
121
234
82
46
16
33
16
178
18
10
19
17
Totalt
2
3
1
2
1
1
1
1
1
3
9
3
1
2
2
4
3
2
2
5
4
2
1
1
45
1
27
*MSH - MESH-termer, FT- Fritext och CH- cinahl headings
Urval
Artikelsökningen begränsades till artiklar som fanns tillgängliga i Luleå tekniska universitets
biblioteks databaser. Enligt Holopainen (2008) är det acceptabelt att använda sig av
begränsningar om det görs med försiktighet av författarna.
7
Tabell 2. Inklusions och exklusionskriter
Inklusionskriterier
Artiklar publicerade på engelska
eller svenska
Exklusionskriterier
Barn 0-18 år
Publicerad mellan år 2006-2013
Diabetes typ 1
Kvalitativa artiklar
Graviditetsdiabetes
Litteraturöversikter
Låg kvalité på de
primära studierna
Pre diabetes
Förebyggande
åtgärder
Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det viktigt att det finns tydliga beskrivningar av
inklusions och exklusions kriterierna. Det underlättar för författarna att få fram relevant
information till frågeställningarna. I syfte att identifiera artiklar som svarade mot någon av
frågeställningarna lästes först titeln. Därefter lästes hela artikeln igenom för att kunna
identifiera om artikeln svarade mot någon av frågeställningar. I varje led exkluderades artiklar
som inte svarade på någon av frågeställningarna.
Kvalitetsgranskning
När litteratursökning och urval hade genomförts gjordes en kvalitetsgranskningen av de
artiklar som svarade på frågeställningarna. Enligt Whittemore och Knafl (2005) skall en
kvalitetsbedömning göras av artiklarna. Författarna till denna litteraturöversikt genomförde
kvalitetsbedömningen enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006) granskningsprotokoll för
kvalitetsbedömning av artiklarna. Författarna använde tre olika granskningsprotokoll; ett för
kvalitativa artiklar, ett för kvantitativa artiklar och ett för litteraturöversikter.
Kvalitetsgraderingen av de granskade artiklarna utfördes med hjälp av procentsats se Tabell 3.
Om artikeln uppfyllde en punkt i granskningsprotokollet tilldelades den en poäng, sedan
delades artikelns poäng med antalet möjliga poäng för att få ut procentsatsen. Författarna gick
igenom 45 artiklar, av dessa hade 27 stycken hög eller medelkvalité. De artiklar som fick låg
kvalitet exkluderades från litteraturöversikten. Willman et al. (2006) menar att
8
litteraturöversikten bör baseras på kvalitén i artiklarna oavsett om resultatet är positivt,
negativt eller neutralt. Se bilaga 1 för översikt av artiklarna.
Tabell 3. Procentansats
Kvalité
Hög
Medel
Låg
Procentansats
80-100%
70-79%
60-69%
Analys
En matris användes till sammanställningen av data från de 27 artiklarna. Whittemore och
Knafl (2005) beskriver i sin metodartikel att en matris är bra att använda sig av i analysen
eftersom den underlättar för författarna att få en tydlig överblick av artiklarnas innehåll.
Indelningsgrupperna som författarna använde till matrisen var författarnas namn, artikelns
titel, vilket år artikeln publicerades, land, deltagare, kvalitén på artikeln och frågeställningarna
1, 2, 3 och 4. Till matrisen extraherades data utifrån indelningsgrupperna. För att författarna
skulle kunna gå tillbaka till artiklarna numrerades artiklarna med siffror. Whittemore och
Knafl (2005) beskriver i sin metodartikel vikten av att data märks så att författarna lätt ska
kunna gå tillbaka till dess ursprung. Författarna började med att läsa igenom artiklarna
noggrant för att få en helhetsbild av dem, detta gjordes för att undvika att data förlorande sin
mening när den extraherades, vilket enligt Whittemore och Knafl (2005) förebygger bias. När
författarna läst igenom en artikel togs relevant information ut till indelningsgrupperna.
Författarna började med att ta ut författarnas namn, artikelns titel, vilket år artikeln
publicerades, land, deltagare, och kvalitén på artikeln till inledningsgrupperna. Sedan läste
författarna igenom artikeln och extraherade information som tillhörde frågeställning 1, sedan
lästes artikeln igenom igen och information som tillhörde frågeställning 2 togs då ut och på
det här sättet fortsatte författarna tills alla frågeställningar var genomgångna i alla artiklar.
Författarna analyserade artiklarna var för sig och sedan tillsammans. Enligt Whittemore och
Knafl (2005) ökar detta validiteten i litteraturöversikten.
När författarna extraherat information till matrisen och sammanställningen av data var klar
jämförde författarna utvunnen data för att kunna identifiera mönster (jfr. Whittemore & Knafl,
2005). Utifrån det som identifierades i analysprocessen skapades undergrupper till varje
område. Meningen med undergrupper är att de ska lyfta fram likheter, skillnader och ge en
9
överblick över resultatet (Whittemore & Knafl, 2005). Författarna fick fram 15 undergrupper
som var fördelade på de fyra områdena. Avslutningsvis studerades innehållet i
undergrupperna och inom respektive område formulerades synteser som svarade mot
respektive område. Synteser är en sammanfattning av viktiga delar från varje område
(Whittemore & Knafl, 2005).
Resultat
I resultatet har författarna gjort om frågeställningarna till områden som kommer att
presenteras i löpande text och med hjälp av undergrupper. Under varje område kommer en
syntes att presenteras. I Tabell 4 presenteras det vilken design studierna hade och kvalité som
ingick i resultatet. En översikt av resultatet ges i Tabell 5.
Tabell 4. Översikt över frågeställningarna och n= antal artiklar som besvarade frågeställningen samt kvalité på
artiklarna
Frågeställning
Kvalitativ
Kvantitativ
Litteraturöversikt
7
N antal artiklar
besvarade
frågeställningen
26
18
5
23
9
16
2
18
4
6
1
7
Vilka livsstilsförändringar
finns beskrivna vid diabetes
typ 2?
5
6
15
Vilken betydelse har
livsstilsförändringar hos
personer med diabetes typ 2?
3
5
15
Vilka är faktorerna som
påverkar livsstilsförändringar
hos personer med diabetes typ
2?
3
6
Vilken roll har sjuksköterskor
vid livsstilsförändringar hos
personer med diabetes typ 2?
2
1
Kvalité
medel
19
Kvalité
hög
10
Tabell 5. Resultatöversikt
Områden
Livsstilsförändringar som finns beskrivna vid diabetes typ 2
Undergrupper
Ökad fysisk aktivitet
Kostförändringar
Viktminskning
Rökavvänjning
Livsstilsförändringars betydelse vid diabetes typ 2
Förebygga komplikationer
Lindra diabetessymtom
Ökad subjektiv hälsa
Minskade vårdkostnader
Faktorer som underlättar livsstilsförändringar vid diabetes typ 2
Universitet 3
Ökat stöd
Information och utbildning
Motivation
Individanpassad vård
Sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos personer med
diabetes typ 2
Att stödja
Främja egenvård
Öka kunskapen
Livsstilsförändringar som finns beskrivna vid diabetes typ 2
Artiklarna i denna litteraturöversikt beskriver flera viktiga livsstilsförändringar, dessa är
fysisk aktivitet, kost, viktminskning och rökning. Livsstilsförändringar kunde även vara små
förändringar i vardagen.
Ökad fysisk aktivitet
Att fysisk aktivitet är en livsstilsförändring vid diabetes typ 2 beskrevs i 25 av artiklarna
(Balducci, Zanuso, Fernando, Falucca & Pugliese., 2009; Boylan., 2007; Brown et al. 2009;
Elliot & Naughton., 2009; Ferrand, Perrin & Nassarre., 2008; Hansen et al. 2011; Hayes et al.
2008; Hicks., 2010; Hu, Wallace & Tesh., 2010; Kirk, Barnett & Mautrie., 2007;
Korkiakangas, Alahuhta & Laitinen., 2009; Muralitharan, 2007; Nylen, Kokkinos, Myers &
Faselis., 2010; Oftedal, Bru & Karlsen., 2010a; Offtedal, Bru & Karlsen., 2010b; Oftedal, Bru
& Karlsen., 2011; Pariser, Demeuro, Gilette & Winters., 2010; Praet & Vanloon., 2007; Sanz,
Gautier & Hanaire., 2010; Sweet, Fortier, Guerin, Tull, Sigal, Kenny & Reid., 2009; Vistram,
Bremner & Harrintgon, 2008; Waryasz, Yelmokas & McDermott., 2010; White, Terry, Troup
& Rempel., 2007; Whittmore., 2010; Yates, Khunti, Troughton & Davies., 2008). Tiden för
fysisk aktivitet i de olika artiklarna varierade mellan 120- 210 minuter i veckan (Hu et al.,
2010; Kirk et al., 2007; Oftedal et al., 2010; Pariser et al., 2010; Sanz et al., 2010 Waryasz et
al., 2010; Whittmore, 2010; Yates et al., 2008). I fyra artiklar (Kirk et al., 2007; Pariser et al.,
11
2010; Waryasz et al., 2010; Whittmore, 2010) beskrev de att den fysiska aktiviteten ska
fördelas på veckans alla dagar och bestå av minst 30 minuter. I två av artiklarna (Sanz et al.,
2010 & Yates et al., 2008) beskrevs att den fysiska aktiviteten bör vara fördelad på minst tre
dagar i veckan. Den fysiska aktiviteten bör vara av låg till måttlig intensitet enligt fyra av
artiklarna (Kirk et al., 2007; Pariser et al., 2010; Waryasz et al., 2010; Yates et al., 2008). Tre
av artiklarna (Balducci et al., 2009; Waryasz et al., 2010; Whittmore, 2010) beskrev cykling,
simning och promenader som exempel på fysisk aktivitet. Enligt Sanz et al. (2010) kan fysisk
aktivitet vara allt ifrån styrketräning på gymmet till qigong.
Kostförändringar
Vikten av kostförändringar beskrevs i 14 av artiklarna (Boylan., 2007; Brown et al., 2009;
Hansen et al. 2011; Hayes et al., 2008; Kirk et al. 2007; Korkiakangas et al. 2009; Hicks.,
2010; Muralitharan, 2007; Offtedal et al. 2010; Oftedal et al. 2011; Praet & VanLoon, 2007;
Vistram et al. 2008; White et al. 2007; Whittmore., 2010). Enligt Boylan (2007) bör en person
med diabetes typ 2 äta fiberrik mat och omättade fetter. I en artikel av White et al. (2007)
beskrevs hälsosam kost som fettsnål med låg halt av mättat fett. Muralitharan (2007) beskrev
att kostförändring för en person med diabetes typ 2 innebär minskat intag av socker, mättat
fett, salt och ökat intag av fiberrik mat. Enligt Whittmore (2010) bör kosten innehålla hög
fiberhalt, lågt glykemiskt index, låg fetthalt på mejeriprodukter och fet fisk. I 12 artiklar
(Brown et al., 2009; Hansen et al., 2011; Hayes et al., 2008; Hicks., 2010; Kirk et al. 2007;
Korkikangas et al. 2009; Oftedal et al. 2010; Oftedal et al. 2011; Praet och VanLoon., 2007;
Sanz et al. 2010; Vistram et al., 2008; Yates et al., 2008) framkom det att kost och
kostförändringar är livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2, men dessa artiklar
förtydligar inte vad livsstilsförändringar kring kost innebär.
Viktminskning
Whittmore (2010) beskrev viktminskning vid övervikt som en livsstilsförändring. För att
uppnå en viktförändring på 0.5 – 1 kg per vecka bör personen ligga på ett kaloriunderskott på
500-1000kcal. I en annan studie av Hicks (2010) beskrevs också viktminskning som en
livsstilsförändring.
Rökavvänjning
I två av artiklarna (Hicks, 2010; Shane et al., 2009) var rökavvänjning en livsstilsförändring,
dock beskriver de ej hur rökavvänjningen bör gå tillväga.
12
Livsstilsförändringars betydelse vid diabetes typ 2
Fysisk aktivitet är den viktigaste livsstilsförändringen, den förbättrar insulinkänsligheten,
glukoskontrollen, Hba1c, fettfördelning, minskar insulinresistensen, främjar vikthantering,
minskar dyslipidemi, reglerar blodtrycket och minskar risken av att drabbas av
diabeteskomplikationer. Fysisk aktivitet är lika effektivt som läkemedlet metformin och det
minskar behovet av insulin hos personer med insulinbehandling. Fysisk aktivitet gör det även
lättare för patienten att reglera blodsockernivån. Patienter känner därmed kontroll över sin
sjukdom. Det finns forskning om att livsstilsförändringarna påverkar kroppen och sjukdomen
men inte om hur livsstilsförändringen påverkar personen som drabbats av diabetes typ 2
psykiskt. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja och uppmuntra patienten i sina
livsstilsförändringar krävs det mer forskning inom detta område.
Förebygga komplikationer
Enligt Pariser et al. (2010) minskar fysisk aktivitet risken för hjärt-och kärlsjukdomar och har
en positiv effekt på blodtrycket. Hansen et al. (2011) beskrev att utövande av fysisk aktivitet
minskar risken att drabbas av diabeteskomplikationer och för tidig död. Enligt Nylen et al.
(2010) minskar mortaliteten med hjälp av fysisk aktivitet samt ger bättre kondition och har en
positiv inverkan på hälsan oavsett ålder. Fysisk aktivitet minskar komplikationer enligt
Oftedal et al (2010). Enligt Waryasz et al. (2010) minskar sjukligheten, dödligheten och
risken att drabbas av komplikationer med hjälp av fysisk aktivitet. De beskrev även att
rökstopp minskar risken för komplikationerna retinopati, perifier vaskulär sjukdom,
hjärtinfarkt och andra hjärt-/kärlsjukdomar. Enligt Whittmore (2010) kan en viktminskning på
5-10 procent minska risken för att drabbas av diabeteskomplikationer. I tre av studierna
(Muralithara, 2007; Praet och VanLoon , 2007; Hayes et al. 2008) beskrev de att
livsstilsförändringarna kost och motion förbättrar överlevnaden och ger långsiktiga
hälsofördelar. Enligt två artiklar (Balducci et al. 2009; Kirk et al. 2007) minskar motion risken
att drabbas av diabeteskomplikationer.
Lindra diabetessymtom
13
Enligt Boylan (2007) har livsstilsförändringarna en positiv påverkan på kroppen genom
vikthantering, minskning av midjemått och ett förbättrat blodsocker. I en studie av Pariser et
al. (2010) visade det att livsstilsförändringen fysisk aktivitet förbättrar den glykemiska
kontrollen, hba1c, triglyceridnivåerna och förebygger fetma. Enligt Oftedal et al. (2011)
hjälper regelbunden motion att upprätthålla en hälsosam vikt. Kost och motion hjälper till att
reglera blodsockret. Fysisk aktivitet bidrar till metabol kontroll enligt Oftedal et al. (2010a).
Muralithara (2007) beskrev att livsstilsförändringarna minskar blodsockernivåerna, förbättrar
cirkulationen, främjar upptaget av glukos i muskelcellerna och stimulerar betacellerna till att
minska insulinproduktionen. Enligt Waryasz et al. (2010) har fysisk aktivitet lika bra effekt
som läkemedlet metformin. Fysisk aktivitet minskar dyslipedemi, ökar insulinkänsligheten,
förbättrar behandlingen av diabetes typ 2 och minskar insulinbehandlingen. Enligt Whittmore
(2010) kan en viktminskning på fem till tio procent hos en person som är överviktig förbättra
glukoskontrollen och lipidprofiler. Praet och VanLoon (2007) beskrev i sin artikel att motion
förbättrar den metabola kontrollen, sänker blodglukosen, förbättrar den glykemiska
kontrollen, ökar insulinkänsligheten och ger en förbättring av hba1c. Enligt Sansz et al.
(2010) förbättrar fysisk aktivitet den glykemiska kontrollen, främjar viktminskning och
minskar Hba1c. Balducci et al. (2009) beskrev fysisk aktivitet minskar hba1c, bidrar till
viktminskning, förbättrar fettfördelning, lipidprofil, blodtryck och den glykemiska kontrollen
ökar. I en artikel av Kirk et al. (2007) beskrevs fysisk aktivitet som ett sätt att förvalta
sjukdomen. Det ger en ökad viktkontroll, lättare att hantera blodsockret och främjar
egenkontroll av blodsockret. Enligt Hayes et al. (2008) ger fysisk aktivitet och kostreglering
en förbättrad glykemisk kontroll, förbättrar lipidnivåerna och främjar hälsa. Brown et al.
(2009) beskrev att fysisk aktivitet och kostförändring förbättrar kolesterolvärdena,
triglyceridnivåerna, blodtrycket, blodglukosen. Detta bidrar till en förbättrad
diabetesbehandling. Enligt Elliot och Naughton (2009) förbättrar fysisk aktivitet den
glykemiska kontrollen, minskar visceral fettvävnad, plasmatriglyceriderna, främjar
viktminskning, minskar hba1c och minskar behovet av medicinering. I en artikel av Yates et
al. (2008) visade det att fysisk aktivitet ger en bättre glykemisk kontroll, minskar hba1c,
insulinresistensen, förbättrad metabolisk hälsa, glukoskontrollen och oxidation av fettsyror.
Enligt Korkiakangas et al. (2009) förbättrar motion insulinkänsligheten.
Ökad subjektiv hälsa
I en studie av Ferrand et al. (2008) beskrev de hur personer med diabetes typ 2 upplevde
livsstilsförändringen fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet gav ett ökat välbefinnande, njutning,
14
stimulans och upplevelse av hälsa. Enligt White et al. (2007) accepterar personer som deltar i
regelbunden fysisk aktivitet lättare sin sjukdom och ändrar lättare sin livsstil. Enligt Yates et
al. (2008) kan fysisk aktivitet minska risken för depression och främja livskvalité.
Regelbunden motion i kombination med vikthantering kan minska risken för depression, bidra
till ökad livskvalité, förbättrad sömn och vätskekontroll (Korkikangas et al. 2009). I en artikel
av Hayes et al. (2008) visade det att fysisk aktivitet ger bättre livskvalité.
Minskade vårdkostnader
Enligt Hayes et al. (2008) minskar vårdkostnaderna om patienterna lyckas med
livsstilsförändringarna eftersom att diabeteskomplikationerna och vårdbehovet minskar.
Faktorer som underlättar livsstilsförändringar vid diabetes typ 2
Stöd, motivation, information och utbildning är viktiga faktorer som finns tydligt beskrivet för
att kunna uppnå och lyckas med livsstilsförändringar. Men det finns inte tydligt beskrivet hur
sjuksköterskan eller familjen kan ge stöd, vilken information som bör ges eller hur
undervisningen ska gå till. Faktorer som påverkar upplevelse av motivation är stöd,
information och undervisning.
Ökat stöd
Tre artiklar (Hansen et al., 2011; Fugen et al., 2007; Oftedal et al., 2010) beskrev socialt stöd
som en viktig faktor för att lyckas med livsstilsförändringarna. Enligt Oftedal et al. (2011) är
vänner och familjens stöd en viktig faktor. Whittmore (2010) beskrev stöd som en viktig
faktor och att sjuksköterskan bör ge stöd till patienten för att hjälpa med livsstilsförändringen.
I en artikel av Hayes et al. (2008) visade det att vägledning från sjuksköterskan är en bra
strategi för att underlätta livsstilsförändringarna. Enligt Ferrand et al. (2008) är det
socioemotionella stödet viktigt för att lyckas med livsstilsförändringarna. I tre studier (Nylen
et al. 2010; Praet & VanLoon, 2007; Whittmore, 2010) beskrev de betydelsen av uppmuntran
för att personen med diabetes typ 2 ska kunna uppnå livsstilsförändringar.
Information och utbildning
Enligt Ferrand et al. (2008) beskrev deltagarna att de upplevde information och utbildning
som viktiga faktorer för att lyckas med livsstilsförändringarna. Enligt Boylan (2007) är
individuell information och rådgivning viktigt för bestående förändringar. Enligt Hansen et al.
(2011) är det information och utbildning som ger patienten motivation till livsstilsförändring.
I en studie av White et al. (2007) beskrev de att information och utbildning är viktiga faktorer
15
för att lyckas med livsstilsförändringarna. Enligt Vistram et al. (2008) är information en viktig
faktor och det är viktigt att informationen innehåller råd om kost och fysisk aktivitet för att
underlätta livsstilsförändringarna. Enligt Waryasz et al. (2010) är information en viktig faktor
men går inte in närmare på det.
Motivation
I en artikel av Oftedal et al. (2010) beskrev de att socialt stöd är viktigt för att behålla
motivationen till livsstilsförändringarna. Enligt Hansen et al. (2011) är motivation viktig för
att personen ska kunna genomföra livsstilstilsförändringarna. Motivation får personerna
genom socialt stöd, utbildning och information. I en artikl av Sweet et al. (2009) beskrevs
motivation som en viktig faktor men ej hur personen ska uppnå motivation. Enligt två artiklar
(Oftedal et al. 2011; Praet och VanLoon 2007) är det viktigt att personen känner en inre
motivation till livsstilsförändringarna för att lyckas med livsstilsförändringarna och göra dem
långvariga.
Sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ
2
Under analysen fann författarna till denna litteraturöversikt att sjuksköterskan är en viktig del
i vården av personer med diabetes typ 2, genom att ge information och undervisning. Detta
kan underlätta patientens egenvård och acceptans av sjukdomen. I endast en artikel fanns det
beskrivet vilken information personer med diabetes typ 2 bör få. Endast en artikel beskriver
vilken information som lämplig att ge och vad den bör innehålla. Personen med diabetes typ 2
bör få information om hälsosam mat, kaloribehov, användning av fett, råd om sunda
matvanor, individuell kostplan, information om regelbundna måltider, råd om rökstopp,
behandling av hypoglykemi och information om alkoholkonsumtion. Artiklarna som belyser
sjuksköterskans roll tydliggör ej, vilken information och hur sjuksköterskan bör förmedla
informationen. Dessa artiklar beskrev endast att informationen bör vara individuellt anpassad
till den enskilda individen. Sjuksköterskan har fyra områden där han/hon kan göra en stor
påverkan på livsstilsförändringarna hos en person med diabetes typ 2 och dessa är:
Individanpassad vård
Fyra artiklar beskrev (Fugen, Sureyya, Mustafa, Secil, & Ibrahim, 2007; Hayes, McCahon,
Panahi, Hamre & Pohlman, 2008; Hicks, 2010; Bai, Chiou & Chang, 2009) information som
en viktig del av individanpassad vård och detta bör sjuksköterskan ge patienten för att uppnå
en optimal vård. Enligt Hayes et al. (2008) är informationen viktig för att patienten ska kunna
16
ta och även känna eget ansvar. Muralithara (2007) beskrev att det är viktigt med individuellt
anpassad information och individuella råd. Denna information ska även innehålla råd om kost,
regelbundna måltider, rökstopp och alkoholkonsumtion. Informationen ska innehålla
information om symtom på hypoglykemi och hur det behandlas. Enligt Hansen et al. (2011)
ska sjuksköterskan ska ge patienten individuell information, men de beskrev inte i sin studie
vad de menar med individuell information. De beskrev individuell information och
handledningen som sjuksköterskans uppgift att ge till patienten. Detta för att patienten ska få
bättre förutsättningar att lyckas med sina livsstilsförändringar. I tre artiklar (Bai et al., 2009;
Hicks, 2010; Hayes et al., 2008) beskrev de vikten av att sjuksköterskan vägleder personen till
lämpliga livsstilsförändringar för att uppnå ett bra behandlingsresultat. De beskrev även att
sjuksköterskan spelar en viktig roll i undervisningen av personerna med diabetes typ 2.
Att stödja
Flera artiklar (Hansen et al, 2011; Whittmore, 2010; Bai et al, 2009) visade att sjuksköterskan
har som uppgift vara ett stöd för personen vid genomförandes av livsstilsförändringarna. I en
artikel av Hansen et al. (2011) beskrev de hur viktigt det är att sjuksköterskan hjälper
personen att finna motivation till livsstilsförändringarna. Sjuksköterskan bör också ge socialt
och praktiskt stöd. Enligt Whittmore (2010) är det viktigt att sjuksköterskan ger regelbunden
uppmuntran till personen under livsstilsförändringen för att hjälpa personen att uppnå sina
mål. Enligt Hayes et al. (2008) kan personens motivation öka om denne får kunskap om
sambandet mellan diabetes typ 2 och komplikationer. I en artikel av Fugen et al. (2007)
beskrev de hur viktigt det är att sjuksköterskan skapar en god relation till personen för att
kunna ge ett känslomässigt stöd. Enligt Hayes et al. (2008) har sjuksköterskan en viktig roll
att stödja personen med diabetes typ 2 för att förbättra dennes egenvård.
Främja egenvård
I två artiklar (Bai et al., 2009; Hayes et al., 2008) beskrev de att sjuksköterskan spelar en
viktig roll för att personen skall klara av sin egen vård. Enligt Hayes et al., (2008) är stöd och
kommunikation viktigt för att underlätta egenvården för personen. Detta skapar goda
förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringarna. Stödet gör personen med diabetes typ 2
tillfredsställd och personen kan göra sina egna val. Vilket ökar personens livskvalité. I en
studie av Bai et al. (2009) visade det att sjuksköterskans information, undervisning och
sociala stöd är en viktig förutsättning för att personen ska lyckas med sin egenvård. Enligt
17
Hayes et al. (2008) är det viktigt att personen genomför egenvård, dock ska sjuksköterskan
ständigt följa upp personen.
Öka kunskapen
Enligt Whittmore (2010) är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sambandet mellan
diabetes typ 2 och fetma. Detta är viktigt för att kunna förklara sjukdomen, vara ett stöd till
personen och uppmuntra till livsstilsförändring. Om personen med diabetes typ 2 förstår
sambandet mellan sjukdomen och övervikten är det lättare för personen att uppnå sina mål.
Whittmore (2010) menar också att det är viktigt att sjuksköterskan förstår detta samband för
att kunna känna empati. Whittmore (2010) beskrev vikten av alla livsstilsförändringar stora
som små uppmärksammas.
Diskussion
Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande
livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. Resultatet visar att fysisk aktivitet,
kostförändringar, viktminskning och rökavvänjning minskade risken att drabbas av
diabetesrelaterade komplikationer. Dessa livsstilsförändringar påverkar kroppen och
sjukdomen på ett positivt sätt. Det framkom även att sjuksköterskan har en stor betydelse för
att personen ska kunna genomföra en lyckad livsstilsförändring. Sjuksköterskans uppgift är att
ge motivation, stöd, information och utbildning för att personer med diabetes typ 2 ska kunna
uppnå livsstilsförändringar.
Resultatet visade att det är viktigt med individanpassad vård för personer med diabetes typ
2. Stiles (2011) beskriver också vikten av att sjuksköterskan har förståelse för att individuell
vård är nyckeln till egenvård. Stiles (2011) beskriver vidare att sjuksköterskans roll är att ge
information och vägledning. Sjuksköterskan har en juridisk och etisk skyldighet att framföra
information om hälsa på ett individanpassat sätt för den unika patienten. Det är viktigt att
personerna med diabetes typ 2 får individuell information och vägledning. Enligt Hälso- och
sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763,§ 2) ska vården ges med respekt för patientens
självbestämmande och integritet. Om personen med diabetes typ 2 inte får tillräckligt med
information och om den inte är anpassad till den enskilda individen kan personens
självbestämmande och integritet skadas. Sjuksköterskan kan på så sätt skapa ett vårdlidande
istället för att främja hälsa. Vård och behandlingsalternativ bör utformas tillsammans med
den sjuka personen (HSL, 1982:763). För att kunna utforma behandlingsalternativen
18
tillsammans med personen måste personen ha kunskap om diabetes typ 2. Först då kan
personer med diabetes typ 2 bli medveten om vilka val som de kan gör och hur dessa
påverkar sjukdomen. Enligt HSL (1982:763) skall även patienten få individuellt anpassad
information om hälsotillståndet, vilka metoder som används vid undersökningar, vilken vård
det finns att få och vilka olika behandlingar.
Det är även sjuksköterskans uppgift att motivera patienten till en hälsosam livsstil. Stiles
(2010) menar också att motivation kan uppnås genom att patienter får tillräckligt med
information så att personen själv är medveten om sin livsstil, val i vardagen och att personen
är medveten om vilka konsekvenser som kan uppstå vid beslut av sina val. I resultatet såg
författarna att motivation är en viktig faktor för att lyckas med livsstilsförändringarna och
motivation kunde personen med diabetes få genom socioemotionellt stöd och kunskapen om
sambandet mellan diabetes typ 2 och dess komplikationer.
Enligt Downes (2008) är det viktigt att screena varför människor inte följer en hälsosam
livsstil. Resultaten av screeningen kan ge en förståelse till personers olika beteenden och
resultaten kan hjälpa sjukvårdpersonalen att ge en mer individanpassad rådgivning till
patienter för att främja hälsosamma livsstilsförändringar. I litteraturöversiktens resultat
framkommer det att sjuksköterskans spelar en viktig roll vid livsstilsförändringar vid diabetes
typ 2 och att det krävs att sjuksköterskan har kunskap om diabetes för att kunna informera
personerna om diabetes och dess komplikationer. För att motivera personerna att genomföra
livsstilsförändringar visade litteraturöversiktens resultat att ett sätt att öka kunskapen hos
personerna med diabetes typ 2 är med hjälp av information om diabetes typ 2. Författarna tror
att vården kan lyckas bättre med att hjälpa personer med livsstilsförändringar genom att öka
sjuksköterskans kunskap som då i sin tur kan öka kunskapen hos personerna med diabetes typ
2. Med hjälp av screeningen får sjuksköterskan en djupare förståelse för varför personen med
diabetes typ 2 valt den ohälsosamma livsstilen och kan då på ett individuellt sätt och i samråd
med personen utveckla passande livsstilsförändringar i samråd med personen. Genom att
screena personerna tror författarna även att sjuksköterskan kan finna de personer som har en
låg känsla av sammanhang (KASAM) och är i behov av hjälp. Skärsäter, Langius, Ågren,
Häggström och Dencker (2005) beskriver att sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller
att identifiera personers behov. KASAM består av tre grundpelare, dessa tre grundpelare är
begriplighet som innebär att individen har kunskap, förståelse och struktur. Har personen det
kan denna känna hanterbarhet som är nästa pelare. Sista pelaren är meningsfullhet och detta
uppnår personen om den anser att det är värt att engagera sig i livets motgångar och
19
utmaningar. Ett högt KASAM det lättare att hantera livets påfrestningar och utmaningar
(Antonovsky, 2005).
Resultatet i denna studie visar att motivation, stöd, information och kunskap är viktiga
faktorer när det gäller att lyckas med livsstilsförändringarna. En person som drabbats av
diabetes typ 2 behöver motivation, stöd, information och kunskap. Om alla faktorerna
uppfylls får personen med diabetes typ 2 begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enligt
Wolff och Ratner (1999) har personer med ett högt KASAM lättare att hantera eftersom de
känner motivation och engagemang till att klara livets stressfaktorer. Enligt Hildingh,
Fridlund och Baigi (2008) krävs det motivation, stöd, information och kunskap för att uppnå
ett högt KASAM.
Förutom ett högt KASAM beskriver forskning (Westwood, 2008) att med hjälp av coachning
som intervention kan sjuksköterskan hjälpa patienten att uppnå livsstilsförändring. Coachning
är en individualiserad metod för att hjälpa personer att sätta upp mål till framtiden. En coach
hjälper till att utforska personens värderingar och nuvarande situation. Coachen hjälper sedan
till att sätta upp individuella mål och ser sedan till att motivera personen som ska fullfölja
målen. Coachen i detta fall är sjuksköterskan. Denna typ av intervention kan fördjupa
relationen mellan patienten och sjuksköterskan vilket leder till större förståelse. Det är viktigt
att den som blir coachad känner förtroende och samförstånd med sjuksköterskan. Enligt
Westwood (2008) bör en coach lyssna, ställa frågor, sätta upp relevanta mål och ge feedback.
I resultatet framkom det att det är vikigt att sjuksköterskan har kunskap, för att kunna hjälpa
personen med diabetes typ 2 att finna motivation och vägleda patienten till en lyckad
livsstilsförändring. Detta beskriver också Westwood (2008) som viktigt i sin artikel om
coachning. Det framkom även i resultatet att sjuksköterskan ska vara ett stöd för personen
med diabetes typ 2 och att både stora och små förändringar ska uppmärksammas.
Resultatet i litteraturöversikten visade att om sjuksköterskan fick ökad kunskap om diabetes
typ 2 underlättande det för sjuksköterskan att känna empati för personen med diabetes typ 2.
Att sjuksköterskan känner empati är viktigt enligt Morris et al. (2010) för att personen skall
kunna få emotionellt stöd från sjuksköterskan. Emotionellt stöd definieras som verbala och
icke verbala uttryck för empati, tillit, omsorg, att återställa självkänslan och minska stressen
för patienten. Westwood (2008) menar att coachning kan fördjupa relationen mellan
sjuksköterskan och personen med diabetes typ 2, vilket gör att personen med diabetes typ 2
får mer tillit till sjuksköterskan. Detta leder till att det emotionella stödet ökar för personen
20
med diabetes typ 2. Utifrån resultatet kan författarna se att chanserna för att lyckas med
livsstilsförändringarna ökar om personerna med diabetes typ 2 får hjälp med coachning.
Författarna till den här litteraturöversikten tror att coachning är viktig i diabetesvården
eftersom det kan hjälpa sjuksköterskan att ge personen med diabetes typ 2 stöd, motivation,
information och kunskap.
Ökad fysisk aktivitet, kostförändring och viktminskning var viktiga livsstilsförändringar som
framkom i resultatet i denna studie, dock var det endast två artiklar som beskrev
rökavvänjning som en livsstilsförändring. Trots att diabetes typ 2 kan ge kärlförändringar
(Selby, 2012) och enligt Nobutaka (2012) har de som röker större risk att drabbas av perifer
arteriell sjukdom än icke rökande personer. Personer som röker och har diabetes typ 2 löper
därför större risk att drabbas av perifer arteriell sjukdom än den som inte röker. Enligt Selby
(2012) ökar rökning även insulinresistensen och en person som har diabetes typ 2 och röker
löper stor risk att drabbas av diabeteskomplikationer som kan leda till amputation, bensår,
infektioner och för tidig död (Nobukta, 2012). Resultatet i denna studie visade att med hjälp
av livsstilsförändringarna kan risken för diabeteskomplikationer minska och därmed även
vårdbehovet. Wang et al. (2009) beskrev att den årliga kostnaden för en patient med diabetes
typ 2 som får komplikationer tredubblas gentemot en patient som inte drabbats av
komplikationer. Många av kostnaderna som är förknippade med diabetes och komplikationer
går att förebygga med rätt typ av vård. Wang et al. (2009) beskriver att personer med diabetes
typ 2 förbrukar en stor del av vårdkostnaden. Om det inte görs någonting kommer detta att
fortsätta vara en tung börda i vårdbudgeten i framtiden. Författarna tror att med hjälp av
förebyggande insatser, screening och behandlingsstrategier kan vården effektivt minska
förekomsten av diabetes och diabeteskomplikationer som kan uppstå och på så sätt kan
vårdkostnaderna minska och patienternas hälsa förbättras.
Metoddiskussion
Författarna valde att använda sig av en integrativ litteraturöversikt inspirerad av Whittmore
och Knafl (2005). Enligt Whittmore och Knafl (2005) skall alla artiklar som är relevanta för
ämnet inkluderas annars kan felaktiga slutsatser uppstå på grund av bristfällig sökning eller
urval. Därför har författarna genomfört en systematisk och grundlig sökning för att finna alla
artiklar inom området som svarade på studiens frågeställningar. Författarna använde sig av
flera olika sökord i olika kombinationer för att få en grundlig sökning och för att inte gå miste
21
om artiklar inom området. Enligt Whittmore och Knafl (2005) är det viktigt att författarna inte
låser sig vid ett förutbestämt resultat, det kan innebära att författarna inte är kritiska i sin
sökning. Det kan då uppstå ofullständiga och partiska sökningar som resulterar i ett felaktigt
resultat. När författarna skulle välja ut sökorden till litteratursökningen använde de sig av ord
som hade med livsstilsrelaterade sjukdomar att göra. Trots att författarna sökte i databaserna
tills att de inte hittade några nya artiklar, hade författarna kanske kunnat få ett annat resultat
om andra sökord hade använts.
Enligt Whittmore och Knafl (2005) ska alla artiklar som är relevanta inom området användas,
trots detta har författarna valt att välja bort artiklar som inte gick att finna i Luleå tekniska
universitets biblioteks detta gjordes på grund av ekonomiska begränsningar och tidsbrist.
Enligt Whittmore och Knafl (2005) är tiden och de stora ekonomiska kostnaderna en nackdel
med den integrerade översikten. Författarna valde även att exkludera artiklar med låg kvalité
på grund av stor mängd artiklar och begränsat med tid. Författarna hade inte hunnit gå igenom
alla artiklar på ett systematiskt sätt och bias och tolkningar skulle ha kunnat uppstå i analysen.
Detta gjordes trots att författarna är medvetna om att resultatet kan påverkas om inte alla
artiklar är med. Författarna bedömde att resultatet skulle få mer trovärdighet om de kunde
utföra en systematisk analys på de 27 artiklarna som hade medel och hög kvalité. När
författarna uteslöt artiklar av låg kvalité kan resultatet ha påverkats. Enligt Willman et al.
(2006) bör en litteraturöversikt baseras på kvalitén i studierna oavsett om resultatet är positivt,
negativt eller neutralt.
För att öka trovärdigheten genomförde författarna en kvalitetsgranskning för att sedan
diskutera de enskilda resultaten (jmf. Holopainen, Hakulinen – Viitanen & Tossavainen
2008). För att öka trovärdigheten ytterligare analyserade författarna data var för sig för att
sedan analysera data tillsammans, i enlighet med Whittmore och Knafl (2005) beskrivning. I
analysprocessen är det viktigt att författarna utför analysen systematiskt och inte lyfter ut data
från dess ursprungliga mening. Därför har författarna till denna litteraturöversikt försökt att så
noggrant som möjlig utföra analysen systematiskt och i små steg. I en integrativ
litteraturöversikt använder forskarna sig av olika primära studier genomförda med olika
metoder. Enligt Whittmore och Knafl (2005) spelar den integrativa översynen en stor roll i
omvårdnadsforskningen och resultatet kan ge en djup förståelse av det problemområde som
studeras. Resultatet av denna litteraturstudie visar på en överförbarhet av genomförandet av
livsstilsförändringar till andra livsstilssjukdomar.
22
Slutsats
Diabetes typ 2 är ett hälsoproblem som finns världen över. Om det inte görs någonting åt en
ohälsosam livsstil kommer förekomsten av diabetes typ 2 och dess komplikationer att öka. I
dagsläget finns det redan bra behandlingsalternativ, både för att förebygga diabetes och för att
minska risken för komplikationer. Behandlingsalternativen i form av livsstilsförändringar bör
därför vara ett alternativ eftersom det har visat sig vara lika effektiva som vissa läkemedel.
Livsstilsförändringarna bör enligt resultatet i denna litteraturöversikt fokusera på ökad fysisk
aktivitet, kostförändringar, viktminskning och rökavvänjning. För att personerna med diabetes
typ 2 ska lyckas med livsstilsförändringarna har sjuksköterskan en viktig roll där hon genom
screening och coachning kan hjälpa patienten att finna vägen till lyckade livsstilsförändringar
och en ökad hälsa. Trots att det finns forskning som talar om betydelsen av dessa
livsstilsförändringar används de i liten utsträckning inom diabetesvården. Sjuksköterskor
behöver veta mer om vilket behov av stöd personer med diabetes typ 2 har för att lyckas med
livsstilsförändringar. Vidare forskning bör därför fokusera på livsstilsförändringar och hur
rökstopp kan bidra till ökad hälsa.
23
Referenser
*Referenser som ingår i resultatet
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Finland: Natur och Kultur
*Bai, Y., Chiou, C. & Chand, Y. (2009). Selfcare behavior and related factors in older with
type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 18(23), 3308-3315. Doi:
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2009.02992.x
*Balducci, S., Zanuso, S., Fernando, F., Fallucca, S., Fallucca, F. & Pugliese, G. (2009).
Physical activity/exercise training in type 2 diabetes. The role of the Italian diabetes and
exercise study. Diabetes/Metabolism Research & Reviews, 25(1), 29-33. Doi:
10.1002/dmrr985
*Boylan, M. (2007). Part 3: Dietary and lifestyle factors in the management of type 2 diabetes
mellitus. Journal of Australian Traditional-Medicine Society, 13(2), 89-92. Hämtad från
databasen CINAHL with fulltext.
*Brown, T., Avenell, A., Edmunds, L.D., Moore, H., Whittaker, V., Avery, L. & Summerbell,
C. (2009). Systematic review of long-term lifestyle interventions to prevent weight gain and
morbidity in andults. Journal Compilation, 10, 627-638. Doi: 10.1111/j.1467789x.2009.00641.x
Casey, G. (2011). The sugar disease, understanding type 2 diabetes mellitus. Kai Tiaki
Nursing New Zeland, 17(2), 16-21. Hämtad från database CINAHL with fulltext.
Eliasson, M. & Boström, G. (2006). Chapter 5.2: Major public health problems diabetes.
Scandinavian Journal of Public Health,3(4), 59-68. Hämtad från CINAHL with fulltext.
Elliott, T.D. & Naughton, G.A. (2009). Exercise for type 2 diabetes mellitus. The Cochrane
Databasen of Systematic Reviews 2006,3(CD002968).
Doi:10.1002/14651858.CD002968.pub2.
*Ferrand, C., Perrin, C. & Nasarre, S. (2008). Motives for regular physical activity in women
and men: a qualitative study in French adults with type 2 diabetes, belonging to a patient
association. Health & Social Care in the Community, 16(5), 511-529. Hämtad från databasen
CINAHL with fulltext.
24
Garduño-Diaz, S. & Khokhar, S. (2012). Prevalence, risk factors and complications associated
with type 2 diabetes in migrant South Asians. Diabetes/Metabolism Research & Reviews,
28(1), 6-24. doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1002/dmrr.1219
*Göz, F., Karaoz, S., Goz, M., Ekiz, S. & Cetin, I. (2007). Effects of the diabetic patients
perceived social support of their quality of life. Journal of Clinical Nursing, 16(7), 13531360. Doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2007.01472.x
*Hansen, E., Landstad, B., Hallzén, O. & Svebak, S. (2010). Motivation for lifestyle changes
to improve health in people with impaired glucose tolerance. Scandinavion Journal of
Carring Science, 2011(25)484-490. Doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00853.x
*Hayes, E., McCahnon, C., Reeve Panahi, M., Hamre, T. & Pholman, K. (2008) Alliance not
compliance: coaching strategies to improve type 2 diabetes outcomes. Journal of the
American Academic of Nurse Practitioners 20(2008) 155-162. Doi: 10.1111/j.17457599.2007.00.297.x
*Hicks, D. (2010). Selfmanagement skills for people with type 2 diabetes. Nursing Standard,
25(6), 48-56. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Hildingh, C., Fridlund, B. & Baigi, A. (2008). Sense of coherence and experiences of social
support and mastery in the early discharge period after an acute cardiac event. Journal of
Clinical Nursing, 17(10), 1303-1311. doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.13652702.2006.01892.x
Holopainen, A., Hakulinen- Vittanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review – a
method for nursing research. Nurse Researcher, 16(1), 72-83.
*Hu, J., Wallance, D. & Tesh, A. (2010). Physical activity, obesity, nutritional health and
quality of life in low-income Hispanic adults with diabetes. Journal of Community Health
Nursing, 27(2), 70-83. Doi: Http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/07370011003704933
Jadelhack, R. (2012). Health promotion in nursing and cost-effectivness. Journal of Cultural
Diversity, 19(2), 65-68. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Kirk, A.F., Barnett, J. & Mutrie, N. (2007). Physical activity consultation for people with
type 2 diabetes evidence and guidelines. Journal Compilation, 24, 809-816.
Doi:10.1111/j.1464-5491.2007.02190.x
25
*Korkikangas. EE., Alahuta, M.a. & Laitinen, J.H. (2009). Barriers to regular exercise among
adults and high risk or diagnosed with type 2 diabetes: a systematic review. Health Promotion
International, 24(4), 416-427. Doi: 10.1093/heapro/dap031
*Muralitharan, N. (2007). Nursing management of the person with diabetes mellitus. Part 2.
British Journal of Nursing, 16(4), 232-235. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Moss, M., Hoffman, C., Mossey, J. & Rovine, M. (2007). Changes over 4 years in health,
quality of life: mental health, and valuation of life. Journal of Aging & Health, 19(6), 10251044. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Nobutaka, H., Takashi, K., Akira, S., Hirotsugu, U., Jina, C., Katsuyuki, M. & Chol, S.
(2013). Influence of cigarette smoking on coronary artery and aortic calcium among random
samples from populations of middle-aged Japanese and Korean men. Journal of Epidemiology
& Community Health, 67(2), 119-124. doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/jech2011-200964
*Nylen, E., Kokkinos, P., Myers, J. & Faselies, C. (2010). Prognostic effect of exercise
capacity on mortality in older aldults with diabetes mellitus. Journal of the American
Geriatrics Society,58(10), 1850-1854. Doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.15325415.2010.03068.x
*Oftedal, B., Bru, E. & Karlsen, B. (2010). Motivation for diet and exercise among adults
with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Science, 2011(25) 735-744. Doi:
10.1111/j.1471-6712.2011.00884.x
*Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E. (2010). Liftevalues and self-regulation behaviors among
adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing,19(17/18), 2548-2556. Doi:
Http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1356-2702.2010.03243.x
*Oftedal, B., Bru, E. & Karlsen, B. (2011). Social support as a motivator of self-management
among adults with type 2 diabetes. Journal of Nursing and Health Care of Chronic Illnesses,
3(1), 12-22. Doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1752-9824.2010.01074.x
Ormond, B., Spillman, B., Waidmann, T., Caswell, K. & Tereshchenko, B. (2011). Potential
national and state medical care savings from primary disease prevention. American Journal of
26
Public Health, 101(1), 157-164.
Doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.2105/AJPH.2009.182287
*Pariser, G., DeMeuro, M., Gilette, P. and Winters, S. (2010). Outcomes of and education and
exercise program for adults with type 2 diabetes, and comorbidities that limit their mobility: a
preliminary project report. Cardiopulmonary Physical Therapy Journal, 21(2), 5-12. Hämtad
från databasen CINAHL with fulltext.
Péres, D., Franco, L. & Dos Santos, M. (2008). Feelings of women after the diagnosis of type
2 diabetes. Revista Latino-Americana De Enfermagem (RLAE), 16(1), 101-108.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1590/S0104-11692008000100016
Polit, D. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research: Generating And Assessing Evidence For
Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pompei, P. (2006). Diabetes mellitus in later life. Generations, 30(3), 39-44. Hämtad från
databasen CINAHL with fulltext.
*Praet, S.F.E & VanLoon, L.J.C. (2007). Optimizing the therapeutic benefits of exercise in
type 2 diabetes. Journal of Applied Physiology, 103, 1113-1120. Doi:
10.1152/japplphysiol.0056.2007
Rawal, L., Tapp, R., Williams, E., Chan, C., Yasin, S. & Oldenburg, B. (2012). Prevention of
type 2 diabetes and its complications in developing countries: A review. International Journal
of Behavioral Medicine, 19(2), 121-133.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s12529-011-9162-9
*Sanz, C., Gautier, J.-F. & Hanaire, H. (2010). Physical exercise for the prevention and
treatment of type 2 diabetes. Diabetes and Metabolism 36(2010), 346-351.
Doi:10.16/j.diabet.2010.06.001
Selby, M. (2012). Initiating insulin in type 2 diabetes: how should we go about it? Practice
Nurce, 42(8), 26-30. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Skärsäter, I., Langius, A., Ågren, H., Häggström, L. & Dencker, K. (2005). Sense of
coherence and social support in relation to recovery in first-episode patients with major
27
depression: a one-year prospective study. International Journal of Mental Health Nursing,
14(4), 258-264. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Sweet, S., Fortier, M., Guérin, E., Tulloch, H., Sigal, R., Kenny, G. & Reid, R. (2009).
Understanding physical activity in adults with type 2 diabetes after completing an exercise
intervention trail: a mediation modell of self- efficacy autonomous motivation. Psychology,
Health and Medicine, 14(4), 419-429. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Visram, S., Bremner, A.S., Harrington, B.E. & Hawthrone, G. (2008). Factors effecting
uptake of an education and physical activity program newly diagnosed type 2 diabetes.
European Diabetes Nursing, 5(1), 17-22. . Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Wang, W., McGreevey, W., Fu, C., Zhan, S., Luan, R., Chen, V., & Xu, B. (2009). Type 2
diabetes mellitus in china: A preventable economic burden. American Journal of Managed
Care, 15(9), 593-601. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Warner, J. (2010). Behavior change strategies for novice practice nurses. Primary Health
Care, 20(9), 25-28. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Waryasz, G.R. & Yellmokas McDermott, A. (2010). Exercise prescription and the patient
with type 2 diabetes: A clinical approach to optimizing patient outcomes. Journal of the
American Academics of Nurse Practitioners, 22(2010), 217-227. Doi: 10.1111/j.17457599.2010.00490.x
Wolff, A., & Ratner, P. (1999). Stress, social support, and sense of coherence. Western
Journal of Nursing Research, 21(2), 182-197. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Westwood, C. (2008). Happy nurses: How life coaching can help. Practice Nursing, 19(3),
149-151. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext
*White, K., Terry, D., Troup, C. & Rempel, L. (2007). Behavioral normative and control
beliefs underlying low-fat dietary and regular physical activity behvaoirs for adults diagnosed
with type 2 diabetes and/or cardiovascular diseases. Psychology, Health and Medicine, 12(4),
485-494. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Whittmore, C. (2010). Type 2 diabetes and obesity in adults. British Journal of Nursing,
19(14), 880-886. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
28
Whittenmore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Method
Issues in Nursing Research, 52(5), 546-553. Hämtad från databasen CINAHLwith fulltext.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdad- en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
*Yates, T., Khunti, K., Troughton, J. & Davies, M. (2008). The role of physical activity in the
management of type 2 diabetes mellitus. Postgraduate Medical Journal, 85, 129-133. Doi:
10.1136/pgmj.2008.067900
29
Bilaga 1, översikt över artiklarna
Författare
1. Bai, Y-L., Chiou, C-P. & Chang, Y-Y.
Titel
Gymnasiu Self-care behaviour and
related factors in older people with
Type 2 diabetes
Land
Taiwan
År
2009
Metod
Kvalitativa
intervjuer
Kvalité
Hög
2. Balducci,S. Zanuso, S., Fernando, F.,
Fallucca, S., Fallucca, F. & Pugliese, G.
Physical activity/exercise training in
type 2 diabetes. The role of the Italian
diabetes and exercise study.
Italien
2009
Litteraturöversikt
Medel
3. Boylan. M
Part 3: dietary and life style factors in
the management of type 2 diabetes
mellitus
Australien
2007
Litteraturöversikt
Medel
4. Brown, T., Avenell, A., Edmunds,
L.D., Moore, H., Whittaker, V., Avery,
L. & Summerbell, C.
Systematic rewiew of longterm
livestyle interventions to prevent weight
gain and morbidity in adults.
England
2009
Litteraturöversikt
Hög
5. Elliot, T.D & Naughton, E.J.
Exercise for type 2 diabetes mellitus
Australien
2009
Litteraturöversikt
Hög
Frankrike
2008
Semistrukturerade
intervjuer, kvalitativ
Medel
6. Ferrand, C., Perrin, C. & Nasarre, S.
Motives for regular physical
activity in women and men:
a qualitative study in French
adults with type 2 diabetes
belonging to a patients ´association
7. Göz, F., Karaoz, S., Goz, M., Ekiz, S.
& Cetin, I.
Effects of the diabetic patient´s
perceived social support on their
quality-of-life.
Turkiet
2007
Kvalitativt
frågeformulär
Medel
8. Hansen, E., Landstad, B.J., Hallzén, O.
& Svebak, S.
Motivation for lifestyle changes to
improve health in people with impaired
glucse tolerance
Sverige/
Norge
2011
Semistrukturerade
Intervjuer,
kvalitativt
Medel
9. Hayes, E., McCahon, C., Panahi, M.R.,
Hamre, T. & Pohlman, K.
Alliance not compliance: Coaching
strategies to improve type 2 diabetes
outcome
USA
2008
Litteraturöversikt
Medel
10. Hicks, D.
Self-management skills for people with
type 2 diabetes
England
2010
Litteraturöversikt
Medel
11. Hu, J., Wallace, D.C. & Tesh, A.S.
Physical activity, obesity, nutritional
health and quality in life in low-income
Hispanic adults with diabetes.
USA
2010
Kvalitativa
Intervjuer
Medel
12. Kirk, A.F., Barnett, J. & Mautrie, N.
Physical activity consulation for people
with type 2 diabetes. Evidens and
guidelines.
England
2007
Litteraturöversikt
Hög
30
Fortsättning på bilaga 1, översikt över de primära studierna
13. Korkiakangas E.E., Alahuhta, M. &
Laitinen, J.H.
Barriers to regular exercise amount
adults at high risk or diagnosed with
type 2 diabetes. A systematic review.
Finland
2009
Litteraturöversikt
Hög
14. Muralithara, N.
Nursing management of the person with
diabetes mellitus. Part 2
England
2007
Litteraturöversikt
Medel
15. Nylen, E.S., Kokkinos, P., Myers, J.
& Faselis, C.
Prognostic effect of exercise capacity
on mortality in older adults with
diabetes mellitus
USA
2010
Kohort, kvantitativ
Medel
16. Offtedal, B., Bru, E. & Karlsen, B.
Life values and self- regulation
behaviours among adults withe type 2
diabetes
Norge
2010a
Fokusgrupp
Intervju, kvalitativ
Medel
17. Offtedal, B., Bru, E. & Karlsen, B.
Motivation for diet and exercise
management among adults with type 2
diabetes
Norge
2010b
TvätsnittsStudie, kvantitativ
Medel
18. Offtedal, B., Bru, E. & Karlsen, B.
Social supports as a motivator of selfmanagement among adults with type 2
diabetes
Norge
2011
Kvantitativ enkät
Hög
19. Pariser, G., DeMeuro, M- A., Gilette,
P. &Winters, S.
Outcomes of an education and exercise
program for adults with type 2 diabetes,
and comorbidities that limit their
mobility: A preliminary project report.
USA
2010
Kvantitativ enkät
Medel
20. Praet S.FE & VanLoon, LJ.C
Optimizing the therapeutic benefits of
exercise in type 2 diabetes
Nederländerna
2007
Litteraturöversikt
Medel
21. Sanz, C., Gautier, J-F & Hanaire, H.
Phycial exercise for the prevention and
treatment of type 2 diabetes
Frankrike
2010
Litteraturöversikt
Hög
22. Sweet, S.N., Fortier, M.S., Guerin,
E., Tull, H och, R. J.
Understanding physical activity in
adults with type 2 diabetes after
completing an exercise intervention
trial: A mediation model of selfefficacy and autonomous motivation
Kanada
2009
RCT-studie.
Kvantitativ
Medel
23. Vistram, S, Bremner, A.S.,
Harrington B.E. & Hawthorne, G.
Factors affecting uptake of an education
and physical activity programme for
newly diagnosed type 2 diabetes.
England
2008
Semistrukturerade
Intervjuer, kvalitativ
Hög
24. Waryasz, G.R., Yelmokas
McDermott, A.
Exercise prescription and the patient
with type 2 diabetes: a clinical approach
to optimizing patient outcomes
USA
2010
Litteraturöversikt
Medel
25. White, K.M., Terry, D.J., Troup, C.
& Rempel, L.A.
Behavioral, normative and control
beliefs underlying low fat dietary and
regular physical activity behaviors for
adults diagnosed with type 2 diabetes
and/or cardiovascular disease.
Australien
2007
Enkät, kvantitativ
Hög
26. Whittmore, C.
Type 2 diabetes and obesity in adults
England
2010
Litteraturöversikt
Medel
31
Fortsättning på bilaga , översikt över de primära studierna
27. Yates, T., Khunti, K., Troughton, J. &
Davies, M.
The role of physical activity in the
management of type 2 diabetes mellitus
England
2008
Litteraturöversikt
Medel
